TCP/IP och Internetadressering

Relevanta dokument
Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll

Datakommunika,on på Internet

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Grundläggande datavetenskap, 4p

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

IT för personligt arbete F2

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Datakommunika,on på Internet

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Övningar - Datorkommunikation

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

DIG IN TO Nätverksteknologier

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Internetprotokollen. Maria Kihl

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Stora datanät. Maria Kihl

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet

Datainsamling över Internet

Internetprotokollen. Maria Kihl

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

Grundläggande nätverksteknik. F7: Rep66on

Datasäkerhet och integritet

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015

F8 Meddelandesändning med UDP

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

DIG IN TO Nätverksteknologier

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Skärmbilden i Netscape Navigator

F1 Nätverk och meddelandesändning

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

Laboration i Datakommunikation - Introduktion till Sockets och TCP/IP

Ethernet kommunikation med hjälp av optionskortet OPT-CI

Transportnivån. Kommunikation mellan processer. Kommunikation mellan processer. Sockets och TCP. UDP (User Datagram Protocol) Checksumman

adressöversättning. Adressöversättning bryter mot principen att kommunicera end-to-end. introduktion till ip 93 Testa själv

Föreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Christer Scheja TAC AB

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

TCP och UDP-nivån. Portnummer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering

Datasäkerhet. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 10. Hot mot datorsystem. Datorsäkerhet viktigare och viktigare.

Planering och RA/DHCPv6 i detalj

Snabbguide IP-kamera Kom igång med din kamera

Datorsystem. Tentamen

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

TDDD80. Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS. Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA)

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Internets historia i Sverige

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Datakommunikation. Kursen i stort? Syfte och mål med dagens föreläsning. Salar, grupper etc

Hanna Germundsson, Karl-Johan Lundberg.

Norman Endpoint Protection (NPRO) installationsguide

INTERNET HUR FUNGERAR DET OCH VAD KAN MAN GÖRA MED DET?

Ver Guide. Nätverk

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

F5 Exchange Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB

F1 Nätverk och meddelandesändning

Topologi. Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).

Allt om datalogging och datakommunikation!

Denna genomgång behandlar följande:

Transkript:

Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset 9 Agenda Orientera på Internet IP-adress Mer om IP-adresser IP-adresserna räcker inte... Port Network Address Translation NAT Ändpunkt för kommunikation Applikationsprotokoll i TCP/IP-stacken Applikationsprotokoll Klient/Server-modellen Transport Control Protocol TCP User Datagram Protocol - UDP 1

Orientera på Internet Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar vi till en specifik applikation? IP-adress Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Har utvecklats ur ARPANET. IP-adress är en central komponent för att vidarebefordra paket till rätt dator. - En IPv4-adress är 32 bitar lång. - Delas upp i fyra grupper om åtta bitar, där varje grupps värde uttrycks decimalt. - Den första delen (vanligen bit 0-24) av adressen identifierar ett nät. Resterande bitar identifierar en nod inom nätet. - www.it.uu.se har IP-adress 10000010.11101110.00001100.00001000 130. 238. 12. 8 Nät Nod 2

Mer om IP-adresser Tilldelning av IP-adresser sker klassvis av Internet Assigned Numbers Authority (IANA). Nodadresser väljer nätägaren själv. Skillnaden mellan klasserna är antalet bitar som är avsatta för domän- respektive nodadressen. Klass A (0 + 7 nätverksbitar + 24 nodbitar) - stora nätverk med många noder. Klass B (10 + 14 nätverksbitar + 16 nodbitar) - mellanstora nätverk. Klass C (110 + 21 nätverksbitar + 8 nodbitar) - små nätverk. (Klass D multicast.) Några speciella IP-adresser som aldrig syns ute på Internet: 127.0.0.1 - Paket till denna adress behandlas som inkommande omedelbart efter att ha skickats. Används t ex för testning. 10.X.X.X, 172.16.0.0-172.31.255.255 och 192.168.X.X - Privata Internet. IP-adresserna räcker inte... Klasstilldelning av IP-adresser är oekonomiskt. Nätadresser är en begränsad resurs (<2^32 st). => Internet Protocol version 6 (IPv6). - 128-bitarsadresser. - Räcker till 1000-tals adresser per kvadratmeter på jordens yta. - Lösa problemet på sikt. - Adressöversättning (NAT) löser problemet just nu. Mer om detta senare... 3

Port En IP-adress och ett port-nummer definierar en ändpunkt för kommunikation Vanliga tjänster nås på välkända portar. Ex.vis. HTTP-servar lyssnar på port 80. Kan även användas för adress/port-översättning (NAT). => Mer om detta senare... Network Address Translation - NAT Översätter lokala IP-adresser till globala. Router kan innehålla översättningstabell. Lokal dator Privat IP 192.168.0.2 Global dator Publik IP 125.0.0.1 Router Privat IP 192.168.0.1 Publik IP 123.0.0.1 NAT-tabell Internet Lokal dator Privat IP 192.168.0.3 4

Ändpunkt för kommunikation Varje dator med nätverksanslutning har en unik IP-adress. Många applikationer kan köras på en och samma dator (t ex HTTP-server, FTPserver, SMTP-server). Varje applikation som kommunicerar med nätverket använder en specifik port. HTTP klient Applikation HTTP server FTP server IP-adress TCP IP Länk Port IP-adress Fysiskt Applikationsprotokoll i TCP/IP-stacken Telnet FTP SMTP DNS HTTP Applikation TCP UDP Transport IP Nät 5

Applikationsprotokoll Telnet fjärrinloggning. FTP (File Transfer Protocol) filöverföring. SMTP (Simple Mail Transfer Protocol) elektronisk post. HTTP (Hypertext Transfer Protocol) webbläsning. DNS (Domain Name System) översätter namn till IP-adresser. Klient/Server-modellen Servern är alltid beredd att besvara frågor från klienter. Klienten måste veta serverns adress. Dator B Dator A Fråga Nätverk Svar Server-process Klient-process 6

Transport Control Protocol - TCP Förbindelseorienterat transportskiktsprotokoll. Sändaren (klient) begär förbindelse av mottagaren (server). TCP garanterar att sänt data kommer fram, men inte hur snabbt. Sändaren lägger ett sekvensnummer (0, 1, 2,...) i TCP-huvudet för varje paket. Mottagaren skickar bekräftelser med sekvensnummer på att paket kommit fram. Om ett paket tappas i nätet kommer ingen bekräftelse, varvid sändaren sänder om paketet. Sändaren reglerar sändhastigheten så att paket inte tappas. User Datagram Protocol - UDP Enklare transportskiktsprotokoll. Garanterar ingenting. Saknar sekvensnummer och omsändning. Passar applikationer där det är viktigare att paketen kommer fram i tid än att alla paket kommer fram, exempelvis webbradio. 7