Rapport över historieämnets seminarieresa till Nürnberg, 12-16 maj 2014 Historieämnet vid Åbo akademi ordnade en seminarieresa till Nürnberg i maj 2014. Resan gjordes i anslutning på kursen i historiebruk som hölls av FD Johanna Wassholm. I anslutning på kursen höll prof. Holger Weiss två inledande föreläsningar om Nürnberg som tysk minnesort. De praktiska arrangemangen inför resan handhades av professor Weiss och student Daniel Sahlgren. I själva seminarieresan deltog 13 studenter i allmän och nordisk historia och 3 doktorander samt 3 lärare (FD Wassholm, prof. Nils Erik Villstrand och prof. Weiss). Dessutom hade vi glädjen att få förstärkning i reseledningen av professor Martin Hårdstedt ifrån Umeå universitet och fru Britt-Marie Villstrand. Som reseledare fungerade prof. Weiss. Resan finansierades genom bidrag från Otto A. Malms donationsfond, Thure Galléns stiftelse samt Rektors startanslag för nyutnämnda professorer. Vår finländska grupp samlades vid Helsingfors flygplats måndagen den 12 maj för att checka in på Air Berlins flyg via Berlin Tegel till Nürnberg. Väl framme i Nürnberg äntrade vi U-Bahn till centralstationen varifrån vi tog oss per S-Bahn till Feucht, ca 15 Minuters tågfärd från Nürnberg, där vi sammanstrålade med våra svenska och tyska medresenärer. Feucht är en köping (Markt) i Nürnberger Land och tillhörde till den forna riksstadens territorium. Orten valdes som övernattningsläger för gruppen, dels för att vårt Hotel Bauer hade överkomliga priser, dels för att vår lokale reseassistent, St.Dir. Franz Weiss, bor i orten och vi således kunde räkna med hjälp i praktiska frågor varav den första infann sig redan vid vår ankomst på kvällen: var skulle gruppen kunna äta? Frågan löstes med att vår assistent hade på reseledarens inrådan reserverat bord åt gruppen i en närbelägen restaurang... Själva seminarieresan följde ett tematiskt upplägg med tre huvudteman. Tisdagen den 13 maj var ägnat åt det första temat, historiebruk och historiska rum: Nürnberg som tysk/centraleuropeisk minnesort. I samlad trupp marscherade gruppen iväg på morgonen till Feuchts järnvägstation och tog sig in till Nürnberg och infann sig kl 10.00 utanför Germanisches Nationalmuseum. I museet fick vi en initierad 1,5 h guidning genom ett urval av samlingarna som mycket lämpligt berörde frågan om skapandet av ett tyskt ( germanskt ) förflutet genom inrättandet av nationalmuseum. Efter lunch samlades vi utanför Mauthalle där vår nästa guide, fru Carita Schwartz, väntade på oss. Fru Schwartz är stadens officiella guide för svenska grupper; hon själv är finlandssvenska. 1
mera ungdomliga lokaler, de äldre gjorde en kulturhistorisk exkursion som tog oss till Altstadtbrauerei, Goldenes Posthorn (Tysklands äldsta vinstuga med Albercht Dürer och Hans Sachs som våra föregångare...) och Zum Barfüsser. Valet var förträffligt och vår grupp fick en två timmars stadsrundvandring under hennes ledning som slutade vid Fembohaus som inhyser stadsmuseet. I museet fördjupade vi oss under prof. Villstrands ledning i tavlan som föreställer festmåltiden i Nürnberg 1649 som avslutade 30-åriga kriget. Temat för den tredje dagen var historiebruk och historiska rum: Trettioåriga kriget som europeisk konflikt. Till vårt förfogande hade vi en egen buss som tog gruppen först till Altdorf där vi togs emot av vår guide fru Sieglinde Hungershausen från ortens lokalhistoriska förening. I orten fanns och verkade den fria riksstadens universitet från 1578-1809. Universitetet upplevde sin glansperiod under 1700-talets förra hälft med bl.a. Leibnitz som promoverade där. Därefter klättrade vi upp för Ölberg till Nürnbergs kejsarborg. Utställningen i borgen var nyinvigd och tog fasta på historiebruk och minneskultur kring kejsarborgen ett tema som passade utmärkt för vår seminarieresa. Kvällen tillbringades i Nürnberg; de yngre i Mest känd är dock universitetet för att Wallenstein var inskriven i universitetet (dock utan att avlägga någon grad; inte något direkt föredöme för studenterna, men ett typexempel på en drop-out som sedermera blev storman...). 2
Från Altdorf körde oss bussen till Ochenbruck där vi steg av och vandrade längsmed floden Schwarzach till Gustav-Adolf-Grotte där vi begrundade svenskarnas närvaro i Nürnbergregionen under 30-åriga kriget. Vandringen fortsatte till Waldschänke Brückkanal där vår lokale assistent hade anmält vår ankomst och varskott köket. åriga kriget. På plats redogjorde prof. Hårdstedt ingående och beskrivande krigsteatern i Tyskland år 1632 samt svenskarnas misslyckade försök att storma lägret. Stärkta med Saure Zipfel, Stadtwurst mit Musik och dylika lokala lunchrätter tog vi en promenad längsmed König-Ludwigs-Kanal varefter vi äntrade vi bussen som förde oss till Alte Veste i Zirndorf utanför Nürnberg. I orten finns resterna av Wallersteins läger från 30- Busschauffören hade därefter fått i uppdrag att ta gruppen till Gräfenberg i Fränkische Schweiz men på inrådan av programmets ansvarsperson Detlef Pleiss körde vi genom olika byar och avkrokar så att vi mer eller mindre lyckades köra igenom alla orter där finländska soldater var stationerade åren 1648/49 i väntan på enheternas 3
hemförlovning och krigets avveckling. Det blev många byar... Väl framme i Gräfenberg väntade man på oss i Gasthaus Lindenbräu som f.ö. drivs i anslutning på bryggeriet Lindenbräu... Torsdagens tema inriktade sig på historiebruk och historiska rum: NS-tiden och tysk Geschichtsbewältigung. Gruppen vandrade igen efter frukost till Feuchts järnvägsstation där vi äntrade S-bahn till Dutzendteich varifrån stegade till Dokumentationszentrum Reichsparteigelände. Dagens första huvudprogrampunkt berörde frågan om Nürnberg som minnesort för nazitiden och nationalsocialistiska partiets bruk av det förflutna och nazi-statens iscensättning, politisering och omändring av det fysiska rummet. Programmet inleddes med en 1 timmes guidad rundvandring på Reichsparteigelände med start vid Kongresshalle via Grosse Strasse, Zeppelinfeld och tillbaka till Kongresshalle. Därefter tog oss vår guide på en två timmars tur genom själva dokumentationscentret i Kongresshalle. På eftermiddagen samlades gruppen utanför den östra flygeln av Nürnbergs Justizgebäude. I byggnaden finns Memorium Nürnberger Prozesse som tillsammans med det av staden finansierade Dokumentationszentrum utgör stommen för stadens officiella historiebruk och minneskultur om Nürnberg som nazi-statens Stadt der Reichsparteitage, Nürnberglagarna och de allierades Nürnbergprocesserna. Under ledning av kurator Henrike Zentgraf fick vi först en grundlig inblick i institutionens grundläggande principer samt om dess utställning över huvudrättegången 1945-46, parallellrättegångarna 1946-1949 och om etableringen av internationell folkrätt eller vägen från Nürnberg till Den Haag. Tillställningen avslutades i Saal 600, orten för Nürnbergrättegången eller närmare ickeorten i och med att salen genomgick en grundlig renovering 1961 och möblerades om därefter. Resten av eftermiddagen var reserverad för fritt program och såväl studenter som reseledningen sökte sig in mot gamla staden. En del studenter tog tillfället i akt och besökte museer och utställningar som 4
vi endast snuddade under vår rundvandring på tisdagen. Tidigt på fredag morgon inledde vi vår hemresa som följde samma väg som fyra dagar tidigare: S- Bahn till Nürnberg Hauptbahnhof, därifrån vidare med U-Bahn till flygfältet och slutligen med Air Berlin via Berlin Tegel till Helsingfors där vi anlände på kvällen kl 18. Gruppen skingrades slutligen här de flesta fortsatte med buss till Åbo, andra till Helsingfors. Fem intensiva dagar hade avklarats med bravur och de tre temadagarna lämnade djupa spår i våra minnen. 3.9.2014 Holger Weiss 5