SÄKERT VÄXTSKYDD - HANTERING RÅDGIVNINGSUNDERLAG FÖR MODUL 13 A GREPPA NÄRINGEN

SÄKERT VÄXTSKYDD - HANTERING RÅDGIVNINGSUNDERLAG FÖR MODUL 13 A GREPPA NÄRINGEN Reviderad av Anette Bramstorp, HIR, Malmöhus, feb. 2007 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEKÄMPNINGSMEDEL I MILJÖN...3 Vad gäller för dricksvatten?...3 Vad gäller för ytvatten?...3 Aktuella mätningar i Sverige...3 LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD...4 TVÄRVILLKOR...5 BRANSCHKRAV, KONTRAKTSKRAV...6 KONSUMENTSKYDD...7 PLANERA DITT VÄXTSKYDDSARBETE...8 FÖRVARING AV BEKÄMPNINGSMEDEL...9 FÖRVARING AV ANDRA FARLIGA KEMIKALIER...10 FÖRVARING AV LÄKEMEDEL...10 TRANSPORT AV BEKÄMPNINGSMEDEL...11 SÄKER PÅFYLLNING...12 SPRUTAN...14 SPRUTTEKNIK VAL AV MUNSTYCKE...15 PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING...17 EMBALLAGE OCH RESTER...18 INVÄNDIG RENGÖRING AV SPRUTAN...19 UTVÄNDIG RENGÖRING AV SPRUTAN...20 DOKUMENTATION...21 Förteckning över farliga ämnen...21 Dokumentation vid spridning av bekämpningsmedel...21 Lagring av spannmål...22 Användning av läkemedel...22 SKYDDSAVSTÅND...23 OGRÄSBEKÄMPNING PÅ GÅRDSPLANER...24 SPILL SKADOR - PERSONOLYCKOR...25 2

BEKÄMPNINGSMEDEL I MILJÖN Fyra av de svenska miljömålen berör användning av kemikalier: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö: halten av främmande ämnen ska vara nära noll Ett rikt odlingslandskap: delmål som rör växtskyddsmedel saknas dock Vad gäller för dricksvatten? EU:s dricksvattendirektiv anger att dricksvatten är otjänligt om följande gränser överskrids: >0,1 mikrogram/l (µg/l) av ett enskilt bekämpningsmedel >0,5 µg/l för flera bekämpningsmedel tillsammans. Hur mycket är 0,1 mikrogram/l? 0,1 µg/l = 1 g aktiv substans i 10 miljoner liter vatten. Jämför med: Resterna på stanniolen till locket på preparatdunken = 2 g aktiv substans! Vad gäller för ytvatten? Kemikalieinspektionen har arbetat fram svenska riktvärden för vattenlevande organismer. Riktvärdet anger den högsta halt då man inte kan förvänta sig några negativa effekter av ett ämne, både med tanke på akuta och kroniska skador. Hänsyn har tagits till den säsongsrelaterade användningen och de förhållanden som kan råda i mindre vattendrag där vattnet kan vara mer stillastående. En osäkerhetsfaktor är inräknad och bristande dataunderlag ger en högre faktor. OBS! För vissa ämnen kan riktvärdet vara lägre än detektionsgränsen, t ex för vissa insekticider. Glyfosat (Roundup, Touchdown m.fl) 10 µg/l Isoproturon (Arelon, Cougar m fl) 0,3 µg/l Esfenvalerat (Sumi-Alpha) 0,0001 µg/l Propiconazole (Stereo, Tilt) 7 µg/l Cyprodinil (Stereo, Switch, Unix) 0,2 µg/l Aktuella mätningar i Sverige Inom den svenska miljöövervakningen undersöks sedan 2002 fyra jordbruksområden i Skåne, Halland, Västergötland och Östergötland. Bekämpningsmedelsprover tas på jordbruksbäckar och grundvatten inom dessa områden (700-1 700 ha stora) samt på regnvatten i ett skogsparti i nordvästra Skåne. Några exempel på resultaten från ytvattenprovtagningen 2002-2005: Vanligast förekommande substanser i halter >0,1 µg/l i jordbruksbäckarna: bentazon, glyfosat, isoproturon och MCPA. Isoproturon är den substans som oftast överskrider sitt riktvärde för vattenlevande organismer. Kraftiga regn efter bekämpning påverkar. Ett exempel: 2003 var den högsta koncentrationen (medelhalt under en vecka) av en enskild substans 25 µg/l. Detta fynd var från den skånska jordbruksbäcken och visar effekten av ett kraftigt regn just efter bekämpning med bentazon i ärter. Resultat från typområdet i Skåne (Vemmenhögsån) visar att halterna i bäcken har minskat med över 90% sedan undersökningarna inleddes i början av 1990-talet. Säkert växtskydd lönar sig! Lästips: Resultat från miljöövervakningen presenteras i rapportserien Ekohydrologi, utgiven av SLU. Vilka pesticidrester hittas i svenska och danska vatten?, nr 3 2005 i HIR Malmöhus rapportserie. 3

LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD Miljöbalken är viktig Bekämpningsmedelshantering styrs ytterst av Miljöbalken 1998:808 där det i: 2 kap. finns Allmänna hänsynsregler m.m. 7 kap. finns Skydd av område 14 kap. finns Kemiska produkter och biotekniska organismer 15 kap. finns Avfall och producentansvar Lagar - stiftas av Riksdagen. Förordningar beslutas av Regeringen. Föreskrifter - utfärdas av myndigheter. I föreskrifter används ofta ordvalet skall. Allmänna råd - ges ut av myndigheter som vägledning vid tolkning av lagar och föreskrifter. I allmänna råd står det oftast bör. Det är inget lagbrott att inte följa ett allmänt råd, men vid en rättslig prövning är de allmänna råden starkt vägledande för domstolen när man bedömer om man brutit mot en lag eller föreskrift. Regler kring bekämpningsmedelshantering finns i följande författningar Transport av bekämpningsmedel regleras av Räddningsverket, SRVFS 2004:14, samt även av Arbetsmiljöverket, AFS 1998:6. Förvaring av bekämpningsmedel - finns i KIFS 1998:8 från KEMI samt i AFS 1998:6 och AFS 2000:4 från Arbetsmiljöverket. Avfall och Farligt avfall - regleras av Avfallsförordningen, SFS 2001:1063, och Naturvårdsverkets AR 97:3 och NFS 2005:3 samt av AFS 1998:6 från Arbetsmiljöverket. Påfyllning av spruta, bekämpning i fält och rengöring av spruta - finns i Förordningen om bekämpningsmedel, SFS 2006:1010, samt i SNFS 1997:2 med AR 97:3 från Naturvårdsverket och i AFS 1998:6 från Arbetsmiljöverket. Skydd för anställd sprutförare - regleras av Arbetsmiljölagen, SFS 1977:1160, och av AFS 1998:6, AFS 2000:4 och AFS 2001:3 från Arbetsmiljöverket. Kunskapskrav för sprutförare - finns reglerat i Förordningen om bekämpningsmedel, SFS 2006:1010, samt i SJVFS 2005:51 från Jordbruksverket. Anteckningsskyldighet Sprutjournal regleras av Förordningen om bekämpningsmedel, SFS 2006:1010, och SNFS 1997:2 med AR 97:3 från Naturvårdsverket samt SJVFS 1999:94 från Jordbruksverket. Verksamhetsutövarens egenkontroll regleras i SFS 1998:901. Vattenskyddsområde - regleras av Förordningen om bekämpningsmedel, SFS 2006:1010 samt av SNFS 1997:2 med AR 97:3, NFS 2000:7 och Handbok 2003:6 från Naturvårdsverket. Livsmedelverkets SLVFS 2001:30 reglerar dricksvattenkvalitet. Första hjälpen finns i AFS 1999:7 från Arbetsmiljöverket. Väteperoxid Sprängämnesinspektionens SÄFS 1999:2 4

TVÄRVILLKOR För att kunna få gårdsstöd måste lantbrukare uppfylla ett antal tvärvillkor. Dessa ställer krav på att: Åker- och betesmark hålls i hävd, s.k. skötselkrav Olika verksamhetskrav som återfinns i svensk lagstiftning och som har anknytning till områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa uppfylls. Från och med 2006 gäller följande verksamhetskrav vid användning av växtskyddsmedel: 1. Du får bara använda produkter som är godkända i Sverige. 2. Du får använda växtskyddsmedlen endast till de grödor och med högst den dosering som framgår av medlets märkning. Det är den som ansöker om gårdsstödet som har ansvar för att jordbruksdriften sköts på ett riktigt sätt även om de direkta arbetsuppgifterna sköts av någon annan. Märkning I samband med att produkten godkänns anger Kemikalieinspektionen de yttre ramarna för godkännandet. Dessa återfinns i Bekämpningsmedelsregistret. Den firma som innehar produkten i Sverige kan därefter välja att lägga till ytterligare villkor, ge ett snävare användningsområde, bestämma lämpliga dosintervall och användningstidpunkter, ange strategier för att undvika resistens m m. Därför är viktigt att gå igenom produktens märkning. Produktens märkning består av etiketten och ev. bipacksedel. Vad gäller dispenser är det KemI:s hemsida som gäller. Det KemI har beslutat om grödor och högsta dosering gäller här som verksamhetskrav. OBS! Vid omregistrering kan preparaten få ändrade villkor av Kemikalieinspektionen. Dessa gäller för nyproducerade förpackningar men för de som redan finns ute på marknaden gäller befintlig märkning. Observera att registreringsnumret måste vara detsamma! Vid omregistrering på senare tid anger Kemikalieinspektionen att det på märkningen ska framgå att användaren ska följa anvisningarna kring mark- och vindanpassade skyddsavstånd enligt Naturvårdsverkets allmänna råd AR 97:3 och Säkert växtskydds Hjälpreda för vindavdrift. Detta är en grundförutsättning vid all bekämpning och ett krav i många odlingskontrakt. Register över bekämpningsmedel http://apps.kemi.se/bkmregoff/ Bekämpningsmedelsregistret på Kemikalieinspektionens hemsida innehåller registreringsvillkor för alla medel som är godkända i Sverige, dispenser, sista användningsdag för förbjudna preparat m m. http://www.kemi.se/upload/bekampningsmedel/register_over_ytterligare_namn.pdf Produkter som marknadsförs under ytterligare ett namn. Extra tvärvillkor För lantbrukare som söker miljöersättningar f o m 2007 måste även extra tvärvillkor uppfyllas: 1. Tillstånd och kunskapsbevis för användning av växtskyddsmedel. 2. Skyddsavstånd vid spridning, rengöring och annan hantering av växtskyddsmedel. 3. Spridningsutrustningen som är anpassad för ändamålet, underhållen och kalibrerad. 4. Sprutjournal. 5. Tillstånd för spridning inom vattenskyddsområde. 6. Förbud mot spridning på naturbetesmarker och ängar. 7. Säker förvaring. 5

BRANSCHKRAV, KONTRAKTSKRAV Exempel på branschkrav och kontraktskrav som innehåller regler för att säkra en säker kemikaliehantering till skydd för produktkvalitet, omgivande miljö och den som utför arbetet: IP Sigill IP Frukt & Grönt Miljöledning Betodling, MBO Odlingskoncept stärkelsevete, Absolut Vodka 6

KONSUMENTSKYDD Rätt användningsområde Bekämpningsmedel måste vara godkända av KEMI för att få användas. I godkännandet anges i vilka grödor bekämpningsmedlet får användas samt andra villkor kring användandet. De detaljerade villkoren kring godkännandet motiveras av att man måste minimera miljöriskerna vid användandet och att resthaltsstudier bara finns för vissa användningssätt. I villkoren för olika kontraktsodlingar kan finnas ytterligare begränsningar för användning av olika preparat. Karenstider för att minska risken för resthalter Konsumenten skall kunna lita på att det inte finns skadliga rester av bekämpningsmedel i livsmedel. Livsmedelverket fastställer gränsvärden och gör stickprovskontroller. Risken för överskridna resthalter är störst i frukt och grönt. Resthalten är beroende av bekämpningsmedlets egenskaper, dosen, väderleken samt tiden som förflutit mellan bekämpning och skörd. För att inte få oönskade resthalter i vegetabilier finns villkor om karenstider och sista användningstidpunkt för bekämpningsmedel. Karenstiden är den minsta tid som måste förflyta mellan bekämpning och skörd. Ofta finns regler för användningstidpunkt som kan ha samma funktion som en karenstid. Skyddsavstånd Se särskilt kapitel. Skyltning vid bekämpning för att varna allmänheten Vid bekämpning i växthus ska varningsskylt och uppgifter om villkor för tillträde sättas upp direkt efter bekämpning. Varningen ska finnas kvar så länge det är olämpligt att gå in. Anmälan ska göras till berörd myndighet om spridning av bekämpningsmedel ska göras på plats där allmänheten får färdas fritt, ex banvall, idrottsanläggning. Skyltning ska göras en vecka i förväg. Vattenskyddsområde För att skydda vattentäkter som kan användas till dricksvatten kan kommuner upprätta vattenskyddsområden. Beroende på geologiska och hydrologiska förhållanden som bestämmer hur lång tillrinningstiden är till vattentäkten upprättas skyddszoner. Inom skyddszonerna måste användare av bekämpningsmedel söka tillstånd, i regel från kommunens Miljö- och hälsa. Regler och förutsättningar för hantering av kemikalier inom vattenskyddsområden diskuteras i en annan rådgivningsmodul 13C. 7

PLANERA DITT VÄXTSKYDDSARBETE Viktiga frågor att ställa och som denna rådgivning tar upp: Har jag behörighet att hantera, använda och transportera bekämpningsmedel? Vilka lagkrav, banschkrav och kontraktskrav berör mig? Berörs jag av vattenskyddsområde, Natura 2000 eller andra lokala krav? Vilka produkter behöver jag och vilka får jag använda? Var på gården finns risker? Markera på kartor. Är all utrustning i bra skick? Fungerar mina rutiner bra? Är ansvarsfrågan utredd mellan mig och den entreprenör jag hyr in? Har jag beredskap och rutiner för olyckshändelser? Karta över känsliga objekt Utgå från t ex SAM-karta eller EU-karta. Rita in: Öppet vatten, d v s vattendrag som är vattenförande hela året Skyddszoner intill vattendrag Åtgärder för biologisk mångfald Dricksvattenbrunnar och vattentäkter (även grannarnas om de ligger nära dina fält) Dammar och märgelhål Dräneringsbrunnar Öppna diken Biodlingar, ekologiska odlingar, växthus Trädgårdar, förskolor, skolor m m. Situationsplan över gårdsområdet Med tanke på beredskap för olycksfall är en situationsplan viktig. Markera följande: Tankar och oljecisterner Kemikalieförråd Påfyllningsplats för spruta Kyllager Lagringsplats explosiva gödningsmedel ex N34 Gastuber Huvudströmbrytare Anslutningsdon för reservelverk Brandsläckare, brandpost, vatten Återsamlingsplats vid fara Lejer bort sprutning Ansvaret måste vara tydligt mellan den som har odlingen och den som utför bekämpningsarbetet. Om sprutning lejs bort till företag/person bör ett skriftligt kontrakt finnas som garanterar att lagar och regler efterlevs. Detta är ett krav i t ex IP Sigill. Exempel på kontrakt kan hämtas på www.svensktsigill.se under rubriken För lantbrukare Producentpärmar Gårdspärm. 8

FÖRVARING AV BEKÄMPNINGSMEDEL Lagkrav och Allmänna Råd Förvaras oåtkomligt för barn och andra obehöriga, d v s personer utan behörighet eller motsvarande kunskaper. Låsbar dörr men klass 1-medel skall vara inlåsta. Tillsammans med ovanstående krav innebär det i princip att förrådet ska vara låst. (Inlåst är krav i IP Sigill) Skylt på ytterdörr och förrådsdörr för att varna och för att förrådet lätt ska kunna lokaliseras vid leverans och brand. (Varningsskylt med larmuppgifter krävs i IP Sigill, IP Frukt & Grönt) Förvaras åtskilt från livsmedel och foder och inte i närheten av explosiva varor. (Separat förråd krävs i IP Frukt & Grönt) Förvaras i originalförpackningar. Betat utsäde ska förvaras i märkta och täta förpackningar. (Originalförpackning krävs i IP Sigill) Ogenomsläppligt golv utan avlopp samt tröskel eller fall som hindrar spill från att rinna ut. Säkerhetsdatablad (f.d. varuinformationsblad) över alla farliga kemikalier som finns i lager ett lagkrav om man har anställda. (Ett generellt krav i IP Sigill, IP Frukt & Grönt, Absolut Vodka) Endast bekämpningsmedel godkända i Sverige får användas. Alla utgångna preparat bör rensas ut och lämnas till destruktion så att endast preparat som kan användas i gårdens verksamhet förvaras. (Krav i MBO, IP Sigill, IP Frukt & Grönt, Absolut Vodka) Förrådet bör vara i god ordning, rent och ha god ventilation. (Krav i MBO, IP Sigill, IP Frukt & Grönt, Absolut Vodka) Beakta brandskyddsaspekterna. (Brandsäker förvaring, 30 min, krävs i IP Frukt & Grönt, vid nybyggnation) Tänk på hur du förvarar preparat som tas med till påfyllningsplatsen eller fraktas ut i fält! Rekommendationer Frostfritt, god ventilation, god ordning och bra belysning (Krav i IP Sigill, IP Frukt & Grönt) Hyllplan av icke-absorberande material (Krav i IP Frukt & Grönt) Tillräckligt stort golvutrymme för fat, säckar och större förpackningar Skrivplats Preparat i puder- eller granulatform skall förvaras på hyllplan över flytande preparat (Krav i IP Frukt & Grönt) Sågspån eller annat uppsamlingsmaterial, skyffel och avfallspåse för att snabbt ta hand om spill (Krav i MBO, IP Sigill, IP Frukt & Grönt) Aktuell inventeringslista över växtskyddsmedel i lager (Krav i IP Frukt & Grönt) Skriftliga rutiner för nöd- eller olycksfall, utsläpp av kemikalier. (IP Sigill, IP Frukt & Grönt) Tillgång till rent vatten, tvål, ögondusch, första hjälpen-utrustning (IP Sigill, IP Frukt & Grönt) 9

FÖRVARING AV ANDRA FARLIGA KEMIKALIER Förutom växtskyddsmedel och betningsmedel räknas här in koncentrerade syror, koncentrerade diskoch desinfektionsmedel och medel för skadedjursbekämpning. Reglerna om förvaring avskilt från foder, livsmedel, explosiva varor, obehöriga och barn är desamma som för växtskyddsmedel. Likaså kravet på säkerhetsdatablad och förvaring i originalförpackning. Nedan följer ytterligare krav på förvaring och preparatval i olika kontrakt: IP Sigill Isoproturon får inte användas på IP Sigill-ansluten gård. IP Sigill Spannmål När spannmål hanteras på platta rekommenderas att biologiskt nedbrytbar hydraulolja används i lastmaskinen. IP Sigill Mjölk I mjölkrummet får endast förvaras rengörings- och desinfektionsmedel för löpande bruk Rengöringsmedel och desinfektionsmedel kan förvaras i annan förpackning men ska då märkas med namn och farobeteckning på samma sätt som originalförpackningen Endast rengörings- och desinfektionsprodukter godkända av Svensk Mjölks Bra Kemråd får användas. IP Frukt & Grönt Rengöringsmedel, smörjmedel o dyl. ska vara godkända för användning i livsmedelshantering Anvisningar ska finnas för dosering av rengöringsmedel o dyl Rengöringsmedel, smörjmedel o dyl. ska hanteras så att de inte hamnar på produkterna Kemikalier ska förvaras i separat utrymme så att de inte kommer i kontakt med produkter, emballage eller annat material Riskbedömning ska göras för att konstatera om det kan uppkomma några risker som påverkar produkternas livsmedelssäkerhet (biologiska, fysikaliska, kemiska) vid och efter skörd Före efterskördsbehandling av potatis för industriellt bruk med groningshämmande medel överlägg med kund för att fastställa om det finns kommersiella restriktioner. FÖRVARING AV LÄKEMEDEL Mediciner, kanyler, sprutor, skalpeller ska förvaras så att de inte kan förorena foder eller mjölk Mediciner bör förvaras i ett låst skåp eller låda (Rekommendation i IP Sigill) Läkemedelsrester och använda kanyler ska förvaras säkert t ex som riskavfall Behandling med antibiotika och andra receptbelagda läkemedel får bara göras efter veterinärs förskrivning Karenstider ska vara kända och efterlevas. 10

TRANSPORT AV BEKÄMPNINGSMEDEL Lantbrukare transporterar ibland produkter som är klassade som farligt gods, t ex bekämpningsmedel, syra, bensin. Då gäller Räddningsverkets föreskrifter ADR-S. Under punkt 14 i säkerhetsdatabladet anges om produkten är ADR-klassad eller inte. För ej transportklassade preparat gäller: Transport skall ske i originalförpackning Åtgärder skall vidtas för att hindra eller motverka att skador orsakas på människor, djur, egendom och i miljön Godset ska hållas skilt från foder och livsmedel Förar- och passagerarutrymmet bör vara avskilt från förvaringsutrymmet Förpackningar skall vara säkrade så att de inte kan ramla omkull eller förskjutas För transportklassade (ADR) preparat gäller: Samtliga villkor ovan samt beroende på fordon och omfattning: För transporter med traktor eller motorredskap gäller Alla förpackningsstorlekar och obegränsade mängder kan transporteras om transporten sker utan ekonomisk vinning efter detaljförsäljningsled. För transporter med personbil, lastbil etc. gäller ettdera av följande alternativ: 1. Transport som begränsad mängd: - Förpackningarna skall vara tillräckligt små (för många preparat högst 3 l) - Förpackningarna skall vara kombinationsemballage, t.ex. plastflaskor i en kartong, och kollinas storlek är begränsad (för många preparat högst 12 l) - Kollina skall vara märkta med LQ eller produktens UN-nummer inom en kvadrat ställd på sin spets 2. Transport som värdeberäknad mängd då storleken på förpackningar eller kollin överstiger ett visst värde. För sådana transporter krävs att: - Mängden transporterat gods inte överstiger 1000 poäng enligt ett speciellt beräkningssätt. 1000 poäng motsvarar i allmänhet så stora varumängder att mängden endast kan överskridas vid transport med lastbil. Vid transport som värdeberäknad mängd är leverantören skyldig att lämna ett transportdokument där det framgår poängsumman för den aktuella transporten. - Typgodkänd förpackning. Varje förpackning ska vara märkt med symbol för aktuell ADRklass samt UN-nummer - Godsdeklaration medföljer godset - Brandsläckare motsvarande minst 2 kg pulver finns på fordonet - Samlastningsbestämmelser skall iakttas - Föraren har genomgått speciell utbildning. För dig som har behörighet kan Länsstyrelsen erbjuda en förkortad transportutbildning på distans. 11

SÄKER PÅFYLLNING För att kunna kallas en säker påfyllningsplats krävs: Säkert underlag Stor yta så att dunkar aldrig behöver ställas utanför påfyllningsplatsen. Rekommendation: Längd: spruta + traktor + minst 1 m Bredd: spruta + traktor + minst 2 m Skyddsavståndet är tillräckligt långt till avlopp, asfalterad gårdsplan, spolplatta, hängrännor och oskyddade stuprör. Men gärna kort avstånd till sprutförråd Påfyllning av vatten kan göras utan risk för överfyllnad eller baksug. Använd gärna bufferttank, överfyllnadsskydd, vattenmätare med automatisk stängningsventil och liknande. Slangen ska hänga över vattenytan för att minimera risken för baksug. 1. Biobädd Minst 15 m till brunnar, vattendrag, vattentäkter eller vattenförande diken. Tänk även på placering av hängrännor, stuprör och närhet till spolplatta Stora mängder yt- eller regnvatten från tak får inte rinna ner i bädden Ska placeras utomhus eftersom det krävs solljus och avdunstning för att det ska fungera Grundvattennivån får inte vara så hög att vatten riskerar tränga in underifrån Gärna omgiven av biologiskt aktiv, gräsbevuxen mark Gör så mycket som möjligt av sprutans rengöring i fält Omfattande bekämpningsmedelsanvändning i nederbördsrikt område välj en lösning med betongelement i sidorna och gjuten botten/folie i kombination med övertäckning under vinterhalvåret eller uppsamling av läckagevatten Uppvärmd biobädd krävs för ex växthus där biobädden används även vintertid. Underhållet är viktigt! Byt visset gräs. Om orsaken är spill åtgärda rutiner/teknisk utrustning så att det inte upprepas Fyll på med nytt material regelbundet Kan behöva täckas under vinterhalvåret i områden med höga nederbördsmängder Kan behöva vattnas en torr sommar Byt bädd efter 5-8 år. Lägg den utbytta bädden i kompost på t ex en presenning. Lägg en presenning över. Sprid på åkermark efter ett år. 2. Platta med uppsamling Minst 15 m till brunnar, vattendrag, vattentäkter eller vattenförande diken. Tänk även på placering av hängrännor, stuprör och närhet till spolplatta Kan t.ex. vara gödselplatta kopplad till urinbrunn Samla ALLT vatten hela året på platta utomhus Kan även ske inomhus på platta med uppsamlingstank Tank + uppsamlingsyta bör rymma minst spruttanken volym + regnvatten under säsongen Dimensionera yta, fall och ledningar så att plattan klarar tvätt och eventuell överfyllnad Omfattande tvätt av även andra maskiner och traktorer installera oljeavskiljare. Tänk på var du sprider! Små rester kan påverka vissa grödor. Sprid ut över så stor yta som möjligt. 12

3. Bevuxen mark Minst 30 m till brunnar, vattendrag, vattentäkter eller vattenförande diken Gräsbevuxen yta med ordentligt matjordslager Plan odränerad yta Biologisk aktiv mark Lång slang så att du kan flytta runt lite på ytan. Oftast bara lämpligt vid liten bekämpningsmedelsanvändning och små arealer. 4. Fältet Mobil påfyllning Minst 30 m till brunnar, vattendrag, vattentäkter och vattenförande diken För att undvika punktbelastningar, stå inte alltid på samma ställe vid påfyllning Kräver säker transport av preparat ut i fält Kräver att man kan skölja och ta hand om förpackningar i fält Kräver ofta även tankvagn med vatten samt utrustning för utvändig tvätt i fält. Odlingskontrakt MBO, IP Frukt & Grönt, Odlingskoncept Absolut Vodka: alt 1-4 är godkänt. IP Sigill: alt 1,2 och 4 är godkänt. 13

SPRUTAN Testad och godkänd En frivillig självklarhet är att sprutan ska vara testad och försedd med godkänt kontrollmärke. Länsstyrelsen har förteckning över godkända testare. För nedanstående odlingskontrakt är det krav på spruttest: IP Sigill, MBO, Odlingskoncept Absolut Vodka: Vartannat år eller max 25 ha/m ramp och år Inom vissa vattenskyddsområden. Vad ska medfölja sprutekipaget? Vindhastighetsmätare Vindriktningsvisare Termometer Tvättank med vatten samt tvål för föraren Handskar och annan skyddsutrustning Utrustning för byte/rensning av munstycken Första förbandsutrustning och ögondusch Larmanordning vid ensamarbete t ex mobiltelefon Hjälpreda för vindanpassat skyddsavstånd (Krav i MBO, Absolut Vodka) Merparten av ovanstående är lagkrav eller allmänna råd! Underhåll och förbättringar av sprutan Exempel på utrustning som normalt bör finnas: Droppskydd Fotsteg och avställningsyta intill påfyllningshålet Dunksköljningsutrustning som använder rent vatten Sköljvattentank gärna med möjlighet till separat sköljning av tank, ramp, preparatpåfyllare Tankdiskmunstycke Ändventiler på bomsektionerna Hydraulisk bommanövrering Elmanövrering huvudventil och delsektionsavstängningar samt tryckreglerventil Exempel på utrustning som kan öka säkerheten vid omfattande bekämpningsarbete: Flervalshållare Preparatpåfyllare Tvättslang/högtryckstvätt för utvändig rengöring i fält Elmanövrering av ventil till sköljvattentank Styr- och övervakningsutrustning Kolfilter i traktorhytten Läs mer i broschyren Säkert Växtskydd Hur du underhåller och förbättrar sprutan. 14

SPRUTTEKNIK VAL AV MUNSTYCKE Storlek och märkning Munstyckstillverkare följer i regel en ISOstandard för märkning av munstycken (tabell 1). Standarden anger storlek, färg, munstycksflöde mm. Storleksmärkningen av munstycken grundas på flödet i gallon per minut vid 3 bars tryck. Vill du veta munstycksflödet för dina munstycken vid 3 bars tryck multiplicera storleken med 0,4. Ett exempel: Munstycket F 02-110 har storlek 02 och flödet vid 3 bars tryck blir därmed 2*0,4 d v s 0,8 l/min. Märkningen av munstycken gäller oavsett material eller typ t ex low-drift, injektor, vanlig spaltspridare. Droppstorlek och duschkvalitet är dock unikt för varje munstycke och omfattas inte av standarden. Duschkvalitet Tabell 1. Märkning av munstycken enligt ISOstandard Märkning Färg Flöde vid 3 bar i l/min 0075 Rosa 0,3 01 Orange 0,4 015 Grön 0,6 02 Gul 0,8 025 Lila 1,0 03 Blå 1,2 04 Röd 1,6 05 Brun 2,0 06 Grå 2,4 08 Vit 3,2 10 Ljusblå 4,0 Tabell 2 är ett exempel på en tabell där droppstorlek och duschkvalitet för ett specifikt munstycke kan utläsas beroende på storlek och tryck. För att beräkna vätskemängd vid önskad duschkvalitet eller duschkvalitet vid den körhastighet du brukar använda behövs formlerna nedan. Vätskemängd (l/ha) = Munstycksflöde (l/min) = Munstycksflöde (l/min)*600 Hastighet (km/h)*munstycksavstånd (m) Vätskemängd (l/ha)*hastighet (km/h)*munstycksavstånd (m) 600 Tabell 2. Droppstorlek för ett specifikt munstycke vid olika storlek och tryck F-0075-110 F-01-110 F-015-110 F-02-110 F-025-110 F-03-110 F-04-110 F-05-110 F-06-110 F-08-110 F-10-110 Rosa Orange Grön Gul Lila Blå Röd Brun Grå Vit Ljusblå Tryck Bar Munstycksflöde från ett munstycke ( liter / minut ) 1.50 0.21 0.28 0.42 0.57 0.71 0.85 1.13 1.41 1.70 2.26 2.83 1.75 0.23 0.31 0.46 0.61 0.76 0.92 1.22 1.53 1.83 2.44 3.06 2.00 0.24 0.33 0.49 0.65 0.82 0.98 1.31 1.63 1.96 2.61 3.27 2.25 0.26 0.35 0.52 0.69 0.87 1.04 1.39 1.73 2.08 2.77 3.46 2.50 0.27 0.37 0.55 0.73 0.91 1.10 1.46 1.83 2.19 2.92 3.65 2.75 0.29 0.38 0.57 0.77 0.96 1.15 1.53 1.91 2.30 3.06 3.83 3.00 0.30 0.40 0.60 0.80 1.00 1.20 1.60 2.00 2.40 3.20 4.00 3.25 0.31 0.42 0.62 0.83 1.04 1.25 1.67 2.08 2.50 3.33 4.16 3.50 0.32 0.43 0.65 0.86 1.08 1.30 1.73 2.16 2.59 3.46 4.32 3.75 0.34 0.45 0.67 0.89 1.12 1.34 1.79 2.24 2.68 3.58 4.47 4.00 0.35 0.46 0.69 0.92 1.15 1.39 1.85 2.31 2.77 3.70 4.62 FIN MEDIUM GROV MYCKET GROV 15

Vilken typ av munstycken ska jag välja? Munstycksvalet styrs av en mängd faktorer. Typen av preparat Vätskemängd Körhastighet Väderleksförhållanden Finns en flervalshållare (triplett, kvartett etc.) på sprutan kan man bestycka denna med munstycken som passar i olika specialsituationer t ex krav på god täckning vid låga vätskemängder eller krav på avdriftsreducering. Några typexempel hämtade från broschyren Säkert Växtskydd Hur du underhåller och förbättrar sprutan ges nedan. Särskilt avdriftsreducerande utrustning Idag finns det, för vissa preparat, krav på särskilt avdriftsreducerande utrustning. Det kan vara särskild sprutteknik eller munstycken som klarar av att reducera avdriften med 50 procent eller mer. För att få kalla utrustningen särskilt avdriftsreducerande måste tillverkare lämna in sin utrustning för provning, t ex vid BBA (Biologisches Bundesanstalt) i Tyskland. Längst bak i Hjälpredan för vindanpassade skyddsavstånd finns en lista över särskilt avdriftsreducerande utrustning godkänd vid Hjälpredans tryckning. Därför kan det idag finnas fler godkända munstycken och tekniker. Hör med din leverantör eller spruttestare. Observera att det kan finnas villkor för godkännandet, t ex att trycket i ytterdrag är lägre. 16

PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING På bekämpningsmedlets etikett och säkerhetsdatablad finns information om vilken personlig skyddsutrustning som krävs vid normal hantering. För fullständig rekommendation - läs båda. Utöver vad som anges på etikett/säkerhetsdatablad kan det finnas ytterligare behov vid vissa arbetsmoment. Vid tillredning av bekämpningsmedel - utgå från att du minst behöver: Skyddskläder: Overall + skyddsförkläde. Vid vissa arbeten kan det vara lämpligt att använda korttidskläder eller förkläde av korttidsmaterial. Gummistövlar: Ger ett bra skydd vid hantering av bekämpningsmedel. Använd ett särskilt par vid sprutning och byt inför varje säsong. Overallsbyxorna träs utanpå stövlarna så att man förhindrar att bekämpningsmedel rinner ner i skaften. Skor av läder eller tyg är direkt olämpliga när man jobbar med bekämpningsmedel, eftersom både läder och tyg suger upp vätska. Skyddshandskar: Vid blandning och annan hantering med koncentrerade kemikalier är en grövre handske av t.ex. nitrilgummi att föredra, eftersom de har en bättre motståndskraft mot kemikalier. För att skydda den tunna huden på underarmarna måste skaften vara tillräckligt långa. Skölj efter användning och byt handskar ofta! Engångshandskar finns i flera material. Nitrilgummi är att föredra framför PVC och latex. Engångshandskar passar endast vid kortare arbetsmoment och vid risk för kontakt med utspädda bekämpningsmedel, t.ex. när ett munstycke skall göras rent. Ögonskydd: Skall användas vid risk för stänk i ögonen, t ex vid påfyllning, rengöring och servicearbeten. Visir är bekvämt och skyddar även ansiktet och går i vissa fall att använda i kombination med halvmask. Ögonspolningsutrustning bör alltid finnas till hands! Andningsskydd: Hel- eller halvmask skall användas då det finns risk för inandning av ångor eller partiklar, t ex då man står lutad över preparatpåfyllare eller tanklock, då man befinner sig nära sprutdimman i en otät traktorhytt eller vid arbete med ryggspruta. På preparatetiketten står angivet vilken typ av filter som skall användas. Vid användning av partikelfilter är det minst klass P2 som gäller. Kolfilter finns i olika typer och klasser. Ett kombinationsfilter t ex ABE skyddar mot olika typer av gaser. Byt filter ofta - minst en gång per säsong! Vid sprutningsarbetet gäller: Om du inte har en tät hytt med övertryck skall du utgå från att du behöver full skyddsutrustning med andningsskydd enligt etikett. Är hytten tät och luftfiltret (partikel/kolfilter) i god kondition räcker det med overallen. Tänk på att inte dra in bekämpningsmedel i hytten via stövlar och handskar. Skölj av handskarna och ta av dem innan du sätter dig i en tät hytt. Måste du ta med skyddskläderna in i hytten lägg dessa i en hink eller liknade och ställ denna på golvet i hytten. Undvik att gå i bekämpad gröda. Skötsel av skyddsutrustningen Tvätta handskar, stövlar, visir, förkläde och skyddskläder med vatten direkt efter användning. Tvätta skyddsutrustningen ordentligt vid arbetets slut och häng upp den till torkning. Tag av gasfilter och partikelfilter från andningsskyddet och skölj masken enligt tillverkarens anvisningar. Tvätta alla kläder efter användning. Tvätta händerna noga! Förvaring Skyddsutrustningen skall förvaras torrt, ventilerat och lättillgänglig nära preparatförråd/påfyllnadsplats men åtskilt från både privata kläder och arbetskläder. Förvara inte skyddsutrustning i preparatförrådet. Läs mer i Säkert växtskydd Hur du skapar en säker arbetsmiljö. 17

EMBALLAGE OCH RESTER Rengöring av förpackningar Alt 1. Ingen sköljutrustning på sprutan. Fyll med vatten Fyll den tomma förpackningen till 1/5 med vatten. Sätt på korken Håll inte för med handen. Skaka Sköljvattnet ska komma åt hela förpackningens insida. Töm i tanken Låt förpackningen rinna av i minst 30 sek. Upprepa sköljningen minst 3 gånger Så att förpackningen säkert är ren. Alt 2: Sköljutrustning på sprutan finns. Skölj tills förpackningen är helt ren Sköljutrustningen måste arbeta med rent vatten, inte vatten från spruttanken Förvara rengjorda förpackningar samlat på särskild plats, exempelvis avgränsat under tak eller på påfyllningsplattan. Var lämnas rengjorda förpackningar? Tömda och ordentligt rengjorda förpackningar klassas inte som farligt avfall utan ska lämnas till återvinning. Dock inte till miljöstationer för hushåll! Eftersom det finns producentansvar på förpackningarna tas rengjorda dunkar emot gratis av det avfallsbolag som får ersättning för detta. Numera är det SvepRetur som även anordnar insamling av annan lantbruksplast. Insamling sker två gånger per år på angivna anläggningar. Övriga avfallsbolag tar emot dunkar men har rätt att ta betalt. Då ofta till en taxa för Brännbart. Rester och ej rengjorda förpackningar Farligt avfall Klassas som farligt avfall och skall därför lämnas till destruktion. Utnyttja kampanjer för insamling av gamla preparat Kontakta Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen i din kommun för upplysningar om vad som gäller kring insamlingsplatser. Det kan finnas möjlighet för små företag att lämna mindre mängder till bemannade återvinningscentraler i kommunen. Kontakta annars ditt avfallsbolag och ta reda på var insamling av farligt avfall från företag sker. Avfallsjournal Uppkommer farligt avfall i verksamheten skall anteckningar föras, s.k. Avfallsjournal. Transport av farligt avfall För transport av miljöfarligt avfall finns särskilda restriktioner. Kontakta Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen i din kommun. Det kan finnas kommunala transportmonopol på farligt avfall. Transporten måste anmälas till länsstyrelsen eftersom det är transport av miljöfarligt avfall. Anmälan gäller i fem år. Transportanteckningar ska föras. Om det är större mängder (>100 kg kemikalierester per år) krävs särskilt tillstånd för transport av farligt avfall. Då krävs även transportdokument. 18

INVÄNDIG RENGÖRING AV SPRUTAN Direkt i fält efter avslutad sprutning - i rampen finns rester som motsvarar full dos i 30-100 m. Kvar i tanken kan finnas 3 30 l, beroende på sprutans konstruktion. Koncentrerad sprutvätska finns i tankens sump, preparatpåfyllare, omrörningssystem, returslangar. Rekommenderad extrautrustning Sköljvattentank på ca 10% av tankvolymen - dock minst 150 liter. Tankspolningsmunstycke - sakta roterande med stora droppar är bäst. Förenklad rengöring - ger 1-3% av ursprunglig koncentration i spruttanken ca 15 min I regel använder man sig idag av en tredelad sköljning av sprutan. Undersökningar och försök visar att sköljningen av sprutan blir bättre om den delas upp ytterligare t ex i fem eller sex delar. Vissa sprutor har en konstruktion som medför att de måste sköljas på ett speciellt sätt för att man inte ska riskera att det finns rester av växtskyddsmedel kvar i den, t ex sprutor med rampcikulation. Sprutans instruktionsbok ger upplysningar om hur sköljning och rengöring ska gå till. Förenklad rengöring 1. Kör sprutan tom. 2. Späd ut resterna i tanken med ca 1/3 av färskvattentankens innehåll och sprid i fältet. Om det är möjligt på sprutan så bör den första delen färskvatten ledas direkt till ledningar och ramp för att späda ut de rester som finns där. 3. Fyll på med ytterligare 1/3. Cirkulera i systemet och sprid ut i fältet. 4. Fyll på med sista 1/3 vatten. Cirkulera i systemet och sprid ut i fältet. 5. Nu är sprutan sköljd nästan ren 6. Bottenventiler, filter och ändventiler på rampen kan nu öppnas på biobädd, platta med uppsamling eller biologiskt aktiv mark Tänk på att: Att alla ventiler öppnas och stängs under sköljningen Rester ska sprutas ut i fält men se upp så att rekommenderade doser inte överskrids i t ex grönsaker. Vid den första sköljningen är det full dos i ledningar och ramp! Grundlig rengöring inför sprutning i annan gröda, servicearbeten, funktionstest, vinterförvaring 1. Starta med förenklad rengöring 2. Fyll hela sprutan och tillsätt rengöringsmedel enligt anvisningarna. Cirkulera i systemet. Sprid ut i fält 3. Avsluta med förenklad rengöring. Rensa alla silar och munstycken Rengöringsmedel Ofta specifik verkan, d v s ett visst rengöringsmedel fungerar bra mot vissa medel men inte mot alla. Kan användas både för invändig och utvändig rengöring. All Clear Extra - Bästa medlet mot lågdospreparat. Tank o Ramptvätt - Bästa medlet mot fenoxisyror. 19

UTVÄNDIG RENGÖRING AV SPRUTAN Även utanpå sprutan finns rester som kommer från spill, skumning, överfyllnad eller avdrift. Upp till 1 % av den utsprutade kemikalien kan avsättas utanpå ekipaget. Minst avsättning - Low Drift eller Injektorspridare på en bom med liten yta. Störst avsättning - ramper med stor yta, t ex Hardi Twin eller Kyndestoft. Exempel på utrustning Tvättslang kopplad till separat pump (lågtryck alternativt högtryck) med rent vatten från sköljvattentanken. Borste eller spolmunstycke kopplas till tvättslangen. Borste ger bäst tvättresultat men det går åt mer vatten. God rengöringseffekt kan uppnås även med lågtryckspump (ca-pris 5000:-). Sprutans egen pump kan kopplas till lågtryckssystem (tryck upp till 8 bar) Val av plats Fält: Oftast bästa lösningen eftersom rampen är lättast att rengöra utfälld. Kräver slang kopplad till färskvattentank via pumpen eller annan utrustning för renspolning. Observera samma skyddsavstånd till brunnar, vattendrag och vattentäkt måste hållas vid tvätt som vid påfyllning. Biobädd: Viktigt att biobädden är tillräckligt stor så att vattnet inte stänker utanför. Biobädden tål inte alltför stora mängder vatten. Platta med uppsamling: Fungerar bra om plattan är tillräckligt stor. Gräsbevuxen biologisk aktiv mark: Fungerar bra om man växlar plats. Observera samma skyddsavstånd till brunnar, vattendrag och vattentäkt måste hållas vid tvätt som vid påfyllning. Vinterförvaring - frostskydd Glykol - Får inte spridas i miljön utan måste därför samlas upp och återanvändas eller destrueras. Spilld eller utsprutad glykol är en arbetsmiljöfara. 20