Lag (1966:314) om kontinentalsockeln

SFS 1966:314 Källa: Rixlex Utfärdad: 1966-06-03 Uppdaterad: t.o.m. SFS 1998:819 Lag (1966:314) om kontinentalsockeln 1 Med kontinentalsockeln förstås i denna lag havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde samt inom det havsområde utanför Sveriges territorialgräns som regeringen bestämmer i enlighet med den i Genéve den 29 april 1958 dagtecknade konventionen om kontinentalsockeln. Med kontinentalsockelns naturtillgångar avses i denna lag mineraliska och andra icke levande naturtillgångar på havsbottnen och i dess underlag samt sådana levande organismer som i det utvecklingsskede, då de kunna bli föremål för fångst, äro antingen orörliga på havsbottnen eller därunder eller oförmögna till rörelse annat än i ständig beröring med havsbottnen eller dess underlag. Inom allmänt vattenområde äger denna lag ej tillämpning på fångst av sådana levande naturtillgångar som omfattas av svensk lagstiftning angående fiske. Lag (1974:891). 2 Rätten att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar tillkommer staten. 2 a Vid utforskning av kontinentalsockeln och vid utvinning av naturtillgångar från den skall bestämmelserna i 2 kap. miljöbalken gälla även när verksamheten bedrivs utanför territorialgränsen. Lag (1998:819). 3 Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela tillstånd för annan än staten att genom geofysiska mätningar, borrning eller på annat sätt utforska kontinentalsockeln och att utvinna naturtillgångar från denna. Tillstånd skall avse bestämt område och viss tid. Regeringen äger föreskriva att visst slag av verksamhet som avses i första stycket får äga rum utan tillstånd. Lag (1998:819). 3 a Vid prövning av tillstånd att utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den tillämpas 2 kap., 5 kap. 3 och 16 kap. 5 miljöbalken. Vid prövning av tillstånd att utvinna naturtillgångar från kontinentalsockeln tillämpas dessutom 3 och 4 kap. miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att genom borrning eller sprängning utforska kontinentalsockeln eller att utvinna naturtillgångar från den. I fråga om förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Lag (1998:819). 3 b Vid prövning av tillstånd till sådan täkt på kontinentalsockeln som avses i 12 kap. 1 första stycket miljöbalken skall behovet av materialet som kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och växtlivet och på miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande. Lag (1998:819). 4 Ett tillstånd skall förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt, såsom att skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter, främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser samt trygga säkerheten. Villkoren kan bland annat avse åtgärder för att förebygga luft- eller vattenföroreningar, skydda djur- och växtlivet, bevara fyndigheter eller borrhål eller skydda sjöfarten eller fisket. De kan avse sättet att leda företaget, utföra arbetet, utforma anläggningar på kontinentalsockeln för arbetena eller använda produkterna. Villkoren kan också avse krav på kartor över arbetena, provtagningar och rapportering av verksamheten. Lag (1998:819). 4 a Ett tillstånd får förenas med ytterligare eller ändrade villkor, om det genom verksamheten har uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när tillståndet meddelades eller om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds. Med stöd av denna paragraf får inte meddelas så ingripande villkor att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. Lag (1998:819). 4 b När ett tillstånd meddelas, kan det bestämmas vilken omfattning en undersökning eller utvinning Bilaga 3

skall få ha för att den rätt som grundas på tillståndet skall fortsätta att gälla. Tillstånd kan även förbindas med villkor om att staten skall delta i verksamheten eller om att avgifter skall betalas till staten för tillståndet eller med något annat liknande villkor. Avgifterna skall vara beräknade antingen i förhållande till mängden eller värdet av de utvunna produkterna eller av andelar av dessa eller på något annat sätt. Lag (1998:819). 4 c Ett tillstånd får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort anläggningar och för andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får beslut fattas om ytterligare säkerhet. I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten och förvaras av länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller som närmaste del av Sveriges sjöterritorium ligger i. Lag (1998:819). 5 I samband med tillstånd kan föreskrivas på vilka villkor tillståndshavaren äger frånträda tillståndet eller avstå från en del av det område detta omfattar. Tillstånd får ej överlåtas utan medgivande av den som meddelat tillståndet. Tillstånd kan återkallas av regeringen eller den myndighet som meddelat tillståndet, om föreskrift eller villkor för tillståndet åsidosättes eller om synnerliga skäl i annat fall föreligga. Återkallas tillstånd utan att innehavaren åsidosatt föreskrift eller villkor för tillståndet, är denne berättigad att erhålla ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd som han vidtagit med anledning av koncessionen. Lag (1974:891). 5 a Om ett tillstånd upphör att gälla är den som har innehaft tillståndet skyldig att ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om inte detta är obehövligt från allmän eller enskild synpunkt. Om skyldigheten att vidta sådana åtgärder inte har bestämts genom villkor i tillståndet, skall frågan prövas av tillståndsmyndigheten i samband med att tillståndet upphör. Om den som har haft tillståndet inte iakttar sina skyldigheter, får tillsynsmyndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra dem. Lag (1998:819). 6 Regeringen eller myndighet som regeringen utser äger bestämma att till skydd för anläggning för utforskande av kontinentalsockeln eller utvinning av naturtillgångar från denna skall finnas en säkerhetszon med en utsträckning av högst 500 meter från anläggningens yttersida och meddela de föreskrifter som fordras för att trygga zonen. I den mån annat ej följer av denna lag eller bestämmelse som med stöd av lagen meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser får fartyg icke segla in i säkerhetszon utan medgivande av anläggningens ägare. Lag (1974:891). 7 Meddelas tillstånd enligt denna lag i fråga om viss naturtillgång på område som omfattas av förut meddelat tillstånd avseende annan naturtillgång, får arbete för undersökning eller bearbetning som verkställes på grund av först uppkommen rättighet inte hindras på grund av rättighet som tillkommit senare. Uppstår tvist om hur de särskilda slagen av arbete skall bedrivas, skall tillsynsmyndigheten, med iakttagande av villkor som enligt 4 har fogats vid tillståndet, bestämma hur arbetena skall ordnas för att innehavaren av äldre rättigheter skall kunna driva sitt arbete ändamålsenligt och med minsta förfång för den senare rättsinnehavaren. Detsamma gäller förhållandet mellan ett tillstånd som meddelats enligt denna lag och ett tillstånd avseende samma område som meddelats enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Lag (1992:1145) 8 Tillsyn över efterlevnaden av föreskrifter och villkor för tillstånd utövas av myndighet som regeringen bestämmer. Innehavare av tillstånd skall på anfordran lämna tillsynsmyndigheten de upplysningar och handlingar som fordras för tillsynens utövande. Tillsynsmyndigheten äger meddela bestämmelser för att trygga efterlevnaden av föreskrift eller villkor som gäller för tillståndet. Den som har att taga befattning med tillsyn äger tillträde till anläggning, fartyg eller luftfartyg, där verksamhet som omfattas av tillstånd bedrives, och får göra sig underrättad om förhållande av betydelse för tillämpningen av föreskrift eller villkor för tillståndet. Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte vid tillsyn enligt 15 c. Lag (1996:522). 9 Sveriges geologiska undersökning eller annan myndighet som regeringen bestämmer skall på begäran beredas tillfälle att följa tillståndshavarens arbete i geologiskt avseende och taga del av de geologiska resultaten av arbetet. Lag (1974:891). 10 Inom anläggning och säkerhetszon utanför territorialgränsen tillämpas svensk lag med undantag av bestämmelserna i minerallagen (1991:45) och lagstiftningen angående jakt och fiske. Därvid anses anläggningen och zonen belägna inom närmaste del av Sveriges sjöterritorium. Om annat inte framgår av 10 a, skall tillståndsprövning enligt miljöbalken dock inte ske för utforskning och utvinning inom anläggning och säkerhetszon utanför territorialgränsen, om verksamheten har tillståndsprövats av regeringen enligt denna lag. Bilaga 3

Lag (1998:819). 10 a Gäller ett tillstånd enligt denna lag en verksamhet som skall bedrivas utanför territorialgränsen, får regeringen, om det finns särskilda skäl, som villkor för tillståndet ange att tillståndsprövning enligt 9 kap. miljöbalken skall ske hos den myndighet som regeringen bestämmer. Detta gäller dock endast om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken behövs för en motsvarande verksamhet innanför territorialgränsen. Miljöbalken skall tillämpas på en verksamhet som omfattas av villkor enligt första stycket. Regeringen skall ange vilken myndighet som skall utöva tillsyn enligt miljöbalken över verksamheten. Lag (1998:819). 11 Den som utan lov utforskar kontinentalsockeln eller utvinner naturtillgångar från denna eller vidtager åtgärd för sådan utforskning eller utvinning dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms den som 1) bryter mot ett villkor som har meddelats med stöd av 4 eller 4 a, 2) underlåter att efterkomma vad tillsynsmyndighet fordrar eller föreskriver med stöd av 8 andra eller tredje stycket eller 3) vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som är förbunden med tillstånd eller som är föreskriven i eller som ålagts enligt 8 andra stycket uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift. Den som överträder förbudet i 6 att segla in i säkerhetszon eller föreskrift som utfärdats för tryggande av sådan zon dömes till böter. Lag (1998:819). 12 Har en innehavare av ett tillstånd underlåtit att följa villkor som har meddelats med stöd av 4 eller 4 a eller vad han är skyldig att göra enligt 9 eller att följa en anfordran eller föreskrift som en tillsynsmyndighet har meddelat med stöd av 8 andra eller tredje stycket, får tillsynsmyndigheten ålägga honom vid vite att fullgöra sina skyldigheter. Medför underlåtenheten uppenbar fara för allmänt intresse, äger tillsynsmyndigheten förbjuda arbetets fortsatta bedrivande och låta genom polismyndighetens försorg vidtaga rättelse på tillståndshavarens bekostnad. Lag (1998:819). 13 har upphört att gälla genom lag (1980:202). 14 Den som utom riket har begått brott som avses i 11 döms, om han finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 nämnda balk inte är tillämplig. Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 8 kap. 6 sekretesslagen (1980:100) skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av förevarande lag, tillämpas första stycket också i fråga om den som röjer uppgifter vilka han till följd härav är skyldig att hemlighålla. Åtal för brott som avses i 11 första och tredje styckena får väckas endast efter förordnande av regeringen eller den myndighet regeringen bemyndigar. Lag (1992:1145). 15 Beslut av Sveriges geologiska undersökning i ärenden som avses i 7 och i ärenden om återkallelse av tillstånd på grund av att föreskrifter eller villkor för tillståndet har åsidosatts samt tillsynsmyndigheters beslut enligt 12 och 15 c får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Annat beslut av myndighet enligt denna lag överklagas hos regeringen. Beslutet gäller även om det överklagas, om inte annorlunda förordnats. Lag (1996:522). 15 a För utläggande av undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln utanför territorialgränsen krävs tillstånd av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Ett tillstånd skall förenas med de villkor som behövs för att 1. möjliggöra utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess naturtillgångar, 2. förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar, och 3. skydda möjligheten att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar och rörledningar. Om tillståndet avser utläggande av rörledningar, skall i beslutet anges den sträckning av rörledningen på kontinentalsockeln som tillståndet avser. Lag (1996:522). 15 b Bestämmelserna i 15 a gäller inte vid utläggande av undervattenskablar och rörledningar i syfte att utforska kontinentalsockeln eller utvinna dess naturtillgångar. Lag (1996:522). 15 c Tillsynen över efterlevnaden av 15 a och villkor som har meddelats med stöd av den paragrafen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att 15 a och villkor som har meddelats med stöd av den paragrafen skall efterlevas. Lag (1996:522). 16 Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen. Lag (1974:891). Bilaga 3

Övergångsbestämmelser 1966:314 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1966. I fråga om dessförinnan skedd upplåtelse från kronan av rätt till sand-, grus- eller stentäkt inom allmänt vattenområde gälla särskilda bestämmelser. Avser tillstånd enligt denna lag område som omfattas av koncession enligt lagen angående stenkolsfyndigheter m.m. eller uranlagen eller av undersökningstillstånd enligt sistnämnda lag, äga bestämmelserna i 7 för det fall att tillstånd avser område som är inmutat enligt gruvlagen motsvarande tillämpning. 1971:585 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som meddelats före den 1 januari 1972. 1974:343 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. I fråga om inmutningsrätt som beviljats inom allmänt vattenområde i havet efter ansökan som kommit in före lagens ikraftträdande, och om utmål, som där tillkommit på grund av sådan inmutningsrätt föreskrives i 14 kap. gruvlagen (1974:342). Beträffande arbete inom område vilket omfattas av såväl inmutningsrätt eller utmål som nyss nämnts som tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln gäller 7 i sin äldre lydelse. 1991:49 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i ärenden som anhängiggjorts före ikraftträdandet. 1992:1145 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. 2. Bestämmelserna i 10 a skall inte tillämpas i fråga om tillstånd som meddelas i enlighet med ett före ikraftträdandet av denna lag beviljat tillstånd. 1995:18 Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1998:819 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. 2. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före denna lags ikraftträdande. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart. 3. Bestämmelsen i 5 a skall tillämpas även när tillståndet har meddelats före denna lags ikraftträdande. 4. Den nya lydelsen av 10 a skall inte tillämpas i fråga om tillstånd enligt denna lag som har meddelats i enlighet med ett före ikraftträdandet av denna lag beviljat tillstånd. Har tillstånd meddelats i enlighet med ett efter den 31 december 1992 beviljat tillstånd skall i stället äldre lydelse av 10 a tillämpas. Bilaga 3

Läge för befintliga och sökta vindkraftverk 2001. Strömstads kommun Tanums kommun Munkedals kommun Sotenäs kommun Lysekils kommun Uddevalla kommun Orust kommun Tjörns kommun Källa: Länsstyrelsens GIS-databas Befintliga vindkraftverk och sådana under prövning Bilaga 4

Källa: Lantmäteriets översiktskarta över Västra Götaland Nuvarande stamnät Bilaga 5

4000 kwm 2 på 100 m höjd 2000 kwm 2 på 50 m höjd Källa: Länsstyrelsens GIS-databas Vindenergier Bilaga 6

Hårdbotten (berg/sten) enligt SGU Botten grundare än 40 meter Botten grundare än 30 meter Källa: SGU och Boverkets GIS-databas Djup- och bottenförhållanden mm Bilaga 7

Ostörda områden Bullerstörningar från järnvägstrafik Bullerstörningar från vägtrafik Källa: Länsstyrelsens GIS-databas Bullerpåverkade och ostörda områden Bilaga 8

Ramsar-områden Natura-2000 psci (habitatdirektivet) Natura-2000 spa (fågeldirektivet) Källa: Länsstyrelsens GIS-databas Natura 2000-områden och ramsar Bilaga 9

MB 4 kap 2 rörligt friluftsliv MB 4 kap 3 obruten kust MB 4 kap 4 högexploaterad kust MB 4 kap 6 skyddade vattendrag Källa: Länsstyrelsens GIS-databas Riksintressen enligt Miljöbalkens 4 kap 2, 3, 4 och 6 Bilaga 10

Riksintresse för naturvården Riksintresse för yrkesfisket Källa: Länsstyrelsens GIS-databas Områden av riksintresse för fiske och natur Bilaga 11

Om alla intressen, som påverkas av vindkraft enligt nuvarande bestämmelser, samt en buffertzon med 500 meters radie kring befintlig bostadsbebyggelse, överlagras på samma karta, återstår inte många ytor (vita eller blå) där vindkraft kan uppföras utan att avvägningar måste göras mellan olika intressen. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas Överlagrade intressen som påverkas av vindkraft Bilaga 12

Rock Adapter tekniken för minimalt ingrepp i naturmiljön 1. Efter rengöring av berget byggs en gjutform. 4. Hål för stagbultar märks ut från en mall, varefter borrning sker till erforderligt djup. 2. Armering samt rör för kablar monteras. 5. Efter att bultarna gjorts fast i borrhålen monteras en stödring Rock Adapter 3. Betongplatta gjutes. WindTechnique A/S All rights reserved. 6. Montering av vindkraftverkets torn blir enkel då den styrs upp av stödringen Rock Adapter Bilaga 13

Tillverkning av fundament och torn för danska projektet Middelgrund. De vinglasforade fundamenten har en isbrytande effekt. Bilaga 14

Monopile-teknik kan användas på sedimentbottnar. Anläggningskostnaden varierar beroende på djup och havsområde. Bilaga 15

Offshorebaserat vindkraftverk från italienska Econy. Ett ur miljösynpunkt mycket intressant koncept pga hög materialåtervinning och enkel skrotning, små skador på bottnarna, ökad biodivesitet på undervattensdelarna och möjlighet till fiskodling. (Från www.econy.com) Bilaga 16