Sveas väg Det nya området med villabyggelsen i norra Bergshammar påbörjades 1968. en var att vatten och avloppsfrågan för den äldre bebyggelsen hade blivit akut. Vatten togs från en gemensam brunn, som låg ungefär där Sveas väg går idag och i höjd med skolan. Det värsta var dock att avloppsbrunnen låg mycket nära färskvattenbrunnen och dessutom uppströms. På kommunkontoret i Jönåker insåg man att något måste göras och då uppstod tanken att även upplåta mark för villabebyggelse. När vägarna sedan skulle namnges blev det kvinnonamn och enligt uppgift lär man haft roligt på kommunkontoret vid namnsättningen. Man tog nämligen många av namnen från kvinnor boende på trakten. Huvudgatan, Sveas väg, fick dock namn efter Svea Olofsson, som var 1: e kontorist på kommunalkontoret i Jönåker. Källa: Per-Henry Markström var kommuningenjör i Jönåkers kommun vid tidpunkten för exploateringen av villorna i Bergshammar. Markström har berättat om detta för Mats Hedblom i samband med en förfrågan från Bergshammars hembygdsförening. Annas väg et Annas väg har inte någon känd anknytning. Tvärgator lades upp enligt alfabetet. Astrids väg et Astrids väg har inte någon känd anknytning. Tvärgator lades upp enligt alfabetet.
Barbros väg et Barbros väg har inte någon känd anknytning. Tvärgator lades upp enligt alfabetet. Brittas väg Äldre Bergshammarsbor misstänker att namnet anknyter till Britta Bernhoff som var mycket verksam i Bergshammars bygdegårdsförening Dagmars väg et Dagmars väg har inte någon känd anknytning. Tvärgator lades upp enligt alfabetet. Doris väg Äldre Bergshammarsbor misstänker att namnet anknyter till Doris Holmats som var lärare i Svalstaskolan och bodde i Bergshammar. Ebbas väg et Ebbas väg har inte någon känd anknytning. Tvärgator lades upp enligt alfabetet.
Elins väg et Elins väg har inte någon känd anknytning. Tvärgator lades upp enligt alfabetet. Elnas väg Elnas väg Äldre Bergshammarsbor misstänker att namnet anknyter till Elna Karlsson, Ekåsen, Bergshammar. Elna Karlsson var mycket aktiv både i politiken och i föreningslivet. Evas väg et Annas väg har inte någon känd anknytning. Tvärgator lades upp enligt alfabetet. Fannys väg et Fannys väg har inte någon känd anknytning. Tvärgator lades upp enligt alfabetet. Fridas väg Fridas väg är en av huvudgatorna och den fanns lång tidigare och slutade då vid fastigheten Turedal, med nuvarande adress Fridas väg 4. Gatan saknade då namn. et bör komma av fastigheten Fri(d)sta med nuvarande adress Fridas väg 6.
Götas väg et Götas väg har inte någon känd anknytning. Tvärgator lades upp enligt alfabetet. Hilledalsvägen Hilledal avstyckat från Vreta 18 jan 1930. et kan komma från Svante Hagmans fru, "Hildina" och dalen (Kiladalen). (et Hilledal finns inte i äldre ortnamnsregister i Bergshammar) Källa: Per-Åke Hagman, son till Svante Hagman. Förfrågan av Mats Hedblom för Bergshammars hembygdsförening. Hagmans trädgård, Hilledal, Bergshammar Svante Hagman, född 1893 vid Minninge i Nicolai och son till en trädgårdsmästare, etablerade en handelsträdgård i Bergshammar på 1920-talet genom markköp från Vreta gård. Platsen för trädgården heter Hilledal.Trädgården utökades i slutet av 1940-talet genom köp av Ekeby gård. Tidigare hade Hagman ägt en av Blackstagårdarna som han blev tvungen att avyttra vid köpet av Ekeby. Detta berodde på att han var trädgårdsmästare och inte bonde. Vid Hilledal byggdes upp en odling i stor skala av rabarber på 45 tunnland. Rabarberna odlades mörkt i särkskilda rabarberkurar, som var 120 cm höga och täckta med halm. Kurarna byggdes upp på hösten och halmtäcktes varvid det gick åt ca 300-400 traktorlass med halm, som man fick gratis från gårdarna i Bergshammar främst från Väderbrunn. Kurarna värmdes upp genom vattenburen vedeldning senare med olja. I januari började man skörda rabarbern, vilket pågick fram till våren. Det var ett mödosamt arbete med tanke på den låga takhöjden i kurarna. Vitsen med mörkerodling av rabarber var att minska oxalsyran i växten. Rabarbern sålde sedan över hela landet. Tekniken med att odla i rabarberkurar hade tidigare förekommit i mindre skala vid trädgårdar i Nyköping. Hagman byggde även upp en omfattande jordgubbsodling från slutet av 1940-talet. Odlingen var som mest på hela 80 tunnland och bevattnades med vatten från Kilaån, som rinner genom Ekeby marker. Jordgubbsodlingen gav sommarjobb åt många ungdomar och som mest kunde det vara upp till 300 jordgubbsplockare som arbetade på ackord. Odlingen kunde som toppnotering producera mellan 25-30.000 liter på en dag men kunde ibland bara ge 2 3.000 liter. Hagman startade även Blomsterimporten i Nyköping, ett grossistföretag som importerade blommor. Dessa såldes vidare till blomsteraffärer i Nyköping. Jordgubbsodlingen och rabarberodlingen upphörde i slutet av 1960 och början av 1970-talet.
Jagbacken belägen i kommundelen Bergshammar. et fastställdes i Byggnadsnämnden 1992-10-18 Jagbacke, jaktplats för Nyköpingshus. På häradskartan från 1897 så omnämns skogsområdet mellan Bergshammars Bygdegård och den enskilda vägen från länsväg 800 upp mot Vreta gård men namnet Kungsladugårdens jagbackar. Äldre Bergshammarsbor kallar området för Ekeby hage. Det finns fler områden i Bergshammar som varit jagbackar. Jagbackar är historiska En jagbacke är en gammal historisk företeelse. Jagbackar har funnits lite här och var i Sörmland och Uppland. Jagbackarna uppkom under sent 1500-tal och var då avsedda som jaktplats för hovet. Områdena var förvånansvärt små men troligen förhöll det sig så att jagbackarna var startplats för kungliga jakter. Om sedan villebråden förflyttade sig ut från området fortsatte troligen jakten ut på andra marker. Vem ville väl ta strid med en kung om jakträtten? På 1700 talet då jagbackarna slutade att användas som jaktplats fick kringboende nyttja området för bete och för att ta ut vindfällen allt nogsamt reglerat i de Konglige Placater, resolut förordning och påbud 1734:35 Kongl Maj:ts Allmenna Förordning om Skogarne i Riket Här var det ordning och reda redan på 1700-talet. 1818 var jagbackarnas period slut. Riksdagen beslöt då att sälja samtliga jagbackar och nu mera finns endast ortnamnen kvar. Söker man på lantmäteriets ortnamnsregister finner vi 11 jagbackar i Sörmland. Källa: Gnesta kommuns hemsida.
Kyrkvägen. Kyrkvägen leder genom Bergshammars gamla kyrkby och är en del av den gamla vägen mellan Nyköping och Norrköping. Vägen ersattes i slutet av 1930-talet av den nya betongvägen som byggdes norr om Kyrkbyn och som i dag är cykelväg. Från kyrkbacken kan man se att vägen ändrats i sin sträckning minst 5 gånger och den har haft olika namn, Kungsvägen, Riksettan, E4. Vägen har nyttjats av många vägfarare. I gamla tider färdades hertig Karl på vägen till sitt slott Nyköpingshus. På 1970-talet gick Gustaf den VI Adolfs likfärd på vägen. Den äldsta vägen gick söder om kyrkogårdsmuren. Där fanns en bom som fälldes under gudstjänsttid. Nästa väg (nuvarande Kyrkvägen) går fortfarande genom Bergshammars gamla by. Den tredje vägen går norr om berget nedanför kyrkan och är idag cykelväg och övergår i lokalväg mot Nyköping. Den fjärde vägen är nuvarande länsväg 800 och den femte vägen är nuvarande motorvägen som dessutom är ombyggd från motortrafikled till motorväg. Lillys väg et måste ha uppkommit genom Lilly Hagman, gift med direktör Svante Hagman. Lillys väg och den östra delen av det nyare villaområdet i Bergshammar ligger på mark avstyckad från Ekeby. Under 1950-talet hade Svante Hagman omfattande jordgubbsodlingar på området. Nyköpingsvägen Nyköpingsvägen är en del av den gamla betongvägen som byggdes i etapper under 1930-talet och som tidigare haft namnet Riksettan. Pojkarnas väg Pojkarnas väg löper genom det senast exploaterade området på Bergshammars kyrkbys gamla mark. et är sannolikt tillkommet i i jämställdhetssyfte med tanke på alla kvinnonamn i området.
Solvägen et Solvägen kommer från fastigheten med nuvarande adress Solvägen 9 som också har namnet Solhem. Huset byggdes troligen 1931 och nuvarande Solvägen byggdes när fler villor tillkom söder om Solhem. Solstigen Solstigen är en tvärgata till Solvägen och har också sitt ursprung från fastigheten Solhem. Tallåsvägen Vid foten av Ekebybacken, norr om Lv 800 ligger några hus med fastighetsbeteckningen Tallåsen. Direktör Svante Hagman, Ekeby, hade på 1940-talet avsatt området med avsikten att uppföra arbetarbostäder. Han fick emellertid inte tillstånd att dra vatten och avlopp under dåvarande Riksettan. När nya vägen tillkom sålde Hagman området för villabebyggelse. Källa: Ragnar Berg, Tallåsvägen 6, Nyköping Tyras väg Hela sträckningen från Kyrkvägen hette från början Tyras väg men senare ändrades namnet till Flickornas väg och Tyras väg blev kvar som en tvärgata till Flickornas väg. Tyras väg kommer sannolikt av Tyra Hammarlöf. Familjen Hammarlöf äger Östergården och sålde mark till den västra delen av det nya villaområdet i Bergshammar.
Ollonvägen Ollonvägen kommer av de två soldattorpen som tillhört Bergshammars kyrkby. Övre Ollonstugan, Bredgården, Nr 99 Soldattorpet Övre Ollonstugan, låg längs den gamla huvudvägen västerut mot Norrköping vid gränsen mot Tuna.Torpet är rivet, men i Svalsta har man valt att kalla en gata för Ollonvägen invid den plats där torpet måste ha legat. Förste soldaten, Lars Hindrichson, - 1683 Siste soldaten, Karl Gustav Stedt, 1893-1904 Nedre Ollonstugan, Mellangården, Nr 102 Nedre Ollonstugan låg granne med Övre Ollonstugan. Huset är rivet. Förste soldaten, Lars Andersson, -1685 Siste soldaten, Alfred Wallin, 1900 1921 Källa: Bergshammars hembygdsförenings skrift om indelningsverket i Bergshammar. Åttingevägen Åttinge kommer av komministerbostället i Bergshammar Åttinge komministerboställe, eller Prästbol, numera församlingshem i Bergshammar. Sockenkyrkan blev lagd mitt i bygdens största by och fick sitt namn av denna. Samtidigt togs av kyrkbyn en åttondel och gjordes till prästboställe i enlighet med Sörmlandslagens bestämmelse att så skulle ske. Därav fick gården sitt namn, Åttinge. Där bodde en kaplan, men när Gustav Vasa vid sin kyrkoreformation drog in kyrkans gods, följde även Åttinge i Bergshammar med. Genom ett donationsbrev från Karl XI år 1684 blev Åttinge dock på nytt prästboställe med en kaplan, som lydde under kyrkoherden i Tuna. Källa: Landsantikvarie Ivar Schnells skrift om Bergshammars socken.