Äntligen Härjedaling E N L I T E N P R E S E N T A T I O N A V D I N N Y A H E M K O M M U N

Äntligen Härjedaling E N L I T E N P R E S E N T A T I O N A V D I N N Y A H E M K O M M U N

Hjärtligt välkommen till Härliga Härjedalen! Låt mig gratulera Dig till att du äntligen blivit Härjedaling! Jag anser nämligen att vi som bor här är ovanligt lyckligt lottade, som får leva mitt i en ren, vacker och lockande natur med enastående möjligheter till både rik vardag och fritid. För det är knappast en slump att så många turister besöker Härjedalen, både sommar och vinter. Jag är också stolt över att kunna säga att du kommer till en välskött kommun med god service till våra medborgare. Som nyinflyttad kan det vara bra att få lite baskunskaper om din nya hemkommun. Hur Härjedalen har utvecklats genom århundradena och hur det ser ut i dag. Du kommer att finna en kommun präglad av stark livskraft, trots att omständigheterna ibland varit kärva. I dag är utvecklingsmöjligheterna goda för både människor och företag. Framtidstron är stark, näringslivet är varierat och våra välkända turistdestinationer Vemdalen, Funäsdalen och Lofsdalen växer för varje år. 2 Men för att vi ska kunna skapa en tryggare framtid tillsammans, behöver vi bli fler som bor och verkar i Härjedalen. Därför är du som nyinflyttad väldigt betydelsefull för vår kommun. Jag hoppas att du ska trivas och att du väljer att stanna kvar här. Jag hoppas också att du med dina kunskaper och erfarenheter ska bidra till kommunens fortsatta utveckling. Än en gång välkommen till Härliga Härjedalen! Gottfrid Jonsson Kommunstyrelsens ordförande

Ramundberget Mittådalen Bruksvallarna Fjällnäs Tänndalen Funäsdalen Ljusnedal Messlingen Särvsjön Grundsjön Strådalen Lofsdalen Härjedalen är en Lofssjön av Sveriges största Glöte Röragssjön kommuner till ytan den omfattar hela 11.405 kvadratkilometer. Eftersom vi är knappt 11.000 som bor här, så har vi gott om svängrum. Men Härjedalen besöks också av omkring 500.000 turister varje år, ganska jämnt fördelade på sommar och vinter, vilket bidrar till att skapa underlag för samhällsservice även i kommunens mindre byar. Här är vi nära himlen fyra femtedelar av kommunen ligger högre än 500 meter över havet och Härjedalen innehar en lång rad rekord Tännäs har Sveriges högst belägna kyrka; Högvålen är Sveriges högst belägna by; Sveriges högst belägna landsväg går över fjällplatån Flatruet och ingenstans går trädgränsen högre än på Anåfjällets sluttningar. På 1940-talet hade landskapet Härjedalen hela elva kommuner: Tännäs Medskogen Långå Vemdalsskalet Lossen 84 Hede Vemdalen Lillhärdal, Svegs köping, Svegs landskommun, Linsell, Älvros, 315 Fjällvattnet Björnrike Hedeviken Hede, Vemdalen, Tännäs, Ytterhogdal, Överhogdal Vålkojan Rogen 311 Brändåsen Sonfjällets och Ängersjö. Efter kommunreformer Bredåsjön Ränningsvallen Ransundet Vemhån nationalpark 45 Högvålen 1952, 1967 och 1974 var alla Råndalen Överhogdal Dalsvallen Havern Stensån sammanslagna till en enda: 84 Minne Sörvattnet Linsell Ytterhogdal 314 Fåssjödal Härjedalens kommun, Svartåsvallen Remmet Glissjöberg Flor Duvberg som i stort har samma gränser Dravagen Mosätt Sundsätt Storån Överberg Ytterberg Aspan 84 som landskapet, men med några Svegssjön 45 Älvros Huskölen Äggen Djursvallen Herrö Krokströmmen Sveg Kolsätt 84 Vänsjö större undantag, som till exempel Ängersjö att Storsjö och Ljungdalen i norr 45 Härjeåsjön tillhör Bergs kommun med jämtländska Lillhärdal Olingdal Lövnäsvallen Orrmo Svenstavik som huvudort. Åsen Östansjö Orrmosjön För att upprätthålla en god servicenivå, trots avstånden mellan kommundelarna, finns på tre av de gamla centralorterna Hede, Funäsdalen och Ytterhogdal ett kommunalt lokalkontor. Ljusnan Ljusnan 3

Härjedalen från början 4 De första spåren av mänsklig verksamhet i Härjedalen avsattes för omkring 8.000 år sedan, alltså under äldre stenåldern. Grupper av jägare och fiskare sökte sig ända upp till fjällvärlden, och tog sig boplatser längs landskapets älvar och sjöstränder där ett överflöd av fisk och villebråd skapade förutsättningar för överlevnad. redan på 600-talet efter Kristus förekom odlingar i Härjedalen det har analyser av pollen visat. Men inlandsklimatet och höjden över havet gör att landskapet aldrig varit särskilt intressant för jordbruk bara en halv procent av Härjedalens yta är uppodlad. Däremot har boskapsskötseln varit basen för människornas överlevnad genom århundradena skogsbete och myrslåtter har fått ersätta odlad äng och åker. Den förste till namnet kände härjedalingen är Härjulf Hornbrytare en fredlös viking som någon gång på 800-talet sökte sig till en obebyggd dalgång i trakten av Lillhärdal. Ån i dalen kallades för Herja redan på 1200-talet, möjligen efter Härjulf. Och Herjeådalen fick så småningom ge namn åt hela landskapet. Enligt en nordisk sägen gjorde den norske hövdingen Sverre Sigurdsson anspråk på Härjedalen på 1100-talet, och Härjedalen var alltså norskt från vikingatid till medeltid. Det är kanske en av förklaringarna till att härjedalingarnas handelsvägar oftast gick västerut mot Norge.

Åtrådda varor som salt, säd och tyg, byttes mot skinn och järn. Pälsjakt har bedrivits i Härjedalen sedan förhistorisk tid, och tonvis med järn framställdes med järnoxid från myrarna som råvara. Härjedalens landskapssigill och vapen användes redan på 1600-talet och föreställer just smidesverktyg. Men invånarna i vår glest befolkade avsidesprovins har haft svårt att få verka i fred. Genom flera århundraden har Härjedalen kommit i kläm i de otaliga krigen mellan Sverige, Norge och Danmark. Våra grannar har turats om att plundra och bränna Härjedalens byar, och gränsfejderna har varit så många att härjedalingarna ibland knappt vetat vilket land de tillhört. Vid freden vid Brömsebro 1645 blev Härjedalen definitivt svenskt. Men århundraden av norskt inflytande har satt tydliga spår i språket, folkmusiken, byggnadskonsten och i kulturarvet i stort. Enligt de historiska skrifterna kom samerna relativt sent till Härjedalen. Försöken till etablering utanför Skarsfjället och Helagsfjället i västra Härjedalen under 1600-talet stoppades av bönderna med stöd av myndigheterna. Senare avsattes vissa skattefjäll för samernas behov. Härjedalssamerna bedrev till en början tamrenskötsel med mjölkhushållning och intensivt vaktade hjordar på ett par hundra djur. Från 1870-talet skedde en omläggning till köttproduktion med hjordar på tusentals djur som fick ströva relativt fritt. 5

Rennäringens krav på utökade betesmarker skapade intressekonflikter med Härjedalens bönder och skogsbrukare konflikter som delvis består än i dag. Vid mitten av 1800-talet började Härjedalens skogar exploateras, och en stor del av den manliga befolkningen fick säsongsarbete inom skogsbruket. Skogen har fortfarande stor ekonomisk betydelse för Härjedalen, men en långt driven mekanisering har minskat antalet anställda dramatiskt. Även djurböndernas skara har minskat till ett minimum. Turismen har under de senaste decennierna alltmer övertagit rollen som basnäring i vår karga men vackra kommun. 6 Det är kommunens näringslivskontor som har till uppgift att skapa förutsättningar för ett starkare näringsliv i Härjedalen. Där har man satt upp konkreta mål för vad man ska åstadkomma till år 2015: Befolkningen ska uppgå till minst 12.000 invånare och antalet sysselsatta ska öka med minst 400 personer. Näringslivskontorets bedömning är att merparten av de nya jobben finns inom sektorerna turism, bioenergi och distansoberoende tjänster, men man arbetar givetvis för en positiv utveckling i alla branscher.

Härjedalen på 2010-talet HÄRJEDALEN ÄR EN ATTRAKTIV KOMMUN DÄR DET ÄR LÄTT ATT LEVA Tre kärnvärden visar vad vi står för och vad vi vill: LIVSKRAFT Företagsamhet, nyfikenhet och utvecklingslust präglar såväl näringsliv som skolor, ÄKTHET Med naturen, kulturen och traditionen som utgångspunkt står Härjedalen för kvalitet, kunnande NÄRHET Härjedalen ska finnas mitt i världen och präglas av närhet, värme, öppenhet och tolerans. byar och föreningar. och hållbar utveckling. - VÅR GEMENSAMMA FRAMTIDSTRO SKA SKAPA TILLVÄXT I HÄRJEDALEN - 7

Sveg 8 Sveg var tingsplats redan på 1200-talet och orten har sitt namn av att Ljusnan gör en krök vid platsen sveigr på fornnordiska. På Storön i älven byggdes redan under medeltiden ortens första kyrka platsen låg centralt för de kringliggande nybyggena Herrö, Byn, Äggen och Ulvkälla. I småbyarna kring centralorten finns några av Sveriges bäst bevarade gamla bymiljöer. Äggen har inte mindre än tre byggnader från 1300-talet. Även Sveg var ursprungligen en bondby, men redan vid slutet av 1700-talet fanns planer på att skapa ett centrum för handel en köping. I början av 1900-talet fick Sveg sin första plan, med gator, torg och byggnadstomter. Utvecklingen tog fart när järnvägen drogs till byn 1909, och Sveg blev köping 1937. Sveg är Härjedalens största ort och sedan 1974 säte för kommunens administration. I dag bor omkring 5.300 personer i Svegsområdet. Större byar i trakten är Linsell, Glissjöberg och Älvros. Centralorten har en rad tillverkande industrier: Armat producerar plåttak och plåtfasader, Brand Factory är ett digitalt tryckeri för storformat

och Svegs såg producerar 60.000 kubikmeter sågade trävaror om året. I Sveg finns också datorsupportföretaget Sykes nordenkontor med omkring 300 anställda, och företaget Citymark som förmedlar företagslokaler över hela Sverige. Härjedalens Miljöbränsle AB tillverkar briketter och pellets av trä och bränntorv. Företaget ingår också i det svensk-kinesiska, EUstödda bioenergiprojekt som utvecklar teknik för att producera etanol, el och förädlade biobränslen av skogsråvara, samtidigt som överskottsvärmen nyttiggörs i växthus. I Sveg finns Härjedalens enda trafikflygplats. Här finns också den enda folkhögskolan i kommunen: Bäckedal. Flygfoto över centrala Sveg Utflyktstips Gammelgården är hembygdsgård och friluftsmuseum med ett 30-tal hus från byarna kring Sveg. Här finns också omkring 5.000 bruksföremål från förr. Duvberg har den bäst bevarade bymiljön i Jämtlands län de flesta av husen är byggda under 1700- och 1800-talen. Även Ytterberg har ett 50-tal hus från 1700-talet och bägge byarna bjuder dessutom på fascinerande utsikt över nedre Härjedalen. Älvros gamla kyrka har anor från 1500-talet och var nyligen nominerad i tävlingen om Sveriges vackraste kyrka. Templet är litet och dockskåpslikt, med underbara väggmålningar. Remsgården i Glissjöbergsremmet är ett praktexempel på härjedalsk byggnadskonst och bevarad på ursprunglig plats, där den uppfördes på 1700-talet. Gården har unika tak- och väggmålningar. Värt att veta Författaren Henning Mankell är uppvuxen i Sveg och traktens miljöer återkommer ständigt i hans böcker. Andra kulturpersonligheter som härstammar från svegsbygden är underhållarna Tomas Hedengran och Torgny Kingen Karlsson. Riksbekante dragspelaren Roland Cedermark växte upp i Älvros. Gymnasieskolan i Sveg har en skidlinje som utbildar framtidens storåkare. Skidstadion vid centralorten är välanvänd och snösäker, men används även sommartid då Svegs IK och Härjedalens kommun skapat även en rullskidbana i området. Det senaste tillskottet är en skjutvall för skidskytteträning. Svegs curlingklubb har inomhusbanor och har skapat många spelare i världselitklass genom åren. 9

10 Hembygdsgården Gammelträde i Ytterhogdal Ytterhogdal Ytterhogdal tillhör landskapet Hälsingland men ingår i Härjedalens kommun. Socknen har inte som övriga Härjedalen tillhört Norge utan var svensk även före freden i Brömsebro. Fiskrika sjön Havern lockade förmodligen till sig de första bosättarna Fåssjö fick bygdens första kyrka, men byn raderades nästan ut helt av digerdöden på 1300-talet. I och med att hogdalsbygden ingick i 1600-talets svensk-finska union, förekom en viss finsk kolonisation i trakten under detta sekel. Vid den här tiden tilläts finnarna att bosätta sig och odla upp i skogsbygderna. Ytter- och Överhogdal har fått sina namn efter ån Hoan. Tillsammans med Ängersjö bildar man Ytterhogdals församling, med omkring 1.000 invånare de flesta i Ytterhogdal. Hogdalsbygden arbetar hårt för att locka till sig tillverkningsindustrier, och idag är Rosenberger Sverige AB en av arbetsgivarna. Företaget tillverkar bland annat kablar till elektronikindustrin.

Interiör från Överhogdals forngård Utflyktstips Överhogdals forngård är ett museum, uppbyggt kring Överhogdalsbonaderna en av Europas märkligaste kulturskatter. Den äldsta av de fem vävnaderna är från 800-talet, och med det en av de allra äldsta textilier, funna ovan jord, som finns bevarade. Ängersjö skogsmuseum är en hyllning till Härjedalens alla skogsarbetare, och visar hur skogsarbetet utfördes från mitten av 1800-talet och fram till det moderna skogsbruket. Värt att veta Riksbekanta silversmeden Rosa Taikon bor och verkar i byn Flor utanför Ytterhogdal sedan mer än 30 år. Rosa Taikon för den romska silvertraditionen vidare, och arbetar i så kallad filigranteknik ett hantverk som redan de gamla egyptierna använde sig av, men som Rosa Taikon drivit till sin yttersta förfining, till gränsen för vad som är möjligt. Tord Grip, stjärnfotbollstränaren Sven-Göran Erikssons assistent, kommer från Ytterhogdal. Det finns de som hävdar att Tord i själva verket är orsaken till Svennis internationella framgångar hur som helst delar Tord regelbundet med sig av sina kunskaper till de ungdomar som besöker träningsläger i Härjedalens fotbollsmetropol. 11

Lillhärdal 12 Lillhärdal är enligt sagan Härjedalens urbygd. Socknens namn förekommer redan 1430, då Litla Herjadal nämns som annex till Sveg. Byns lite undangömda läge bidrog till att den inte blev så utsatt för härjningar i äldre krigstider. Isoleringen har också varit välgörande för bevarandet av den säregna, ålderdomliga dialekten. Under andra hälften av 1600-talet tog häxanklagelserna fart i Sverige, och i Lillhärdal hölls några av landets första häxprocesser. Några förmenta häxor avrättades vid Spångmyrholmen utanför byn 1672, och kropparna brändes på bål. På denna plats restes hösten 2005 en minnessten över de avrättade kvinnorna. I mitten av 1950-talet fick Lillhärdal uppleva en alldeles egen guldrusch man hade hittat malm med hög guldhalt och det planerades för gruvdrift i stor skala. Men guldfynden blev med tiden allt mer betraktade som bluff och några gruvor blev det aldrig. I dag bor omkring 800 bofasta i lillhärdalsbygden. Många arbetspendlar till Sveg, men på senare år har allt mera kraftfulla försök gjorts för att utveckla turismen i bygden. Ett EU-projekt kring snöskoterturism är navet i satsningen. Det nyväckta intresset för häxprocesserna har bland annat lett till en TV-serie av Jan Guillou, Häxornas tid, som delvis spelats in i Lillhärdal. En permanent utställning i Häxhuset speglar detta mörka inslag i Härjedalens historia.

En del av Lillhärdal ur fågelperspektiv Utflyktstips Hembygdsgården Högen är en av Sveriges äldsta och bäst bevarade gårdar, med husen byggda i fyrkant runt gårdstunet. Den här nordsvenska byggnadsstilen var allmän i äldre tid ned till Dalarna ett försvar mot såväl vilda djur som mänskliga fiender och väder och vind. S:t Uriels kapell är byggt, mitt i vildmarken, av Evert Sundien i samfundet Liberala katolska kyrkan. Här finns bland annat en Zendo ett rum för meditation enligt zenbuddhistisk tradition. Ett exklusivt besöksmål är naturreservatet Lillhärjeåbygget ett levande fjälljordbruk i väglöst land. Värt att veta Artur Herrdin från Lillhärdal var decenniet efter andra världskriget en av Sveriges allra bästa skidlöpare, med seger i Lahtis femmil som en av de främsta meriterna. Lillhärdals stolthet idag är skidskytten Anna Carin Olofsson, guldmedaljör vid OS i Turin 2006. Salixkungen, kyrkoherden i Lillhärdal Sven Johan Enander, var kring förrförra sekelskiftet en mycket känd man i vetenskapliga kretsar. Han fick sitt smeknamn på grund av sitt stora kunnande om pilar och viden släktet Salix men var över huvud taget en ryktbar botanisk forskningsresande som reste jorden runt. Lillhärdal har en alldeles egen helgdag Böndagshelgen som infaller under hösten, måndagen efter fjärde bönsöndagen. Traditionen är en kvarleva från gamla tider, och var påkallad av tjänstefolket som behövde en extra ledig dag för flyttbestyr i samband med att de bytte husbonde. 13

Lofsdalen 14 Vid foten av fjället Hovärken i Lofsåns dalgång ligger Lofsdalen Härjedalens tredje stora turistområde, vid sidan av Funäsdalen och Vemdalen. Här gjorde den nya näringen sitt intåg på allvar först på 1970- talet, men idag är Lofsdalen en fullfjädrad vintersportort. Både Lofsdalen och grannbyn Glöte tillhör de tidigast bebodda orterna i Härjedalen byarna är nämnda i brev från 1400-talet. Här passerade också den gamla pilgrimsvägen mot Trondheim dit medeltidens katoliker sökte sig för att tillbe Olav den helige, Nordens viktigaste helgon, vid hans grav i Nidarosdomen. Numera kretsar praktiskt taget allt näringsliv i bygden kring turismen området rymmer omkring 6.000 turistbäddar och samhällsplanerarna räknar med en fortsatt stark tillväxt i Lofsdalsfjällen de närmaste åren. Lofsdalen har i dag omkring hundratalet åretruntboende, och ungefär lika många bor i Glöte.

Sörvattenvallarna - en typisk fäbod i Härjedalen Utflyktstips Sömlingshogna är en av fjälltopparna söder om Lofssjön den högsta för övrigt, med krönet 1.196 meter över havet. Strax under ligger Våffelstugan med fantastisk utsikt över norska fjällen i väster, Hovärken och Sonfjället i norr och Lofsån i dalgången nedanför. På Sörvattenvallarna kan man studera hur typiska härjedalska fäbodar var uppbyggda. Här ligger husen tätt samman vid randen av kalfjället, med en milsvid utsikt över det storslagna landskapet. Rombovallen är en gammal begravningsplats från medeltiden. Den ligger strax utanför Lofsdalen, alldeles invid den gamla pilgrimsstigen till Trondheim. Den här delen av pilgrimsleden kallades för Rombovägen Romboländare kallades förr det folk som bodde i Svealands slättbygder. I den återuppbyggda själastugan vid vallen kan man fundera en stund över tillvarons mysterier, innan man vandrar ett stycke på den väl uppmärkta vandringsleden. Värt att veta Än i dag firas Olsmäss (Olofsmässa) i Härjedalen i slutet av juli, även om innebörden förändrats från helgondyrkan till hembygds- och hemvändarfest. Enligt traditionen skulle också slåttern vara avslutad vid Olsmäss, vilket var värt att fira i bondesamhällets Härjedalen. Eric Lindblom från Strådalen kom från en utfattig familj, men blev så småningom den förmodligen rikaste härjedalingen genom tiderna. Han utvandrade till Kalifornien där han till att börja med verkade som skräddare. Men 1898 provade han sin lycka som guldletare i Alaska, och gjorde tillsammans med två andra skandinaver ett av de största guldfynden i Alaskas historia det så kallade Nome-fältet. 15

Vemdalen 16 Lars Widenfalks skulptur Nybyggarna vid Vemdalens kyrka Vemdalen var på 1800-talet Härjedalens huvudort med landskapets enda provinsialläkare, apotek, postkontor, länsman och kronofogde. Vid laga skiftet var Vemdalen den största byn i Härjedalen, räknat efter antalet hemman. I dag har byn omkring 900 fastboende. Denna gamla kulturbygd har anor från förkristen tid. Under medeltiden tillhörde man Hede kyrka, men på 1500-talet blev Vemdalen egen socken. Några mil söderut efter ån Vemans dalgång ligger den andra större byn i vemdalsområdet Vemhån. Jord- och skogsbruk var allenarådande näringar fram till en bit in på 1900-talet. Men på 1930-talet byggdes Vemdalsskalets högfjällshotell och en ny epok var inledd. De första decennierna handlade det fortfarande om bygdeturism i liten skala. Men skidliftarna och nedfarterna har stadigt ökat i antal både på Skalet och i Björnrike områdets andra turistcentrum, som började uppföras på 1960-talet. Både Vemdalsskalet och Björnrike ingår numera som viktiga delar i Skistarkoncernen. Totalt finns omkring 15.000 turistbäddar i vemdalsområdet. Några få tillverkande företag finns i dagens Vemdalen Vemdalia tillverkar möbler och andra specialsnickerier. Vemhus Bygg är ett lokalt byggföretag som vuxit kraftigt under senare år och är Vemhåns största arbetsgivare.

Håsjön i Vemhån Utflyktstips Vemdalens vackra, åttkantiga rokokokyrka från 1763, med sin fristående klockstapel, dominerar byns centrum. Ett flertal av bygdens skickligaste målare och konsthantverkare har hjälpts åt med inredningen bland andra Härjedalens legendariske schatullmakare Jöns Ljungberg från Ljungdalen som införde rokokon till landskapet. Här har han stått för utformningen av den fantastiska predikstolen. Vemdalens naturstig strax utanför byn skildrar traktens geologiska historia, men berättar också om försöken att framställa järn i masugn på 1830- talet. Malmen höll inte önskvärd kvalitet och projektet blev ganska snart nedlagt. Värt att veta Vemdalen var Härjedalens första marknadsplats och användes redan under medeltiden. Marknaden hölls av tradition den 16 september, och lockade besökare från när och fjärran huvudsakligen var det boskap och hästar som här bytte ägare. Vemdalen fick sin första skola 1865. Skolhuset finns fortfarande kvar, men är numera ombyggt till värdshus. Vemhån var ovanligt länge en by i väglöst land först vid slutet av 1930- talet fick man landsväg. Fram till dess klövjades gods och varor längs stigar sommartid och framför allt på provisoriska vintervägar över myrar och frusna vattendrag. Vid Sömlingsbäcken 5 km nordväst om Vemhån finns en gammal vadmalsstamp. Det gick åt mycket vadmal för att kläda traktens bönder och skogsarbetare. Här i Vemhån fabricerades stora mängder av det speciella ylletyget under 1800-talets andra hälft och i början av 1900- talet. Stampen är restaurerad och är en av få bevarade i Sverige. Vid Sömlingsbäcken anlades också byns första vattenkraftverk, som försåg hela byn med elektricitet. 17

Hede 18 bygden domineras av det pampiga Sonfjället som syns vida omkring. Nationalparken på fjällets sida har alltid varit ett av Sveriges förnämsta björnområden, även om björnen numera blivit vanlig i hela kommunen. Historiskt var Hedeviken bygdens huvudort tingsplatsen Trosavik användes redan på 1200-talet. Men allt eftersom skogsbruket övertog jordbrukets roll som huvudnäring, blev det Hede som stod för tillväxten. Hede har i ett antal decennier hyst en stor del av Härjedalens tillverkande industrier. Idag är skogsmaskintillverkaren Tiger Cat, vacuumpumpföretaget Piab, legoföretaget Nord Steelex, Bengt Slöjdare och Hedehus de största företagen i bygden. Men turismen har även här kommit att få en allt större betydelse för sysselsättningen. Wemerskolan ingår i Härjedalens gymnasieskola och utbildar ett 70-tal elever inom sektorn hotell och restaurang. Mellan Hede och Hedeviken ligger flygplatsen Hedlanda, som inte har reguljär passagerartrafik, men som används flitigt av privat- och taxiflyg. Hede har omkring 1.000 invånare. Andra orter i hedebygden är Hedeviken, Långå, Råndalen och Ransundet. I Hede församling bor omkring 1.500 personer.

Utflyktstips Nyvallens fäbod ligger på Sonfjällets sluttning strax under trädgränsen. Fäboden är levande med kor och getter och här tillverkas smör, ost och messmör. Nyvallens naturum informerar om Sonfjällets nationalpark, och från vallen går vandringsleder in i nationalparken och upp mot Sonfjällets topp med utsikt över större delen av vår kommun. Långå skans är en stjärnformad försvarsanläggning som byggdes vid mitten av 1600-talet, strax efter att Härjedalen blivit svenskt, då man var rädd för anfall från norrmännen. Anfallet uteblev dock och skansen fick förfalla till dess att Karl XII på nytt krigade med Norge, men inte heller den gången behövde skansen användas. Ransundets vilthägn hyser hjort, ren, mufflon och vildsvin, men ger också mycket information om Härjedalen. Hede urskog är ett 15 hektar stort naturreservat mellan Hede och Råndalen. Här är 400 år gamla tallar ingen ovanlighet och överallt finns gamla torrakor och kullfallna stammar. Många träd har också gamla brandskador som minne av forna skogsbränder den senaste inträffade här i början av 1800-talet. En skoglig katedral väl värd att uppleva. Dalsvallen ligger mitt i vildmarken med 16 km till närmaste granne men 4 km till Sonfjällets nationalpark. Härifrån utgår guidade björnvandringar och Dalsvallen har blivit en känd vistelseort bland björnforskare och naturfotografer. Värt att veta Republiken Jamtlands president, underhållaren Ewert Ljusberg, är född och uppvuxen i Hede. Han har publicerat både skivor och böcker på härjedalsmål. Hede har en av landets få fullskaliga hoppbackar, och Hede IK har arrangerat ett flertal SM under senare år. Backrekordet är 106 meter. Hedes gamla sockensigill har bild av en oxe och en fiske, och antyder vilka näringar som förr var viktigast i området. 19

Funäsdalen 20 Funäsdalen är den största orten i västra Härjedalen. Byn klättrar på nedre delen av Funäsdalsbergets sluttning mot Funäsdalssjön höjdskillnaden från sjön till toppen av det branta berget är nästan 400 meter. Under medeltiden var Tännäs områdets huvudort med pastoratets kyrka. På senare år har Funäsdalen alltmer kommit att dominera bygdens utveckling. Men ännu en bit in på 1700-talet fanns i Funäsdalen bara 17 rökar, eller hushåll som vi säger nu för tiden, medan Tännäs hade 11. I dag har Funäsdalen omkring 1.000 invånare. Dalgången har i långa tider varit den naturliga genomfarten för resande till och från Norge marknaden i Röros var en viktig samlingspunkt för Härjedalens befolkning. Men bland forbönderna, som förr skötte varutransporterna med häst och släde, var dalgången fruktad för sina häftiga snöfall och kraftiga snödrivor. Dalgången är snösäker, står det i dagens turistbroschyrer. Turismen är en nästan allenarådande näring i hela västra Härjedalen, och alla byar kring Funäsdalen är välkända turistorter: Fjällnäs, Tänndalen, Hamra, Bruksvallarna, Ramundberget, Ljusnedal, Messlingen och Tännäs. Sammantaget bildar västra Härjedalen ett av Nordens största och viktigaste vintersportområden, med otaliga skidbackar och gigantiska spårsystem för både längdskidor och snöskoter.

Bara en större tillverkningsindustri finns i trakten Härjedalskök. Företaget tillverkar utbytesluckor till kök och badrum, med omkring 35 anställda i Ljusnedal. Totalt bor omkring 1.900 personer året runt i funäsdalsområdet. Men i västra Härjedalen finns också omkring 24.500 turistbäddar. Under högsäsong ökar befolkningen till uppemot 30.000 personer, om man räknar med även de tillfälliga och privata besökarna. Utflyktstips Härjedalens fjällmuseum i Funäsdalen, med utställningar som skildrar forna tiders vardagsliv i fjällbygden för bönder, samer och gruvarbetare. Rogens naturum i Tännäs, som är inkörsporten till sjön Rogen och dess omgivningar detta storslagna naturreservat i gränsområdet mellan Härjedalen, Dalarna och Norge. Ruändans hällmålningar i Messlingen, med 4.000 år gamla, stiliserade men mycket formsäkra, djurteckningar i rödockra av älg, ren och björn Bruksområdet i Ljusnedal, som minner om gruvepoken i västra Härjedalen. Här producerades koppar vid slutet av 1600-talet och senare järn. Gruvdriften med hyttor och smedjor avslutades 1879. Kratern efter meteoriten Tor som slog ned för 2.000 år sedan 6 kilometer öster om Funäsdalen Sveriges enda vetenskapligt dokumenterade meteoritnedslag efter istiden. Platsen ligger 300 meter från riksväg 84. Mittådalen, västra Härjedalens samiska centrum, med utställningar och försäljning av samiska produkter. Djupdalsvallen vid Mittåkläppen en av Härjedalens allra vackraste fäbodar. Värt att veta Västra Härjedalen har Sveriges enda stam av frilevande myskoxar. År 1971 vandrade fem djur in från Norge och gav upphov till en liten hjord på 30-talet djur när gruppen var som störst. Myskoxens kärnområde ligger väster om Tännäs, mot norska gränsen. Fjällnäs är den äldsta turistorten i Härjedalen här tog Högfjällspensionatet redan 1882 emot stadsbor som behövde byta ut stadens dunster mot frisk fjälluft. Västra Härjedalens dramatiska natur har alltid lockat konstnärer till provinsen. Lars Nylund, Magdalena Brunzell, Gunilla Ellis och Thord Vaktnäs är några av dem som är verksamma i området i dag. 21

Samhällsservicen kan vara omfattande, även i en utpräglad glesbygdskommun som vår. Naturligtvis bidrar våra många turister till att skapa ett bärkraftigt underlag. Men mångfalden speglar också en politisk vilja, att skapa en kommun där det är lätt att leva. Härjedalen har också en mängd fritidsanläggningar och arenor och ett stort antal ideella föreningar som erbjuder ett helt spektrum av aktiviteter som ger oss möjligheter till en rik och aktiv fritid. O R T E R bruksvallarna fjällnäs funäsdalen fåssjö glissjöberg glöte hede hedeviken D I V E R S E S E R V I C E AdvokAtbyrå l Apotek l l l Apoteksombud l l l l l l l l l l Arbetsförmedling l l l bank l l l l bankomat l l l l bensinstation l l l l l l l l l l l l bibliotek l l l l l l l l bilbärgning l l l l l bilprovning l l biluthyrning l l l l biograf l l l l l bostadsförmedling l bussgods l l l l l l l l l l l l distriktssköterska l l l l fastighetsmäklare l l l l flygplats l l l folkhögskola l fritidsgård l l l l l l l l förskola l l l l l l l l l l försäkringskassa l l grundskola l l l l l l l l l gymnasieskola l l kommunkontor l l l l livsmedelsbutik l l l l l l l l l l l l l l l läkare l l (l) l (l) pastorsexpedition l l l l polis l l l postens företagscenter l postombud l l l l l revisionsbyrå l l l räddningstjänst l l l l l l l servicehus/äldreboende l l l l l l skattekontor l systembolag l l systembolagets utlämn.ställe l l l l l l tandläkare l l l l taxi l l l l l l l l l l l turistbyrå l l l l l l l veterinär l l Aktuella uppgifter september 2009 lillhärdal linsell ljusnedal lofsdalen långå messlingen sveg tänndalen tännäs vemdalen vemhån ytterhogdal älvros ängersjö överhogdal 22 Avstånd mellan kommunens större orter Sveg Hede... 70 km Sveg Vemdalen... 60 km Hede Vemdalen... 25 km Sveg Ytterhogdal... 45 km Sveg Lillhärdal... 30 km Hede Funäsdalen... 65 km Sveg Lofsdalen... 70 km Ytterhogdal Vemdalen... 80 km Avstånd från omvärlden Oslo Sveg...400 km Stockholm Sveg...435 km Malmö Sveg...815 km Sundsvall Sveg...210 km Göteborg Sveg...590 km Östersund Sveg...185 km