ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN ÅR Nationella husdjursstöd. (= Nationellt husdjursstöd till södra Finland och nordligt husdjursstöd)

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN ÅR 2013 Nationella husdjursstöd (= Nationellt husdjursstöd till södra Finland och nordligt husdjursstöd)

ISBN 978-952-453-763-6 (Tryckt) ISSN 1797-402X (Tryckt) ISBN 978-952-453-764-3 (Nätutgåva) ISSN 1797-4429 (Nätutgåva) Utgivare: Landsbygdsverket, PB 405, 60101 Seinäjoki, Tfn 020 77 2007, www.mavi.fi Tryckeri: Edita Prima Oy Helsinki 2/2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: NYTT...4 DEFINITIONER...4 1 ANSÖKAN OM NATIONELLA HUSDJURSSTÖD...5 1.1 Ansökan om förskott...5 1.1.1 Elektronisk ansökan om förskott...5 1.1.2 Ansökan om förskott på pappersblankett 139...5 1.1.3 Anvisningar om ansökan och blankett 139...6 1.2 Ifyllandet av ansökan om förskott...6 1.2.1 Punkterna 2A., 2B. och 2C...6 1.2.2 Punkt 3. LFÖPL -ålderspension...7 1.2.3 Punkt 4. Innehav av åker...7 1.3 Ansökan om slutligt stöd...7 2 SÖKANDENS OCH GÅRDSBRUKSENHETENS RÄTT TILL STÖD... 10 2.1 Sökandens ålder och LFÖPL... 10 2.2 Flera fysiska personer gemensamt eller en sammanslutning som sökande... 10 2.3 Gårdsbruksenheten och innehav av åker... 10 3 DJUR I SÖKANDENS BESITTNING... 11 3.1 Innehav av djur... 11 3.2 Överföring av besittningen av djur... 11 3.3 Djurens skötsel... 11 3.4 Uträkning av djurens ålder... 11 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR FÖR BEVILJANDET AV HUSDJURSSTÖD... 12 4.1 Registrering som djurhållare... 12 4.2 Märkning och registrering av djur... 12 4.3 Bokföring av djuren... 12 4.4 Förvaring av handlingar... 12 4.5 Gängse produktionssätt och djurskydd... 12 4.6 Djurskydd... 13 4.7 Förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen... 13 4.8 Övervakning... 13 5 FASTSTÄLLANDE AV HUSDJURSSTÖD... 13 5.1 Grunderna för fastställandet av nationella husdjursstöd... 13 5.2 Uträkning av det genomsnittliga antalet nötkreatur... 14 5.3 Nötdjursregistret... 14 5.4 Räkningsdagar när produktionen inleds eller upphör... 15 5.5 Användning av det normala antalet djur... 15 6 STÖD SOM BETALAS FÖR NÖTKREATUR... 16 6.1 Stöd per djurenhet för nötkreatur... 16 6.2 Stöd för slaktade nötdjur... 16 7 FRIKOPPLAT STÖD FÖR SVIN- OCH FJÄDERFÄHUSHÅLLNING... 17 7.1 Referenskvantitetens egenskaper... 17 7.2 Tillräcklig djurtäthet är ett krav för stöd... 18 7.2.1 Djurtäthet och godtagbara produktionsuppehåll... 19 7.2.2 Djuren i ett företag i samfundsform... 19 7.3. Hur upphörandet med animalie-produktionen inverkar på andra stöd... 20 8 STÖD FÖR HONGETTER... 20 9 STÖD FÖR TACKOR... 21 10 STÖD TILL HÄSTHUSHÅLLNINGEN... 21 10.1 Registrerade/oregistrerade hästar... 22 10.2 Krav för avelsston... 22 11 BETALNINGEN AV NATIONELLA HUSDJURSSTÖD OCH STÖDNIVÅERNA.23 11.1 Allmänt... 23 11.2 Stödnivåerna för husdjursstöd... 25 11.3 Oberättigade utbetalningar av stöd... 26 12 UNDANTAG... 26 13 ÖVERFÖRING AV BESITTNINGEN AV HELA GÅRDEN... 27 3

NYTT I C-regionen finns begränsningar för betalningen av produktionsbundna nationella stöd per djurenhet. Begränsningarna gäller stöd per djurenhet för dikor, dikokvigor, tjurar, stutar, slaktade kvigor, tackor, hongetter och hästar. År 2013 betalas 25 % för djurenheter (= de) som överskrider begränsningen. Den som ansöker om stöd för hästar ska ha minst 3 de stödberättigande hästar. Förskott på nationella husdjursstöd kan sökas elektroniskt via Vipu-tjänsten. DEFINITIONER Att bedriva jordbruk eller trädgårdsodling innebär att personen själv deltar i arbetet inom produktionen eller verksamheten och att han/ hon bär skatteansvaret för den produktion eller verksamhet som bedrivs. Om en stödberättigande fysisk person enbart är formellt delaktig i en sammanslutning, ett dödsbo eller ett samfund vars delägare inte är fysiska personer eller inte uppfyller kravet för ålder eller LFÖPL -ålderspension, uppfylls inte de villkor som ställts för en sökande. Med bestämmande inflytande i ett aktiebolag avses ett aktieinnehav som innebär att odlaren tillsammans med medlemmarna i hans eller hennes familjeföretag direkt innehar mer än hälften av det sammanlagda röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Med en diko avses en ko, som har kalvat minst en gång och som är av köttras eller är en korsning mellan kött- och mjölkras och som används uteslutande för produktion av kalvar och vars kalvar föds upp för köttproduktion eller för att öka dikoproduktionen. En korsningsdiko ska till minst 50 % vara av köttras Med dikokviga avses ett minst 8 månader och högst 4 år gammalt nötkreatur som tillhör en köttras eller är framavlat genom en korsning med en köttras, som inte har kalvat och är avsett att uppfödas till diko. En korsningsdikokviga ska till minst 50 % vara av köttras. Dikokvigorna uppdelas i 2 åldersgrupper: 8 24 mån. (0,6 de) och över 24 mån. (1 de). Djur i sökandens besittning avser djur som sökanden äger eller som sökanden förfogar över på basis av hyres- eller leasingavtal eller som innehas av dennes familjemedlemmar (se också bilaga B.3 i Ansökningsguiden 2013). Gårdsbruksenhet avser en sådan produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk samt bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader jämte mark och som är funktionellt och ekonomiskt självständig och förvaltas som en helhet på grundval av ägande eller arrende. Med en kviga avses ett minst sex månader gammalt nötkreatur som inte har kalvat. Med mjölkko avses ett nötkreatur som kalvat minst en gång och som används för mjölkproduktion. Med nötkreatur som kalvat avses nötkreatur som kalvat efter normal dräktighetstid samt nötkreatur som kastat efter minst sju månader lång dräktighet. Som odlingsbar åker som räknas in i minimiarealen betraktas utöver odlingsarealen för jordbruks- och trädgårdsgrödor även träda, icke odlad åker som sköts, åker som enligt anmälan inte odlas för tillfället samt trädgårdsland. Med trädgårdsland avses odlingsareal vilken används för odling av t.ex. trädgårdsgrödor och potatis för eget bruk. Till den minimiareal på tre hektar som är ett villkor för utbetalning av husdjursstöd kan också räknas naturängar och naturbeten som är i bruk samt öppna hagmarker som är i bruk, om dessa används till foderproduktion eller som betesmark för sökandens husdjur. Med en referenskvantitet avses den enhetskvantitet på grundval av vilken från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning högst kan beviljas per gårdsbruksenhet. Med en sökande avses en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer. 4

Med sökandens familjemedlemmar avses sökandens make samt sökandens minderåriga barn som 31.12.2012 ännu inte hade fyllt 18 år. Med makor avses äkta makor och personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll och som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn (Lag 1535/1992 7 3 mom.). 1 ANSÖKAN OM NATIONELLA HUSDJURSSTÖD Jordbrukaren kan ansöka om nationellt stöd för husdjur enligt det stödområde där hans eller hennes gårds driftcentrum ligger. I stödregionerna A och B jordbrukaren kan ansöka om nationellt stöd till södra Finland samt frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och i stödregionen C nordligt husdjursstöd samt frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning. De kommunspecifika stödregionerna och skärgårdsområdena finns i bilaga 1 till Ifyllningsguiden 2013. Jordbrukaren kan söka stöd på basis av det antal stödberättigande djur som han/hon eller hans/ hennes familjemedlemmar besitter och på basis av den fastställda individuella referenskvantiteten för frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning. Stöd per djurenhet, alltså de-stöd (euro/de) kan i hela landet sökas i fråga om dikor, dikokvigor, tjurar, stutar, tackor, hongetter och hästar, kvigor som slaktats under 2013 samt i yttre och inre skärgården i stödregion A och B också i fråga om mjölkkor och kvigor och på fasta Åland också i fråga om kvigor. Stöd per djur (euro/slaktat djur) kan sökas i fråga om tjurar och stutar som har fötts upp i stödregionerna C3 och C4 och som slaktats under 2013. Stöd enligt en individuell referenskvantitet kan i hela landet sökas i fråga om frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning. Det finns två ansökningsomgångar för nationella husdjursstöd: ansökan om förskott och ansökan om slutligt stöd. Förskott kan sökas senast fredag 22.3.2013 och slutligt stöd, från vilket det till sökanden eventuellt utbetalda förskottet redan har dragits av, kan sökas senast tisdag 30.4.2013 i samband med den samlade stödansökan. Det är frivilligt att ansöka om förskott. 1.1 Ansökan om förskott Jordbrukaren som bedriver husdjursskötsel kan år 2013 ansöka hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om förskott på nationella husdjursstöd antingen elektroniskt eller på pappersblankett 139. Om jordbrukaren inte ansöker om förskott på husdjursstöd behöver blankett 139 inte lämnas in. Obs! Förskott på nationellt husdjursstöd för tackor söks inte med blankett 139, eftersom förskottet på stöd för tackor fastställs på basis av det antal tackor som uppgetts på blankett 107A. Blankett 107A ska lämnas in senast 28.2.2013. 1.1.1 Elektronisk ansökan om förskott Förskott på nationella husdjursstöd kan år 2013 sökas elektroniskt via Vipu-tjänsten senast fredag 22.3.2013. Den elektroniska ansökan är då öppen till kl. 23.59. Ansökan om koder som behövs för att använda Vipu-tjänsten kan göras hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet med blankett 405. Blanketten finns att få på webbtjänsten Suomi.fi http://www.suomi.fi/ etjanster med sökordet mavi405 eller hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som också ger råd om hur man ansöker om koder och använder Vipu-tjänsten samt besvarar frågor kring ansökan om förskott. 1.1.2 Ansökan om förskott på pappersblankett 139 Blankett 139 ska senast fredag 22.3.2013 lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Om gården inte har något driftscentrum lämnas ansökan in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där merparten av gårdens åkrar ligger. Ansökan kan lämnas in direkt till landsbygdsnäringsmyndigheten eller skickas per post. En ansökan som skickats per post anses vara inlämnad i rätt tid om postförsändelsen med ansökan har poststämplats senast den sista ansökningsdagen 22.3.2013 och adresserats till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksen- 5

heten är belägen. En ansökan som har lämnats in för sent (dvs. efter 22.3.2013) avslås. 1.1.3 Anvisningar om ansökan och blankett 139 Landsbygdsverket (Mavi) postar denna anvisning (Anvisningar för ansökan om nationella husdjursstöd 2013) och blankett 139 till sådana husdjursgårdar som har sökt nationella husdjursstöd år 2012. Till sådana gårdar som enbart bedriver fårproduktion har Mavi redan tidigare postat separata anvisningar för ansökan om stöd och bidrag för tackor samt tillhörande blankett. Anvisningen och blanketten fås också av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller på webbtjänsten Suomi.fi http://www.suomi.fi/etjanster med sökordet mavi139. Information om de nationella husdjursstöden finns också i kap. 10 i Ansökningsguide 2013 och i anvisningarna för ansökan om nationellt stöd för tackor 2013. 1.2 Ifyllandet av ansökan om förskott 1.2.1 Punkterna 2A., 2B. och 2C. 2A. Frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning Om du ansöker om förskott på frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning, kryssa då för rutan i punkt 2A. 2B. Ansökan om förskott på basis av antalet djur Om du ansöker om förskott på basis av det antal djur som godkänts som grund för betalningen av stöd för 2012, kryssa då för punkten för den berörda djurgruppen i kolumn a) Antal djur godkänt för utbetalning av stöd 2012. Obs! I stödregion C beaktas differentieringen av produktionskopplade djurenheter i det djurantal som godkänts som grund för betalningen av stöd år 2012 och som ligger till grund för fastställande av förskott, se ytterligare information i punkt 11.1. Om du ansöker om förskott på basis av det antal djur som du uppskattar, ange då för djurgruppens vidkommande i kolumn b) orsak varför du vill ha förskott enligt uppskattat antal djur, dvs. kryssa i antingen rutan Produktionen inletts, Produktionen utvidgas eller Produktionen minskar och anmäl också i kolumn c) det uppskattade genomsnittliga antalet djur. 2C. Ansökan om förskott på tilläggsstöd som betalas i yttre och inre skärgården i AB-regionerna samt på fasta Åland Se anvisningarna i punkt 2B. Fastställande av förskott på basis av antalet djur (punkterna 2B och 2C) 1. Om produktionen inom någon djurgrupp bedrivs i tidigare omfattning eller om det djurantal som ligger till grund för 2013 års husdjursstöd inte har ökat betydligt, används det djurantal som godkänts som grund för betalningen av stöd 2012 som grund för fastställandet av förskott för den aktuella djurgruppen. 2. Om antalet djur inom någon djurgrupp år 2013 kommer att bli mindre än det djurantal som godkänts som grund för betalningen av 2012 års stöd, fastställs förskottet på stöd för den aktuella djurgruppen på basis av det antal djur som producenten uppskattar. 3. Om producenten har inlett produktionen inom någon djurgrupp efter stödansökan 2012 eller om husdjursproduktionen utökas betydligt år 2013, fastställs förskottet på stöd för den aktuella djurgruppen på basis av det antal djur som producenten uppskattar. Produktionen har utvidgats betydligt om det djurantal som ligger till grund för 2013 års husdjursstöd är minst en tredjedel större än det djurantal som godkänts ligga till grund för betalningen av stöd för 2012. Obs! Svin- och fjäderfägårdar som inleder eller utvidgar sin verksamhet beviljas inte nya referenskvantiteter för frikopplat stöd för svin- och fjäderfäproduktion bortsett från fall enligt punkt 7.1 i dessa anvisningar. 4. Grunden för fastställande av utbetalning av förskott för hongetter är antingen det antal djur som godkänts som grund för utbetalning av stöd 2012 eller det uppskattade antalet djur 1.5.2013. Bilagor till ansökan om stöd för hongetter Om jordbrukaren ansöker om förskott på stöd för hongetter på basis av en uppskattad, betydligt utvidgad produktion ska han eller hon utöver den utredning (se nästa sidan) dessutom 6

som bilaga till blankett 139 lämna in en uppskattning av den mjölkmängd som produceras under perioden 1.9.2012 31.8.2013 och som ska godkännas som grund för fastställande av stödet (se kap. 8). Om jordbrukaren har börjat hålla hongetter ska han eller hon lämna in en uppskattning av den mjölkmängd som produceras under perioden 1.5.2013 31.8.2013 och som ska godkännas som grund för stödet (se kap. 8). Förskott på basis av det uppskattade antalet hongetter och den uppskattade mjölkmängden Förskottet på stödet för hongetter fastställs på basis av det uppskattade antalet hongetter som finns på gården 1.5.2013, om den uppskattade mjölkmängden per get är minst 400 liter (för dem som börjar hålla getter 80 liter). Om den uppskattade mjölkmängden understiger 400 liter per honget (för dem som börjar hålla getter 80 liter), fastställs förskottet på basis av det antal getter som fås genom att dividera den uppskattade mjölkmängden med 400 (för dem som börjar hålla getter med 80). Utredning om att produktionen har inletts eller utvidgats Om den som ansöker om förskott har inlett husdjursproduktion eller utvidgat den betydligt ska han eller hon som bilaga till ansökan 139 lämna en utredning till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. På basis av utredningen kan kommunens landsbygdsnäringsmyndighet försäkra sig om att produktionen bedrivs i den omfattning som anges i ansökan. Att produktionen har inletts eller utvidgats betydligt ska påvisas med hjälp av en byggnadsplan, en plan för utökning av djurbesättningen, ett avtal om anskaffning av djur eller på något annat sätt som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet godkänner. Om kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på basis av den inlämnade utredningen ändå inte blir övertygad om att produktionen ska bedrivas i den omfattning som anges i ansökan, kan myndigheten lämna förskottet helt eller delvis obetalt för den aktuella djurgruppens del. 1.2.2 Punkt 3. LFÖPL -ålderspension Välj och kryssa ett av aternativen. Se punkterna 2.1 och 2.2. 1.2.3 Punkt 4. Innehav av åker Om du kommer att inneha minst tre hektar odlingsbar åker (se Definitioner) under vegetationsperioden 2013, kryssa då i ruta A. Om det är sannolikt att du 17.6.2013 inte kommer att inneha den åkerareal som krävs, kan du ansöka hos Mavi om undantag från kravet på åkerareal. I detta fall kryssa i ruta B. Mer information om undantaget finns i kap. 12. Antingen ruta A eller ruta B måste ha ett kryss! Om krysset saknas betalas inget förskott! 1.3 Ansökan om slutligt stöd Jordbrukaren ska ansöka slutliga nationella husdjursstöd hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på Landsbygdsverkets blanketter senast 30.4.2013. Tabell 1 innehåller ett sammandrag av de blanketter som ska användas vid ansökan om nationella husdjursstöd 2013, ansökningstiderna, grunderna för fastställande av stöd samt den beräknade tidpunkten för utbetalning av de slutliga stöden för olika djurgrupper och -stöd. 7

Tabell 1. Sammanfattning över nationella husdjursstöd för stödåret 2013 Stödberättigande djurgrupper N Ö T K R E A T U R T A C K O R H O N G E T T E R H Ä S T A R Dikor (kalvat minst en gång) 1.1) Dikokvigor (minst 8 mån högst 4 år) 1.1) Tjurar och stutar (6 mån eller äldre) 3) Mjölkkor (kalvat minst en gång) 1.1) Kvigor (6 mån eller yttre 1.1) och 3) äldre) Stödregion hela landet yttre och inre skärgård i AB och inre skärgård i AB samt Fasta Åland Kvigor som slaktats år 2013 (slaktvikt minst hela landet 170 kg) 1.2) Tjurar och stutar som slaktats år 2013 (slaktvikt minst 220 kg) 1.2) C3 och C4 Tacka som senast 8.6.2013 har lammat minst en gång ELLER är minst 1 år Honget som senast 1.5.2013 har fått killingar minst en gång ELLER är minst 1 år Avelssto som betäckts år 2012 och vars dräktighetstid har pågått i minst 12 veckor/fölat 2012 Minst 1 år gammal häst av finsk ras (född senast år 2012) 1 3 år gammal annan häst/ponny (= född 2010 2012) Frikopplat stöd för SVIN- OCH FJÄDERFÄHUS- HÅLLNING hela landet Sista dag för ansökan och ansökningsblankett 2) 30.4.2013 vid behov blankett 144 för anmälan om deltagande 1) 28.2.2013 med blankett 107A 30.4.2013 med blankett 101C + för hongetter blankett 410 över mjölkproduktionen 13.9.2013 betalning av stöd 30.4.2013 på blankett 101B Fastställandet av husdjursstöd På basis av det genomsnittliga antalet djur i sökandens besittning under perioden 1.7.2012 30.6.2013 från nötdjursregistret. På basis av antalet djur som slaktats år 2013 På basis av antalet tackor i sökandens besittning under en 100 dagar lång djurhållningsperiod 1.3. 8.6.2013 Hongetter som sökanden besitter 1.5.2013 På basis av antalet hästar i sökandens besittning under en 100 dagar lång besittningstid 1.5. 8.8.2013 *enligt en individuell referenskvantitet * för betalning av stödet ska referenskvantiteten vara i sökandens besittning 1.3.2013 och 1.9.2013 Att beakta Uppskattad tidpunkt för betalningen av stöd (se punkt 15.1) Beviljandet av de-stöd förutsätter att en diko eller en dikokviga ska ha användningssättet diko i nötdjursregistret den sista dagen av perioden för fastställande av stödet. december 2013 Slaktstöd betalas inte för en slaktad kviga som har betalts de-stöd för dikokvigor. En slaktad kviga/tjur/ stut ska vara i sökandens besittning utan avbrott i minst 60 av de 90 dygn som föregår slakten. Sökanden ska ha en fastställd kvot för bidrag per tacka ska ha minst 1,5 de (= 10 st.) stödberättigande tackor i medeltal ett år 2012 fött lamm/tacka stödåret 2013 På blankett 107A söks både nationellt stöd för tackor (förskott och slutligt stöd) och EU:s bidrag per tacka. Sökanden ska ha stödberättigande hongetter i en omfattning om minst 1 de ( 2,1 st.). Den producerade mjölkmängden inverkar på antalet stödberättigande hongetter. Sökanden ska ha stödberättigande hästar i en omfattning om minst 3 de. Stöd för hästar betalas för ett antal djurenheter som är högst 5 djurenheter större än det som sökanden har fått betalt för år 2012. Tillräcklig djurtäthet (se 7.2). Husdjursskötsel ska bedrivas åtminstone t.o.m. 30.4.2013. april 2014 december 2013 8

1) En ansökan som nationella husdjursstöd för nötkreatur som gjorts upp på blankett 144 för anmälan om deltagande är i kraft (om inte jordbrukaren anmäler nedläggning av produktionen eller återkallar deltagandet med blankett 124 (se avsnitt 1.3 i detta kapitel)) och behöver därför inte lämnas in på nytt varje år. Om du inte tidigare har ansökt om stöd för nötkreatur som fastställs på basis av nötdjursregistret, lämna då in blankett 144 senast 30.4.2013 till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. 1.1.) Om du under tidigare år har lämnat in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet blankett 167 (Ansökan om nationella nötkreatursstöd baserade på nötdjursregistret) eller blankett 144, behöver du inte lämna in blankett 144 år 2013. 1.2.) Om du under tidigare år har lämnat in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet blankett 162 (Anmälan om deltagande i EU:s system med slaktbidrag och nationellt stöd för slaktade kvigor och tjurar) eller blankett 144, behöver du inte lämna in blankett 144 år 2013. 1.3.) Datumet för inlämning av blankett 124 har sin betydelse när det gäller de nationella stöden för nötkreatur. Om du lämnar in blanketten före 1.7 gäller återkallandet av stödet per djurenhet för nötkreatur det följande stödåret. Om du ger blanketten in 1.7 eller senare återkallas stödet för det därpå följande stödåret. Återkallandet av slaktstöd gäller stödåret efter det kalenderår under vilket blanketten lämnas in. Exempel 1. Jordbrukaren lämnar in blankett 124 till kommunen 20.5.2013 och återkallar genom den både stödet per djurenhet för nötkreatur och slaktstödet. Återkallelsen gäller härvid stödåret 2014 för både de-stödets (stödfastställelseperioden 1.7.2013 30.6.2014) och slaktstödets del. Producenten kan år 2013 alltså beviljas både det de-stöd som uppkommit på basis av uppgifterna i nötdjursregistret och slaktstöd, om stödvillkoren uppfylls i övrigt. Exempel 2. Jordbrukaren lämnar in blankett 124 till kommunen 8.9.2013 och återkallar genom den både stödet per djurenhet för nötkreatur och slaktstödet. Återkallelsen gäller då först stödåret 2015 för de-stödets del (stödfastställelseperioden 1.7.2014 30.6.2015), men stödåret 2014 för slaktstödets del. Producenten kan år 2013 beviljas det de-stöd som uppkommit och slaktstöd, om stödvillkoren uppfylls i övrigt. År 2014 kan producenten beviljas de-stöd för perioden 1.7.2013 så länge som det finns nötkreatur på gården, men högst till 30.6.2014. 2) Namnen på Mavis blanketter för ansökan om nationella husdjursstöd enligt tabell 1: 101C (Ansökan om nationella husdjursstöd för hästar och hongetter för 2013) 107A (Ansökan om EU:s bidrag per tacka och tilläggsbidrag samt om nationellt stöd för tackor 2013) 144 (Anmälan om deltagande i EU- och nationella stödsystem baserade på nötdjursregistret) 410 (Utredning av användningen av getmjölk) 3) Kvigor, tjurar och stutar är uppdelade i 2 åldersgrupper: 6 24 mån. (0,6 de) och över 24 mån. (1 de). Bilagor som behövs för betalning av nationella husdjursstöd: Förutom de blanketter som nämns i tabell 1 ska du senast 30.4.2013 lämna in föl jande av Mavis blanketter för 2013 till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet antingen elektroniskt eller på papper i samband med den samlade stödansökan: 101A Gårdsbruksblankett 2013, 102A Stödansökans basskiftesblankett 2013, 102B Stödansökans jordbruksskiftesblankett 2013, vid behov 102C Ändringsblankett för basskiften 2013, vid behov 117 Anmälan om ändringar i såningsarealerna 2013 senast 17.6.2013 och vid behov 101D Delaktiga i gårdsbruksenheten 2013, om det har blivit ändringar i uppgifterna om delaktiga efter ansökan om stöd år 2012. Om du inte har jordbruksmark i din besittning ska du elektroniskt eller på papper lämna in blankett 101A och vid behov 101D tillsammans med ansökan om förskott eller, om du inte ansöker om förskott, tillsammans med ansökan om slutligt stöd till kommunen samt ansökan om undantag från kravet på åkerareal till Mavi (kap. 12). 9

Andra blanketter som hör samman med husdjursstöden och som du vid behov ska lämna in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet: A) Mavis blanketter http://www.suomi.fi/etjanster med sökordet mavi + blankettnummer (t.ex. mavi122) 122 (Ansökan om kvot och tilläggskvot för bidrag per tacka) 124 (Anmälan om avlägsnande/ ändrad djurhållningsplats under djurhållningsperioden/ återkallelse av deltagande) B) Livsmedelssäkerhetsverkets (Evira) blanketter http://www.evira.fi/portal/se/ Djur Blanketter Registrering som djurhållare Anmälningsblanketter för olika djurslag 2 SÖKANDENS OCH GÅRDSBRUKSENHETENS RÄTT TILL STÖD Nationella husdjursstöd kan ändå betalas endast för produktion som bedrivs i Finland. 2.1 Sökandens ålder och LFÖPL Stödåret 2013 kan nationella stöd betalas om den sökande eller maken 31.12.2012 var minst 18 år men inte äldre än 68 år, och om den sökande och maken inte får ålderspension som avses i lagstiftningen om pension för lantbruksföretagare (= LFÖPL). (Se också punkt 2.2 i Ansökningsguiden 2013). En sökande som inte fyllt 18 år kan betalas nationellt stöd endast om han eller hon har ingått äktenskap eller idkar jordbruk som samägare tillsammans med sina föräldrar eller med en av dem, eller om det finns andra särskilda skäl för att bevilja stöd. Åldersvillkoren berör inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser, skollägenheter eller fängelselägenheter. 2.2 Flera fysiska personer gemensamt eller en sammanslutning som sökande Om det är fråga om produktion eller verksamhet som idkas av flera fysiska personer tillsammans eller i sammanslutningsform måste minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare vara en fysisk person som själv bedriver jordbruk eller trädgårdsodling och som uppfyller ålderskravet (se punkt 2.1). Mavi kan av särskilda skäl bevilja undantag från kravet på att själv bedriva jordbruk och trädgårdsodling (se kap. 12). 2.3 Gårdsbruksenheten och innehav av åker Sökandens gårdsbruksenhet ska ha ett av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet tilldelat lägenhetssignum i landsbygdsnäringsregistret. Om gården saknar lägenhetssignum beviljar landsbygdsnäringsmyndigheten sökanden ett sådant. För att få nationella husdjursstöd ska sökanden senast 17.6.2013 förfoga över minst tre hektar åker som är odlingsbar under vegetationsperioden 2013. (Se också Ansökningsguide 2013 punkt 2.7.2). Åkern ska anges på stödansökans jordbruksskiftesblankett för år 2013 (blankett 102B) senast 30.4.2013 och vid behov på blankett 117 för anmälan om ändringar av såningsarealer år 2013 senast 17.6.2013 oavsett om stöd söks för åkerarealen eller inte. I vissa fall kan man ansöka hos Landsbygdsverket om undantag från kravet på åkerareal (se punkt 12). Kap. 12 innehåller information om innehav av åker när det gäller gårdsbruk som bedrivs i form av en sammanslutning. Information om de allmänna förutsättningarna för erhållande av stöd finns också i kap. 2 och kap. 3 i Ansökningsguide 2013. 10

3 DJUR I SÖKANDENS BESITTNING 3.1 Innehav av djur Nationellt husdjursstöd kan sökas bara för djur som sökanden eller sökandens familjemedlemmar besitter under perioden för fastställande av stöd (se tabell 1). Djur för vilka stöd söks (undantag: hästar) ska vara registrerade på det lägenhetssignum som jordbrukaren använder vid ansökan om stöd för djuren, de ska inte vara registrerade på ett kundsignum eller på ett eventuellt annat lägenhetssignum som jordbrukaren har tilldelats. Om de djur för vilka stöd söks har registrerats på ett kundsignum eller fel lägenhetssignum, beviljas och betalas inte stöd och bidrag för djuren. Om stöd söks för häst som innehas av ett minderårigt barn ska det minderåriga barnets personbeteckning anges i punkten för Tilläggsuppgifter på blankett 139 vid ansökan om förskott och på ansökningsblanketten 101C vid ansökan om slutligt stöd. Om stöd söks för häst som innehas av en make/maka som inte är delaktig i gårdsbruksenheten ska makens/makans namn anges i punkten för Tilläggsuppgifter på blankett 139 vid ansökan om förskott och på ansökningsblanketten 101C vid ansökan om slutligt stöd. 3.2 Överföring av besittningen av djur Om besittningen av djur överförs från en jordbrukare till en annan (t.ex. genom hyrning/leasing) måste detta gå att påvisa med ett skriftligt avtal mellan parterna och kvitton som hänför sig till ärendet etc. Den jordbrukare som övertagit besittningen av djuren bär såväl det ekonomiska ansvaret som ansvaret för bokföringen (se punkt 4.3) för de djur som omfattas av avtalet har rätt att ansöka om nationella husdjursstöd för djuren i fråga. Besittningen av hästar och överföring av besittningen av hästar (se kap. 10). 3.3 Djurens skötsel Om en jordbrukare börjar sköta (t.ex. föda upp) en annan jordbrukares djur måste parterna ingå ett skriftligt avtal om djurens skötsel som visar att den jordbrukare som har tagit emot djuren enbart har hand om skötseln men inte bär det ekonomiska ansvaret för de djur som omfattas av avtalet. Den jordbrukare som äger eller innehar djuren har ansvar för bokföringen över de djur som sköts på en annan jordbrukare. Den jordbrukare som sköter djuren kan inte ansöka om stöd. Bara jordbrukare som innehar (äger/hyr) djuren kan ansöka om och betalas stöd. 3.4 Uträkning av djurens ålder De flesta husdjuren börjar omfattas av nationella husdjursstöd när de uppnår den åldersgräns i månader/år som ger rätt till stöd. För tackor som inte lammat, hongetter som inte fått killingar samt av nötkreaturen tjurar, stutar och kvigor anges åldersgränsen i månader och för hästar i år. Hästar ska vara födda senast år 2012. En häst är 1 år om den är född under år 2012; 2 år om den är född under år 2011 och 3 år om den är född under år 2010. Närmare information om åldersgränserna för olika djurgrupper ges i tabell 2. Se också exempel 3 nedan. Ålder i månader Ett djur blir ett visst antal månader gammalt den dag som har samma ordningsnummer som djurets födelsedag. Vid uträknandet av åldern antas varje månad ha 30 dagar. Om ett djur har fötts den 31, räknas dess ålder på samma sätt som åldern för ett djur som har fötts den 30. Om ett djur är fött den 29, 30 eller 31, och det uppnår stödberättigad ålder i februari, som inte har en dag som motsvarar dess födelsedag, används den sista februari som djurets födelsedag. Exempel 3. En tjur är född 5.11.2012. Den blir 6 månader gammal 5.5.2013. Den uppnår åldersgränsen för andra åldersgruppen (över 2 år) 6.11.2014, dvs. dagen efter sin andra födelsedag. 11

4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR FÖR BEVILJANDET AV HUSDJURSSTÖD 4.1 Registrering som djurhållare Jordbrukaren ska via kommunens landsbygdsnäringsmyndighet registrera sig som djurhållare i Eviras register över djurhållare i fråga om nötdjur, svin, värphöns, får och getter. 4.2 Märkning och registrering av djur Djuren ska vara märkta enligt Eviras anvisningar. Nötkreatur, får och getter ska vara försedda med öronmärken. Anvisningar om märkning och registrering av djur finns på Eviras webbsidor http://www.evira.fi/portal/se/djur/djurskydd_och_djurhallning/markning_och_registrering/. Nötkreaturen ska registreras på gårdens lägenhetssignum i det nötdjursregister som Evira äger och Lantbrukets Datacentral för (se punkt 5.3). Uppgifterna i nötdjursregistret ska vara korrekta och uppdaterade, eftersom bristfälliga eller felaktiga uppgifter i nötdjursregistret påverkar de stöd som betalas. Tackor och hongetter ska registreras på gårdens lägenhetssignum i Eviras Fåroch getregister. Registeruppgifterna ska vara korrekta och uppdaterade, eftersom bristfälliga eller felaktiga registeruppgifter påverkar de stöd som betalas. Uppgifterna om svin i Eviras svinregister ska vara korrekta och uppdaterade, eftersom bristfälliga eller felaktiga uppgifter i svinregistret påverkar de stöd som betalas. Hästarna ska i regel vara registrerade i Finlands Hippos rf:s register senast 1.5.2013 (se kap. 10). Registeruppgifterna ska vara korrekta och uppdaterade, eftersom bristfälliga eller felaktiga registeruppgifter påverkar de stöd som betalas. 4.3 Bokföring av djuren Sökanden ska föra uppdaterad bok (djurförteckning) över antalet djur på gården samt ökningar (födslar, köp) och minskningar (försäljning till livs, försäljning till slakt, dödsfall) av djurantalet på gården samt övergångar från en åldersgrupp till en annan (bara fjäderfä). Kravet på bokföring gäller alla djurslag som är stödberättigande i fråga om nationellt husdjursstöd. Stöd betalas inte för djur som man inte fört bok över, eller om det på basis av gårdens bokföring inte på ett tillförlitligt sätt går att klarlägga antalet stödberättigande djur vid tidpunkten för fastställande av stödet. Av bokföringen över hästarna ska utöver uppgifter om antalet djur framgå hästens namn, UELN- eller registernummer (eller annan identifikation), besittningstid och vistelseplats under besittningstiden. Vid behov antecknas dessutom datum för födelse eller köp samt datum för försäljning eller avlägsnade. Obs! Hästens registreringsbevis eller hästpass ersätter inte bokföringen eftersom hästens vistelseplats inte framgår av dem. Man måste också föra bok över getternas mjölkproduktion och användningen av den mjölk som producerats (se kap. 8). 4.4 Förvaring av handlingar Jordbrukaren ska spara alla handlingar som hör samman med ansökan om stödet, djurförteckningarna i anslutning till bokföringen, hyresavtalen om djur, fullmakter, köpe- och försäljningskvitton m.fl. verifikat på gården minst året för ansökan om stöd samt de fyra påföljande åren. Om gården har en LFA-förbindelse ska jordbrukaren i fråga om frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning spara bokföringen med bilagor minst fyra år från det att LFA-förbindelsen löpt ut. Mer information ingår i punkt 3.7 i Ansökningsguiden 2013. 4.5 Gängse produktionssätt och djurskydd En förutsättning för utbetalning av husdjursstöd är att det på gården bedrivs husdjursskötsel i enlighet med det gängse produktionssättet för varje djurslag som ligger till grund för stödet. Med gängse produktionssätt avses i första hand att t.ex. dikor hålls för produktion av kalvar som föds upp på gården för köttproduktion och tackor hålls för produktion av lamm som föds upp på gården för köttproduktion. Produktionen, t.ex. antalet kalvar och lamm, ska ligga på normal nivå i förhållande till djurantalet. Stöd kan också betalas för djur som hålls på gården i syfte att förvärva inkomster på grund av olika slag av nya verksamheter inom husdjursproduktionen. Vid behov ska man förete en utredning över verksamheten och dess karaktär av förvärvsverksamhet. En sådan utredning är till exempel ett intyg över att sökanden är införd i förskottsuppbördsregistret för den aktuella verksamhetens del. 12

Om det i samband med övervakningen konstateras att djur har hållits enbart för att få stöd, dvs. att husdjursskötseln inte har bedrivits enligt gängse produktionssätt, betalas inget stöd för djurslaget i fråga. 4.6 Djurskydd Jordbrukaren ska sörja för djurens välbefinnande i enlighet med djurskyddsbestämmelserna. Om det i samband med en gårdskontroll upptäcks att djuren sköts eller behandlas i strid med djurskyddslagen (247/1996 med ändringar) eller bestämmelser eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, ska kommunveterinären, hälsoinspektören eller polisen omedelbart underrättas om upptäckten. Om den sökande eller en medlem i hans eller hennes familjeföretag har dömts för djurskyddsbrott, grovt djurskyddsbrott, lindrigt djurskyddsbrott eller djurskyddsförseelse och samtidigt har meddelats djurhållningsförbud, beviljas inget nationellt husdjursstöd och ett eventuellt beviljat stöd betalas inte ut för det stödår då den behöriga myndigheten konstaterat gärningen som lett till dom. Om den sökande eller en medlem i hans eller hennes familjeföretag har dömts till djurhållningsförbud, betalas inget nationellt husdjursstöd ut för tiden då förbudet är i kraft och inte heller för tiden mellan gärningsåret och lagakraftvunnnen dom. Utbetalningen av nationella husdjursstöd ska beträffande stöden för djurarten i fråga avbrytas när åtalsprövning inletts i ärendet. 4.7 Förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen Jordbrukaren får inte använda tillväxtfrämjande ämnen som avses i EG:s veterinärlagstiftning för att föda upp eller göda sina får. Jordbrukaren får inte heller inneha sådana ämnen, om inte en veterinär har förskrivit dem med avseende på behandling av djur. Om rester av förbjudna ämnen påträffas i jordbrukarens får eller om förbjudna ämnen eller illegalt innehav av ämnen i någon som helst form påträffas på jordbrukarens gård, kan inga nationella djurbaserade stöd och EU-djurbidrag betalas till jordbrukaren under det kalenderår då iakttagelsen görs. En jordbrukare som, enligt vad det konstaterats vid två inspektioner, illegalt innehar eller använder förbjudna tillväxtfrämjande ämnen inom djuruppfödningen utesluts ur EU-djurbidragen för året då inspektionen ägde rum samt för de fyra följande kalenderåren. En lista över förbjudna ämnen finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning 847/2008. 4.8 Övervakning Information om övervakningen av nationella husdjursstöd berättas i guiden Övervakning av åker- och djurstöd som kan läsas på adressen http://www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/ansokningsguiderochanvisningar/guideromovervakning.html. 5 FASTSTÄLLANDE AV HUSDJURSSTÖD De nationella husdjursstöden för olika djurgrupper fastställs antingen på basis av en räkningsdag, antalet djur som slaktats år 2013, antalet djur under den 100 dagar långa besittnings-/djurhållningsperioden, den ettårsperiod som fås från nötdjursregistret eller i fråga om frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning på basis av en individuell referenskvantitet. Information om fastställandet av husdjursstöd i särskilda fall (dvs. när produktionen inleds eller avslutas samt om användningen av det normala antalet djur av en orsak som inte beror på jordbrukaren) ges i punkterna 5.4 och 5.5. 5.1 Grunderna för fastställandet av nationella husdjursstöd 1. Hongetter Stöd för hongetter fastställs på basis av antalet hongetter i sökandens besittning 1.5.2013. Dessutom inverkar den producerade mjölkmängden på antalet stödberättigande hongetter (se närmare kap. 8). Hongetterna får föras till slakt eller säljas till livs redan på räkningsdagen. Då ett djur säljs till livs på räkningsdagen räknas djuren höra till den gård där de befann sig på räkningsdagens början. I punkt 5.4 berättas om räk- 13

ningsdagarna i samband med att produktionen inleds eller avslutas. 2. Tackor och hästar Stöd för tackor fastställs på basis av den 100 dagar långa djur hållningsperioden som börjar 1.3.2013 och slutar 8.6.2013. Stöd för hästar fastställs på basis av den 100 dagar långa besittningsperioden som börjar 1.5.2013 och slutar 8.8.2013. 3. Slaktade kvigor, tjurar och stutar Stöd för slaktade nötdjur fastställs på basis av antalet djur som slaktats år 2013 (ytterligare information i punkt 6.2). 4. Nötkreatur (= dikor, dikokvigor, tjurar, stutar, mjölkkor och kvigor) Stöd per djurenhet för nötdjur fastställs på basis av det genomsnittliga antalet djur i nötdjursregistret under perioden 1.7.2012 30.6.2013 (se punkt 5.2). 5. Frikoppat stöd för svin- och fjäderfähushållning Stödet fastställs på basis av en individuell referenskvantitet (se punkt 7). 5.2 Uträkning av det genomsnittliga antalet nötkreatur Det genomsnittliga antalet nötkreatur fås genom att man räknar samman de stödberättigande dagarna för varje djur i djurgruppen under perioden 1.7.2012 30.6.2013 och dividerar summan med 365. Med nötkreaturets första stödberättigande dag avses den dag då djuret börjar omfattas av stödet. Det kan vara den första dagen i perioden för fastställande av stödet (1.7.2012) eller den dag då djuret uppnår den ålder som krävs för en viss åldersgrupp (6 mån., 8 mån. eller 24 mån.), för kvigor den dag som följer på kalvningsdagen eller den dag som följer på den dag då djuret köptes. Med nötkreaturets sista stödberättigande dag avses den dag då djuret slutar omfattas av stödet. Det kan vara den dag djuret avlägsnas, den dag som föregår dagen då djuret flyttas till en annan åldersgrupp (6 mån., 8 mån. eller 24 mån.), den sista dagen i perioden för fastställande av stödet (30.6.2013) eller för kvigor kalvningsdagen. 5.3 Nötdjursregistret Anmälningar som gäller nötdjur ska göras till nötdjursregistret korrekt och inom utsatt tid. Uppgifterna i nötdjursregistret ska alltid vara aktuella. Lantbrukets Datacentral sänder alla djurhållare som har nötkreatur ett utdrag ur nötdjursregistret fem gånger om året. Nötdjursregistret innehåller en följesida, nötkreatursförteckning, händelseutdrag, slaktdjursrapport samt vid behov förteckningen Saker som skall kontrolleras. Uppgifterna har hämtats från nötdjursregistret och bygger på de uppgifter som sökanden har lämnat samt de slaktuppgifter som slakterierna har anmält. Jordbrukaren ska omsorgsfullt kontrollera uppgifterna i registerutdraget och anmäla nödvändiga korrigeringar till nötdjursregistret! På checklistan till utdraget har skrivits ut det datum då korrigeringarna senast ska göras. Med avseende på stöduträkningen får Mavi uppgifter om de stödberättigande nötdjuren ur nötdjursregistret vid en körning av engångsnatur. Om uppgifter som tagits ur nötdjursregistret är felaktiga/bristfälliga på grund av att jordbrukaren varit försumlig vid anmälan om eller kontroll av uppgifter, gör Mavi ingen ny körning i nötdjursregistret i efterhand, även om jordbrukaren skulle korrigera uppgifterna efter att ha lagt märke till felen eller bristerna! Om sökanden har anmält uppgifter felaktigt till nötdjursregistret och därför får obefogat stöd, är det bra om sökanden för att undgå tillsynspåföljder anmäler felet på eget initiativ till nötdjursregistret så att stödet kan beviljas korrekt utan tillsynspåföljder. Det är inte möjligt att beakta en sådan felanmälan som görs på eget initiativ efter det att jordbrukaren har meddelats om övervakning. Fel i slaktdjursrapporten Om ett fel i slaktdjursrapporten gäller sådana registeruppgifter om ett djur som jordbrukaren ska anmäla till nötdjursregistret, måste jordbrukaren själv se till att uppgifterna blir korrigerade i tid. Sådana fel är t.ex. fel i djurets födelseidentifikation eller datum för födelse, köp eller avlägsnande. Om slaktade djur saknas i slaktdjursrapporten eller om det finns fel i de uppgifter som slakteriet har anmält ska jordbrukaren skicka tillbaka den korrigerade blanketten direkt till nötdjursregistret. Sådana fel är t.ex. fel i djurets födelseidentifikation, slaktvikt, slaktdatum eller slaktnummer. Jordbrukaren ska korrigera felen direkt i slaktdjursrapporten och skicka en kopia av den till nötdjursregist- 14

ret. Jordbrukaren ska dessutom foga till kopian av den korrigerade rapporten en kopia av slakteriets kvitto som gäller djuren i fråga och skicka den till nötdjursregistret. Jordbrukaren är ensam ansvarig för att slaktdjursrapporten har kontrollerats, undertecknats och skickats till nötdjursregistret. Om det vid övervakningen konstateras att jordbrukaren inte har korrigerat felen i slaktdjursrapporten och han har fått stöd för sådana djur som inte har rätt till stöd underkänns dessa djur vid övervakningen. Nötdjursregistrets kontaktuppgifter: Lantbrukets Datacentral Ab, PB 25, 01301 Vanda; tfn 020 747 2360; fax 020 747 2203; http://www. mloy.fi 5.4 Räkningsdagar när produktionen inleds eller upphör I bilaga C till Ansökningsguiden 2013 berättas om ansökan om stöd på gårdar som är eller har varit föremål för generationsväxling eller en annan överföring av besittningen av hela gården år 2013. Om sökanden har inlett eller upphört med produktionen inom någon djurgrupp medan perioden för fastställande av stöd pågår, och det inte är fråga om överföring av hela gårdens besittning som avses i bilaga C, räknas det genomsnittliga antalet djur i den aktuella djurgruppen ut så att det vid inledande av produktion används djurantalet noll för de räkningsdagar som föregår inledandet av produktionen och vid upphörande med produktionen används djurantalet noll för de räkningsdagar som följer på det att produktionen har upphört. Betalningen av frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning 2013 förutsätter att sökanden bedriver husdjursskötsel på sin gård fram till 30.4.2013. Information om innehavet av åker vid upphörande med produktionen finns i Ansökningsguide 2013, avsnitt 2.7.2 5.5 Användning av det normala antalet djur Orsaker som inte beror på sökanden Om antalet djur är tillfälligt nedsatt på grund av eldsvåda, djursjukdom eller någon annan orsak som inte beror på sökanden, kan man använda sig av det sedvanliga djurantalet när nationella husdjursstöd beviljas, förutsatt att produktionen fortsätter på gården. Det anses att antalet djur har sjunkit, om antalet djur under vid tidpunkten för fastställande av stöd har varit minst en tredjedel lägre än det normala djurantalet. Som sedvanligt djurantal kan man använda det föregående stödårets djurantal som legat till grund för nationellt husdjursstöd. Om detta antal har varit exceptionellt lågt eller högt det föregående stödåret, kan som sedvanligt djurantal användas genomsnittet av de djurantal som legat till grund för stödet under de högst fyra på varandra följande stödåren före det föregående ansökningsåret. Sökanden ska lämna en skriftlig utredning till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om att djurantalet har sjunkit till följd av de orsaker som nämns ovan. Utredningen ska lämnas inom 10 arbetsdagar från det att sökanden har kunnat lämna in den. Om djurantalet har gått ned på grund av en djursjukdom måste det förutom den ovan nämnda utredningen också finnas ett intyg som utfärdats av en veterinär. Annan orsak Om antalet djur har sjunkit av en orsak som beror på sökanden används inte det normala djurantalet som grund för beviljande av husdjursstödet. Det godkända djurantalet är då det antal djur som uppfyller stödvillkoren. 15

6 STÖD SOM BETALAS FÖR NÖTKREATUR 6.1 Stöd per djurenhet för nötkreatur betalas i hela landet för dikor, dikokvigor, tjurar och stutar samt i yttre och inre skärgården i stödregion A och B också för mjölkkor och kvigor och på fasta Åland också för kvigor. En diko eller en dikokviga ska ha användningssättet diko i nötdjursregistret den sista dagen av perioden för fastställande av stödet (1.7.2012 30.6.2013). En dikokviga är stödberättigande i fråga om de-stöd för nötkreatur när den är minst 8 månader men högst 4 år gammal. I det följebrev som skickas ut tillsammans med utdraget ur nötdjursregistret för september anges sista dagen för ändring av uppgifterna i nötdjursregistret (bl.a. uppgift om användningssättet). Ändringar som görs före det datumet kommer att beaktas när uppgifter om djurenheterna för nötkreatur förs över till stödsystemet. Exempel på den betydelse som användningssättet för dikokvigor har i olika situationer Exempel 4. Nieminen har en dikokviga som har användningssättet diko i nötdjursregistret. Kvigan har fyllt 8 månader 10.7.2012, och då har utfodringsdagar börjat samlas för den. Nieminen säljer kvigan till Lahtinen 1.4.2013, och Lahtinen låter kvigans användningssätt fortsätta att vara diko kvigans användningssätt den sista dagen av perioden för fastställande av stödet är diko. År 2013 får Nieminen för tiden 10.7.2012 1.4.2013 det stöd per djurenhet för kvigan som uppkommit under perioden för fastställande av stödet, och Lahtinen får stödet för tiden 2.4 30.6.2013. Exempel 5. Nieminen har en dikokviga som har användningssättet köttproduktion i nötdjursregistret. Kvigan har fyllt 8 månader 10.7.2012. Nieminen ändrar användningssättet till diko 29.6.2013 kvigans användningssätt den sista dagen av perioden för fastställande av stödet är diko. Kvigan ger retroaktivt upphov till utfodringsdagar från och med sin 8-månadersdag, alltså under perioden 10.7.2012 30.6.2013. Om användningssättet ändrades först under perioden för fastställande av stöd för 2014 (1.7.2013 30.6.2014), skulle kvigan retroaktivt ge upphov till djurenheter bara under den perioden för fastställande av stödet i fråga, dvs. från och med 1.7.2013. 6.2 Stöd för slaktade nötdjur Stöd betalas på basis av antalet kvigor, tjurar och stutar som under år 2013 har slaktats i ett av Eviras godkänt slakteri. En slaktad kviga motsvarar 0,6 de och stödet för den betalas som de-stöd (euro/de). Ett villkor för stödberättigandet är att de kvigor, tjurar och stutar som slaktats har registrerats och märkts i enlighet med bestämmelserna och att slakteriet har skickat slaktuppgifterna om djuren till nötdjursregistret (se 5.3), därifrån också uppgifterna om de nötdjur som ligger till grund för stödet fås. Sökanden ska se till att uppgifterna i nötdjursregistret är korrekta (se punkt 5.3). En slaktad kviga/tjur/stut ska vara i sökandens besittning utan avbrott i minst 60 av de 90 dygn som föregår slakten. Stödberättigande slaktkropp av slaktade kvigor, tjurar och stutar Stöd betalas för kvigor, tjurar och stutar vars slaktkroppar vid köttbesiktningen konstaterats vara tjänliga som människoföda. Slaktvikten ska vara minst 170 kg för kvigor och minst 220 kg för tjurar och stutar. Slaktkroppar som har kasserats delvis vid slakt omfattas av stödet om slaktvikten (inklusive den kasserade delen) uppfyller kravet på minimivikt. Om slaktkroppen i sin helhet har kasserats i samband med slakten omfattas den inte av stödet. Om slaktkroppen har kasserats på grund av slaktningsfel som slakteriet har gjort och sökanden sålunda har fått normal slaktlikvid, berättigar slaktkroppen till stöd. Om djuret dör under transport eller i slakte riets ladugård är det inte stödberättigande. Stödet betalas både för djur som sålts till slakt och för djur vars slaktkroppar tagits tillbaka från slakteriet för eget bruk eller direktförsäljning. Det gäller att vara uppmärksam på användningssättet för dikokvigor som föds upp till slaktkvigor, eftersom slaktstöd inte betalas för slaktade kvigor för vilka de-stöd för dikokvigor har betalats. En jordbrukare som köper en dikokviga för att föda upp den till slaktkviga har skäl att fråga säljaren vilket kvigans användningssätt är och utgående från den informationen ändra användningssättet vid behov. 16