Dagvatten transportmedel för mikroplaster Mikael Olshammar
Plast Totala årliga plastproduktionen i världen 1964: 15 miljoner ton 2014: 311 miljoner ton Beräknas öka 6% per år PlasticsEurope 2015, Ellen McArthur Foundation 2016
Plastskräp ett miljöproblem Ca 8 miljoner ton plast hamnar i havet varje år Uppskattningsvis 150 miljoner ton plast i havet idag Mer plast än fisk i havet år 2050!? Foto: U. Marcelino/Reuters Jambeck et al. 2015, Ellen McArthur Foundation 2016 Foto: A. Maciera/Riotur
Plastskräp ett miljöproblem 80 90% av skräpet i havet är plast 80% av plastnedskräpningen i havet beräknas komma från land Andrady 2011 Foto: J. Lokrantz/Azote Foto: L. Svanberg
Plastskräp ett miljöproblem Produkt Fiskelina (monofilament) Plastflaska (PET) Sexpackhållare i plast Plastpåse Cigarettfimp Nedbrytningstid 600 år 450 år 400 år 10 20 år 1 5 år Långsam nedbrytning av plast i naturen Halterna plast i havet kommer att öka om vi inte helt slutar med all form av nedskräpning
Mikroplast Mikroskopiska plastpartiklar i havet är ett globalt och växande miljöproblem
Mikroplast definition Av människan syntetiserade polymerer framställda av framför allt petroleum (råolja) Kan innefatta även icke syntetiska polymerer som naturgummi och polymermodifierad bitumen ( asfalt med inblandad plastpolymer) Plastpartiklar mellan 1 µm och 5 mm Partiklar innefattar fibrer, fragment, pellets, flagor, mm
Mikroplast primära mikroplaster definition sekundära mikroplaster Bildas genom fragmentering (nedbrytning, slitage) av större plastföremål, kläder, plastfärger, mm
Hur mycket mikroplast finns i havet? Provtagning i vatten, sediment och djur Var i havsmiljön plasterna hamnar beror på densitet, storlek, form, grad av fragmentering och nedbrytning, påväxt, väder och vindar Östersjöseminarium 2016
Hur påverkar mikroplast djur i havet? Mikroplast tas upp av en mängd olika slags djur Misstar plasterna för föda Kan orsaka mekanisk skada, svält, inflammation, ändrat födobeteende (review Lusher, 2015) Östersjöseminarium 2016
Hur påverkar mikroplast djur i havet? Toxiska effekter Plaster kan vara skadliga i sig, t.ex. bisfenol A, styren Läckage av tillsatsämnen i plasterna, t.ex. mjukgörare (ftalater), flamskyddsmedel, stabiliseringsmedel, färger Olika organiska miljögifter (PCB, DDT, PAH:er, och tungmetaller som fäster på plastpartiklarna Östersjöseminarium 2016
Mänsklig exponering via maten? I medeltal 0,36 ±0,07 partiklar per gram mussla 0,47 ±0,16 partiklar per gram ostron Europeisk skaldjurskonsument riskerar inta 50 partiklar per måltid, 11 000 partiklar per år (Van Cauwenberghe & Janssen 2014) Jämför med atmosfärisk deposition (av framför allt fibrer) i Paris: 29 280 partiklar per m 2 och dag (Dris et al. 2015) Östersjöseminarium 2016
Spridningsvägar: Hur når plastpartiklarna havet? Tillförsel från havsbaserade källor Slitage från båtar, flytbryggor, fiskeredskap, etc Utsläpp av renat avloppsvatten Illegal dumpning Tillförsel från landbaserade källor Via floder och vattendrag Avloppsreningsverk Dagvatten Snödumpning Deposition från luft? Bild: Maj Persson
Källor till mikroplast i Sverige Många potentiellt stora utsläppskällor har inte kunnat kvantifieras, eftersom det finns för lite data Magnussonetal.,2016.Swedishsourcesandpathwaysformicroplasticsto the marine environment. A review of existing data. IVL report C 183. (Uppdrag av Naturvårdsverket) Östersjöseminarium 2016
Källor till mikroplast i Sverige Kvantifierbara källor Magnussonetal.2016.Swedishsourcesandpathwaysformicroplasticsto the marine environment. A review of existing data. IVL report C 183. (Uppdrag av Naturvårdsverket) Östersjöseminarium 2016
Mikroplast från vägar Trafikarbete i Sverige 2013 [miljoner fordonskilometer per år] Motor Car Bus Light trucks Heavy Heavy Heavy Total cycle trucks (total weight 3.5 16 ton) trucks (total weight 16 26 ton) trucks (total weight >26 ton) 736 62 940 951 8 098 377 1 094 3 160 77 356 Emissionsfaktor för däck [g/fordonskilometer] Car Bus 0.05 0.7 Totalemissioner från vägar Source Polymer modified bitumen Car tyres Road marking Total Amount of emitted microplastics 15 tons per year 13 000 tons per year 504 tons per year 13 519 tons per year
Källor till mikroplast Konstgräsplaner 65 ton gummi och plastkorn läggs ut på konstgräsplaner bara i Västmanland varje år Av dessa är ca 50 ton tillverkade av återvunna däck Plastfibrer Plast eller gummigranulat för stöttning, stötdämpning
Hur kan vi minska tillförseln av mikroplast till havet? Helhetsgrepp på alla kända utsläppskällor Åtgärder mest effektiva om så nära källan som möjligt! Ändrade konsumtionsmönster; minskad och selektiv användning Ökad återvinning Inga öppna soptippar Rening av dagvatten Nya, förbättrade reningsmetoder i reningsverken, förhindra/minska breddning Åtgärder i form av policy och förbud (t.ex. plastpåseförbud, snödumpning) Substitut (kosmetika, konstgräs granulat) Information, utbildning (t.ex. Håll Sverige Rent, Ren Kustlinje) Produktutveckling (biobaserade plaster, biologiskt nedbrytbara plaster)
Flödesmodell för konstgräsplan Källa: (Wallberg P, mfl 2016)
Provtagning av mikroplaster i dag och dränvatten från Stenungsunds konstgräsplan
Fakta om SIF planen Fakta om planen Planen anlades hösten 2008, storlek 111m gånger 71m = 7 881 kvm. Gräset på en pad och i planen ligger sand och SBR granulat. Påfyllning ca 10 ton granulat sedan start. Filter i dagvattenbrunnarna, vilka rengörs 1/år av leverantören. 3 m asfaltskant för att kunna sopa upp granulat som kommer utanför planen. En samlingsbrunn för dag och dränvatten.
Resultat från provtagningen Inga hela SBR granulat hittades i proverna En större mängd mindre partiklar som identifierades som fragment av SBR granulat identifierades dock ( 20 µm). Den totala koncentrationen mikroplast (SBR och plastpartiklar samt plastfibrer) i vattenproverna varierade mellan 536 1 825 per liter vatten. Detta innebär att vatten från konstgräsplanen innehåller ca 30 gånger mer mikroplast än inkommande vatten till avloppsreningsverk och 76 000 gånger mer mikroplast än i kustvatten.
Slutsatser Fler planer av olika typer och under längre tid behöver provtas för att få bättre underlag. Med god teknisk utformning, rening och skötsel kan utsläppen av mikroplaster till naturen och vatten minska kraftigt. Mängden partiklar i proverna är så hög att enklare rening förespråkas.
Analys dagvattenprover från Umeå maj och juni 2016 Provtagning av dagvatten gjordes vid två tillfällen i tre områden i Umeå maj och juni 2016. Proverna har analyserats med avseende på mikroplast inklusive färgflagor, samt svarta antropogena partiklar (gummipartiklar). Dagvattenproverna filtrerades sekventiellt genom filter med 300 µm,100 µm filter och 20 µm maskstorlek. Materialet i på filtren analyserades under stereomikroskop. De antropogena partiklar på filtren delades in i grupperna; syntetiska polymerer(=plast), färgflagor och övriga svarta antropogena partiklar. Icke syntetiska polymerer delades upp i fibrer och gummipartiklar.
Resultat dagvattenprover från Umeå maj och juni 2016
Hur effektivt avskiljs mikroplast i dammar och våtmarker? Inkommande halt mikroplast till våtmarken Alhagen, Tibbledammen, Korsängs vattenpark var högre än i inkommande spillvatten till Alhagen Av de undersökta storleksfraktionerna 300 och 20 μm dominerade plastpartiklar i det lägre storleksintervallet. Trots en stor variation mellan de fyra anläggningarna visas entydigt att mikroplast >20 μm avskiljs effektivt, om än inte fullständigt. Detta tolkas som att dagvattendammar och anlagda våtmarker generellt kan förväntas fungera som effektiva barriärer mot spridning av mikroplast till vattendrag, sjöar och hav. Huruvida sedimentation, flotation, nedbrytning eller några andra processer ligger bakom uppmätt avskiljning av mikroplast, svarta partiklar och röda partiklar har inte kunnat avgöras. (Jönsson. R. 2016)
Tack för uppmärksamheten! Fördjupning