Lagen om skydd mot olyckors konsekvenser för sotningsverksamheten

1 STAFFANSTORPS KOMMUN Räddningstjänsten September 2004 Ingvar Ahlström RIKTLINJER FÖR HANTERING AV SOTNINGSFRÅGOR Den 1 januari 2004 ersattes den tidigare räddningstjänstlagstiftningen av Lag om skydd mot olyckor (LSO)(SFS 2003.778) med tillhörande förordning (SFS 2003:789) Även i den nya lagen har kommunerna det övergripande ansvaret för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Motivet till detta är, enligt regeringen, sotningsverksamhetens brandförebyggande betydelse. Detta tydliggörs också i den nya lagen genom att större vikt läggs vid brandskyddskontrollen samtidigt som rengöringen (sotningen) mer anpassas till lokala förhållanden. De största förändringarna i den nya lagen är att imkanaler i bostadskök och liknande utrymmen undantas från krav på sotning och kontroll samtidigt som möjligheterna för en fastighetsägare att själv kunna få utföra eller låta någon annan utföra sotning på den egna fastigheten har ökat. Lagen om skydd mot olyckors konsekvenser för sotningsverksamheten Kommunen skall enligt LSO, 4, ansvara för att rengöring (sotning) och brandskyddskontroll sker av fasta förbränningsanordningar och därtill hörande rökkanaler. Detsamma gäller imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. De närmare formerna för hur detta skall ske framgår av Statens räddningsverks föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (SRVFS 2003:11) Rengöring/sotning är alltså fortfarande ett kommunalt ansvar även om det i kommentarerna till LSO understryks att den enskilde har ett primärt ansvar för sitt eget brandskydd. Enligt förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) får kommunen meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) skall ske samt besluta om brandskyddskontroll. Statens räddningsverk skall meddela föreskrifter om vilka objekt som skall omfattas av krav på rengöring (sotning) och brandskyddskontroll samt om frister och omfattning för brandskyddskontroll Hur kommunen väljer att utöva sitt ansvar enligt LSO 4, är upp till kommunen. Den tidigare bestämmelsen i räddningstjänstlagstiftningen om s k sotningsdistrikt återfinns inte i den nya lagstiftningen. Kommunen kan, om man inte väljer att bedriva verksamheten i egen regi, därför nu fritt välja antalet utförare och avtala hur verksamheten skall organiseras. Dock har Staffanstorps kommun ett avtal med Skorstensteamet i Skåne AB som gäller till och med 31 mars 2006. Någon konkret bestämmelse om kompetenskrav för att få utföra rengöring (sotning) finns numera inte heller. Dock hänvisas i kommentarerna till LSO 14 som

2 stadgar att Den personal som för kommunens räkning har att utföra förebyggande verksamhet genom utbildning och erfarenhet skall ha den kompetens som behövs. Detta skall tolkas som att de kompetenskrav som gäller idag bör vara vägledande även för framtiden. När det gäller rätten att utföra brandskyddskontroll gäller dock särskilda behörighetskrav. Detta framgår av förordningen till LSO, 10, som stadgar att behörig är endast den som genomgått särskild utbildning hos Statens räddningsverk eller hos dess föregångare. Enligt ovan redovisade föreskrifter från Räddningsverket är godkänt behörighetskrav antingen teknikerexamen eller genomgången kurs för skorstensfejarmästare eller avlagd mästarexamen för skorstensfejare. Befogenheter att på kommunens vägnar meddela nödvändiga förelägganden och förbud får kommunen delegera detta till den som enligt 4 tredje stycket utför brandskyddskontroll utan att därför vara tjänsteman hos kommunen. Denna delegation gäller som tidigare dock ej förelägganden och förbud som förenas med vite. Som tidigare får kommunen (enligt 3 Kap 6 ) föreskriva att avgift skall betalas för sotning och brandskyddskontroll. Taxan för den sotning som skett med stöd av räddningstjänstlagen har i allmänhet baserats på tidigare centrala överenskommelser mellan Svenska Kommunförbundet och Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR). Det bör i sammanhanget noteras att dagens taxa innehåller i princip såväl rengöring som brandskyddskontroll. I det kommunala handlingsprogrammet för det förebyggande arbetet bör framgå hur kommunen valt att organisera sotningsverksamheten med angivande av sotningsfrister mm av betydelse för det förebyggande arbetet. Här kan också sotningens brandförebyggande uppgifter utvecklas vidare (tex brandvarnare, rökluckor mm) i samverkan med den eller de som bedriver sotningsverksamheten i kommunen. För ägare av t. ex flerbostadshus bör dessa frågor utgöra en viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet. Information om systematiskt brandskyddsarbete ges på Staffanstorps kommuns hemsida www.staffanstorp.se/raddning/ under Systematiskt brandskyddsarbete. Rengörings- och sotningsfrister Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) (SRVFS 2004:5) ger vägledning för kommunerna när sotningsfrister för olika typer av anläggningar skall fastställas. Som framhålles i propositionen (2002/03:119) är det stora variationer i behovet av sotning av brandskyddsskäl, beroende på bl.a typ av förbränningsanläggning, utförande, inställning och användning. Detta förhållande skall enligt regeringen också till grund för hur ofta kommunen skall föreskriva att rengöring av olika sotningsobjekt skall genomföras. Det föreslås att kommunerna i Skåne följer de i SRVFS 2004:5 angivna sotningsfristerna för högsta angivna årsmedeltemperatur (+ 5 C eller högre) med nedan angivna undantag:

3 Om eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle anges för värmepannor med en effekt som understiger 60 kw, en sotningsfrist om två år och har pannan en större effekt än 60 kw så skall sotningsfristen vara ett år. Fristerna för sotning/rengöring bör dock fortsatt vara en gång om året för pannor under 60 kw och två gånger årligen för pannor över 60 kw. Däremot kan för anläggningar där pannan, rökkanalen och tillhörande eldningsapparat har en konstruktion som varaktigt medför en effektiv förbränning tillämpas en fördubblad fristlängd. För dessa typer av anläggningar skall brandskyddskontrollen i enlighet med Räddningsverkets föreskrifter genomföras med fyra års mellanrum. Motivet för detta förslag är erfarenheter från fältet där det kan konstateras att merparten av de oljeeldade anläggningarna fortfarande är av äldre typ med nedsatt förbränningsförmåga och därmed också en sämre verkningsgrad. Sotmängderna är redan med dagens frister ofta för stora. Dessa äldre anläggningar kommer, inte minst med hänvisning till de relativt stora investeringskostnaderna att finnas kvar fram tills de har tjänat ut och kommer därför endast successivt att ersättas med nya oljeeldade anläggningar. Det finns dock redan nu ett mindre antal anläggningar som är miljögodkända och av typen pulsationsförbränning eller liknande som kan ha den föreslagna fördubblade fristlängden. En differentierad frist som utgår från anläggningens individuella status är därför att föredra eftersom fristen kan justeras efterhand som standarden på anläggningarna förbättras. När det gäller rengöring av imkanaler omfattas förutom restauranger och storkök sådana kök där matlagning sker i större omfattning än för enskilda hushåll. Som exempel nämns i lagkommentarerna gatukök, pizzaugnar och bageriugnar. Om det i samband med sotningen upptäcks brister i anläggningen som kan medföra risk för uppkomst av brand skall den som ansvarar för sotningen underrätta fastighetsägaren eller nyttjanderättsinnehavaren om detta. Rengöring bör om möjligt samordnas med brandskyddskontroll för att minska kostnaden för konsumenten (inställelseavgiften) Brandskyddskontroll Enligt lagen om skydd mot olyckor, 3 Kap 4, skall kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att det som enligt ovan skall rengöras liksom skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar även skall kontrolleras från brandskyddssynpunkt. Detsamma gäller även fasta förbränningsanordningar inrättande uteslutande för gas och därtill hörande avgaskanaler. Jämte ovan redovisade föreskrifter (SRVFS 2003:11) har Statens räddningsverk till vägledning för kommunerna publicerat allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll (SRVFS 2004:6) Som ovan redovisats krävs särskild behörighet för att få utföra brandskyddskontroll. Behörig är den som har avlagt teknikerexamen enligt 25 räddningstjänst-förordningen (1986:1107). Detsamma gäller den som enligt äldre bestämmelser har genomgått kurs för skorstensfejarmästare eller har avlagt mästarexamen för skorstensfejare (14 SRVFS 2003:11).

4 Den brandskyddskontroll som i enlighet med räddningsverkets föreskrifter och allmänna råd skall utföras är mer systematisk och ingående än den kontroll som nu sker i samband med sotning i enligt med den gamla räddningstjänstlagstiftningen. Kontrollen omfattar bl. a rökgastemperatur, tätheten hos rökkanaler och kontroll av erforderligt avstånd till brännbara byggnadsdelar m.m. Syftet med brandskyddskontrollen, som i första hand skall utgöra en okulär kontroll av brandskyddet i anläggningen i sin helhet, är att upptäcka fel och brister i anläggningen för att förebygga skador på människor, egendom och miljön till följd av brand. Om det vid denna kontroll uppstår misstanke om fel kan det vara nödvändigt att fördjupa kontrollen. Kommunen kan inte föreskriva om andra kontrollfrister än vad som framgår av Räddningsverkets föreskrifter. Däremot kan kommunen, med stöd av 3 kap. 1 förordningen om skydd mor olyckor, besluta om brandskyddskontroll i särskilda fall. Exempel på detta kan vara innan en anläggning tas i bruk efter en soteld. Som en följd av den enskildes ansvar för brandsäkerheten skall ägaren eller nyttjanderättshavaren anmäla sådana förändringar i anläggningen som kan föranleda ändring av kontrollfristen för en anläggning. Som exempel på sådan förändring kan nämnas byte av bränsleslag eller ändring av rökkanal. En anläggning som inte längre är i bruk behöver inte kontrolleras men får ej åter tas i bruk förrän efter förnyad brandskyddskontroll. Brandskyddskontrollen skall dokumenteras. Av dokumentationen skall framgå vad som kontrollerats, vilka provningar som gjorts och resultatet av kontrollen. Kontrollen bör inte göras tidigare än två månader före den dag då fristen löper ut. Ägaren/nyttjanderättsinnehavaren skall informeras om resultatet av kontrollen. Tidpunkten för den första brandskyddskontrollen bestäms av kommunen. Dock gäller att den första kontrollen för objekt med två års frist skall ske före utgången av år 2006. På motsvarande sätt gäller för fyra års frist senast år 2008 och för åtta års frist senast år 2012. Det är kommunen som skall bestämma avgiften för kontrollen och det innebär att tidsåtgången avgör kostnaden för densamma. Som redovisats ovan styrs tidsåtgången av kontrollens omfattning enligt Räddningsverkets föreskrifter och allmänna råd. Det föreslås att brandskyddskontrollen debiteras utifrån den tid som i varje enskilt fall nedlagts för kontrollen. För rutinkontroll (enklare objekt) kan schablonavgift tillämpas. Egen rengöring (sotning) I enlighet med LSO (3 Kap. 4 ) får kommunen medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. I kommentarerna till lagen menar regeringen att detta kan leda till ökade inslag av konkurrens och flera företag inom sotningsverksamheten. Samtidigt understryks att an-

5 svaret för att sotningen och kontrollen sker på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt fortfarande ligger hos kommunen. Observera att brandskyddskontrollen aldrig kan överlåtas på fastighetsägaren. Vid prövning av ett eventuellt medgivande och om sotning kan ske på ett betryggande sätt skall kommunen beakta risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt förutsättningar för uppgiften Prövningen av ansökan bör omfatta en bedömning av förutsättningarna för den enskilde att utföra sotning av anläggningen i sin helhet. Därvid skall, enligt förarbetena till lagen, särskild hänsyn tas till att fastighetsägaren normalt har viss kunskap om anläggningens konstruktion och funktion samt ett eget intresse av att sotningen sker på ett sätt som ger god säkerhet. Kommunen skall dock försäkra sig om att sotning utförs på ett kompetent och ansvarsfullt sätt. Skulle det vid brandskyddskontroll eller tillsyn visa sig att så inte är fallet bör kommunen återkalla medgivandet Giltighetstiden för ett medgivande bör följa intervallen för brandskyddskontrollen med automatisk förlängning om inte skäl för ett återkallande finns. Beslut om eventuell dispens beslutas av den nämnd som är ansvarig för sotningsverksamheten i kommunen. Beslutanderätten kan även delegeras till en förtroendevald eller av kommunen anställd tjänsteman, exv räddningschefen. Ett lämpligt förfaringssätt inledningsvis kan vara att lägga beslut om tillstyrkan på tjänstemannanivån medan avslag beslutas av ansvarig nämnd. Innan beslut fattas bör utlåtande från sakkunnig, d.v.s vanligtvis person som har delegation att utföra brandskyddskontroll, inhämtas vad avser anläggningens komplexitet och bedömd risksituation. Att villkora ett medgivande från kommunens sida med krav på särskild kompetens eller genomgången kurs eller annan utbildning kan vara svårt att efterleva och kontrollera från kommunen sida. Den sökande bör sammantaget kunna visa att nödvändiga kunskaper om sotning och brandskydd föreligger. Ansökningsformuläret bygger på en sammanvägning av den sökandes förutsättningar att ansvara för och genomföra rengöringen på ett kompetent och ansvarsfullt sätt. Bevisbördan ligger därvid helt på den sökande samtidigt som ansvarsfrågan gentemot kommunen måste vara kristallklar om något skulle gå snett. Bl.a skall det vara klarlagt att ett medgivande kan återkallas om det vid brandskyddskontroll eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker ur brandskyddsynpunkt. Förslagsvis bör därför inom tre månader efter första genomförda sotning i egen regi tillsyn alternativt första ordinarie brandskyddskontroll genomföras. Intervallerna och kostnaderna för brandskyddskontroll och eventuell tillsyn bör redovisas i samband med att medgivande (delegeringsbeslut) om att få utföra

6 sotning meddelas. Kostnaden för erforderlig utrustning (lina, lod, viska, raka) ca. 1000:- bör upplysningsvis också meddelas. För att kommunen skall kunna utforma och följa upp sotningsverksamheten i samband med brandskyddskontroll eller tillsyn är den som utför sotning åt kommunen bl. a skyldig att dokumentera när sotning genomförts. Detta bör också meddelas den sökande. Kommunen får inte ta betalt för handläggning av denna typ av ärende eftersom det betraktas som ett myndighetsärende. Om kommunen avslår en ansökan om att få sota själv kan detta beslut överklagas till länsstyrelse och allmän förvaltningsdomstol. Egen sotning på entreprenad Enligt LSO 3 Kap. 4, medges att fastighetsägaren kan få tillstånd att låta någon annan utföra sotningen. I de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen bör kompetenskraven på utföraren inte skilja sig från vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning. Vid prövning av denna fråga måste innehållet i det civilrättsliga avtal som finns mellan kommunen och den som på kommunens uppdrag utför rengöring (sotning) närmare analyseras. På grund av det oklara rättsläget bör därför stor restriktivitet råda att låta någon annan än den sökande och dennes familj få utföra rengöring (sotning). Sådant medgivande bör, om oklarhet råder, begränsas till enfamiljshus och ej lämnas för affärsmässig verksamhet. Det föreslås att inställningen till att få utfört egen sotning på entreprenad för andra fastigheter än enfamiljshus inledningsvis bör vara restriktiv från kommunens sida. Hänvisningar Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) Statens räddningsverks föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (SRVFS 2003:11) Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) (SRVFS 2004:5) Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll (SRVFS 2004:6) Svenska Kommunförbundets Cirkulär 2004:20

7 Sotningsfrister för Staffanstorps kommun A. Värme-, varmvatten-, varmlufts-och ångpanna. Oavsett använt bränsleslag ska sotning utföras med fristen fyra år när pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av kvalificerad driftledare (Bsk 4 år) (Inom parentes anges på detta sätt frist för brandskyddskontroll, Bsk) A.1. Om eldning sker med fasta bränslen ska sotning göras enligt följande. Frist 3 ggr/år Anmärkning Konventionella pannor 2 ggr/år 1 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för, från brandskyddssynpunkt, effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för, från brandskyddssynpunkt, effektiv förbränning av bränslet och anläggningen i övrigt har en teknisk kvalitet som medför brandskyddsmässiga skäl till kortare frist.

8 A.2. Om eldning sker med flytande bränslen skall sotning ske enligt följande Frist 3 ggr/år 2 ggr/år (Bsk 4 år) 1 ggr/år (Bsk 4 år) 1 ggr/år (Bsk 4 år) 2 år (vartannat år) (Bsk 4 år) Anmärkning Om eldning sker med tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannan märkeffekt överstiger 60 kw samt att pannan, rökkanalen och tillhörande eldningsapparat har en sådan konstruktion som från brandskyddssynpunkt medför varaktig effektiv förbränning. Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannan märkeffekt uppgår till högst 60 kw. Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannan märkeffekt uppgår till högst 60 kw samt att pannan, rökkanalen och tillhörande eldningsapparat har en sådan konstruktion som från brandskyddssynpunkt medför varaktig effektiv förbränning.

9 B. Köksspisar, ugnar, och andra jämförbara förbränningsanordningar. Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushållsbehov ska sotning göras enligt följande. Frist 6 ggr/år 1 ggr/år (Bsk 4 år) Anmärkning Eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för enskilt hushållsbehov för uppvärmning och matlagning ska sotning utföras enligt följande: 3 ggr/år Avser vedspis som utgör den primära värmekällan för uppvärmning av det utrymme som eldstaden är uppställd och för matlagning C. Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder ska sotning göras enligt följande Frist 1 ggr/år 4 år (vart 4:e år) (Bsk 8 år) 4 år (vart 4: e år)(bsk 8) Anmärkning Eldstaden utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd Eldstaden utgör inte den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning Eldstaden är belägen i ett fritidshus D. Imkanaler i restauranger eller andra större kök Sotning ska göras enligt följande Frist 3 ggr/år Tiden mellan två sotningar ska fördelas jämnt över året 1 ggr/år Anmärkning Imkanalen betjänar ett kök där matlagning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov Imkanalen betjänar ett kök för endast uppvärmning av mat eller motsvarande verksamhet.

10 E. Övrigt Undantag från sotning medges när eldning inte skett mellan två sotningstillfällen, i samband med övergångsförfarandet vid införandet av nya föreskrifter om sotningsfrister samt möjlighet att i enskilda fall ändra sotningsfristen när det är betingat av brandskyddsmässiga skäl som t.ex ändrad eldningsfrekvens. F. Övergångsbestämmelser Intill dess att dessa bestämmelser vunnit laga kraft gäller Räddningsverkets föreskrifter om sotningsfrister i enlighet med räddningstjänstlagen, dock längst t.o.m 2004-12-31. Bestämmandet av det första sotnings- eller kontrolltillfället efter ikraftträdandet av dessa föreskrifter skall ske med utgångspunkt från den senaste sotningen/brandskyddskontrollen före ikraftträdandet. D v s med de gamla sotningsfristerna. Skorstensfejarmästaren eller annan som på kommunens uppdrag genomför sotning får därvid besluta om att en kortare frist än vad som framgår av dessa föreskrifter under en kortare övergångstid skall tillämpas på vissa objekt.

11 ANSÖKAN OM ATT FÅ UTFÖRA RENGÖRING (SOTNING) I ELDSTAD OCH RÖKKANAL (enl Lag om skydd mot olyckor SFS 2003:778*) Fastighetsbeteckning:... Fasighetens adress:. Fastighetsägare: Namn:. Adress:.... Telefon/dagtid: Personnummer: Postnummer / ort.... Uppgifter om rengöringsobjekt Eldstad / Typ: Fabrikat: Bränsle: Uppgifter om den sökande:*) Jag har erforderlig kännedom om eldstad, rökkanal etc för att kunna utföra rengöring Ange nedan hur denna kunskap inhämtats Jag har fysiska förutsättningar att kunna genomföra rengöring (beträda tak) samt kunskap beträffande Boverkets regler i BBR 8:24 om takskyddsanordningar och tillträdesleder Jag har erforderliga redskap för att kunna genomföra rengöring (lina, lod, viska etc.) samt försäkrar att eventuellt oljesot kommer att deponeras på kommunens destruktionsanläggning Jag har kunskap om förbränningsteknik och dess påverkan på energiåtgången, brandrisken och den inre och yttre miljön. Ange nedan hur denna kunskap inhämtats. ja / nej ja / nej ja / nej ja / nej Annat utöver ovanstående som den sökande önskar hänvisa till som kan styrka lämpligheten att själv få utföra rengöring av eldstad och rökkanal............... Undertecknad är medveten om de rengöringsfrister som gäller för ifrågavarande rengöringsobjekt och det ansvar som följer av ett medgivande. Vidare förbinder jag mig att dokumentera rengöringstillfällena och på anmodan redovisa dessa för kommunen. Undertecknad är vidare medveten om att tillståndet kan återkallas om det vid brand, tillsyn eller brandskyddskontroll visar sig att rengöringen varit bristfällig. Underskrift / Datum Namnförtydligande *) Enligt lag om skydd mot olyckor 3 Kap. 4 : Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Litteraturhänvisning: Boverkets nybyggnadsregler (BBR), Arbetarskyddsverkets föreskrifter (AFS) Sotning och takarbete, Räddningsverkets (SRV) FoU rapport Sotbeläggningar och brandrisker, Energimyndighetens olika publikationer, Kommunens miljöförvaltnings anvisningar, Svenska Brandförsvarsföreningens publikationer

12 VILLKOR VID EGEN SOTNING/RENGÖRING a) Tillståndet att rengöra gäller endast ovan angiven fastighetsägare b) Fastighetsägaren skall ha och vidmakthålla erforderlig kunskap om eldningsanläggningen, ha utrustning och andra förutsättningar så att rengöringen kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt c) Ändrade förhållanden vad det gäller eldningsanläggningen skall anmälas till kommunen. Detta kan t ex gälla val av bränsle eller ändrad eldningsfrekvens. Även ändrade förhållanden i övrigt t ex ägarbyte, skall anmälas till kommunen d) Fastighetsägaren skall iaktta de sotningsfrister som fastställs av kommunen. e) Fastighetsägaren skall journalföra de genomförda rengöringarna f) Beslutet gäller tillsvidare g) Tillståndet att rengöra själv kan återkallas om det visar sig att rengöringen inte utförts på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt h) Tillstånd kan ej erhållas så länge anmärkningar eller ålägganden i sotningsprotokoll resp. brandsyneprotokoll inte åtgärdats. i) Erhållna tillstånd börjar gälla en månad efter beslutsdatum. j) Inom 3 månader efter första genomförda rengöringen i egen regi kommer särskild brandskyddskontroll att utföras av en av kommunens brandskyddskontrollanter k) Oljesot skall lämnas på av kommunen anvisad plats. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Brandskyddskontrollen skall ske enligt av Statens räddningsverks fastställda frister. Kontrollen skall utföras av en av kommunen anvisad brandskyddskontrollant

13 VILLKOR VID ANLITANDE AV ANNAN BEHÖRIG SOTARE a) Tillståndet att anlita annan sotare gäller endast ovan angiven fastighetsägare b) Fastighetsägaren skall iaktta de sotningsfrister som fastställs av kommunen c) Ändrade förhållanden vad det gäller eldningsanläggningen skall anmälas till kommunen. Detta kan t ex gälla val av bränsle eller ändrad eldningsfrekvens. Även ändrade förhållanden i övrigt t ex ägarbyte, skall anmälas till kommunen d) Fastighetsägare skall föra bok över de genomförda rengöringarna e) Beslutet gäller tillsvidare f) Tillståndet att anlita en annan behörig sotare kan återkallas om det visar sig att rengöringen inte utförts på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt g) Tillstånd kan ej erhållas så länge anmärkningar eller ålägganden i sotningsprotokoll resp. brandsyneprotokoll inte åtgärdats. h) Erhållna tillstånd börjar gälla en månad efter beslutsdatum. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Brandskyddskontrollen skall ske enligt av Statens räddningsverks fastställda frister. Kontrollen skall utföras av en av kommunen anvisad brandskyddskontrollant.