P5_TA(2003)0402 Patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar (KOM(2002) 92 - C5-0082/2002-2002/0047(COD)) (Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 92) 1, med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C5-0082/2002), med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén 2. med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och yttrandena från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott (A5-0238/2003), 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2. Kommissionen uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. 1 2 EGT C 151 E, 25.6.2002, s. 129. EUT C 61, 14.3.2003, s. 154.
P5_TC1-COD(2002)0047 Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 24 september 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/.../EG om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta, med beaktande av kommissionens förslag 1, med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 2, i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget 3, och av följande skäl: (1) För att genomföra den inre marknaden måste man dels undanröja hinder för fri rörlighet och motverka snedvridna konkurrensförhållanden, dels skapa förhållanden som gynnar innovation och investeringar. I detta sammanhang är skydd för uppfinningar genom patent en väsentlig förutsättning för att den inre marknaden skall bli en framgång. Ett verksamt, öppet och harmoniserat skydd av datorrelaterade uppfinningar i alla medlemsstater är viktigt för att trygga och stimulera investeringsviljan. (2) Det rättsskydd för datorrelaterade uppfinningar som meddelas i olika medlemsstater uppvisar skillnader på grund av förvaltningspraxis och rättspraxis. Sådana skillnader kan skapa handelshinder och motverka den inre marknadens funktion. 1 2 3 EGT C 151 E, 25.6.2002, s. 129. EGT C 61, 14.3.2003, s. 154. Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 september 2003.
(3) Skillnaderna har vuxit fram och kan bli större genom att medlemsstaterna tillämpar ny och egen förvaltningspraxis, eller genom att tolkningen av gällande lag utvecklas på olika sätt i nationell rättspraxis. (4) Den stadiga ökningen när det gäller distribution och användning av datorprogram på alla teknikområden samt spridningen av programmen globalt via Internet är en kritisk faktor för teknisk innovation. Det är därför nödvändigt att borga för optimala förhållanden för programanvändare och programutvecklare i gemenskapen. (5) Därför bör de lagregler som reglerar patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar harmoniseras, så att man ser till att den åtföljande rättssäkerheten och nivån på de krav som uppställs för patenterbarhet ger de nyskapande företagen möjlighet att utnyttja sin uppfinningsprocess optimalt samt stimulerar investeringar och innovation. Rättssäkerheten kommer också att garanteras genom att nationella domstolar får be Europeiska gemenskapernas domstol om ett förhandsavgörande då det är oklart hur direktivet skall tolkas, och genom att nationella domstolar i sista instans måste göra det. (6) Bestämmelserna i Konventionen om meddelande av europeiska patent, undertecknad i München den 5 oktober 1973, särskilt bestämmelserna i artikel 52 om gränser för vad som är patenterbart, bör bekräftas och preciseras. Den rättssäkerhet som därmed skulle uppstå skulle bidra till ett gott investeringsoch innovationsklimat inom mjukvarusektorn. (7) Enligt ovannämnda konvention och patentlagarna i medlemsstaterna kan datorprogram liksom upptäckter, vetenskapliga teorier, matematiska metoder, konstnärliga skapelser, planer, regler eller metoder för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet samt framlägganden av information uttryckligen inte betraktas som uppfinningar och är därför undantagna från det patenterbara området. Dessa undantag är tillämpliga eftersom de nämnda föremålen och verksamheterna inte tillhör något teknikområde.
(8) Syftet med detta direktiv är inte att ändra ovannämnda konvention utan att förhindra skiljaktiga tolkningar av dess bestämmelser. (9) I sin resolution av den 30 mars 2000 om Europeiska patentverkets beslut beträffande patent nr EP 695 351 som beviljades den 8 december 1999 1, begärde Europaparlamentet på nytt att Europeiska patentverkets verksamhetsbestämmelser skulle ses över, så att verket kan göras offentligt ansvarigt för utövandet av sin verksamhet. I detta sammanhang vore det särskilt önskvärt att se över den praxis som innebär att Europeiska patentverket avlönar sig själv för de patent det utfärdar, eftersom denna praxis skadar institutionens offentliga karaktär. (10) Patentskyddet tillåter uppfinnaren att nyttiggöra sin kreativitet. Patentskyddet slår vakt om innovation i hela samhällets intresse, men det får inte användas på ett sätt som motverkar konkurrens. (11) Enligt rådets direktiv 91/250/EEG av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram 2 skall ett originellt datorprogram i alla dess uttrycksformer åtnjuta upphovsrättsligt skydd som litterärt verk. Men idéer och principer som ligger bakom de olika detaljerna i ett datorprogram är inte upphovsrättsligt skyddade. 1 2 EGT C 378, 29.12.2000, s. 95. EGT L 122, 17.5.1991 s. 42. Direktiv ändrat genom direktiv 93/98/EEG (EGT L 290, 24.11.1993, s. 9).
(12) För att en uppfinning skall anses vara patenterbar bör den ha teknisk karaktär och därmed tillhöra ett teknikområde. (13) För att kunna patenteras måste uppfinningar i allmänhet och datorrelaterade uppfinningar i synnerhet vara nya, ha uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt. För att tillerkännas uppfinningshöjd måste datorrelaterade uppfinningar dessutom utgöra ett nytt tekniskt bidrag till teknikens ståndpunkt för att särskilja dem från ren mjukvara. (14) En innovation som inte utgör ett tekniskt bidrag till teknikens ståndpunkt är därmed inte någon uppfinning i patenträttsligt avseende. (15) Om en metod som annars inte går att patentera tillämpas med hjälp av en anordning, exempelvis en dator, är det inte i sig tillräckligt för att konstatera att det är fråga om ett tekniskt bidrag. En datorrelaterad affärs- eller databearbetningsmetod, eller en annan metod där det enda bidraget till teknikens ståndpunkt inte är tekniskt, kan därför inte betraktas som en patenterbara uppfinning. (16) Om bidraget till teknikens ståndpunkt enbart rör något som inte är patenterbart kan uppfinningen inte betraktas som patenterbar, oberoende av hur frågan läggs fram i patentkravet. Till exempel kan kravet på tekniskt bidrag inte kringgås enbart genom att tekniska medel specificeras i patentkravet. (17) En algoritm är dessutom inte till sin natur teknisk och kan därför inte utgöra en teknisk uppfinning. En metod som omfattar användning av en algoritm kan trots detta vara patenterbar om metoden används för att lösa ett tekniskt problem. Alla patent som beviljas för sådana metoder innebär emellertid inte ensamrätt till själva algoritmen eller dess användning i sammanhang som inte fastställs i patentet.
(18) Omfattningen av den ensamrätt som ett patent innebär anges i patentkraven. Ansökningar om datorrelaterade uppfinningar måste gälla antingen en produkt, såsom en programmerad anordning, eller en process utförd av en sådan anordning. Av detta följer att användning av enskilda detaljer i mjukvara i sammanhang som inte inbegriper framställning av en patentskyddad produkt eller process inte kommer att betraktas som patentintrång. (19) För att införa patentskydd för datorrelaterade uppfinningar krävs det inte något nytt regelverk som ersättning för de nationella patentlagarna. De nationella patentlagarna bibehålls som huvudsaklig grund för patentskydd när det gäller datorrelaterade uppfinningar. Detta direktiv klargör helt enkelt det nu gällande rättsläget i syfte att garantera rättssäkerhet, insyn och rättslig klarhet och förhindra en utveckling som innebär att metoder som inte är patenterbara, såsom vardagliga processer och affärsmetoder, blir patenterbara. (20) Direktivets innehåll bör begränsas till vissa principer som bör reglera uppfinningarnas patenterbarhet, varvid dessa principer särskilt bör borga för att uppfinningar som tillhör ett teknikområde och utgör ett tekniskt bidrag går att patentskydda, samt omvänt att uppfinningar som inte utgör något tekniskt bidrag inte går att patentskydda. (21) Den europeiska industrins konkurrensläge gentemot dess viktigaste handelspartner kommer att stärkas om rådande olikheter i det rättsskydd som finns för datorrelaterade uppfinningar undanröjs och rättsläget klargörs. Med tanke på att de traditionella tillverkningsindustrierna tenderar att flytta sin verksamhet till lågkostnadsländer utanför EU är det uppenbart att det är viktigt med skydd för immateriella rättigheter, i synnerhet patentskydd.
(22) Detta direktiv bör inte inverka på tillämpningen av konkurrensreglerna, särskilt artiklarna 81 och 82 i fördraget. (23) De rättigheter som är förbundna med patent för uppfinningar inom ramen för detta direktiv får inte påverka handlingar som är tillåtna enligt artiklarna 5 och 6 i direktiv 91/250/EEG och särskilt enligt bestämmelserna i det direktivet om dekompilering och samverkansförmåga. Handlingar som enligt artiklarna 5 och 6 i det direktivet inte kräver rättsinnehavarens tillstånd när det gäller rättsinnehavarens upphovsrätt till eller i samband med ett datorprogram, och som om det inte vore för bestämmelserna i artiklarna 5 och 6 i direktiv 91/250/EEG skulle kräva ett sådant tillstånd, får inte kräva rättsinnehavarens tillstånd när det gäller rättsinnehavarens patenträttigheter till eller i samband med datorprogrammet. (24) Under alla omständigheter bör medlemsstaterna i sin lagstiftning se till att patenten innehåller nyskapande ting med uppfinningshöjd, så att man undviker möjligheten att någon lägger beslag på uppfinningar som redan är offentligt tillgängliga endast genom att låta dem ingå i ett datorprogram. (25) Eftersom målen för förslaget, nämligen att harmonisera nationella regler om datorrelaterade uppfinningar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, får gemenskapen anta bestämmelser i kraft av subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I överensstämmelse med proportionalitetsprincipen, som fastställs i den artikeln, går direktivet inte längre än vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Räckvidd I detta direktiv fastställs de regler som skall gälla patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar. Artikel 2 Definitioner För detta direktivs ändamål gäller följande definitioner: a) "datorrelaterad uppfinning": alla uppfinningar enligt Konventionen om meddelande av europeiska patent vars verkan förutsätter användning av en dator, ett datoriserat nätverk eller någon annan programmerbar anordning och som i sin tillämpning uppvisar ett eller flera icke-tekniska kännetecken, som verkställs med hjälp av ett eller flera datorprogram, utöver de tekniska kännetecken som alla uppfinningar måste ha. b) "tekniskt bidrag", även kallat uppfinning: ett bidrag till teknikens ståndpunkt på ett teknikområde. Att bidraget skall vara av teknisk natur är ett av fyra krav som skall uppfyllas för att det skall vara patenterbart. Dessutom skall patent endast beviljas för tekniska uppfinningar som är nya, icke uppenbara och som kan tillgodogöras industriellt. Användning av naturkrafter för att kontrollera fysikaliska effekter utöver det digitala återgivandet av information hör till ett teknikområde. Framtagning, hantering och visning av information hör inte till något teknikområde, även om tekniska anordningar används i detta syfte.
c) "teknikområde": ett industriellt tillämpningsområde som kräver användning av kontrollerbara naturkrafter för att förutsebara resultat skall kunna åstadkommas; "teknisk": som tillhör ett teknikområde. d) "industri" i patenträttslig mening: automatiserad produktion av materiella varor. Artikel 3 Databehandling och patenträtt Medlemsstaterna skall se till att databehandling inte uppfattas som tillhörande ett teknikområde i patenträttslig mening och att innovationer på databehandlingsområdet inte uppfattas som uppfinningar i patenträttslig mening. Artikel 4 Villkor för patenterbarhet 1. För att kunna patenteras måste en datorrelaterad uppfinning kunna tillgodogöras industriellt, vara ny och ha uppfinningshöjd. För att en datorrelaterad uppfinning skall kunna tillerkännas uppfinningshöjd måste den utgöra ett tekniskt bidrag. 2. Medlemsstaterna skall se till att en datorrelaterad uppfinning tillerkänns uppfinningshöjd endast om den utgör ett tekniskt bidrag. 3. Omfattningen av det tekniska bidraget skall bedömas med hänsyn till skillnaden mellan patentkravens samtliga tekniska kännetecken och teknikens ståndpunkt oberoende av om dessa kännetecken åtföljs av icke-tekniska kännetecken.
4. För att avgöra huruvida en datorrelaterad uppfinning utgör ett tekniskt bidrag skall det testas om uppfinningen ger ny kunskap om sambandet mellan orsak och verkan i användningen av kontrollerbara naturkrafter och har industriell tillämpning i begreppets strikta bemärkelse, vad gäller såväl metoder som resultat. Artikel 5 Undantag för patenterbarhet En datorrelaterad uppfinning skall inte anses ge ett tekniskt bidrag bara för att den inbegriper användning av dator, nätverk eller andra programmerbara anordningar. Följaktligen skall patent inte kunna utfärdas för en uppfinning som tillämpar affärsmetoder, matematiska metoder eller andra metoder med hjälp av datorprogram och som inte medför några tekniska effekter som överstiger den vanliga fysiska växelverkan mellan programmet och datorn, nätverket eller någon annan programmerbar anordning där den används. Artikel 6 Patenterbarhet och lösningar på tekniska problem Medlemsstaterna skall se till att datorrelaterade lösningar på tekniska problem inte anses som patenterbara uppfinningar endast därför att de ökar effektiviteten i användningen av resurser inom databehandlingssystem. Artikel 7 Typ av krav 1. Medlemsstaterna skall se till att en datorrelaterad uppfinning enbart kan patentskyddas såsom anordning, dvs. en programmerad komponent eller en teknisk produktionsprocess.
2. Medlemsstaterna skall garantera att patent som beviljats datorrelaterade uppfinningar enbart omfattar det tekniska bidraget som ligger till grund för patentkravet. Patentkrav för enskilda datorprogram eller för program installerade på databärare kan ej medges. 3. Medlemsstaterna skall se till att framtagning, hantering, bearbetning, spridning och offentliggörande av information i någon form aldrig kan utgöra ett direkt eller indirekt patentintrång, även då en teknisk anordning används i detta syfte. 4. Medlemsstaterna skall se till att användning av datorprogram i syften som inte faller inom patentets tillämpningsområde inte kan anses utgöra ett direkt eller indirekt patentintrång. 5. Medlemsstaterna skall, om ett patentkrav innehåller kännetecken som innebär användning av ett datorprogram, se till att ett välfungerande och väldokumenterat referensgenomförande av detta program offentliggörs som en beskrivande del utan några restriktiva licensieringsvillkor. Artikel 8 Förhållande till direktiv 91/250/EEG De rättigheter som är förbundna med patent för uppfinningar inom ramen för detta direktiv skall inte påverka de handlingar som är tillåtna enligt artiklarna 5 och 6 i direktiv 91/250/EEG och särskilt enligt bestämmelserna i det direktivet om dekompilering och samverkansförmåga.
Artikel 9 Användning av patenterad teknik Medlemsstaterna skall, om användning av en patenterad teknik behövs för ett betydelsefullt syfte såsom att garantera omvandling av de konventioner som används i två olika datorsystem eller nätverk för att möjliggöra kommunikation och utbyte av uppgifter, se till att denna användning inte betraktas som patentintrång. Artikel 10 Uppföljning Kommissionen skall följa hur datorrelaterade uppfinningar påverkar innovation och konkurrens, både i Europa och internationellt, samt europeiskt näringsliv, särskilt de små och medelstora företagen och de som använder öppen källkod, och näthandel. Artikel 11 Rapport om direktivets verkan Senast före den... skall kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om a) hur datorrelaterade uppfinningar påverkar de faktorer som nämns i artikel 10, b) huruvida reglerna för patentets giltighetstid och för bedömning av patenterbarhet, närmare bestämt nyhet, uppfinningshöjd och lämpligt skyddsomfång för kraven, är ändamålsenliga, 54 månader efter det att direktivet trätt i kraft.
c) huruvida de medlemsstater som inte granskar nyhet och uppfinningshöjd innan patent utfärdas har haft svårigheter och, om så är fallet, huruvida det krävs åtgärder för att angripa dessa svårigheter, d) huruvida svårigheter har uppstått i förhållandet mellan patentskydd för datorrelaterade uppfinningar och det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram i enlighet med direktiv 91/250/EEG, och huruvida patentsystemet har missbrukats i fråga om datorrelaterade uppfinningar, e) huruvida det skulle vara önskvärt och rättsligt möjligt med tanke på gemenskapens internationella åtaganden att införa en skonfrist för kännetecken som blir kända före ansökningsdatumet och som ingår i en patentansökan, oberoende av vilket slags uppfinning det är fråga om, f) huruvida det kan bli nödvändigt att anordna en diplomatkonferens för att se över konventionen om meddelande av europeiska patent, inte minst mot bakgrund av införandet av gemenskapspatentet, g) i vilken mån kraven i detta direktiv beaktas i Europeiska patentverkets praxis och i verkets bedömningsriktlinjer, h) huruvida de befogenheter som delegeras till Europeiska patentverket är förenliga med kraven på harmonisering av EU-lagstiftningen och med kraven på principerna om öppenhet och ansvarstagande, i) hur det påverkar omvandlingen av de konventioner som används i två olika datorsystem, i syfte att möjliggöra kommunikation och utbyte av uppgifter, och j) huruvida den i direktivet angivna möjligheten att använda en patenterad uppfinning endast för att garantera samverkansförmåga mellan två system är tillräcklig. I denna rapport skall kommissionen motivera en eventuell ändring av detta direktiv, och i förekommande fall ange de punkter den anser bör ändras.
Artikel 12 Översyn av följderna På grundval av uppföljningen enligt artikel 10 och rapporten enligt artikel 11 skall kommissionen se över följderna av detta direktiv och, vid behov, förelägga Europaparlamentet och rådet förslag om ändring av gällande lagstiftning. Artikel 13 Genomförande 1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den... * och skall genast underrätta kommissionen om detta. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som antas inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 14 Ikraftträdande Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. * 18 månader efter det att direktivet trätt i kraft.
Artikel 15 Adressater Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i... den På Europaparlamentets vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande