Energimarknadsrapport - elmarknaden



Relevanta dokument
Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Den gångna veckan kännetecknades av fortsatt låga priser på terminsmarknaden och en vårflod som nu tar med sig systempriset nedåt.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Läget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Rekordlåga spotpriser under mars månad. Osedvanligt god tillgång i vattenmagasinen är den främsta orsaken.

Läget på elmarknaden Vecka 32. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 34. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 44. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Efter en avvaktande vår har nu vårfloden kommit igång ordenligt. Spotpriserna föll därför på elmarknaden under veckan som gick.

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Veckan som gick karaktäriserades av ett vårflodsliknande inflöde i de svenska vattenmagasinen och fortsatta driftproblem med kärnkraften.

Vecka aug - 18 aug år 2013, version: A

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Allra lägst priser i det nordiska systemet noterades under veckan i västra Danmark (DK1). De högsta priserna fanns i östra Danmark (DK2).

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Priserna på el i Norden steg under vecka 14. Även priserna på finansiella kontrakt ökade efter påskhelgens stiltje.

Läget på elmarknaden Vecka 19. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Temperaturer långt under normalt ökade elanvändningen och drev upp priserna i stora delar av Norden under veckan som gick.

Under den gånga veckan ledde varmare väder, gott om vatten och hög tillgänglighet i kärnkraften till fallande priser i hela Norden.

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 49. Milt, blött och blåsigt höstväder pressar elpriset

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Läget på elmarknaden Vecka 45. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Dystra konjunkturutsikter och välfyllda vattenmagasin får terminsmarknaden på el att falla.

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 17

Kraftläget i Sverige. Vecka apr - 6 maj år 2012, version: A

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 24. Fortsatt sjunkande spotpris och låga terminspriser.

Kärnkraften kör med en kapacitet på 95 procent under måndagen. Det är i dagsläget endast en reaktor (O1) som inte producerar.

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Prisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, kol- och oljepriserna har också de visat små prisrörelser.

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Under vecka 24 föll priserna på terminsmarknaden till nya bottennivåer till följd av dystra konjunkturutsikter och stark hydrologisk situation.

Läget på elmarknaden Vecka 6. Veckan i korthet. Ansvarig Sigrid Granström

Gemensamt elpris i samtliga elområden under hela vecka 10. Det genomsnittliga spotpriset för den gångna veckan blev 338, 3 SEK/MWH.

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Fortsatt hög magasinfyllnadsgrad och väderprognoser som talar för mer regn gör att marknadens elprisförväntningar är alltjämt svaga.

Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Fallande elpriser i hela Norden och fortsatt pressade förväntningar inför den kommande vintern.

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2206,8 GWh 27,9 EUR/MWh Temperatur

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Vecka 3 14 jan - 20 jan år 2013, version: A

Läget på elmarknaden Vecka 22. Veckan i korthet. Ansvarig: Kaj Forsberg

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Median. Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Median. Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Läget på elmarknaden Vecka 36. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, Innevarande period. Föregående period. Max - min,

Transkript:

2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013

vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka 49. Nivån är under medelvärdet som är 72,0 procent. Norges magasin är fyllda till 70,5 procent, vilket är under medelvärdet som är 76,9 procent för veckan. Underskottet minskade både i Sverige och i Norge. För norden som helhet är magasinfyllnaden 69,3 procent jämfört med medianvärdet som är 77,2 procent i slutet av vecka 49. Nivån är 7,9 procentenheter under medianvärdet och därmed är underskottet 0,5 procentenhet större än veckan innan. Tillrinningen av nytt vatten till de svenska magasinen beräknades till 752 GWh under vecka 49 vilket motsvarar 118 procent av tillrinningens medianvärde. Under större delen av året har tillrinningen varit lägre än normalt men den milda början på vintern har gjort att tillrinningen är över det normala under de senaste veckorna. Under vecka 49 producerades 3,3 TWh el totalt i Sverige. Ännu en vecka med nytt produktionsrekord för vindkraften med 0,38 TWh. Vindkraft stod därmed för 12 procent av veckans totala elproduktion. En ögonblicksbild från den 12 december visar att 90 procent av kärnkraftens installerade effekt i Norden är i drift, 87 procent i Sverige och 100 procent Finland. I Sverige är O2 avställd över hela vinterhalvåret. För årstiden ganska låg användning av el under vecka 49. Användningen var 3,2 TWh el i Sverige vilket kan jämföras med den tidigare högsta användningen för motsvarande vecka som är 3,7 TWh el och 3,0 TWh som är den lägsta användningen mellan åren 1994 och 2012. En vecka med liten nettoexport av el från grannländerna som var 92 GWh. Störst import från Norge och störst export till Finland. Sverige har endast nettoimporterat små mängder el under fyra veckor i år och under två av förra årets veckor. Under årets 49 veckor har Sverige nettoexporterat 9,1 TWh. Högst elpris under veckan i norden noterades under måndagen då Finland hade ett pris på 58,9 EUR/MWh. En av orsaken till detta var låg import från Ryssland och koleldade kraftverk ur drift i Finland. Lägst elpris för norden noterades under fredagen för NO1, NO2 och NO5 där priset blev 33,2 EUR/MWh.

vecka 50, år 2013 3 (19) I Sverige har under veckan SE4 haft ett högre elpris samtliga dagar jämfört med övriga elområden. Störst skillnad uppstod under fredagen då priset var 38,9 procent högre jämför med övriga områden. En tillbakablick mot veckan innan (vecka 49) visade på det lägsta elpriset i Sverige sedan 2006. Se mer i rapporten. Priset på elcertifikat sjönk med 4,5 procent jämfört med veckan innan och hamnade på 178,0 SEK/MWh för vecka 49.

vecka 50, år 2013 4 (19) Innehåll Magasinfyllnad 5 Underskottet minskar för 7:e veckan i rad...5 Finlands magasinnivå...6 Minskat underskott i de norska magasinen...7 Nordens magasinnivå...7 Tillrinning 8 Elproduktion 9 Ännu ett produktionsrekord för vindkraft...9 90 procent av nordens kärnkraftseffekt i drift...10 Elanvändning 12 Netto import/export 13 Elpriser 14 Spotpriser på Nord Pool...14 Spotpriser, fokus Sverige...16 Elcertifikatpris 19

vecka 50, år 2013 5 (19) Magasinfyllnad Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka 49. Nivån är under medelvärdet som är 72,0 procent. Norges magasin är fyllda till 70,5 procent, vilket är under medelvärdet som är 76,9 procent för veckan. Underskottet minskade både i Sverige och i Norge. Underskottet minskar för 7:e veckan i rad Under vecka 49 minskade fyllnadsgraden 1,3 procentenheter jämfört med en minskning på 0,8 veckan innan. Nivån är 67,4 procent i de svenska vattenmagasinen vilket är lite under medelvärdet 1 som är 72,0 procent. Nivån har för aktuell vecka tidigare varit 83,9 procent (år 2011) som högst och 49,3 procent (år 2002) som lägst under perioden 1994 till 2012. Omräknat i energitermer innehåller magasinen denna vecka 22,7 TWh vilket inte är någon större skillnad mot medelvärdet som är 24,3 TWh. Underskottet är nu 4,6 procentenheter under det normala och veckan innan var underskottet 5,5 procentenheter. Så trots att magsinnivåerna sjönk så sjönk de mindre än vad det normalt sjunker och därför minskar underskottet. Inför vintern var underskottet som högst kring 11 procentenheter under medelnivån. Den svarta feta linjen i figur 1 är medelvärdet mellan 1960-2010. Då mycket har hänt på elmarknaden sedan 1960-talet och därmed också på hur vattenkraften körs har ytterligare en medelfyllnadsgrad tagits fram (1996-2012). Underskottet är endast 1,2 procentenheter under den yngre medelkurvan jämfört med 4,6 procentenheter under den äldre medelkurvan. 1 Medelvärdet för perioden 1960-2010 som är det värde som presenteras i veckostatistik från Svensk Energi.

vecka 50, år 2013 6 (19) Figur 1 Total fyllnadsgrad i de svenska magasinen för några utvalda år, procent Under vecka 49 minskade nivåerna i samtliga elområden vilket är normalt fram till vårfloden. De stora magasinen finns i de norra delarna av Sverige, i elområde 1 och 2. Tabell 1 Fyllnadsgrad och energiinnehåll i Svenska magasin per elområde för aktuell och föregående vecka Magasinfyllnad, % Energiinnehåll, GWh Elområde/Vecka 49 48 49 48 SE1 61,4 62,8 9 086 9 294 SE2 74,5 75,8 11 717 11 922 SE3 61,8 63,0 1 798 1 834 SE4 39,3 41,1 88 92 Finlands magasinnivå I Finland är magasinen fyllda till 63,0 procent jämfört med medelvärdet på 69,8 procent för vecka 49. Fyllnadsgraden minskade med 0,2 procentenheter under veckan jämfört med en ökning på 1,0 veckan innan. Magasinen i Finland är betydligt mindre än de i Norge och Sverige och energiinnehållet är beräknat till 3,5 TWh.

vecka 50, år 2013 7 (19) Minskat underskott i de norska magasinen Norges magasin 2 är fyllda till 70,5 procent vilket är under medianvärdet 3 som är 76,9 procent för aktuell vecka. Nivån i de norska magasinen minskade med 1,7 procentenheter jämfört med 1,6 veckan innan. Som lägst har nivån varit 54,5 procent vid aktuell vecka och tidigare år. Underskottet minskade från 7,4 till 6,4 procentenheter under veckan. I Norge är det 7:e veckan i rad som underskottet minskar. Omräknat till energiinnehåll innehåller de norska magasinen 58 TWh. Figur 2 Fyllnadsgrad i de norska vattenmagasinen, procent Källa: Norges Vassdrag- og energidirekoriat Nordens magasinnivå För norden som helhet är magasinfyllnaden 69,3 procent jämfört med medianvärdet som är 77,2 procent i slutet av vecka 49. Nivån är 7,9 procentenheter under medianvärdet och därmed är underskottet 0,5 procentenhet större än veckan innan. 2 Statistiken omfattar drygt 97 % av de norska magasinen. Total magasinfyllnad motsvarar 84,3 TWh. 3 För perioden 1990-2011.

vecka 50, år 2013 8 (19) Tillrinning Tillrinningen av nytt vatten till de svenska magasinen beräknades till 752 GWh under vecka 49 vilket motsvarar 118 procent av tillrinningens medianvärde 4. Under större delen av året har tillrinningen varit lägre än normalt men den milda början på vintern har gjort att tillrinningen är över det normala under de senaste veckorna. Ackumulerad tillrinning under 2013 är 58,7 TWh vilket är 12 procent lägre än den genomsnittliga tillrinningen 5 som är 66,4 TWh. Under det mer nederbördrika 2012 var tillrinningen 75,0 TWh i slutet av vecka 49. Den högsta ackumulerade tillrinningen för aktuell vecka är 86,4 TWh och det var under år 2000. Figur 3 Tillrinning i Sverige, TWh per vecka Källa: Kraftläget, Svensk Energi 4 Över perioden 1960-2010. 5 Genomsnittlig tillrinning mellan 1994-2011

vecka 50, år 2013 9 (19) Elproduktion Under vecka 49 producerades 3,3 TWh el totalt i Sverige. Ännu en vecka med nytt produktionsrekord för vindkraften med 0,38 TWh. Vindkraft stod därmed för 12 procent av veckans totala elproduktion. Ännu ett produktionsrekord för vindkraft Under veckan producerades 3,3 TWh el totalt. Vindkraft producerade 383 GWh vilket återigen är ett nytt rekord under veckan. Det tidigare rekordet sattes föregående vecka då 360 GWh producerades. Vattenkraften producerade 1,2 TWh el, vilket är något mindre än den genomsnittliga produktionen 6 som historiskt sett är 1,4 TWh för aktuell vecka. Sedan 1990 har produktionen för en vecka som högst varit 1,87 TWh vilket inträffade 2001 under vecka 3. I kärnkraftverken producerades 1,3 TWh och när är alla reaktorer är i drift produceras drygt 1,5 TWh per vecka. Tabell 2 Aktuell produktion jämfört med tidigare veckor, GWh Vatten Vind Kärnkraft Övrig kraftvärme Totalt 2012-49 1728 127 1429 476 3761 2013-48 1082 360 1238 326 3006 2013-49 1182 383 1335 406 3306 Hittills i år har kärnkraften producerat mest el av de olika kraftslagen följt av vattenkraft. Vindkraftens produktion är nu 8,6 TWh med 2 veckor kvar av året. Den ackumulerade totala produktionen under 2013 är 8 procent lägre än under motsvarande period för rekordåret 2012 och 2 procent högre än det mer normala året 2011. Tabell 3 Ackumulerad elproduktion jämfört med två senaste åren, TWh Vatten Vind Kärnkraft Övrig kraftvärme Totalt t.o.m. 2011-49 61,2 5,55 53,9 15,1 135,8 t.o.m. 2012-49 72,7 6,64 57,0 13,8 150,1 t.o.m. 2013-49 57,1 (-21 %) 8,59 (29 %) 59,5 (4 %) 13,4 (-3 %) 138,5 (-8 %) 6 Mellan 1994 och 2010.

vecka 50, år 2013 10 (19) Tabell 4 Elproduktion de senaste 52 veckorna jämfört med två senaste åren, TWh Vatten Vind Kärnkraft Övrig kraftvärme Totalt t.o.m. 2011-49 65,1 5,82 58,1 16,6 145,6 t.o.m. 2012-49 77,3 7,19 60,8 15,0 160,2 t.o.m. 2013-49 62,0 (-20 %) 9,07 (26 %) 63,6 (5 %) 14,7 (-2 %) 149,3 (-7 %) Anm: Inom parantes står den procentuella förändringen från samma period föregående år. 90 procent av nordens kärnkraftseffekt i drift En ögonblicksbild från den 12 december visar att 90 procent av kärnkraftens installerade effekt i Norden är i drift, 87 procent i Sverige och 100 procent Finland. I Sverige är O2 avställd över hela vinterhalvåret. Tabell 5 Kärnkraftens driftstatus, torsdag den 12 december, 2013 Reaktor Tillgänglig effekt [MW] Installerad effekt* [MW] Utnyttjande Status Sverige Forsmark 1 987 984 100 % I produktion Forsmark 2 1 135 1 120 101 % I produktion Forsmark 3 1 183 1 170 101 % I produktion Oskarshamn 1 0 473 0 % Ur drift Oskarshamn 2 0 638 0 % Ur drift Oskarshamn 3 1 340 1 400 96 % I produktion Ringhals 1 881 878 100 % I produktion Ringhals 2 806 865 93 % I produktion Ringhals 3 1 067 1 063 100 % I produktion Ringhals 4 932 940 99 % I produktion Total Sverige 8 331 9 531 87 % Finland Olkilouto 1 886 880 101 % I produktion Olkilouto 2 890 880 101 % I produktion Loviisa 1+2 992 992 100 % I produktion Total Finland 2 768 2 752 100 % Totalt Norden 11 099 12 283 90 % *Den installerade eleffekten är inte ett fast värde utan varierar med driften. Det är därför inte konstigt om utnyttjandet är över 100 procent.

vecka 50, år 2013 11 (19) Tabell 6 Aktuell information Reaktor Forsmark 1 Forsmark 2 Forsmark 3 Oskarshamn 1 Oskarshamn 2 Oskarshamn 3 Ringhals 1 Information O1 stoppades den 25 oktober pga av vibrationer i turbinen och nu har man beslutat att byta högtrycksturbinen. Återstart är satt till den 17 december. O2 kommer att starta i september 2014. Det pågår ett stort moderniseringsarbete som tar mer tid än den ursprungliga planen. Mer att läsa http://www.okg.se/sv/press/nyheter-och- pressmeddelanden/uppdaterad-tidsplan-for-o2- moderniseringen/ Det tidigare problemet med kärvande reglerventil i kondensatoch matarvattenregleringssystemet påverkar den maximala effekten på Oskarshamn 3, vilken kommer att pendla mellan 1 200-1 400 MW fram till den årliga underhållsavställningen 2014 när mer långsiktiga åtgärder kan genomföras. Ringhals 2 R2 kommer att gå med reducerad effekt fram till revision 2015 vilket innebär cirka 807 MW (94 procent). En ombyggnad av ventiler i hjälpmatarvattensystemet måste göras. Ringhals 3 Ringhals 4 Olkilouto 1 Olkilouto 2 Loviisa 1 Loviisa 2 Planerad årlig revison 2014 23 april-14 maj 25 maj-17 juni 27 juli-16 sep 31 mars -26 maj 1 juni 2013-? 2014 11-25 oktober 4 maj-30 juni 23 mars -11 juni 16 augusti- 26 september 14 maj-26 juni 6 augusti- 14 oktober 11 maj-27 maj 1 juni-8 juni 20 juli-11 augusti 16 augusti-17 sept

vecka 50, år 2013 12 (19) Elanvändning För årstiden ganska låg användning av el under vecka 49. Användningen var 3,2 TWh el i Sverige vilket kan jämföras med den tidigare högsta användningen för motsvarande vecka som är 3,7 TWh el och 3,0 TWh som är den lägsta användningen mellan åren 1994 och 2012. Elanvändningen varierar med temperaturen då Sverige använder en stor andel el till uppvärmning, vilket märks framförallt under vintertid. Därför temperaturkorrigeras användningen för att förklara vad användningen varit om det var normal temperatur. Under veckan var faktisk elanvändning något lägre än den temperaturkorrigerade, dvs veckan var varmare än normalt. Tabell 7 Aktuell elanvändning jämfört med några tidigare veckor, GWh Elanvändning (ej temperaturkorrigerad) Elanvändning (temperaturkorrigerad) 2012-49 3734 3317 2013-48 3020 3125 2013-49 3214 3231 Hittills i år är faktisk användning av el något lägre än motsvarande period 2012 och 2011. Både den faktiska och temperaturkorrigerade användningen är ungefär 2 procent lägre än under 2012. Tabell 8 Ackumulerad elanvändning jämfört med två senaste åren, TWh Elanvändning (ej temperaturkorrigerad) Elanvändning (temperaturkorrigerad) t.o.m. 2011-49 130,0 133,9 t.o.m. 2012-49 131,4 133,7 t.o.m. 2013-49 129,4 (-2 %) 131,1 (-2 %) Tabell 9 Elanvändning de senaste 52 veckorna jämfört med två senaste åren, TWh Elanvändning (ej temperaturkorrigerad) Elanvändning (temperaturkorrigerad) t.o.m. 2011-49 141,0 143,8 t.o.m. 2012-49 140,4 143,5 t.o.m. 2013-49 139,6 (-1 %) 141,1 (-2 %)

vecka 50, år 2013 13 (19) Netto import/export En vecka med liten nettoexport av el från grannländerna som var 92 GWh. Störst import från Norge och störst export till Finland. Sverige har endast nettoimporterat små mängder el under fyra veckor i år och under två av förra årets veckor. Figur 4 Kraftutbyte med andra länder, TWh/vecka Källa: Kraftläget, Svensk Energi Under årets 49 veckor har Sverige nettoexporterat 9,1 TWh. Nettoimporten under året är störst från Norge och Danmark men är ändå relativt liten. Den största mängden el har gått till Finland som Sverige nettoexporterat 10,9 TWh till hittills i år. Tabell 10 Ackumulerad produktion, användning och nettoimport/export under året Total elproduktion Elanvändning (ej temperaturkorrigerad) Nettoimport(+) och export (-) t.o.m. 2011-49 135,8 130,0-5,8 t.o.m. 2012-49 150,1 131,4-18,7 t.o.m. 2013-49 138,5 (-8 %) 129,4 (-2 %) -9,1 Anm: Om nettohandeln resulterat i en import till Sverige så är tecknet (+) och en export är (-). Tabell 11 Ackumulerad handel mellan Sverige och övriga länder under 2013, TWh Danmark Finland Norge Tyskland Polen Netto Till Sverige 3,9 0,7 7,6 1,0 0,7 13,9 Från Sverige -3,1-11,6-6,5-0,9-0,9-23,0 Netto imp(+)/exp(-) 0,8-10,9 1,1 0,0-0,1-9,1

vecka 50, år 2013 14 (19) Elpriser Marknadspriset på el sätts på Nord Pool Spot som är den nordiska elbörsen i Oslo. Här sker handel med el på en fysisk marknad. Spotpriser på Nord Pool Nedan redovisas spotpriser (EUR/MWh) för samtliga elområden anslutna till Nord Pool Spot under innevarande vecka. Tabell 12 Spotpriser, dygnsmedel, EUR/MWh SYS SE1 SE2 SE3 SE4 NO1 NO2 NO3 NO4 NO5 DK1 DK2 FI EE LV LT 9 dec 43,1 43,0 43,0 46,8 47,2 42,2 37,1 42,9 42,9 37,0 43,5 45,7 58,9 58,9 58,9 58,9 10 dec 38,5 38,4 38,4 38,4 41,4 36,6 36,6 38,2 38,2 36,6 39,0 43,1 49,1 49,1 49,4 49,4 11 dec 36,3 35,7 35,7 36,0 42,3 35,7 35,7 35,7 35,7 35,7 47,6 55,6 37,8 42,3 47,6 47,6 12 dec 34,1 34,0 34,0 34,0 34,5 34,0 33,9 34,0 34,0 33,8 34,0 34,5 37,0 39,0 39,0 39,0 13 dec 34,2 34,1 34,1 34,1 47,4 33,2 33,2 34,1 34,1 33,2 34,5 58,8 36,8 41,3 48,3 48,3 Högst elpris under veckan i norden noterades under måndagen då Finland hade ett pris på 58,9 EUR/MWh. En av orsaken till detta var låg import från Ryssland och koleldade kraftverk ur drift i Finland. Lägst elpris för norden noterades under fredagen för NO1, NO2 och NO5 där priset blev 33,2 EUR/MWh. Hög elanvändning i Norge och Sverige under måndagen var en bidragande orsak till den högre prisbilden under just denna dag. Elanvändningen har sedan sjunkit för varje dag och priserna följt med. Anledningen till de höga priserna i Danmark under måndagen berodde framförallt på låg vindkraftsproduktion.

vecka 50, år 2013 15 (19) Tabell 13 Spotpriser, veckomedel, EUR/MWh SYS SE1 SE2 SE3 SE4 NO1 NO2 NO3 NO4 NO5 DK1 DK2 FI EE LV LT v 40 38,6 41,7 41,7 42,6 42,7 37,7 37,2 41,9 41,9 37,7 34,9 42,0 42,9 43,5 80,8 80,8 v 41 38,2 41,1 41,1 41,2 41,3 37,0 37,1 41,1 41,1 37,0 36,9 45,7 41,3 41,3 61,3 61,3 v 42 41,0 46,0 46,0 48,8 48,8 38,3 38,2 46,0 46,0 38,3 42,3 47,9 58,9 59,5 73,7 73,7 v 43 37,8 41,0 41,0 41,2 41,2 36,2 35,8 41,2 41,1 36,1 32,6 38,3 41,8 43,3 51,9 51,9 v 44 34,3 34,8 34,8 34,8 34,9 34,0 33,4 35,2 35,2 34,0 28,7 32,8 40,7 43,3 46,5 46,5 v 45 36,0 36,7 36,7 36,7 37,4 35,4 35,0 37,8 37,2 35,4 34,7 37,4 36,8 43,5 47,8 47,8 v 46 35,9 36,2 36,2 36,2 37,2 35,4 35,4 36,2 36,2 35,4 36,8 37,4 37,2 40,8 46,4 46,4 v 47 38,7 38,6 38,6 38,6 47,0 37,6 37,6 38,6 38,6 37,6 38,5 46,7 39,6 44,0 55,0 55,0 v 48 37,0 36,8 36,8 38,3 39,9 36,3 36,1 36,8 36,8 36,3 35,1 39,3 38,9 41,2 41,2 41,2 v 49 36,2 36,6 36,6 37,0 37,8 35,2 35,1 36,3 36,3 35,2 33,9 35,7 39,5 40,4 40,4 40,4 Elpriserna sjönk under vecka 49 för alla elområden utom Finland jämfört med veckan innan. Högst pris noterades i Finland (39,5 EUR/MWh) och lägst i DK1 (33,9 EUR/MWh). Störst prisfall noterades i DK2 där priset sjönk med 9,1 procent. Tabell 14 Spotpriser, månadsmedel, EUR/MWh SYS SE1 SE2 SE3 SE4 NO1 NO2 NO3 NO4 NO5 DK1 DK2 FI EE LV LT Jan 41,4 41,4 41,4 41,9 42,2 42,2 40,5 41,5 41,4 42,1 40,8 40,9 41,6 41,8 43,9 Feb 39,7 39,4 39,4 39,4 39,6 39,8 39,8 39,5 39,5 39,8 39,4 40,2 39,4 39,8 42,9 Mar 44,8 44,5 44,5 44,5 44,5 45,3 45,2 44,5 44,5 45,6 40,3 41,6 45,0 45,3 46,3 Apr 45,9 43,9 43,9 43,9 44,0 47,8 47,7 46,4 44,5 48,4 42,8 43,5 43,9 43,3 44,8 Maj 36,9 36,9 36,9 36,9 37,0 37,0 37,0 37,0 36,8 36,9 36,8 37,4 37,3 37,1 42,7 Jun 33,5 34,2 34,2 34,2 34,4 32,4 32,4 34,2 34,1 32,4 47,7 34,3 38,6 53,4 52,1 54,8 Jul 33,8 34,2 34,2 34,2 35,0 33,0 33,0 34,0 33,9 32,8 36,2 36,4 37,0 40,2 49,2 49,2 Aug 35,4 40,4 40,4 40,4 40,4 32,7 32,7 36,2 36,0 32,7 40,2 41,4 43,5 43,7 51,3 51,3 Sep 38,4 44,6 44,6 45,7 45,9 35,6 35,4 43,3 41,8 35,6 43,7 46,3 47,8 47,4 62,0 62,0 Okt 38,3 41,4 41,4 42,2 42,3 36,9 36,6 41,5 41,5 36,8 35,9 41,9 46,0 46,8 64,2 64,2 Nov 36,7 37,0 37,0 37,3 40,0 36,0 35,8 37,2 37,1 36,0 35,6 39,9 38,0 42,3 47,3 47,3 Dec November månad visade upp priser som var lägre än både september och oktober vilket är ovanligt. Två stora anledningar var milt väder och stor produktion från vindkraften. Lägst elpris i norden fick DK1 och högst fick SE4.

vecka 50, år 2013 16 (19) Tabell 15 Spotpriser, årsmedel, EUR/MWh SYS SE1 SE2 SE3 SE4 NO1 NO2 NO3 NO4 NO5 DK1 DK2 FI EE LV LT 2012 31,2 31,7 31,8 32,3 34,2 29,6 29,2 31,5 31,2 29,0 36,3 37,6 36,6 39,2 45,5 Under 2012 i norden hade NO5 lägst årsmedelpris (29,0 EUR/MWh) och DK2 högst (37,6 EUR/MWh). Spotpriser, fokus Sverige I Tabellen nedan redovisas nuvarande veckas priser i SEK/MWh. Tabell 16 Spotpriser, dygnsmedel, SEK/MWh Dygn System SE1 SE2 SE3 SE4 9 dec 385,0 384,2 384,2 417,9 421,2 10 dec 344,5 343,4 343,4 343,8 370,4 11 dec 326,8 321,4 321,4 323,9 380,9 12 dec 307,4 306,2 306,2 306,2 310,7 13 dec 309,6 308,8 308,8 308,8 429,0 Under veckan har SE4 haft ett högre elpris samtliga dagar jämfört med övriga elområden. Störst skillnad uppstod under fredagen då priset var 38,9 procent högre jämför med övriga områden. Tabell 17 Spotpriser, veckomedel, SEK/MWh Vecka System % SE1 % SE2 % SE3 % SE4 % 48 329,7 327,3 327,3 340,6 355,3 49 321,6 2,5 324,7 0,8 324,7 0,8 328,6 3,5 336,0 5,4 Under vecka 49 sjönk elpriset för samtliga elområdena. För SE4 sjönk elpriset med 5,4 procent och hamnade på 336,0 SEK/MWh. Skillnaden mellan SE1 och SE4 blev 7,4SEK/MWh.

vecka 50, år 2013 17 (19) Figur 5 Historiska priser för vecka 49, spotpriser, veckomedel SEK/MWh Priset (SE3) för vecka 49 år 2013 är det lägsta sedan 2006 då priset var 299,2 SEK/MWh. Tabell 18 Spotpriser, månadsmedel, SEK/MWh Månad System SE1 SE2 SE3 SE4 Juni-13 290,0 296,3 296,3 296,3 298,4 Juli-13 292,6 296,1 296,1 296,1 302,7 Aug-13 308,0 351,2 351,2 351,2 351,3 Sep-13 333,5 387,2 387,2 396,6 398,6 Okt-13 335,1 361,6 361,6 369,2 369,5 Nov-13 325,9 328,1 328,1 331,3 355,7 Priset under november månad blev lägre för samtliga svenska elområden jämfört med både september och oktober. SE1,SE2 och SE3 hade även lägre pris än augusti månad vilket är ovanligt.

SEK/MWh SEK/MWh vecka 50, år 2013 18 (19) Figur 6 Spotpriser, Sverige, månadsmedel, SEK/MWh 1 000,0 900,0 800,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 2009 2010 2011 2012 2013 Ovan redovisas priser från 2009 och framåt. Från november 2011 är det SE3:s priser i figuren. Figur 7 Spotpriser, Sverige, årsmedel, SEK/MWh 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 Årsmedelpriset för Sverige (SE3) blev 281,9 SEK/MWh år 2012. Det är det lägsta årsmedelpriset i Sverige sedan år 2007.

SEK/MWh vecka 50, år 2013 19 (19) Elcertifikatpris Priserna på elcertifikat som redovisas nedan hämtas från Svensk Kraftmäkling (SKM). SKM är en mäklarfirma på den nordiska elmarknaden. Tabell 19 Spotpriser, veckomedel, SEK/MWh Vecka Spot Mars-14 Mars-15 Mars-16 47 185,8 189,6 194,6 198,0 48 186,4 190,2 194,6 198,0 49 178,0 181,4 186,2 192,0 Spotpriset på elcertifikat sjönk med 4,5 procent jämfört med veckan innan och hamnade på 178,0 SEK/MWh för vecka 49. Figur 8 Spotpriser på elcertifikat, månadsmedel, SEK/MWh 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Priset på elcertifikat för november 2013 blev 187,3 SEK/MWh och är en minskning med 6,1 procent från föregående månad.