av Lars Erik Gewalli, foto Erik Vinther Andersen Alla vägar bär till Rom, Rom byggdes inte på en dag och Den eviga staden. Mycket har sagts om Rom och den som en gång besökt staden har själv mycket att tillägga. Här ger vi dig en liten rundtur bland sevärdheterna och en kortkort historielektion. Naturligtvis berättar vi också om frimärkena och posthistorien. Den senare började för tvåtusen år sedan! Peterskyrkan sedd från Via della Conciliazione. 6 NORDISK FILATELI Mars 2010
den eviga staden Petersplatsen fotograferad från Pe - terskyr kans kupol med de centrala delarna av Rom i bakgrunden. Un - der n i staden i rubriken skymtar t.ex. det vita Viktor Emanuel mo - nomentet. (foto Morten Persson) D en plats där Italiens huvudstad Rom ligger har varit bebodd långt tillbaka i tiden. His - torien har lärt oss att det var tvillingarna Romulus och Remus som uppfödda av en varginna grundlade staden på sju kullar den 21 april 753 f.kr. Exaktheten i denna beskrivning kan man nog sätta frågetecken till. Det som är korrekt är i varje fall: Rom byggdes inte på en dag. Postförmedling i det gamla Rom Vi har också hört att Alla vägar bär till Rom. Och det gjorde de kanske en gång i tiden. För 2 000 år sedan stod det romerska riket på sin höjdpunkt. Det sträckte sig över hela den civiliserade värld som man då kände till. Ända från gränsen till Skottland i norr till Egyp - ten i söder fanns romersk administration och militär närvaro. Det var inte någon lätt uppgift att hålla ihop ett så stort rike. Det krävdes tuffa tag mot olika upprors - här dar vi har hört både om Asterix i Normandie och om judarna i Palestina. Ett effektivt kommuni ka - tions sys tem var liksom i da - gens samhälle en nödvändighet. De centrala myndig - heterna i Rom måste ha förbindelse både till den civila och militära förvaltningen i provinserna. Den första utmaningen var därför att bygga ut ett väg nät något som kejsar Augustus fått äran för. Nå g - ra hundra år tidigare hade perserkungen Darius gjort detsamma i sitt rike, men nu fick man ett i Europa. Med en dagsresas mellan - rum längs vägarna inrättade romarna stationer (mansio) där man kunde övernatta. De utvecklades på fle ra ställen till befästa anläggningar och städer. Mel - lan dessa stationer inrättades fyra fem mindre rastplatser (mutatio), där man kunde byta hästar eller kan - ske få en förfriskning. På detta sätt kunde officiella kurirer föra budskap mellan rikets olika delar med en hastighet av 20 mil eller mer om dagen. Cursus publicus Eu - ropas första regelbundna postförmedling hade sett sin början! Kyrkostaten Roms förfall från 300-talet innebar ett slut på dessa kommunikationsleder. Ut - bredningen av kristendomen och uppdelningen av landet innebar att Rom blev en del av Kyrkostaten, som påven, med avbrott under fångenskapen i Avignon på 1300-talet, styrde över från 750-talet till 1870. Från att Den eviga staden Rom var en miljonstad under antiken, var den som en del av Kyrkostaten under medeltiden bara en obetydlig fläck på kartan. Staden både invaderades och förstördes flera gånger. Det var en nergångstid som kulturellt fullständigt överglänstes av Florens, Ve - nedig och Milano. Från 1846 var Pius IX påve i en efterbliven administration. Han hyllades i många länder i Europa som NORDISK FILATELI Mars 2010 7
Här ser vi två soldater ur det 100 man starka schweizergardet, som vaktar Vatika - nen och påven. Castel Sant'Angelo i Vatikanstatens ena hörn. Peterskyrkans väldiga kupol sedd inifrån. I denna affär som ligger intill Peters platsen och i vilken man kan köpa religiösa artiklar made in Italy, får religiösa och grupper special prices! (foto Morten Persson) Längs Tiberns strand löper denna väl - bekanta väg. Det nästan 2 000 år gamla templet Pantheon ser vi på fotot ovan detta. Det här fotot har tagits inifrån templet som har ett stort hål i taket som skulle underlätta kontakten med planetgudarna. en liberal och framstegsvänlig påve. Pius reformerade finanserna och det var också under hans tid som Kyrkostatens för - sta frimärken utkom 1852. To - talt utkom ett femtiotal primitivt tryckta märken fram till 1868. Man använde papper i al la regnbågens färger för att trycka märkena det var både rött, blått, grönt, gult och orange. Italiens enande Italien enades i flera etapper un der 1860-talet. Rom antogs som huvudstad men påven Pi us vägrade ansluta Kyrkostaten och därmed Rom till Italien. När Italien förklarade krig och invaderade resterna av Kyrko - staten 1870, kunde påven med sin minimala försvarsstyrka in - te göra annat än att acceptera att han blev den sista påven med formell världslig makt. Dagens Rom Numera är Rom en av världens mest populära turistorter. Det antika Rom med Colosseum och Forum Romanum och kato li - kernas Peterskyrka, är kan ske det som mest symboliserar staden. De medeltida gatorna och gränderna i stadsdelen Tra - stevere, Viktor Emanuel-monumentet som ett kännetecken på Italiens enande samt Mussolinis funktionella stadsdel EUR, markerar andra epoker i Roms historia. Allt detta är naturligtvis ett måste i de flesta besökares planer. Det kulinariska Rom är också en del av dess attraktions - kraft. Saltimbocca alla Roma - na en kalvkotlett med skinka i vin och kryddad med salvia, Carciofi kronärtskockor i olika former och Spaghetti alla carbonara, är några av många specialiteter man sätter i förbindelse med Rom. Kulturellt har naturligtvis Rom också haft en stor betydelse på många andra sätt. Ett viktigt bidrag är den italiens- forts sid 10. 8 NORDISK FILATELI Mars 2010
Rom Kyrkosta ten (7 baj 1855) Kyrkostaten (2 cent 1868) Roms grundare Ro - mulus och Remus med varginnan (1929) Krypta och katakomber från en arkeologisk kongress (1938) Hitler och Mussolini Samarbe tet mellan Tyskland och Italien under andra världskriget betecknades med: Axeln Berlin Rom (1941) Peterskyrkan (1933) Det 30 meter höga klock tornet Macchina di Santa Rosa släpas varje år runt i en procession i staden Veterbo strax utanför Rom (1984) Etthundra år sedan Rom blev en del av Italien (1970) Ingången till filmstaden Cinecit - tá (2007) Forum Romanum (2008) Romfördraget grunden till EU-samarbetet undertecknades 1957 (2007) Piazza di Spagna med Bar cac - cia-brunnen samt Spanska trappan från 1700-talet (2009) Den världsomspännande juveleraroch kosmetikfirman Bulgari kommer ursprungligen från Rom (2009) NORDISK FILATELI Mars 2010 9
Det pampiga Viktor Emanuelmonomentet vid Piaz - za Venezia är uppfört i marmor, och kallas av romarna för bröllopstårtan. Det byggdes i början av 1900-talet som en symbol för Italiens enande. Palazzo Venezia ligger vid Piazza Venezia, snett mitt emot Viktor Emanuelmonomentet, och härbärgerar bl.a. museum och hotell. ka filmindustrin som började i Rom, och som sedan dess gett betydande internationella bidrag. Den första italienskproducerade filmen var Eröv ring - en av Rom 1870 som inspelades redan 1905. Centrum för ita liensk film är numera Cine città (Filmsta den) i Rom. Här har många klassiska filmer spelats in. Vem minns inte Fellinis Det ljuva livet med Anita Ekberg och Ben Hur med Charlton Heston. Korruption är något många sätter i förbindelse med Itali - en. Rom är inte undantaget. Och nog har många oerfarna turister varit utsatta. Saltade taxiresor och underliga pris - tillägg är inte ovanligt i Rom. Anklagelser om mutbrott mot premiärminister Silvio Berlus - coni, hans kontakter med personer som satts i förbindelse med maffian och hans försök att kontrollera massmedia, har in - te bättrat på vare sig Italiens eller Roms anseende. Rom på italienska frimärken Motiv från Rom har naturligtvis förekommit i riklig mängd på italienska frimärken. Slot - tet Sant Angelo (1926) och Ro - mu lus och Remus (1929) är några kända motiv som utkom tidigt. Vatikanstaten Påvedömet hade ingen egen er - känd stat efter Italiens enan - de. Inte förrän 1929. Då kom påven Pius XI och den italienske diktatorn Benito Mus so lini, överens om att ge självständighet åt det landområde som sedan dess heter Vatikan staten. Denna stat som är be lägen i den nordvästra delen av Rom är världens till ytan minsta stat som är allmänt erkänd. Den har också utan konkurrens det minsta antalet innevånare. I förhållande till sin storlek har Vatikanstaten en enorm betydelse. Det är den katolska kyrkans centrum, och påven påverkar genom sina uttalanden många politiska och moraliska frågor i världen. Antalet turister är myck et stort. Peterskyrkan, Vatikan - mu seerna och det Sixtinska ka - pellet drar till sig stora mängder besökare under hela året. Det gäller inte minst under de stora kyrkliga högtiderna som påsk och jul. Vatikanstaten är inte medlem av EU men använder euro som valuta, och har också tillstånd att prägla egna euromynt. Och inte minst viktigt: Man har ända sedan 1929 gett ut egna frimärken. Efterfrågan på dessa är stor i världen. Samtidigt har Vati - kan statens postväsen inte någ - ra enorma kostnader för utbärning av brev. Frimärksför sälj - ning är därför något som har stor betydelse för påvens ekonomi. 10 NORDISK FILATELI Mars 2010
Den berömda Fontana di Trevi från 1762, känd bl.a. från Fellinis film Det ljuva livet, i vilken Anita Ek - berg tog ett bad något som inte är lätt att göra idag, eftersom bassängen är mycket välbevakad. För att försäkra sig om att en dag komma tillbaka till Rom bör man enligt traditonen kasta ett mynt i fontänen. (foto Morten Persson) Spanska Trappan. (foto Morten Persson) Colosseum från år 80 e.kr. är en av de mest kända byggnaderna i Rom Via dei Fori Imperia - le, gatan som löper mel lan Piazza Vene - zia och Colosseum, stängs ibland av för trafik till förmån för olika trevliga aktiviteter. Kapitolinska varginnan med Romulus och Remus utanför stadshuset på Capitolium, som ligger all deles bakom Viktor Emanuelmonomentet. En del av Forum Romanum. I förgrunden t.v. finns ruinerna av Saturnustemplet från 400-talet f.kr. Längst bort i bilden skymtar Colosseum. NORDISK FILATELI Mars 2010 11