R8 am -/å 694i 1(403Qh 9t,u3 Sid 1(15) LINKÖPINGS UNIVERSITET Universitetsstyrelsen BESLUT 2014-03-24 Dnr: LiU-2014-00529 ANTAGNINGSORDNING FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Enligt högskoleförordningens 6 kap 3 ska universitetet ha en antagningsordning som ska finnas tillgänglig för de studerande. Med antagningsordning ayseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå ayses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om dels ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut om antagning fattas liksom om hur beslut om behörighet överklagas. I föreliggande bestämmelser rörande antagning till utbildning på forskarnivå inkluderar begreppet fakultetsstyrelse Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, Fakultetsstyrelsen för den tekniska fakulteten samt Styrelsen för utbildningsvetenskap. I texten återges i fet stil vad som gäller enligt högskolelagen (HL). Motsvarande hänvisningar till högskoleförordningen (HF) återges i neutral stil, under det att det som beslutats av universitetet återges i kursiv stil. Högskolelagen och högskoleförordningen respektive HF (SFS 1993:100). Författningarna finns elektroniskt tillgängliga under adress www.lagrummet.se. De återges också på Universitetskanslersämbetets hemsida, www.uk-ambetet.se Tillämpningsföreskrifter rörande denna antagningsordning finns i rektors delegationsordning. Det samlade regelverket ayseende antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå (denna antagningsordning samt fakultetsstyrelsernas respektive bestämmelser) finns tillgängligt via universitetets elektroniska regelsamling (webbadress: http://regelverk.liu.se/). Aktuella behörighetskrav och urvalsregler för universitetets utbildningsprogram och kurser framgår av universitetets utbildningskataloger och universitetets hemsida (Webbadress: www.liu.se/utbildning/). Universitets- och högskolerådets föreskrifter finns i Universitets- och högskolerådets författningssamling (webbadress: www.uhr.se).
Sid 2(15) GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR TILLTRÄDE OCH ANTAGNING TILL UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 1. Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. I högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap. 5 HL) 2. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oaysett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 3. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. (1 kap. 4 HL, delvis) 4. Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska ayse en kurs eller ett utbildningsprogram. (7 kap. 1 HF) 5. För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. I 5-8 förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning. (7 kap. 2 HF) 6. En högskola som ayses i 17 (1 kap. HL) får inom ramen för ett utbildningssamarbete som anges i andra stycket samma paragraf besluta att överlåta förvaltningsuppgifter i fråga om antagning till och tillgodoräknande av utbildning till 1. en annan högskola, 2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller 3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person. De förvaltningsuppgifter som överlåts får bara innebära att 1. en studerande som har antagits till en del av utbildningen av ett annat lärosäte, som anordnar den delen av utbildningen, ska anses vara student som är antagen av högskolan när han eller hon bedriver studier där, och
Sid 3(15) 2. en del av utbildningen som en studerande har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan utan särskild prövning. (1 kap. 18 HL) 7. Om det finns särskilda skäl får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola ska göra undantag från något eller några behörighetskrav om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetskraven. (7 kap. 3 HF) 8. Behörighet samt urvals- och antagningsregler ska utformas utifrån respektive utbildnings behov. Behörighet samt urvals- och antagningsregler ska vidare utformas så att de främjar goda studieresultat och premierar de studenter som tidigare uppvisat goda studieresultat inom den grundläggande högskoleutbildningen. Behörighet samt urvals- och antagningsregler ska vara lättöverskådliga, tydliga och informativa for den studerande. GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET Utbildning på grundnivå Anm: Gäller både den utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare och den utbildning på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare. 1. Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning. (1 kap. 8 HL, delvis) 2. Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som 1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå 2 avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andra språk och engelska som krävs far en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Sid 4(15) Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. (7 kap. 5 HF) 3. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs. Universitets- och högskolerådet far meddela närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer ska dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. (7 kap. 6 HF) 4. Med kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullständigt nationellt program i gymnasieskolan ayses att den sökande - har kunskaper i svenska som motsvarar kurs B alternativt kurserna 1-3 - har kunskaper i engelska som motsvarar kurs A alternativt kurserna 5-6. 5. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå utifrån en bedömning av personens reella kompetens, ska anses ha grundläggande behörighet även vid Linköpings universitet. Utbildning på avancerad nivå 6. Utbildningen på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. (1 kap. 9 HL, delvis) 7. Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Sid 5(15) Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. (7 kap. 28 HF). 8. Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 (7 kap. HF) första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. (7 kap. 29 HF). 9. Grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som ayses i 28 och 29 (7 kap. HF) har den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 (7 kap. HF) första stycket 2. (7 kap. 30 HF). 10. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha grundläggande behörighet för utbildning på avancerad nivå utifrån en bedömning av personens reella kompetens, ska anses ha grundläggande behörighet även vid Linköpings universitet. SÄRSKILD BEHÖRIGHET 1. Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som ska gälla för att bli antagen till utbildningen. (4 kap. 2 HL, delvis) Utbildning på grundnivå och som vänder sig till nybörjare 2. De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får ayse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (7 kap. 8 HF) 3. De krav på särskild behörighet som ställs ska anges i områdesbehörigheter. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av behörighetskurser och sådana meritkurser som ayses i 18 (7 kap. HF). Behörighetskurser är de kurser i ett visst ämne som ställs som krav enligt 8 första stycket 1 (7 kap. HF). Områdesbehörigheter kan också omfatta sådana krav som anges i 8 första stycket 2. (7 kap. 9 HF)
Sid 6(15) 4. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka områdesbehörigheter som ska finnas. (7 kap. 9a HF) 5. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilken områdesbehörighet som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). (7 kap. 10a HF) 6. Högskolan får, i den mån krav på särskild behörighet ställs, bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla för andra utbildningar än de som ayses i 10 a (7 kap. HF). (7 kap. 10 HF) 7. Om det finns särskilda skäl, får Universitets- och högskolerådet medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 8 första stycket (7 kap. HF) än de som följer av den områdesbehörighet som behövs för den utbildningen. (7 kap. 11 HF) 8. Med "kurs som vänder sig till nybörjare i högskolan" menas i antagningssammanhang utbildning där den särskilda behörigheten inte ayser krav på kunskaper från en eller flera högskolekurser. 9. Beslut av en fakultetsstyrelse som innebär att en person bedöms ha särskild behörighet för utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare utifrån en bedömning av personens reella kompetens är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter prövningstillfället. 10. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha särskild behörighet för utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare utifrån en bedömning av personens reella kompetens, ska anses ha reell kompetens för motsvarande utbildning (ar) även vid Linköpings universitet. 11. Undantag från något eller några behörighetskrav for utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare ska göras om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfrlla behörighetskraven.
Sid 7(15) Utbildning på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare 12. De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får ayse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (7 kap. 25 HF) 13. Beslut av en fakultetsstyrelse som innebär att en person bedöms ha särskild behörighet för utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare utifrån en bedömning av personens reella kompetens är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter prövningstillfället. 14. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha särskild behörighet för utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare utifrån en bedömning av personens reella kompetens, ska anses ha reell kompetens för motsvarande utbildning (ar) även vid Linköpings universitet. 15. Undantag från något eller några behörighetskrav för utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare ska göras om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetskraven. Utbildning nå avancerad nivå 16. De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får ayse 1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som ska ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (7 kap. 31 HF) 17. För tillträde till utbildning som leder till speciallärar- eller specialpedagogexamen far de krav som ställs upp med stöd av 31 (7 kap. HF) inte omfatta krav på ett
Sid 8(15) självständigt arbete (examensarbete) eller motsvarande. (7 kap. 31a HF) 18. Beslut av en fakultetsstyrelse som innebär att en person bedöms ha särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå utifrån en bedömning av personens reella kompetens är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter prövningstillfcillet. 19. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå utifrån en bedömning av personens reella kompetens, ska anses ha reell kompetens för motsvarande utbildning (ar) även vid Linköpings universitet. 20. Undantag från något eller några behörighetskrav för utbildning på avancerad nivå ska göras om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppftlla behörighetskraven. URVAL 1. Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 (HL) första stycket ska högskolorna som studenter ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna. (4 kap 1 HL) 2. Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, ska urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om urval (4 kap. 3 HL) Utbildning på grundnivå och som vänder sig till nybörjare 3. Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som ayses i 20 (7 kap. HF), och 3. urvalsgrunder som ayses i 23 (7 kap. HF). Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. (7 kap. 12 HF) 4. Vid urval till en utbildning ska platserna fördelas med 1. minst en tredjedel på grundval av betyg, 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, och
Sid 9(15) 3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt 23 (7 kap. HF) bestämda urvalsgrunderna. (se punkt 5) Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får Universitets- och högskolerådet meddela föreskrifter om i vilken av de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som platsfördelning ska ske. (7 kap. 13 HF) 5. En högskola får, i den utsträckning som anges i 13 (7 kap. HF), bestämma urvalsgrunder bestående av 1. andra särskilda prov än högskoleprovet, 2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och 3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. (7 kap. 23 HF) 6. En högskola får i enstaka fall göra aysteg från 12 och 13 (7 kap. HF). Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 (7 kap. HF) och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. (7 kap. 16 HF) 7. Om det finns särskilda skäl, får Universitets- och högskolerådet medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 (7 kap. HF) och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 12 (7 kap. HF). Ett medgivande ska ayse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. (7 kap. 15 HF) 8. Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13 (7 kap. HF) ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. (7 kap. 17 HF) 9. Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns i bilaga 3 (till HF). I varje områdesbehörighet ska det utöver sådana behörighetskurser som ayses i 9 (7 kap. HF) ingå meritkurser. Meritkurser är sådana kurser från gymnasial utbildning som är särskilt meriterande vid urval och som inte utgör krav på grundläggande eller särskild behörighet. Meritkurser är 1. fördjupning i ämnet moderna språk, 2. fördjupning i ämnet svenskt teckenspråk för hörande,
Sid 10(15) 3. fördjupning i ämnet engelska, och 4. fördjupning i ämnet matematik. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter i övrigt om värdering av betyg. (7 kap. 18 HF) 10. Universitets- och högskolerådet far meddela föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser och betyg från utländsk utbildning ska anses motsvara i förhållande till de krav som anges i 5 första stycket 1 och 2 (7 kap. HF). (7 kap. 19 HF) 11. För alla högskolor i Sverige ska det finnas ett gemensamt högskoleprov. Universitets- och högskolerådet svarar för att ta fram provet. Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. (7 kap. 20 HF, delvis) 12. Den som vill delta i högskoleprovet ska betala en avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet. (7 kap. 21 HF) Utbildning på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare 13. Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som ayses i 20 (7 kap. HF), 3. tidigare utbildning, och 4. urvalsgrunder som ayses i 23 (7 kap. HF). Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 tredje stycket (7 kap. HF). (7 kap. 26 HF) 14. En högskola får i enstaka fall göra aysteg från 26 (7 kap. HF). Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 (7 kap. HF) och om sökanden genom tidigare utbildning,
Sid 11(15) arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. (7 kap. 27 HF) 15. Urvalsregler bör utformas så att den studerande ges möjlighet till kontinuitet i sina studier. Utbildning på avancerad nivå 16. Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som ayses i 20 (7 kap. HF), 3. tidigare utbildning, och 4. urvalsgrunder som ayses i 23 (7 kap. HF). Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 tredje stycket (7 kap. HF). (7 kap. 26 HF) 17. En högskola får i enstaka fall göra aysteg från 26 (7 kap. HF). Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 (7 kap. HF) och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. (7 kap. 27 HF) 18. Urvalsregler bör utformas så att den studerande ges möjlighet till kontinuitet i sina studier. ANT AGNINGSFÖRFARANDE 1. Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. I 2 och 3 förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas. Frågor om antagning avgörs av högskolan. Ett maskinellt framtaget besked om antagning gäller som högskolans beslut. (7 kap. 4 HF) 2. Lokal antagning som innebär ett urvalsförfarande sker normalt samordnat inom universitetet. Rektor kan i särskilda fall och efter framställan från fakultetsstyrelse medge undantag.
Sid 12(15) SEPARAT ANT AGNING 1. En högskola får besluta att sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet enligt förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor bara får antas till en utbildning vid separata antagningar. Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska anordnas till en utbildning. (7 kap. 4a HF) 2. Vid separat antagning enligt 4 a (punkt 1) ska i fråga om urval andra och tredje styckena tillämpas i stället för bestämmelserna om urval i 12-23, 26, 27 och 32 (7 kap. HF). Vid urval ska högskolan ta hänsyn till de sökandes meriter. Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Urvalsgrunderna ska bestå av sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. (7 kap. 32a HF) Anm: Bestämmelserna om separat antagning ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 15 augusti 2014. REGISTRERING Student som påbörjar utbildning på program eller kurs ska registrera sig och i förekommande fall avregistrera sig enligt bestämmelser som utfärdas av rektor och fakultetsstyrelse. ANST ÅND MED STUDIER FÖR ANTAGNA SAMT ST UDIEUPPEHÅLL 1. Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan 1. får anstånd med att påbörja studierna, eller 2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Det som anges i första stycket gäller också en studerande som ayses i 6 kap. 11 c (HF), om den del av utbildningen som högskolan ska anordna ges på grundnivå eller avancerad nivå. Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. (7 kap. 33 HF)
Sid 13(15) 2. Universitet och högskolor har inte rätt att besluta om föreskrifter som innebär att anstånd inte beviljas. ÖVERKLAGANDE 1. För prövning av överklaga nden av vissa beslut på högskoleväsendets område svarar en särskild överklagandenämnd. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. ( 5 kap. 1 HL) 2. Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas: 1. beslut om anställning vid en högskola, med undantag av anställning som doktorand, 2. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som ayses i 7 kap. 3 andra meningen eller 28 andra stycket (HF), 3. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet, 4. ayslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, 5. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 30 (HF) och beslut att en doktorand inte ska få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 (HF), 6. ayslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis, och 7. beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll. (12 kap. 2 HF) 3. Att beslut av en disciplinnämnd om aystängning och varning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a förvaltningslagen (1986:223). Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas (12 kap. 3 HF) 4. Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan författning än förvaltningslagen (1986:223). (12 kap. 4 HF) 5. Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. (12 kap. 5 HF) 6. Universitets- och högskolerådets beslut enligt högskolelagen (1992:1434) och denna förordning (Högskoleförordningen) får inte överklagas. (12 kap. 6 HF)
Sid 14(15) HÖGSKOLEFÖRORDNINGENS ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER För gällande övergångsbestämmelser hänvisas till högskoleförordningen. Högskoleförordningen finns elektroniskt tillgänglig under adress www.lagrummet.se. Den återges också på Universitetskanslersämbetets hemsida, www.uk-ambetet.se Denna antagningsordning träder i kraft den 1 juli 2012 och ersätter därvid tidigare universitets lokala regelsamling. Universitetsstyrelsen har vid sitt beslut den 11 juni 2012 rörande denna antagningsordning delegerat till rektor att vidta de förändringar, kompletteringar eller andra justeringar som är nödvändiga under förutsättning att förändringarna inte är av principiell betydelse eller av större vikt. Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. I beslutet har deltagit styrelsens ordförande Bengt Westerberg, universitetets rektor Helen Dannetun och övriga ledamöterna Riccardo Barchiesi, Per-Erik Ellström, Magnus Hall, Lars Hultman, Margareta Josefsson, Johan Liljegren, Agneta Westerdahl, Kadir Yusuf, Jan-Erik Ögren och Karin Öllinger. Vidare har närvarit prorektor Karin Fälth- Magnusson, revisionschef Margareta Fallsvik, personalföreträdarna Örjan Lönnevik och Marianne Plymoth, chefsjurist Göran Hessling, styrelsens sekreterare Maria Hoffstedt, informationsdirektör Lars Holberg, tillträdande studeranderepresentanterna Jenny Andersson, Oskar Lyding och Niclas Söör, universitetsdirektör Kent Waltersson, experten i allmänna frågor, Curt Karlsson, och planeringsdirektören Lars Rydberg, den sistnämnde föredragande. Mot bakgrund av universitetsstyrelsens beslut att till undertecknad rektor delegera att vidta de förändringar, kompletteringar eller andra justeringar till av universitetsstyrelsen beslutade regler som är nödvändiga (under förutsättning att förändringarna inte är av principiell betydelse eller av större vikt) beslutar rektor att antagningsordningen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet ska ha ovanstående lydelse. Beslut i detta ärende har fattats vid rektors beslutsmöte i närvaro av universitetsdirektör Kent Waltersson, chefsjuristen Göran Hessling, studeranderepresentant Albin Mannerfelt och rektors sekreterare Aneth Andersson efter föredragning av utbildningsdirektören Rydberg. ca Helen Dannetun,-3 )e) Lars Rydberg
Sid 15(15) Kopia till: Fakultetsstyrelserna Styrelsen för utbildningsvetenskap Institutionerna Prorektor Universitetsdirektören Universitetsförvaltningen (Ekström Lorentzon, Hess ling, Dryselius, Östring) Internrevisionen LiU-nytt De lokala fackliga organisationerna Studentkårerna