Sjötrafik 2015 Shipping goods 2015 Statistik 2016:17
Sjötrafik 2015 Shipping goods 2015 Statistik 2016:17
Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress: www.trafa.se Ansvarig utgivare: Brita Saxton Publiceringsdatum: 2016-05-25
Förord I denna rapport redovisar Trafikanalys den slutliga statistiken över de sjötransporter som passerade de svenska hamnarna under hela 2015. Utvalda delar av materialet har vi redan publicerat i en snabbare och preliminär sjöfartsstatistik, cirka tre månader efter varje kvartals utgång. För att följa upp utvecklingen och planera förändringar i transportsystemet är statistik en viktig kunskapskälla. Trafikanalys har ansvaret för att med officiell statistik beskriva sjöfarten och dess utveckling. Statistiken vänder sig till branschföreträdare, politiker, utredare, forskare, journalister och andra som vill hålla sig underrättade om sjöfartens utveckling. På sjöfartsområdet publicerar Trafikanalys också en årsrapport om handelsflottan, Svenska och utländska fartyg i svensk regi, och en rapport om rederiernas och hamnarnas ekonomi, Sjöfartsföretag. Insamling och bearbetning av uppgifter från hamnarna samt tabeller och analyser har gjorts av Statisticon AB på uppdrag av Trafikanalys. Projektledare på Statisticon har varit Charlotta Björk. Projektledare vid Trafikanalys har varit Fredrik Söderbaum. Tack till alla uppgiftslämnare som bistår med det oumbärliga underlaget till statistiken! Östersund i maj 2016 Per-Åke Vikman Avdelningschef 3
4
Innehåll Förord... 3 1 Sammanfattning... 7 2 Summary in English... 9 2.1 Main results... 9 3 Huvudresultat... 11 3.1 Fartygstrafik... 11 3.2 Passagerartransporter... 13 3.3 Total godshantering... 16 3.4 Utrikes varutransporter... 18 3.5 Inrikes varutransporter... 20 3.6 Godshantering, regionalt... 20 3.7 Transportarbetet med utrikes gods... 22 3.8 Transportarbetet med inrikes gods... 22 3.9 Den svenska sjöfartens utveckling... 23 3.10 Den nordiska sjöfartens utveckling... 27 4 Fakta om statistiken... 29 4.1 Inledning... 29 4.2 Statistiska storheter... 29 4.3 Objekt och population... 29 4.4 Variabler... 30 4.5 Redovisningsgrupper... 30 4.6 Referensperiod... 30 4.7 Frekvens... 30 4.8 Jämförbarhet över tiden... 30 4.9 Tillförlitlighet totalt... 31 4.10 Täckning... 31 4.11 Urval... 31 4.12 Mätning... 32 4.13 Beräkning av transportarbetet efter svenska kusten... 32 4.14 Bortfall... 32 4.15 Bearbetning... 33 4.16 Redovisning av osäkerhetsmått... 33 5
4.17 Primärmaterial... 33 5 Bilagor... 35 5.1 Förklaringar och definitioner... 35 5.2 Varugrupper enligt NST 2007... 36 5.3 Klassificering av lasttyp... 40 5.4 Geografiska områden... 41 42 5.5 Riksområden (NUTS II)... 43 5.6 Teckenförklaringar... 44 6 Tabeller... 45 6
1 Sammanfattning Under 2015 uppgick antalet fartygsanlöp till 76 456 en minskning med 2 procent. Med bruttodräktighet som mått ökade det sammanlagda tonnaget däremot med 2 procent och uppgick till 1 185 miljoner. Flertalet fartyg gick i direkt utrikes fart. År 2015 reste 26 miljoner passagerare med färjor som gick i utrikes trafik. Detta var en oförändrad nivå jämfört med föregående år. Stockholm och Helsingborg var de hamnar som hade flest fartygspassagerare, 8,4 respektive 7,7 miljoner. Antalet passagerare som reste till och från Gotland uppgick till 1,7 miljoner. Under perioden 2001 2015 har det totala antalet passagerare på fartyg till och från utlandet samt Gotland varierat mellan 29 och 33 miljoner. Det högsta antalet noterades 2004 och det lägsta 2013. Under 2014 2015 ökade antalet passagerare något. Det hanterades totalt 170 miljoner ton gods över kaj i de svenska hamnarna, varav 92 miljoner ton lossades och 78 miljoner ton lastades. Detta var en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Såväl lastade som lossade godskvantiteter ökade med 1 procent vardera. Godskvantiteterna ökade för de flesta lasttyperna, särskilt för flytande bulk och torrbulkgods med 4 respektive 5 procent. Av de 92 miljoner ton gods som lossades under året, varav 11 miljoner ton fraktats inom Sverige, svarade de nordiska grannländerna för 21 miljoner ton och övriga länder inom EU för 39 miljoner ton. De fem största hamnarna svarade tillsammans för hälften av landets totala godshantering. Transportarbetet med utrikes gods uppgick till 29,3 miljarder tonkilometer en ökning med 3 procent från 28,4 miljarder föregående år. Transportarbetet med inrikes gods ökade jämfört med föregående år med 4 procent till 6,9 miljarder tonkilometer. 7
8
2 Summary in English Transport Analysis is the government agency responsible for official statistics of Sweden within transport and communication. This report is based on data according to council directive 2009/42/EC On statistical returns in respect of carriage of goods and passengers by sea. The results of this study are based on data from all Swedish ports. 2.1 Main results During 2015, 26 million passengers were transported to and from Sweden. The number of arriving ship passengers from other countries was 13,2 million. 40 per cent of the arriving passengers came from Danish ports, 34 per cent from Finnish ports and 8 per cent from German ports. The number of passengers transported to and from the island of Gotland was 1,7 million. During 2015, 170 million tonnes of goods were handled in Swedish ports. The volume of goods increased by 1 per cent compared to 2014. The quantity of unloaded goods increased by 1 per cent to 92 million tonnes, of which 11 million tonnes were shipped from other Swedish ports. Most of the foreign goods had been loaded in other Nordic countries or by other EU-members. The quantity of loaded goods amounted to 78 million tonnes, an increase by 1 percent compared to 2014. The total foreign goods traffic on ships amounted to 147 million tonnes. This was a increase by 1 per cent compared to 2014. The transport performance of ships in foreign traffic along the Swedish coast and on the lakes Vänern and Mälaren (by sea-going vessels) amounted to 29 300 million tonne-kilometres in 2015. The quantity of goods unloaded in domestic traffic was 11 million tonnes 2015, an amount corresponding to that of 2014. The transport performance for domestic goods amounted to 6 900 million tonne-kilometres in 2015. The average distance was 610 kilometres. The five biggest Swedish ports, of total gross weight of goods handled, accounted for 50 per cent of the total weight of goods in Swedish ports. 9
10
3 Huvudresultat 3.1 Fartygstrafik Anlöpen i de svenska hamnarna under 2015 uppgick till 76 456 fartyg. Detta innebar en minskning med 2 procent jämfört med året innan. Med bruttodräktighet som mått har det sammanlagda tonnaget däremot ökat med 2 procent och uppgick till sammanlagt 1 185 miljoner. Flertalet av fartygen gick i direkt utrikes fart (sammanfattningstabell i tabellbilaga). Passagerarfartyg och färjor inklusive rorofartyg svarade för 56 793 anlöp. Detta motsvarade 74 procent av samtliga fartygsanlöp (tabell 2C i tabellbilaga). Genomsnittlig bruttodräktighet, tusental 70 60 50 40 30 20 10 0 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '13 '14 '15 Passagerarfartyg Kryssningsfartyg Figur 3.1: Genomsnittlig bruttodräktighet för ankommande passagerar- och kryssningsfartyg i svenska hamnar 2000 2015 Under perioden 2000 2015 har den genomsnittliga storleken på ankommande fartyg, med bruttodräktighet som mått, tydligt ökat i de svenska hamnarna. Samtliga fartygstyper visar på uppåtgående trender, men den överlägset största ökningen återfinns hos kryssningsfartyg. År 2015 var den genomsnittliga storleken på ankommande kryssningsfartyg 132 procent större jämfört med 2004 (Figur 3.1). 11
Genomsnittlig bruttodräktighet, tusental 16 14 12 10 8 6 4 2 0 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '13 '14 '15 Tankfartyg Containerfartyg Bulkfartyg Övriga lastfartyg Figur 3.2: Genomsnittlig bruttodräktighet för ankommande lastfartyg i svenska hamnar 2000 2015 Hos de lastfartyg som anlöper de svenska hamnarna återfinns den största ökningen i genomsnittlig storlek hos containterfartygen, vilka under 2014 var 80 procent större jämfört med 2000. Nedgången för containerfartyg 2015 beror på att några av de allra största fartygen ersattes av mindre under en kortare tidsperiod. Av de olika typerna av lastfartyg är det endast containerfartyg och bulkfartyg som har ökat i både antal och bruttodräktighet under perioden 2000 2015. Övriga lastfartyg inkluderar här specialiserade fartyg, torrlastpråmar, offshorefartyg och övriga torrlastfartyg (Figur 3.2). 12
3.2 Passagerartransporter Karta 1: Passagerartrafik till och från svenska hamnar 2015. Linjernas storlek är baserade på total passagerarmängd 1. Under 2015 uppgick antalet passagerare i utrikes färjetrafik till 26 miljoner, vilket är samma nivå som året innan. Av passagerarna hade 40 procent rest till eller från danska hamnar, 34 procent till eller från finska hamnar och 8 procent till eller från tyska hamnar (Figur 3.3) (tabell 11A och 11B i tabellbilagan). 1 Linjerna på kartan markerar färjetrafikens ungefärliga sjöväg. 13
12 Passagerare Passengers Miljontal 10 8 6 4 2 0 Sverige Danmark Sverige Finland Sverige Tyskland Sverige övriga länder Figur 3.3: Antal passagerare i utrikes passagerar- och färjetrafik 2015, miljontal. Den mest frekventa linjen var Helsingborg Helsingör med 28 066 ankommande fartyg. Antalet inresta passagerare på dessa fartyg uppgick till 3,8 miljoner. Linjerna Stockholm Åbo och Stockholm Helsingfors transporterade 1,4 respektive 1,2 miljoner passagerare till Sverige (tabell 11A och 11B i tabellbilaga). Under 2015 reste 1,7 miljoner passagerare till och från Gotland. Detta var en ökning med 4 procent jämfört med året innan. Den största linjen var Nynäshamn Visby med 1,3 miljoner passagerare, vilket motsvarar 76 procent av Gotlandsresenärerna. Linjen Oskarshamn Visby valdes av 0,4 miljoner passagerare (sammanfattningstabell i tabellbilaga). 14
Karta 2: De största svenska hamnarna efter antal passagerare 2015, 1 000-tal. Stockholm och Helsingborg var de hamnar som hade flest fartygspassagerare, 8,4 respektive 7,7 miljoner (Karta 2) (tabell 1 i tabellbilaga). 15
3.3 Total godshantering Under 2015 hanterades totalt 170 miljoner ton gods i de svenska hamnarna, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Såväl lastade som lossade godskvantiteter ökade med 1 procent vardera (tabell 3A 3C i tabellbilaga). Under året hanterade hamnarna totalt 64 miljoner ton flytande bulk, 30 miljoner ton torr bulk och 13 miljoner ton containergods. Rorogods (lastbilar, släp, järnvägsvagnar med mera) svarade för 45 miljoner ton och annan last (skogsprodukter, järn- och stålprodukter med mera) för 17 miljoner ton. Godskvantiteterna ökade för alla lasttyper utom för containergods och annan last. Störst ökningar återfinns hos flytande bulk och torrbulkgods med 4 procent respektive 5 procent (tabell 2A i tabellbilaga). Miljoner ton 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Lossat gods, unloaded goods Lastat gods, loaded goods 2011 2012 2013 2014 2015 Sverige Övriga EU-länder Övriga Norden Övriga länder och okänt land Figur 3.4: Total godshantering i svenska hamnar 2011 2015 uppdelad på lossat (svart) respektive lastat (grönt) och fördelad efter transporternas lastnings- respektive lossningsregion. Kvantitet i miljoner ton. Under året lossades 92 miljoner ton gods, varav 11 miljoner ton hade fraktats inom Sverige. De nordiska grannländerna svarade för 21 miljoner ton och övriga länder inom EU för 39 miljoner ton. 16
I hamnarna lastades 78 miljoner ton gods, varav 12 miljoner ton transporterades till annan svensk hamn. Övriga Norden samt övriga EU dominerade kraftigt som mottagare av det gods som skeppades ut från Sverige med 15 respektive 42 miljoner ton gods (Figur 3.4) (tabell 3A 3C i tabellbilaga). 18 Lossad råolja, unloaded crude oil Lastad råolja, loaded crude oil Miljoner ton 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2011 2012 2013 2014 2015 Sverige Övriga EU-länder Övriga Norden Övriga länder och okänt land Figur 3.5: Hantering av råolja och raffinerade petroleumprodukter i svenska hamnar 2011 2015, uppdelad efter lossat (svart) respektive lastat (grönt) och fördelad efter transporternas lastnings- respektive lossningsregion. Kvantitet i miljoner ton. Under året lossades 38 miljoner ton petroleumprodukter inklusive råolja, vilket var en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Frakterna kom huvudsakligen från ett nordiskt grannland eller från länder utanför EU, medan cirka 5 miljoner ton hade lastats i Sverige. I hamnarna lastades även betydande kvantiteter petroleumprodukter 22 miljoner ton. Av dessa transporterades 5 miljoner ton till annan svensk hamn (Figur 3.5) (tabell 3A 3C i tabellbilaga). 17
Lossat övrigt gods, unloaded other goods Lastat övrigt gods, loaded other goods 40 Miljoner ton 35 30 25 20 15 10 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 Sverige Övriga EU-länder Övriga Norden Övriga länder och okänt land Figur 3.6: Hantering av övrigt gods i svenska hamnar 2011 2015 uppdelad efter lossat (svart) respektive lastat (grönt) och fördelad efter transporternas lastnings- respektive lossningsregion. Kvantitet i miljoner ton. I hamnarna lossades 54 miljoner ton övrigt gods och 56 miljoner ton lastades (Figur 3.6) (tabell 3A 3C i tabellbilaga). Frakterna till och från övriga EU-länder dominerade kraftigt. 3.4 Utrikes varutransporter År 2015 transporterades totalt 147 miljoner ton utrikes gods på fartyg till och från svenska hamnar. Detta var en ökning med 1 procent jämfört med året innan. Under året lossades 81 miljoner ton gods som hade fraktats med fartyg från utlandet, vilket var en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. De lastade kvantiteterna till utländska hamnar uppgick till 66 miljoner ton, vilket även detta motsvarar en ökning med 1 procent sedan föregående år (sammanfattningstabell i tabellbilaga). De utrikes varutransporterna ökade särskilt för lasttypen flytande bulk med 7 procent. De dominerande varutyperna för flytande bulk till och från svenska hamnar var råolja och raffinerade petroleumprodukter. 18
Figur 3.7: Svenska hamnars största handelsländer 2015, med fördelning på ankommande och avgående utrikes gods. Källa: tabell 5A och 5B i tabellbilagan. Anm.: Illustrationen avser ett utdrag ur totala mängden ankommande och avgående utrikes gods sorterat på svenska hamnars tio största handelsländer. Diagrammets nedre del avser godsets hantering i Sverige och den övre delen avser hanteringen av samma gods i de andra länderna. De tio största handelsländerna stod tillsammans för 81 procent av den utrikes varutrafiken 2015, varav Tyskland stod för 17 procent. För majoriteten av dessa fanns en balans mellan godskvantiteterna avseende avgående och ankommande gods, undantaget Ryssland, Norge och Lettland för vilka lossat gods dominerade (Figur 3.7) (tabell 5A och 5B i tabellbilaga). 19
3.5 Inrikes varutransporter Under 2015 lossades 11 miljoner ton gods som hade fraktats på fartyg inom Sverige. Godset hade därmed även lastats i en svensk hamn (uppgifterna för godshantering avser både lossning och lastning). Detta var en något lägre nivå jämfört med föregående år. En stor del av det gods som fraktas på fartyg i inrikes trafik utgörs av raffinerade petroleumprodukter. Under 2015 uppgick andelen till 40 procent. Malm och andra produkter från utvinning svarade för 21 procent (tabell 6A och 6B i tabellbilaga). 3.6 Godshantering, regionalt De västsvenska hamnarna (Hallands län och Västra Götalands län) hanterade tillsammans 70 miljoner ton gods. Detta motsvarade 41 procent av Sveriges totala godsmängd. Regionens andel var ännu högre för flytande bulkgods 72 procent (Figur 3.8). Hamnarna i Sydsverige (Skåne län och Blekinge län) hanterade 38 miljoner ton. Deras andel av den totala svenska godshanteringen uppgick till 23 procent. Flera av de större färjehamnarna ligger i Sydsverige. Dessa svarade för 59 procent av hela Sveriges rorogods (tabell 12 i tabellbilaga). Lossade varor Unloaded goods Lastade varor Loaded goods Miljoner ton 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Figur 3.8: Lossade (svart) och lastade (grönt) godsmängder efter riksområden (NUTS II) 2015. Kvantitet i miljoner ton. 20
Karta 3: De största svenska hamnarna efter hanterad godsmängd 2015. Kvantitet 1 000 ton. Hälften av den svenska godshanteringen utfördes i de fem största hamnarna Göteborg, Brofjorden, Trelleborg, Malmö och Luleå. Göteborg var störst, där hanterades 38 miljoner ton (Karta 3). 21
3.7 Transportarbetet med utrikes gods Under 2015 uppgick transportarbetet med utrikes gods på svenskt vatten till 29,3 miljarder tonkilometer. Detta var en ökning med 3 procent. Medeltransportsträckan på svenskt vatten uppgick till 199 kilometer (Figur 3.9) (sammanfattningstabell i tabellbilaga). 9 000 Miljarder tonkilometer 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-199 km 200-399 km 400-599 km 600-799 km 800-999 km 1000- km Transportavstånd Figur 3.9:Transportarbete med utrikes gods på fartyg fördelat på transportavstånd 2015. Kvantitet miljarder tonkilometer. 3.8 Transportarbetet med inrikes gods Transportarbetet med inrikes gods under året uppgick till 6,9 miljarder tonkilometer. Detta var en ökning sedan föregående år med 4 procent. Medeltransportsträckan uppgick till 610 kilometer (sammanfattningstabell i tabellbilaga). 22
3.9 Den svenska sjöfartens utveckling Miljoner ton 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '13 '14 '15 Totalt Lossade varor Lastade varor Figur 3.10: Hanterade godsmängder i svenska hamnar 2000 2015. Kvantitet i miljoner ton. Under åren 2000 2008 ökade godshanteringen i de svenska hamnarna från 160 till 188 miljoner ton. År 2009 minskade godsmängden på grund av den internationella lågkonjunkturen. Året därpå skedde en återhämtning, men denna följdes av en gradvis nedgång så att 2013 års godsmängd, 162 miljoner ton, var på samma nivå som 2009 års godsmängd. År 2014 ökade den svenska godshanteringen för första gången sedan 2010, även om det inte nådde upp till samma höga nivå. År 2015 uppgick godsmängden till 170 miljoner ton, vilket visar på en fortsatt ökning. Under hela perioden har den lossade godsmängden varit större än den lastade med en genomsnittlig skillnad på 13 miljoner ton (Figur 3.10). 23
Miljoner ton 80 70 60 50 40 30 20 10 0 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '13 '14 '15 Flytande bulk Torr bulk Containrar Roroenheter Annan last Figur 3.11: Hanterade godsmängder i svenska hamnar efter lasttyp 2000 2015. Kvantitet i miljoner ton. Av de redovisade lasttyperna har flytande bulk under samtliga år varit vanligast förekommande och svarat för något mer än en tredjedel av den hanterade godsmängden. Under 2015 ökade denna hantering med 4 procent. Den flytande bulkens andel av den totala godsmängden uppgick då till 38 procent (Figur 3.11) (tabell 2A i tabellbilaga). Hanteringen av roroenheter ökade kraftigt under åren 2001 2007, men minskade under de följande åren. De senaste åren har emellertid hanteringen legat på en jämn nivå och 2015 svarade roroenheter för drygt en fjärdedel av hamnarnas godshantering. Hanteringen av torr bulk följer samma mönster som den totala godshanteringen, med en nedgång 2009 följt av en återhämtning och sedan en nedgång under 2013, till 2009 års nivå. Torr bulk har 2015 uppvisat den största relativa ökningen av de redovisade lasttyperna med 5 procent. Hanteringen av annan last (skogsprodukter, järn- och stålprodukter med mera) har däremot minskat något de senaste två åren. 24
Miljontal 34 33 32 31 30 29 28 27 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '13 '14 '15 Antal passagerare Figur 3.12: Antal passagerare i svenska hamnar 2001 2015 (exklusive besökande kryssningspassagerare), miljontal. Under perioden 2001 2015 har det totala antalet passagerare, exklusive besökande kryssningspassagerare, på fartyg till och från utlandet samt Gotland varierat mellan 29 och 33 miljoner. Det högsta antalet noterades 2004 och det lägsta 2013. Under 2014 2015 ökade antalet passagerare något (Figur 3.12) (tabell 2B i tabellbilaga). Antalet resenärer var högre innan Öresundsbron öppnades den 1 juli år 2000. 25
700 600 500 400 300 200 100 0 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '13 '14 '15 Besökande kryssningspassagerare, 1 000-tal Antal kryssningsfartyg Figur 3.13: Antal anlöp med kryssningsfartyg i svenska hamnar och antal besökande kryssningspassagerare i tusental, 2004 2015. Under perioden 2004 2015 ökade antalet besökande kryssningspassagerare med 138 procent från 235 000 till 559 000, vilket är något lägre än den rekordnivå som noterades 2014. Även antalet kryssningsanlöp har minskat jämfört med föregående år med 6 procent. Under 2015 var antalet kryssningsanlöp 371 (Figur 3.13) (tabell 2B och 2C i tabellbilaga). Tusental 120 100 80 60 40 20 0 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '13 '14 '15 Antal fartyg Passagerarfartyg och färjor Figur 3.14: Antal fartygsanlöp i svenska hamnar, ankommande fartyg 2000 2015, 1 000-tal. 26
Under åren 2001 2015 har antalet fartygsanlöp minskat med en tredjedel från 114 281 till 76 456 (Figur 3.14) (tabell 2B och 2C i tabellbilaga). 3.10 Den nordiska sjöfartens utveckling Miljoner ton 250 200 150 100 50 0 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '13 '14 '15 Norge Sverige Danmark Finland Figur 3.15: Lastat och lossat gods i hamnarna i de nordiska länderna 2000 2015. Källa för utländska data är Eurostats databas mars 2016. Kvantitet miljoner ton. Norge är det nordiska land som haft den största godshanteringen över kaj. Under åren 2002 2014 varierade denna mellan 183 och 207 miljoner ton. Den svenska godshanteringen varierade under 2000 2015 mellan 153 och 188 miljoner ton. Under 2015 var den 170 miljoner ton, vilket är en ökning från 2014 års nivå på 167 miljoner ton (Figur 3.15). Både de danska och finska hamnarnas godshantering låg fram till 2009 på ungefär 100 miljoner ton. För åren 2010 2014 kan man däremot se att Finland hanterat mellan 10 och 25 miljoner ton mer gods än Danmark (tabell 13 i tabellbilaga). 27
Miljontal 60 50 40 30 20 10 0 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '13 '14 '15 Norge Sverige Danmark Finland Figur 3.16: Antal kryssnings- och färjepassagerare i hamnarna i de nordiska länderna (exklusive besökande kryssningspassagerare) 2001 2015, miljoner. Källa för utländska data är Eurostats databas april 2016. Danmark är det nordiska land som haft flest kryssnings- och färjepassagerare (exklusive besökande kryssningspassagerare). Antalet resenärer minskade kraftigt under åren kring millennieskiftet efter det att broarna över Stora Bält och Öresund öppnats. Under åren 2001 2014 reste mellan 41 och 48 miljoner passagerare till och från danska hamnar (Figur 3.16). Under motsvarande period reste 16 18,5 miljoner passagerare till och från hamnar i Finland drygt hälften så många som i Sverige. Passagerarantalet i Finland har ökat stadigt och låg 2013 2014 på de högsta nivåerna under de 18 år som statistiken är jämförbar (tabell 14 i tabellbilaga). 28
4 Fakta om statistiken 4.1 Inledning Detta kapitel är en sammanfattning av Beskrivning av statistiken som publiceras separat. Undersökningar om sjötrafik har genomförts sedan 1960. Statistiken har producerats av Kommerskollegium och därefter av SCB samt Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Mellan 2010 och 2012 producerade SCB uppgifterna på uppdrag av Trafikanalys. Från och med 2013 produceras statistiken av Statisticon AB på uppdrag av Trafikanalys. Syftet med undersökningen är att få underlag för att kunna följa upp utvecklingen av, och planera förändringar i transportsystemet. Statistiken syftar till att belysa fartygs-, varu- och passagerartrafiken i svenska hamnar. Både utrikes och inrikes transporter ingår i statistiken. 4.2 Statistiska storheter Undersökningen om sjötrafik avser att ta fram statistik om trafik till och från svenska hamnar och lastageplatser. De viktigaste målstorheterna är: - Transporterad godsmängd totalt samt efter varukod och lasttyp - Antal passagerare - Antal anlöp, ankommande och avgående - Antal fartyg Statistiken är uppdelad på in- och utrikes trafik. 4.3 Objekt och population Undersökningens målobjekt är havsgående fartyg med en bruttodräktighet om minst 20 som anlöper svenska hamnar och lastageplatser för att lossa/lasta gods eller för att embarkera/debarkera passagerare. 29
4.4 Variabler De variabler som samlas in i undersökningen framgår av blanketten. Den postala blanketten återfinns i bilaga 1 i dokumentet Beskrivning av statistiken. Innehållet motsvarar de uppgifter som efterfrågas via webbformuläret respektive systemfiler. 4.5 Redovisningsgrupper Skattningar av målstorheter presenteras dels totalt för riket dels uppdelat på olika redovisningsgrupper. Här presenteras de redovisningsgrupper som används. - In- och utrikes trafik - Fartygstyp - Varukod - Lasttyp - För passagerartrafik riks- eller kustområde 4.6 Referensperiod Statistiken avser år 2015. 4.7 Frekvens Uppgifter samlas in varje kvartal. Statistiken publiceras kvartalsvis i form av tabeller. Årsstatistiken publiceras i en rapport, som utöver tabeller även innehåller beskrivande text och diagram. 4.8 Jämförbarhet över tiden Från och med 1996 har denna undersökning genomförts enligt EU-direktiv. Tidigare undersökningar har byggt på en kombination av uppgifter från hamnarna, inrikes varutrafik, samt uppgifter från utrikeshandelsstatistiken fördelad på transportsätt, och utrikes varutrafik. För åren 1979 1981 och 1995 användes för den utrikes varutrafiken Tullverkets fartygsdeklarationer. Före 1974 inhämtades även den utrikes varutrafiken via enkät till hamnarna. Redovisningen skiljer sig också något från tidigare undersökningar, bland annat har varuklassificeringen anpassats till EU:s transportstatistiska varunomenklatur NST/R 1996 2007. Från och med 2008 används varunomenklaturen NST 2007. 30
4.9 Tillförlitlighet totalt Baserat på definitionen av populationen ovan kan undersökningen sägas täcka den efterfrågade populationen. Det finns inget objektsbortfall i undersökningen. Samtliga hamnar i undersökningen har lämnat uppgifter för samtliga kvartal de haft trafik. Det partiella bortfallet, det vill säga att registrering av anlöp saknas är okänt men antas vara litet. Bedömningen är att rapporteringen av trafik är god och att statistiken därmed är fullständig. Däremot är uppgifter om varugrupp/varukod ofullständig, särskilt för enhetsgods. Skälet till detta är att hamnen i vissa fall saknar fullständiga uppgifter om lastens innehåll. I de fall där man känner till lastens innehåll väljs befintlig varukod. Omkring en tredjedel av godsmängden var under 2015 klassificerad som oidentifierbart gods eller andra varor, ej tidigare specificerade. Exakta uppgifter om lastens destination/ursprung i form av hamn eller land- /kustkod saknas också i viss utsträckning. Under 2015 saknas uppgift om hamnkod för mindre än 1 procent av den hanterade godsmängden inom Sverige. Cirka 1 procent av den hanterade godsmängden inom EU/EES saknar uppgift om hamnkod, enligt en fastställd nomenklatur, för lastens destinations- eller ursprungshamn. Ett fåtal anlöp rapporteras med eftersläpning och kan därmed saknas i årsstatistiken. Betydelsen för statistiken antas vara försumbar. Några av de större hamnarna brukar själva redovisa uppgifter om sin verksamhet offentligt, och vid jämförelser mellan dessa uppgifter och de uppgifter som samma hamnar lämnar till statistiken är överenstämmelsen god. Trafikanalys har inte gjort detta på något systematiskt sätt. 4.10 Täckning Utöver svarande hamnar finns ett antal så kallade vilande hamnar. Dessa hamnar har inte några anlöp av fartyg som ingår under det aktuella åre. Regelbunden kontakt tas med de vilande hamnarna för att kontrollera om de kommer att ha någon trafik som ska ingå i statistiken under kommande kvartal. Om en hamn informerar om att de lagt ner sin verksamhet och inte kommer att återuppta den stryks hamnen ur intressepopulationen. 4.11 Urval Undersökningen är en totalundersökning och har ingen urvalsosäkerhet. Eventuellt tillkommande hamnar, som varken Trafikanalys eller branschorganisationen Sveriges Hamnar får kunskap om, utgör en osäkerhetskälla. 31
4.12 Mätning Insamling av uppgifter till sjötrafikstatistiken görs på flera olika sätt. Det vanligaste är att hamnarna gör uttag ur sina verksamhetssystem och skickar textfiler eller Excelfiler. Uppgifter kommer även via ett webbformulär. I de undantagsfall då det återstår ofullständiga lastanlöp för enhetsgods vid datainsamlingens slut, där inga kompletterande uppgifter har inkommit via återkontakter, görs imputeringar för antalet enheter med last och bruttovikt. Som imputationsvärde används här medelvärdet för respektive lasttyp, vilka beräknas av samtliga fullständiga lastanlöp. För att undvika imputering av orimliga värden exkluderas extremvärden innan beräkningarna görs. Imputeringar bidrar med en osäkerhet i data, varför metoden undviks så långt det är möjligt till förmån för att rätta lastanlöp. Det förekommer att uppgiftslämnare reviderar sina egna uppgifter för tidigare inrapporterade kvartal. Vanligtvis genomförs revideringar av statistiken vid publicering av nästkommande kvartal eller vid fastställande av årsstatistik för leverans till Eurostat. Storleken på revideringarna varierar mellan kvartalen. 4.13 Beräkning av transportarbetet efter svenska kusten Transportarbete kan beskrivas som mängden transporterat gods eller personer multiplicerat med transporterad sträcka. Skillnad görs på godstransportarbete och persontransportarbete. I dokumentet Beskrivning av statistiken finns en beskrivning av hur godstransportarbetet modellberäknas i undersökningen. Persontransportarbete för utrikes passagerartrafik modellberäknas på motsvarande sätt. 4.14 Bortfall Samtliga hamnar inkom med svar under årets samtliga kvartal och något objektsbortfall förekom därmed inte. Det går inte att veta säkert om samtliga anlöp har rapporterats in. Om enstaka anlöp eller en liten del av godsmängden saknas vid rapportering från en enskild hamn kan det vara svårt att identifiera om skillnaden är liten jämfört med tidigare rapporterade uppgifter. Vid större förändringar av till exempel antal anlöp eller godsmängd mellan kvartal eller jämfört med motsvarande kvartal tidigare år kontaktas alltid hamnen för bekräftelse av förändringen. Åtgärden bedöms reducera omfattningen av oavsiktligt eller partiellt bortfall. 32
4.15 Bearbetning Insamlade uppgifter genomgår granskning och i vissa fall rättning. Vid bearbetning råder full spårbarhet för att hålla ner risken för fel i hanteringen. Uppgifterna kontrolleras i flera steg för att minska risken för bestående felaktigheter. 4.16 Redovisning av osäkerhetsmått Kvantitativa osäkerhetsmått redovisas inte. 4.17 Primärmaterial Primärmaterialet förvaras hos Statisticon i databaser. Primärmaterialet är sekretessbelagt men kan lämnas ut för vissa väl definierade ändamål, under förutsättning att sekretessen kan bevaras. Kontakta Trafikanalys för mer information. 33
34
5 Bilagor 5.1 Förklaringar och definitioner Handelsfartyg Skepp som används för transporter av varor och eller passagerare. Passagerarfartyg och färjor Passagerar- och färjetrafik mellan Sverige och utlandet blir belyst i tabellerna 10 och 11. Uppgifterna avser trafik med rorofartyg och med övriga passagerarfartyg. Redovisningen av antal fartyg avser den hamn varifrån fartyget närmast har ankommit/vartill fartyget närmast har avgått. Uppgifter om passagerare och gods avser däremot den hamn där passagerarna gått ombord/gått iland respektive godset lastats på/lossats från fartyget. Den totala utrikes godstrafiken redovisas samlat i tabellerna 4 och 5. Bruttodräktighet Bruttodräktigheten anger fartygets storlek och bygger på fartygets totala inneslutna rymd. Varuklassificering Klassificering av gods följer från och med 2008 EU:s transportstatistiska varunomenklatur NST 2007. Beskrivning återfinns på sidan 29. Bruttovikt i ton Transporterat gods redovisas inklusive emballage men exklusive vikten av containrar och lastbärare. Hanterad godsmängd/godshantering Gods som transporteras på fartyg hanteras två gånger; först i den hamn där det lastas på fartyget och sedan i den hamn där det lossas. Den svenska statistiken omfattar godshanteringen i svenska hamnar. För gods som transporteras mellan två svenska hamnar omfattar statistiken därmed både lossad och lastad godsmängd. Avsändarland/Mottagarland För utrikes gods som lossats/lastats i Sverige avses det land där lasten tagits ombord på/lämnat fartyget. 35
Gods på lastfordon Gods som transporteras på lastfordon har i de fall då detta går att fördela på varugrupp, redovisats under respektive varugrupp (tabell 4 7) medan det i övriga fall redovisats som gods på lastfordon. Det är inte alltid känt för uppgiftslämnaren vilken typ av gods som transporteras på redovisade lastfordon, varför varugruppen i dessa fall anges som oidentifierbart gods. I redovisningen av gods på lastfordon ingår bland annat godstransporter på lastbilar och järnvägsvagnar som fraktas ombord på rorofartyg. Containergods Gods i containrar har i de fall då detta går att fördela på varugrupp, redovisats under respektive varugrupp medan det i övriga fall redovisats som containergods. Den totala redovisningen av containergods finns i tabellerna 9A och 9B. NUTS NUTS - Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques - är EU:s hierarkiska regionindelning för statistikredovisning i flera nivåer som bland annat tillämpas i EU-länderna. 5.2 Varugrupper enligt NST 2007 Commodity groups in NST 2007 terms. Huvudgrupp/Grupp Division/Group 01 Jordbruks-, jakt- och skogsbruksprodukter; fisk och andra fiskeriprodukter Spannmål Potatis Sockerbetor Products of agriculture, hunting, and forestry; fish and other fishing products Cereals Potatoes Sugar beet Annan färsk frukt och färska grönsaker Other fresh fruit and vegetables Skogsbruksprodukter Products of forestry and logging Levande växter och blommor Live plants and flowers Andra ämnen av vegetabiliskt Other substances of vegetable origin ursprung Levande djur Live animals Obearbetad mjölk från nötkreatur, får Raw milk from bovine cattle, sheep and och getter goats Andra råvaror av animaliskt ursprung Other raw materials of animal origin Fisk och andra fiskeriprodukter Fish and other fishing products 02 Stenkol och brunkol; råpetroleum Coal and lignite; crude petroleum and och naturgas natural gas Stenkol och brunkol Coal and lignite Naturgas Natural gas Råpetroleum Crude petroleum 36
03 Metallhaltiga malmer och övriga produkter från gruvor och stenbrott; torv; uranmalm och toriummalm Järnmalm Icke-järnmalm, utom uranmalm och toriummalm Kemiska och (naturliga) mineraliska gödselmedel Salt Sten, sand, grus, lera, torv och diverse andra produkter från utvinning av malmer och mineral Uranmalm och toriummalm Metal ores and other mining and quarrying products; peat; uranium and thorium ores Iron ores Non-ferrous metal ores (except uranium and thorium ores) Chemical and (natural) fertilizer minerals Salt Stone, sand, gravel, clay, peat and other mining and quarrying products n.e.c. Uranium and thorium ores 04 Livsmedel, dryckesvaror och tobak Food products, beverages and tobacco Kött, oberedda hudar och skinn samt Meat, raw hides and skins and meat köttprodukter products Beredd och hållbarhetsbehandlad fisk Fish and fish products, processed and och fiskeprodukter preserved Beredda och hållbarhetsbehandlade Fruit and vegetables, processed and frukter, bär och köksväxter preserved Animaliska och vegetabiliska oljor och Animal and vegetable oils and fats fetter Mejerivaror och glass Dairy products and ice cream Kvarnprodukter, stärkelse, Grain mill products, starches, starch stärkelseprodukter och beredda products and prepared animal feeds djurfoder Drycker Övriga livsmedel och tobaks-varor (utom transporterade via pakettjänster eller som samlastat gods) Övriga livsmedel och tobaks-varor, transporterade via paket-tjänster eller som samlastat gods 05 Textil- och beklädnadsvaror; läder och lädervaror Textilvaror Kläder och pälsvaror Läder och lädervaror 06 Trä och varor av trä och kork (utom möbler); varor av halm och andra flätningsmaterial; massa, papper och pappersvaror; trycksaker och ljudmedia Varor av trä och kork (utom möbler) Massa, papper och pappersvaror Trycksaker och ljudmedia 07 Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter Stenkolsprodukter; briketter och liknande fasta bränslen Flytande raffinerade petroleumprodukter Beverages Other food products n.e.c. and tobacco products (except in parcel service or grouped) Various food products and tobacco products in parcel service or grouped Textiles and textile products; leather and leather products Textiles Wearing apparel and articles of fur Leather and leather products Wood and products of wood and cork (except furniture); articles of straw and plaiting materials; pulp, paper and paper products; pri Products of wood and cork (except furniture) Pulp, paper and paper products Printed matter and recorded media Coke and refined petroleum products Coke oven products; briquettes, ovoids and similar solid fuels Liquid refined petroleum products 37
Gasformiga, kondenserade eller komprimerade petroleumprodukter Fasta eller vaxartade raffinerade petroleumprodukter 08 Kemikalier, kemiska produkter och konstfibrer; gummi- och plastvaror; kärnbränsle Kemiska basprodukter av mineraliskt ursprung Kemiska basprodukter av organiskt ursprung Kväveföreningar och gödselmedel (utom naturgödsel) Plaster och syntetgummi i obearbetad form Läkemedel och färdigvaror från kemisk industri inkl. bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter Gummi- och plastvaror Kärnbränsle 09 Andra icke-metalliska mineraliska produkter Glas och glasvaror, keramiska produkter och porslinsprodukter Cement, kalk och gips Andra byggnadsmaterial, färdigvaror 10 Metaller; metallvaror, utom maskiner och apparater Järn, stål och ferrolegeringar och produkter av primärbearbetat järn och stål (utom rör) Andra metaller än järn samt produkter därav Rör, ihåliga profiler och tillbehör Byggnadsmetallvaror Pannor, järnvaror, vapen och andra metallvaror 11 Övriga maskiner; kontorsmaskiner och datorer; diverse andra elektriska maskiner och apparater; radio, tv- och teleprodukter; precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur Jord- och skogsbruksmaskiner Hushållsmaskiner och hushållsapparater (vitvaror) Kontorsmaskiner och datorer Diverse andra elektriska maskiner och apparater Gaseous, liquefied or compressed petroleum products Solid or waxy refined petroleum products Chemicals, chemical products, and man-made fibres; rubber and plastic products; nuclear fuel Basic mineral chemical products Basic organic chemical products Nitrogen compounds and fertilizers (except natural fertilizers) Basic plastics and synthetic rubber in primary forms Pharmaceuticals and parachemicals including pesticides and other agrochemical products Rubber or plastic products Nuclear fuel Other non-metallic mineral products Glass and glass products, ceramic and porcelain products Cement, lime and plaster Other construction materials, manufactures Basic metals; fabricated metal products, except machinery and equipment Basic iron and steel and ferro-alloys and products of the first processing of iron and steel (except tubes) Non-ferrous metals and products thereof Tubes, pipes, hollow profiles and related fittings Structural metal products Boilers, hardware, weapons and other fabricated metal products Machinery and equipment n.e.c.; office machinery and computers; electrical machinery and apparatus n.e.c.; radio, television and communication equipment and apparatus; medical, precision and optical instruments; watches and clocks Agricultural and forestry machinery Domestic appliances n.e.c. (White goods) Office machinery and computers Electric machinery and apparatus n.e.c. 38
Elektroniska komponenter samt utrustning för utsändning och överföring Radio- och tv-mottagare samt apparater för upptagning och återgivning av ljud och videosignaler (brunvaror) Precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur Andra maskiner, maskinverktyg och maskindelar Electronic components and emission and transmission appliances Television and radio receivers; sound or video recording or reproducing apparatus and associated goods (Brown goods) Medical, precision and optical instruments, watches and clocks Other machines, machine tools and parts 12 Transportmedel Transport equipment Bilindustriprodukter Automobile industry products Andra transportmedel Other transport equipment 13 Möbler; diverse andra tillverkade varor Furniture; other manufactured goods n.e.c. Möbler Furniture Andra tillverkade varor Other manufactured goods 14 Returråvara; kommunalt avfall och annat avfall Secondary raw materials; municipal wastes and other wastes Hushållsavfall och liknande avfall Household and municipal waste Annat avfall och returråvara Other waste and secondary raw materials 15 Post och paket Mail, parcels Post Mail Paket, små försändelser Parcels, small packages 16 Utrustning och material som används vid varutransporter Equipment and material utilized in the transport of goods Containrar och växelflak under användning, tomma Containers and swap bodies in service, empty Pallar och annat emballage under användning, tomma Pallets and other packaging in service, empty 17 Gods som flyttas i samband med flytt av hushåll eller kontor; bagage och effekter som åtföljer resande; motorfordon som fraktas för reparation; övriga varor som inte omsätts på en marknad Goods moved in the course of household and office removals; baggage and articles accompanying travellers; motor vehicles being moved for repair; other non-market goods n.e.c. Flyttning av hushåll Bagage och effekter som åtföljer resande Fordon för reparation Anläggningsutrustning, byggnadsställningar Övriga varor som inte omsätts på en marknad 18 Samlastat gods: flera olika slags gods som fraktas tillsammans Samlastat gods 19 Oidentifierbart gods: gods som av någon anledning inte kan identifieras och därför inte kan hänföras till någon av huvudgrupperna 01-16 Oidentifierbart gods i containrar och växelflak Household removal Baggage and articles accompanying travellers Vehicles for repair Plant equipment, scaffolding Other non-market goods n.e.c. Grouped goods: a mixture of types of goods which are transported together Grouped goods Unidentifiable goods: goods which for any reason cannot be identified and therefore cannot be assigned to groups 01-16 Unidentifiable goods in containers or swap bodies 39
Annat oidentifierbart gods Other unidentifiable goods 20 Diverse andra varor Other goods n.e.c. Diverse andra varor Other goods not elsewhere classified 5.3 Klassificering av lasttyp Beskrivning Description 10 Flytande bulk (ej fraktenhet) Liquid bulk goods Flytande gas Liquefied gas Råolja Crude oil Oljeprodukter Oil products Övrig flytande bulk Other liquid bulk 20 Torr bulk (ej fraktenhet) Dry bulk goods Malm Ores Kol Coal Jordbruksprodukter Agricultural products Övrig torr bulk Other dry bulk goods 30 Stora containrar Large containers Enheter på 20 fot 20' freight units Enheter på 40 fot 40' freight units Enheter större än 20 fot och mindre Freight units > 20' and < 40' än 40 fot Enheter större än 40 fot Freight units > 40' 50 Roroenheter (självgående) Roro units (self-propelled) Lastfordon för godstransport med eller utan släpvagnar Road goods vehicles and accompanying trailers Import/export av motorfordon Import/export motor vehicles Levande klövdjur Live animals on the hoof Andra mobila självgående enheter Other mobile self-propelled units 60 Roroenheter (ej självgående) Roro units (non-self-propelled) Släp och påhängsvagnar utan dragfordon för godstransporter på väg Unaccompanied road goods trailers and semitrailers Husvagnar, jordbruks- och industrivagnar utan dragfordon Unaccompanied caravans and other road, agricultural and industrial trailers Järnvägsvagnar Rail wagons Släpfordon som tillhör hamnen eller fartyget Shipborne port-to-port trailers, and shipborne barges engaged in goods transport Andra mobila ej självgående enheter Other mobile non-self-propelled units 90 Annan ej tidigare specificerad last Other cargo, not elsewhere specified Skogsprodukter Forestry products Järn- och stålprodukter Iron and steel products Annan last (inkl. små containrar) Other cargo, general 40
5.4 Geografiska områden Geografiska områden Geographical areas Haparanda Skellefteå Umeå Sundsvall Hudiksvall Gävle Norrtälje Nynäshamn Uppsala Eskilstuna (Mälaren) Södra ostkusten Karlskrona Trelleborg Malmö Helsingborg Halmstad Varberg Stenungsund Strömstad Göteborg Trollhättan Kristinehamn (Vänern) Ingående stora hamnar Included ports Haparanda, Luleå, Piteå, Skellefteå Umeå, Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall Hudiksvall, Söderhamn, Gävle Norrtälje, Stockholm, Nynäshamn Uppsala, Västerås, Köping, Eskilstuna Södertälje, Oxelösund, Norrköping, Västervik, Oskarshamn, Kalmar, Visby (Gotland) Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg, Kristianstad, Ystad, Trelleborg Malmö, Landskrona, Helsingborg Halmstad, Falkenberg, Varberg Stenungsund, Uddevalla, Lysekil, Strömstad Göteborg (nedanför Trollhätte kanal) Trollhättan, Lidköping, Karlstad, Kristinehamn 41
42
5.5 Riksområden (NUTS II) 43
5.6 Teckenförklaringar Teckenförklaring Explanation of symbols. uppgift kan inte förekomma not applicable.. uppgift inte tillgänglig eller alltför data not available osäker för att anges noll zero 0 mindre än hälften av enheten, men större än noll less than half of unit used, but more than zero k korrigerad uppgift corrected figure r reviderad uppgift revised figure 44
6 Tabeller 45
Innehåll/Content Sammanfattningstabell Summary table Tabell 1 De största svenska hamnarna efter antal passagerare 2015 Table 1 The largest Swedish ports by number of passengers 2015 Tabell 2A Hanterad godsmängd i svenska hamnar, utrikes och inrikes trafik, fördelad efter lasttyper. Kvantitet i 1 000-tal ton Table 2A Share of types of cargo handled in Swedish ports, foreign and domestic traffic. Quantity in 1,000 tonnes Tabell 2B Table 2B Tabell 2C Table 2C Tabell 3A Table 3A Tabell 3B Table 3B Tabell 3C Table 3C Tabell 4A Table 4A Tabell 4B Table 4B Tabell 5A Table 5A Tabell 5B Table 5B Antal passagerare i svenska hamnar, 1 000-tal Number of passengers in Swedish ports, thousands Antal fartygsanlöp i svenska hamnar, ankommande fartyg Number of vessels entered in Swedish ports Total godshantering i svenska hamnar fördelad efter region. Kvantitet i 1 000-tal ton Total seaborne goods handled in Swedish ports by region. Quantity in 1,000 tonnes Hantering av råolja och raffinerade petroleumprodukter i svenska hamnar fördelad efter region. Kvantitet i 1 000-tal ton Crude petroleum and refined petroleum products handled in Swedish ports by region. Quantity in 1,000 tonnes Hantering av övrigt gods i svenska hamnar fördelad efter region. Kvantitet i 1 000-tal ton Other seaborne goods handled in Swedish ports by region. Quantity in 1,000 tonnes Utrikes gods lossat i svenska hamnar 2015, fördelat efter varugrupper enligt NST 2007 samt efter geografiska områden. Kvantitet i 1 000-tal ton Shipping of goods between Sweden and foreign countries in 2015. Goods to Sweden divided in commodity groups in NST 2007 and geographical areas. Quantity in 1,000 tonnes Utrikes gods lastat i svenska hamnar 2015, fördelat efter varugrupper enligt NST 2007 samt efter geografiska områden. Kvantitet i 1 000-tal ton Shipping of goods between Sweden and foreign countries in 2015. Goods from Sweden divided in commodity groups in NST 2007 and geographical areas. Quantity in 1,000 tonnes Utrikes gods lossat i svenska hamnar 2015, fördelat efter varugrupper enligt NST 2007 samt efter avsändarland. Kvantitet i 1 000-tal ton Shipping of goods between Sweden and foreign countries in 2015. Goods to Sweden divided according to dispatching country and commodity groups. Quantity in 1,000 tonnes Utrikes gods lastat i svenska hamnar 2015, fördelat efter varugrupper enligt NST 2007 samt efter avsändarland. Kvantitet i 1 000-tal ton Shipping of goods between Sweden and foreign countries in 2015. Goods from Sweden divided according to receiving country and commodity groups. Quantity in 1,000 tonnes Tabell 5C Utrikes gods lossat och lastat i svenska hamnar 2015, fördelat efter varugrupper enligt NST 2007 samt transportarbete och medeltransportlängd per varugrupp Table 5C Goods loaded and unloaded in foreign traffic by ships in 2015, transport performance and average distance worked divided in commodity groups in NST 2007 46
Tabell 5D Table 5D Tabell 6A Table 6A Tabell 6B Table 6B Tabell 7 Table 7 Tabell 8A Table 8A Tabell 8B Table 8B Tabell 9A Table 9A Tabell 9B Table 9B Transportarbete vid transporter efter svenska kusten och på inre vattenvägar med utrikes gods 2015 The transport performance along the Swedish coast and on inland waterways with foreign goods in 2015 Inrikes gods lossat i svenska hamnar 2015, fördelat efter varugrupper enligt NST 2007 samt efter geografiska områden. Kvantitet i 1 000-tal ton Shipping of goods between Swedish ports in 2015. Unloaded goods divided in commodity groups in NST 2007 and geographical areas. Quantity in 1,000 tonnes Inrikes gods lastat i svenska hamnar 2015, fördelat efter varugrupper enligt NST 2007 samt efter geografiska områden. Kvantitet i 1 000-tal ton Shipping of goods between Swedish ports in 2015. Loaded goods divided in commodity groups in NST 2007 and geographical areas. Quantity in 1,000 tonnes Inrikes varutrafik med fartyg samt utfört transportarbete och medeltransportlängd 2015, fördelat efter varugrupper enligt NST 2007. Lossade varor Shipping of goods between Swedish ports by ships, transport performance and average distance worked in 2015 divided in commodity groups in NST 2007. Unloaded goods Inrikes gods lossat i svenska hamnar 2015, mellan och inom geografiska områden. Kvantitet i ton Shipping of goods unloaded in Swedish ports in 2015 between and within groups of geographical areas. Quantity in tonnes Inrikes råolja och oljeprodukter lossat i svenska hamnar 2015, mellan och inom geografiska områden. Kvantitet i ton Domestic shipping of crude petroleum and petroleum products in 2015 between and within groups of geographical areas. Quantity in tonnes Containrar lossade i svenska hamnar 2015, med last och utan last. Number of unloaded containers in Swedish ports 2015 with cargo and without cargo Containrar lastade i svenska hamnar 2015, med last och utan last Number of loaded containers in Swedish ports 2015 with cargo and without cargo Tabell 10 Passagerare, passagerarfartyg och färjor, ankomna till och avgångna från Sverige 2015 Table 10 Passengers, passenger-vessels and ferries entered into and cleared from Sweden in 2015 Tabell 11A Passagerare, passagerarfartyg och färjor i utrikes sjöfart 2015, ankomna till Sverige Table 11A Passengers, passenger vessels and ferries entering from foreign ports to Sweden in 2015 Tabell 11B Passagerare, passagerarfartyg och färjor i utrikes sjöfart 2015, avgångna från Sverige Table 11B Passengers, passenger vessels and ferries cleared to foreign ports from Sweden in 2015 Tabell 12 Inrikes och utrikes gods lossat och lastat i svenska hamnar 2015, fördelat efter lasttyp och riksområden (NUTS II). Kvantitet i 1 000-tal ton Table 12 Share of type of cargo loaded and unloaded in Swedish ports divided in NUTS II regions 2015. Quantity in 1,000 tonnes Tabell 13 Table 13 Tabell 14 Table 14 Total sjögodshantering i nordiska länder. Kvantitet i miljoner ton Total seaborne goods handled in the Nordic countries. Quantity in million tonnes Antal fartygspassagerare i nordiska länder, i 1 000-tal Number of seaborne passengers in the Nordic countries, thousands 47