Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 15 december 2016

Relevanta dokument
Kontorsyttrande på remiss på betänkandet Krafttag mot antiziganism. (SOU 2016:44)

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism

Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) (dnr Ku2016/01696/DISK)

Sammanfattning. En viktig del av verksamheten har varit att synliggöra vad begreppet antiziganism står för och dess betydelse för romers mänsk-

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter samt Stockholms stads strategi för romsk inkludering

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige Svar på remiss av SOU 2010:55

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

Yttrande över betänkande Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44)

Motion till riksdagen: 2014/15:1719 av Erik Ullenhag (FP) Fortsatt arbete mot antiziganism och för romsk inkludering

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Kulturdepartementet har genom remiss bjudit in Stockholms läns landsting att yttra sig över betänkandet Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44).

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Strategi för romsk inkludering. Svar på remiss från kommunstyrelsen

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44

Främlingsfienden inom oss (SOU 2012:74)

Upprättelse för barnbrudar i Stockholm Motion (2016:85) av Rickard Wall (-)

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 27 januari 2014

Betänkandet Informationsutbyte vid samverkan mot terrorism

Mottagandet vid nationella evakueringar till Sverige (Ds 2016:43) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 24 mars 2017

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Remissyttrande över Stockholms stads arbete med sverigefinska minoritetsfrågor

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism

Upprätta ett minnesmärke över författaren och människorättskämpen Katarina Taikon Motion (2016:91) av Rasmus Jonlund m.fl.

Bättre skydd mot diskriminering (SOU 2016:87)

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Nuläge, utmaningar och tips i det kommunala arbetet med romsk inkludering

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 19 juni 2014

Motion om att inrätta ett romskt demokraticenter

PM 2009:RI (Dnr /2008)

Genomförande av webbtillgänglighetsdirektivet (Ds 2017:60) Remiss från Finansdepartementet

Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017

Utlåtande 2015:14 RVI (Dnr /2014)

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2011

Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2011

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter. stockholm.se

Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2012

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 27 oktober 2017

Elevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP)

Instruktion för kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter

PM 2013: RIV (Dnr /2013)

Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 21mars 2012

PM 2011:117 RIV (Dnr /2011)

Meningsfull fritid Motion (2016:103) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016

Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) Remiss från Utbildningsdepartementet

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Finska föreningens begäran att få en representant i kommunstyrelsens

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Stöd till uppstart av sverigefinskt aktivitets- och kulturcentrum

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad

PM 2016:132 RIV (Dnr /2016)

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barn-äktenskap Remissvar på betänkandet SOU 2012:35

Instruktion för Stockholms stads äldreombudsman

Nästa steg? - Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 19 oktober 2017

Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 21mars 2012

Anmälan om svar på remiss Ökad trygghet för hotade och förföljda personer (SOU 2015:69) Remiss från Finansdepartementet

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik

Yttrande över betänkandet Romers rätt en strategi för romer i Sverige SOU 2010:55

Kompetensutveckling av Stockholms lärare Motion (2015:29) av Sara Jendi Linder (M)

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

Romers rätt - en strategi för romer i Sverige

Föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 18 mars 2016

Kulturdepartementet. Växel: Besöksadress: Drottninggatan 16 Postadress: Stockholm

Tydligare ansvar och regler för läkemedel, (Slutbetänkande SOU 2018:89)

Utlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012)

Ta krafttag mot våldsbejakande extremism Svar på remiss av motion (2015:43) från kommunstyrelsen

EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 21 juni 2016

Protokoll fört vid kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheters sammanträde torsdagen den 10 november 2016

Mobbning på arbetsplatserna Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Kommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86

Fixartjänst för rörelsehindrade Hemställan från Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Minnesplats i Stockholm tillägnat offren för Hiv/Aids Motion (2016:50) av Ole-Jörgen Persson och Kristina Lutz (båda M)

Förnyad överenskommelse gällande avtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting om Webcare

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 24 augusti

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet

Skolans roll i att stärka de nationella minoriteternas ställning i Stockholm Motion av Roger Mogert (s) (2008:45)

Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck

Särskilda arkivuppgifter på det statliga arkivområdet för Stockholms stadsarkiv, Värmlandsarkiv och Malmö stadsarkiv

YTTRANDE ÖVER UTREDNINGEN NÄSTA STEG? - FÖRSLAG FÖR EN STÄRKT MINORITETSPOLITIK (SOU 2017:60)

Några frågor om offentlighet och sekretess (Ds 2016:2) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 10 maj 2016

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M)

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Utlåtande 2009:54 RIV (Dnr /2005)

Stockholms stad som föredöme i Europa för att stärka romernas mänskliga rättigheter Motion (2009:29) av Ann-Margarethe Livh (V)

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 15 september 2016

Transkript:

PM 2016:210 RIX (Dnr 110-1467/2016) Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 15 december 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som svar på remissen Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) hänvisas till vad som sägs i stadens promemoria. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Föredragande borgarrådet Ann-Margarethe Livh anför följande. Ärendet Kommissionen mot antiziganism har i betänkandet Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) presenterat en rad förslag för en kraftsamling i arbetet mot den särskilda rasism som romer utsätts för och för att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan den romska gruppen och samhället i övrigt. Remissen finns att läsa i sin helhet på Regeringens hemsida. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, Skarpnäcks stadsdelsnämnd samt till kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter. Arbetsmarknadsnämnden har avstått från att svara. Kulturförvaltningen har inkommit med ett kontorsyttrande. Stadsledningskontoret anser att förståelsen av den antiziganistiska historien och hur antiziganismen påverkar romer strukturellt idag är en förutsättning för att stadens arbete med romsk inkludering ska bli framgångsrikt. Stadsledningskontoret välkomnar förslagen att synliggöra den antiziganistiska historien genom till exempel vitboken, minnesmärken och minnesdagar. Kulturförvaltningen vill betona vikten av att bygga upp det romska civilsamhället och stödja förebilder för framför allt unga romer. Kulturen är i dessa sammanhang betydelsefull, både i form av konstnärliga uttryck, identitetsstärkande arenor och för samhällets förståelse av romernas historiska utsatthet. Socialnämnden ställer sig i stort sett positiv till kommissionens förslag och anser att kommissionen har lyckats belysa frågan utifrån olika perspektiv med förslag på åtgärder på olika nivåer, samt oatt det är viktigt att arbeta med frågan även i andra delar av Europa. Kommissionens förslag om att tillsätta en särskild representant inom 1

EU med resurser och befogenheter att samordna och intensifiera unionens insatser för romers mänskliga rättigheter, kan vara ett bra sätt att effektivisera arbetet mot antiziganism. Utbildningsnämnden välkomnar kommissionens initiativ att ta fram läromedel och lärarhandledningar utifrån vitboken. Skarpnäcks stadsdelsnämnd delar i huvudsak betänkandets resonemang och anser att det är positivt med förslag på åtgärder som konkretiserar och förstärker arbetet mot antiziganism. Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter att förståelsen av den antiziganistiska historien och hur antiziganismen påverkar romer strukturellt idag är en förutsättning för att stadens arbete med romsk inkludering ska bli framgångsrikt. Rådet välkomnar förslagen att synliggöra den antiziganistiska historien genom till exempel vitboken, minnesmärken och minnesdagar. Mina synpunkter Slutbetänkandet från kommissionen mot antiziganism innehåller en rad konkreta förslag på hur arbetet mot antiziganism och förtryck mot romer ska utvecklas, och den romska gruppens rättigheter i det svenska samhället ska kunna stärkas. Många av de åtgärder som kommissionen lyfter fram är sådana som redan pågår i staden och som under den nuvarande majoriteten getts mer resurser och större omfattning. Stockholms stad blev i maj detta år utvecklingskommun för romsk inkludering vilket innebär att staden ytterligare kommer att utveckla och förstärka sitt arbete med romers rättigheter. Kommissionens betänkande utgör därmed ett tillskott till arbetet med att ta fram en strategi för romsk inkludering i Stockholms stad och som remissvaren anger kommer detta arbetet att ske på flera nivåer i stadens verksamhet. Jag föreslår att borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som svar på remissen Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) hänvisas till vad som sägs i stadens promemoria. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Stockholm den 1 december 2016 ANN-MARGARETHE LIVH Bilaga 1. Reservationer m.m. 2. Slutbetänkandet Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 2

Ärendet Kommissionen mot antiziganism har i betänkandet Kraftsamling mot antiziganism (SOU 2016:44) presenterat en rad förslag för en kraftsamling i arbetet mot den särskilda rasism som romer utsätts för och för att överbrygga den förtroendeklyfta som finns mellan den romska gruppen och samhället i övrigt. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, Skarpnäcks stadsdelsnämnd samt till kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter. Arbetsmarknadsnämnden har avstått från att svara. Kulturförvaltningen har inkommit med ett kontorsyttrande. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 4 november 2016 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret samordnar de nationella minoritetsfrågorna i staden. Sedan maj 2016 är Stockholms stad utvecklingskommun för romsk inkludering vilket innebär att staden ska utveckla och förstärka sitt arbete med romers rättigheter. Staden ska ta fram en stadsövergripande strategi för romsk inkludering för att stärka romers rättigheter inom områdena skola, arbetsmarknad, socialtjänst, demokrati och det romska civilsamhället. Förståelsen av den antiziganistiska historien och hur antiziganismen påverkar romer strukturellt idag är en förutsättning för att stadens arbete med romsk inkludering ska bli framgångsrikt. De rekommendationer som föreslås på nationell nivå kommer därför att få betydelse för stadens arbete som utvecklingskommun för romsk inkludering. Stadsledningskontoret kommenterar här förslag som har särskild betydelse för stadens arbete. Erkännande och synliggörande av antiziganism Stadsledningskontoret välkomnar förslagen att synliggöra den antiziganistiska historien genom till exempel vitboken, minnesmärken och minnesdagar. En betydande del av arbetet med nationella minoritetsfrågor handlar om synliggörande och erkännande. Till exempel uppmärksammar staden den internationella romadagen och stödjer romska evenemang ekonomiskt med syfte att uppmärksamma den romska kulturen och historien vilket bidrar till en ökad kunskap för stockholmare och stadens medarbetare. Skolboken Antiziganismen i Sverige- om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet som utgår från vitboken är ett värdefullt material att användas i stadens verksamheter, exempelvis i skolans värdegrundsarbete och undervisning om nationella minoriteter samt vid utbildningstillfällen för stadens personal. Det finns ett behov av kompetensutveckling om antiziganism för stadens anställda kopplat till rättighetsbaserat arbete för att förstå hur antiziganismen påverkar romers möjligheter att ta del av sina rättigheter. Stadsledningskontoret ställer sig positiv till förslaget att Länsstyrelsen får i uppdrag att sprida skolboken. Det är bra om vitboken i sin helhet kan beställas kostnadsfritt då den möjliggör en fördjupning om antiziganism. Motverka och förhindra kränkningar av romers rättigheter Förtroende är en nyckelfråga i arbetet med romsk inkludering. Hur olika myndigheter arbetar med romsk inkludering påverkar i hög grad andra myndigheters och kommuners arbete. Skånepolisens registrering av romer resulterade i att förtroendet från romer för stadens tjänstemän och stadens arbete med romsk inkludering minskade. På samma sätt ger till exempel det arbete som Diskrimineringsombudsmannen och polisen bedriver för att motverka 0

diskriminering och hatbrott effekter på kommunens arbete. Stadsledningskontoret anser i likhet med kommissionen mot antiziganism att rättsliga processer är en verkningsfull metod för att motverka antiziganism och att anmälningar av diskriminering och hatbrott är ett sätt att synliggöra kränkningar av romers rättigheter och kan bidra till upprättelse. Det är viktigt att individärenden klaras upp och leder till konsekvenser och ansvarsutkrävande samt att skyddet mot etnisk registrering förstärks. En nationell institution för mänskliga rättigheter kan utgöra en viktig plattform i arbetet med att skydda och värna de mänskliga rättigheterna. När frågor som rör mänskliga rättigheter får en sammanhållen hemvist innebär det en markering av arbetets betydelse. Effektivare arbete mot antiziganism Stadsledningskontoret har regelbundna samråd med romska företrädare. Strukturerade och kunskapsbaserade samråd som kan påverka och leda till förändring kräver ett starkt och rikt civilsamhälle med bred representation i erfarenheter, kunskap, ålder, kön och romska språkgrupper. Romska företrädare har vid upprepade tillfällen framfört behovet av ökat stöd till romska föreningar för verksamhet, mötesplatser och kurser i föreningskunskap. Stadsledningskontoret välkomnar förslaget att öka det statliga stödet till det romska civilsamhället och anser att det behövs fler romska aktörer med olika erfarenhetsbakgrund och fler yngre företrädare som kan föra gruppens talan. Enligt betänkandet får romer i större utsträckning projektbidrag och inte verksamhetsstöd som andra nationella minoriteter, detta utifrån att många av de andra nationella minoriteterna har egna nationella institutioner och riksorganisationer som får verksamhetsstöd. Stadsledningskontoret menar att romska företrädare behöver fler fasta plattformar, kontinuitet och bättre förutsättningar för ideellt engagemang vilket ökat statligt stöd till det romska civilsamhället kan bidra med. Stadsledningskontoret delar kommissionens uppfattning om att Länsstyrelsen i Stockholms län skulle vara en lämplig aktör för samordning av statliga myndigheters arbete med att motverka antiziganism. Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar redan utvecklingskommuner inom den romska strategin som också involverar myndigheter och det romska civilsamhället. Arbetet mot antiziganism kan med fördel kopplas samman med pågående arbete inom strategin för romsk inkludering och på så sätt även inkludera kommuner. Stadsledningskontoret välkomnar förslaget om en översyn av minoritetslagstiftningen och anser likt kommissionen att minoritetslagstiftningen skulle få en större genomslagskraft om tillsyn och sanktioner utövades. Kunskapen är ofta låg om de nationella minoriteterna och deras rättigheter och kunskapshöjande åtgärder är inte tillräckligt. Det är också av stor vikt att de ekonomiska förutsättningarna för delaktighet och inflytande ses över för att möjliggöra en mångfald av delaktighet av romska företrädare. Kulturförvaltningen Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 18 oktober 2016 har i huvudsak följande lydelse. Med tanke på att kulturförvaltningen är sekundär remissinstans i Stockholms stads samlade remissvar uppehåller sig förvaltningen huvudsakligen vid betänkandets kulturaspekter. Kulturförvaltningen delar betänkandets bakgrundsbeskrivningar och analyser av den romska befolkningens situation i Sverige. Förvaltningen vill betona vikten av att bygga upp det romska civilsamhället och stödja förebilder för framför allt unga romer. Kulturen är i dessa sammanhang betydelsefull, både i form av konstnärliga uttryck, identitetsstärkande arenor och för samhällets förståelse av romernas historiska utsatthet. Det gäller även de symbolfrågor som betänkandet tar upp och lägger förslag om: regeringens formella ursäkt för den historiska diskrimineringen av romer, inrättandet av minnesdagar och minnesmärken samt en vitbok. 1

Det romska civilsamhället är svagt utvecklat och i det sammanhanget kan förslaget om att inrätta ett nationellt center för romska frågor ha betydelse. Uppbyggnaden av en i alla romska grupper väl förankrad institution kräver dock ett gediget förarbete och en fördjupad dialog om verksamhetens mål och medel. Romskt kulturcentrum i Stockholm Stockholms stad har lång erfarenhet av samarbete med och stöd till romska organisationer och eldsjälar inom kulturområdet. Redan 2001 fick kulturnämnden ett uppdrag och medel för att bygga upp ett romskt kulturcentrum (RKC). Några år senare kunde verksamheten inrättas i egna lokaler i Gubbängen. RKC drevs de första åren i kommunal regi men fick 2007 självständig status. Centret upphörde med verksamheten 2012. Mot bakgrund av förslaget i betänkandet om att inrätta ett nationellt center för romska frågor bifogas kulturförvaltningens rapport över RKC:s verksamhet mellan 2001 och 2007, den period då kulturförvaltningen drev verksamheten. Nuvarande stöd till nationella minoriteter De senaste åren har förvaltningens stöd till den romska kulturen gått till andra ändamål, främst publika kulturarrangemang. Av de ca 113 miljoner kronor som fördelades i kulturstöd 2015 gick ca 13 miljoner kronor till projekt av/för/med nationella minoriteter. Stöden till de olika minoritetsgrupperna fördelade sig procentuellt enligt nedanstående tabell: Fördelning beviljat kulturstöd till nationella minoriteter 2015 Romer 35% Judar 24% Sverigefinnar 21% Samer 11% Tornedalingar 8% På grund av stödets efterfrågestyrda karaktär och huruvida den sökande markerar sitt projekt i kategorin nationell minoritet varierar totalbeloppet till målgruppen år från år. Av stödbeloppens storlek och andelen beviljade stöd kan man dock utläsa att de nationella minoriteterna, inte minst den romska gruppen, under de senaste åren har fått en allt starkare prioritet inom kulturnämndens stödgivning. Nytt uppdrag i Stockholms stads budget 2017 I förslaget till budget för 2017 får kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med bland annat kulturnämnden ta fram en strategi för romsk inkludering i Stockholms stad. Uppdraget kan ses som ett snabbt svar på betänkandet Krafttag mot antiziganism. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 oktober 2016 följande. 1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Särskilt uttalande gjordes av Anna Rantala Bonnier (Fi), bilaga 1. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 oktober 2016 har i huvudsak följande lydelse. 2

Förvaltningen ställer sig i stort sett positiv till kommissionens förslag och anser att kommissionen har lyckats belysa frågan utifrån olika perspektiv med förslag på åtgärder på olika nivåer. Förvaltningen instämmer i att frågan även bör ses i ett större sammanhang, och att det är viktigt att arbeta med frågan även i andra delar av Europa. Kommissionens förslag om att tillsätta en särskild representant inom EU med resurser och befogenheter att samordna och intensifiera unionens insatser för romers mänskliga rättigheter, kan enligt förvaltningen vara ett bra sätt att effektivisera arbetet mot antiziganism. Förvaltningen delar kommissionens uppfattning om att kunskap om Sveriges antiziganistiska historia och romers historia är ett sätt att förhindra att återupprepning sker, och anser därför att tillgång och spridning av skolboken och vitboken är viktig. Förvaltningen vill poängtera vikten av romsk delaktighet och inflytande för att åstadkomma förändring och bidra till egenmakt. Förvaltningen ser därför positivt på att kommissionen lyfter det som en central del i arbetet. I stadens arbete i riktningen ett Stockholm för alla är det nödvändigt att på olika nivåer vidta åtgärder för att alla medborgare ska ha samma möjligheter att vara delaktiga i samhället. Stockholms stad är en av fem kommuner som utsetts till utvecklingskommun inom romsk inkludering. Staden vill ta fram och implementera en egen strategi för romsk inkludering med fokus på områdena utbildning, arbetsmarknad, socialtjänst, demokrati och civilsamhällets organisering. Socialförvaltningen kommer att bidra i arbetet och har inlett ett samarbete med stadens nya samordnare för romsk inkludering. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 20 oktober 2016 följande. 1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen 2. Beslutet justeras omedelbart Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 oktober 2016 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar kommissionens initiativ att ta fram läromedel och lärarhandledningar utifrån vitboken. Materialet utgör ett bra bidrag till skolans uppdrag kring nationella minoriteter och värdegrundsarbete. Förvaltningen kommer att bidra till spridningen av materialet i tillgängliga kanaler. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 27 oktober 2016 följande. 1. Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas som svar på remissen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 oktober 2016 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen delar i huvudsak betänkandets resonemang och anser att det är positivt med förslag på åtgärder som konkretiserar och förstärker arbetet mot antiziganism. Vad 3

gäller Länsstyrelsens uppdrag om samordning kring utsatta EU/EES-medborgare anser förvaltningen att det är ett komplext uppdrag och därför viktigt att alla relevanta perspektiv samt juridiska aspekter vägs in vid genomförandet. Förvaltningen uttalar sig inte gällande förslaget om ett nationellt center då detta undanbetts av regeringen enligt remissunderlag. Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter beslutade vid sitt sammanträde den 10 november 2016 följande. 1. Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter ställer sig bakom kansliets promemoria som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart Särskilt uttalande gjordes av Sissela Nordling Blanco m.fl. (Fi), bilaga 1. Stadsledningskontorets kansli för mänskliga rättigheters promemoria daterat den 26 oktober 2016 har i huvudsak följande lydelse. Kansliet för mänskliga rättigheter samordnar de nationella minoritetsfrågorna i staden. Sedan maj 2016 är Stockholms stad utvecklingskommun för romsk inkludering vilket innebär att staden ska utveckla och förstärka sitt arbete med romers rättigheter. Staden ska ta fram en stadsövergripande strategi för romsk inkludering för att stärka romers rättigheter inom områdena skola, arbetsmarknad, socialtjänst, demokrati och det romska civilsamhället. En förutsättning för att lyckas i arbetet är att inkludera frågan om antiziganism för att förstå dagens situation för romer samt kunna utarbeta nya metoder och arbetssätt i staden. De rekommendationer som föreslås på nationell nivå kommer därför att ha påverkan på det kommunala arbetet. Alla de tre delar i betänkandet; erkännande och synliggörande av antiziganism, motverka och förhindra kränkningar av romers rättigheter och effektivare arbete mot antiziganism har betydelse för stadens arbete som utvecklingskommun för romsk inkludering. Kansliet kommenterar här förslag som har särskild betydelse för stadens arbete. Erkännande och synliggörande av antiziganism Kansliet välkomnar förslagen att synliggöra den antiziganistiska historien genom till exempel vitboken, minnesmärken och minnesdagar. En betydande del av arbetet med nationella minoriteter handlar om synliggörande och erkännande. Till exempel uppmärksammar staden den internationella romadagen och bidrar ekonomiskt till romska evenemang med syfte att uppmärksamma den romska kulturen och historien vilket bidrar till en ökad kunskap för stockholmare och stadens medarbetare. Skolboken som utgår från vitboken är ett värdefullt material att användas i stadens verksamheter, exempelvis i skolan och vid utbildningstillfällen för stadens personal. Det finns ett behov av kompetensutveckling om antiziganism för stadens anställda kopplat till rättighetsbaserat arbete för att förstå hur antiziganismen påverkar romers möjligheter att ta del av sina rättigheter. Kansliet för mänskliga rättigheter ställer sig positiv till förslaget att Länsstyrelsen får i uppdrag att sprida skolboken. Det är bra om vitboken i sin helhet kan beställas kostnadsfritt då den möjliggör en fördjupning om antiziganism. Motverka och förhindra kränkningar av romers rättigheter Förtroende är en nyckelfråga i arbetet med romsk inkludering. Hur olika myndigheter arbetar med romsk inkludering påverkar i hög grad andra myndigheters och kommuners arbete. Skånepolisens registrering av romer resulterade i att förtroendet från romer för stadens tjäns- 4

temän och stadens arbete med romsk inkludering minskade. På samma sätt ger till exempel det arbete som DO och polisen bedriver för att motverka diskriminering och hatbrott effekter på kommunens arbete. Kansliet anser i likhet med kommissionen att rättsliga processer är en verkningsfull metod för att motverka antiziganism och att anmälningar av diskriminering och hatbrott är ett sätt att synliggöra kränkningar av romers rättigheter och kan bidra till upprättelse. Det är viktigt att individärenden klaras upp och leder till konsekvenser och ansvarsutkrävande samt att skyddet mot etnisk registrering förstärks. En nationell institution för mänskliga rättigheter kan utgöra en viktig plattform i arbetet med att skydda och värna de mänskliga rättigheterna. När frågor som rör mänskliga rättigheter får en sammanhållen hemvist innebär det en markering av arbetets betydelse. Effektivare arbete mot antiziganism Kansliet för mänskliga rättigheter har regelbundna samråd med romska företrädare. Strukturerade och kunskapsbaserade samråd som kan påverka och leda till förändring kräver ett starkt och rikt civilsamhälle med bred representation i erfarenheter, kunskap, ålder, kön och romska språkgrupper. Romska företrädare har vid upprepade gånger framfört behovet av ökat stöd till romska föreningar för verksamhet, träffpunkter och kurser i föreningskunskap. Kansliet välkomnar förslaget att öka det statliga stödet till det romska civilsamhället och menar att det behövs fler romska aktörer med olika erfarenhetsbakgrund och fler yngre företrädare som kan föra gruppens talan. Enligt betänkandet får romer i större utsträckning projektbidrag och inte verksamhetsstöd som andra nationella minoriteter, detta utifrån att många av de andra nationella minoriteterna har egna institutioner som får verksamhetsstöd. Kansliet för mänskliga rättigheter menar att romska företrädare behöver fler fasta plattformar, kontinuitet och bättre förutsättningar för ideellt engagemang vilket ökat stöd till det romska civilsamhället kan bidra med. Kansliet delar förslaget att Länsstyrelsen i Stockholms län skulle vara en lämplig aktör för samordning av statliga myndigheters arbete med att motverka antiziganism. Länsstyrelsen i Stockholms län samordnar redan utvecklingskommuner inom den romska strategin som också involverar myndigheter och det romska civilsamhället. Arbetet mot antiziganism kan med fördel kopplas samman med pågående arbete inom strategin för romsk inkludering och på så sätt även inkludera kommuner. Kansliet för mänskliga rättigheter välkomnar förslaget om en översyn av minoritetslagstiftningen och anser likt kommissionen att minoritetslagstiftningen skulle få en större genomslagskraft om tillsyn och sanktioner utövades. Kunskapen är ofta låg om de nationella minoriteterna och deras rättigheter och kunskapshöjande åtgärder är inte tillräckligt. Det är också av stor vikt att de ekonomiska förutsättningarna för delaktighet och inflytande ses över för att möjliggöra en mångfald av delaktighet av romska företrädare. 5

6

Reservationer m.m. Bilaga 1 Socialnämnden Särskilt uttalande gjordes av ledamoten Anna Rantala Bonnier (Fi) enligt följande. Socialförvaltningen skriver i sitt svar på remiss från kommunstyrelsen gällande betänkandet SOU 2016:44 att de ställer sig i stort sett positiva till kommissionens förslag och anser att kommissionen lyckats belysa frågan utifrån olika perspektiv med förslag på åtgärder på olika nivåer. Feministiskt initiativ välkomnar att förvaltningens svar är positivt hållet till betänkandets innehåll. Vi ser dock att det saknas delar i svaret som har med socialtjänstens direkta arbete att göra, som vi ser som viktiga och därför vill lyfta. Bland annat lyfter kommissionen mot antiziganism att de fått samtal från advokater, antidiskrimineringsbyråer och handläggare i kommunerna som handlat om hur man kan gå tillväga för att anmäla hatbrott och diskriminering samt om utsatta EU-medborgares rättigheter. De har även fått ta emot samtal från romer som vill ha rådgivning för att anmäla diskriminering. Kommissionen skriver att en inte obetydlig del av samtalen har handlat om upplevelser av diskriminering inom socialtjänsten. Detta är något som direkt berör socialtjänstens arbete och därför något som vill understryka. Betänkandet behandlar också utsatta EU-medborgares situation och betonar att dessa drabbas av antiziganism, diskriminering och hatbrott under deras vistelse i Sverige. Kommissionen påtalar vikten av att arbetet med denna grupp måste utgå från ett rättighetsperspektiv och att detta borde innebära värdiga boendealternativ samt skolgång för barn. Feministiskt initiativ ställer sig positiva till kommissionens rekommendationer kring rättighetsperspektivet i arbetet med utsatta EU-medborgare och vill understryka vikten av att detta även präglar arbetet i Stockholm. Kommunstyrelsens råd för mänskliga rättigheter Särskilt uttalande gjordes av Sissela Nordling Blanco m.fl. (Fi) enligt följande Feministiskt initiativ ställer sig bakom MR-kansliets promemoria. Det finns dock delar av betänkandet som inte står med i promemorian och som vi särskilt vill understryka ur ett MRperspektiv. Bland annat lyfter kommissionen mot antiziganism utsatta EU-medborgares situation och betonar att dessa drabbas av antiziganism, diskriminering och hatbrott under deras vistelse i Sverige. Kommissionen påtalar vikten av att arbetet med denna grupp måste utgå från ett rättighetsperspektiv och att detta borde innebära värdiga boendealternativ samt skolgång för barn. Feministiskt initiativ ställer sig positiva till kommissionens rekommendationer kring rättighetsperspektivet i arbetet med utsatta EU-medborgare och vill understryka vikten av att detta även präglar arbetet i Stockholm. Kommissionen lyfter också frågan om diskriminering och trakasserier mot romska barn, liksom barns rätt till kultur och språk. Internationella granskningsorgan som Europarådets kommission mot rasism och intolerans samt FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering och rådgivande kommittén för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter har riktat allvarlig kritik mot Sverige i denna fråga. Bland annat handlar kritiken om att romska barn utsätts för mobbing och trakasserier av lärare och andra elever. Det råder också stora brister vad gäller medvetenheten om och erkännandet av romsk kultur i skolor och i läroplan. Bristen på minoritetsspråkslärare tas också upp som ett akut problem. Kommissionen betonar behovet av insatser för revitalisering av språket romani chib är mycket stort. Bristen på mino- 7

ritetsspråkslärare och läromedel behöver åtgärdas. I frågor som rör skolan ser vi att kommunen har ett stort ansvar. 8