DATUM RAPPORTNUMMER 31 mars 2004 PTS-ER-2004:15 ISSN 1650-9862 Fördelningsnycklar för fördelning av medel till utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet mm.
Förord Förord Post- och telestyrelsen har av regeringen fått uppdraget att utarbeta en fördelningsnyckel samt ett förslag till medelsfördelning. Föreliggande rapport är resultatet av detta uppdrag. Rapporten har utarbetats av Britt Aronsson och Laila Linnergren-Fleck, PTS samt Jonas Wallberg, Jonas Wallberg Consulting. Stockholm i mars 2004 Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Post- och telestyrelsen
Innehåll Innehåll Sammanfattning... 3 Summary... 5 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Uppdraget... 7 1.3 Genomförande... 8 1.3.1 PTS enkät till kommunerna m.m... 8 2 Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden... 10 2.1 Stödens ekonomiska omfattning... 10 2.2 Generella villkor... 11 2.3 Stöd till upprättande av IT-infrastrukturprogram... 11 2.4 Stöd till utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät... 11 2.4.1 Ortssammanbindande nät... 11 2.4.2 Områdesnät... 12 2.5 Stöd till anslutning till ett nationellt stomnät... 12 2.6 Sammanställning av tidigare stöd på länsnivå... 12 3 Fördelningsnycklar... 14 3.1 Fördelningsnyckel 1: geografisk fördelningsnyckel... 14 3.2 Fördelningsnyckel 2: generell fördelningsnyckel... 18 3.3 Sammanfattning: fördelningsnycklar... 19 4 Medelsfördelning... 20 4.1 Tre medelsfördelningar... 20 4.2 Överväganden för medelsanvändningen... 22 5 Kommunernas egna insatser... 22 6 Slutsatser och förslag... 24 6.1 Fördelningsnycklar... 24 6.2 Förslag till medelsfördelning och medelsanvändning... 24 Litteratur... 27 Bilagor Bilaga 1 - PTS regeringsuppdrag... 29 Bilaga 2 - PTS enkät... 33 Bilaga 3 - Fördelningsnycklar... 37 Post- och telestyrelsen 1
Sammanfattning Sammanfattning Post- och telestyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta en fördelningsnyckel samt ett förslag till medelsfördelning för de medel som omfördelats inom IT-infrastruktursatsningen. Riksdagens beslut innebar att 500 miljoner kronor som avsatts för skattereduktion för höga anslutningskostnader, enligt lagen om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, omdisponeras till att användas av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Syftet med fördelningen skall vara att medlen skall användas till utbyggnad av nationellt sammanhållande och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, som tillhandahålls på skäliga och icke diskriminerande villkor. Fördelningen skall ske utifrån utbyggnadsläget i de regioner där sådan ITinfrastruktur inte har etablerats. PTS har utarbetat två fördelningsnycklar som beaktar dels hur långt utbyggnaden har kommit till orter i landet (geografisk fördelningsnyckel), dels att kostnaden för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika i olika delar av landet (generell fördelningsnyckel). För att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet skall finnas tillgänglig i alla delar av landet föreslår PTS en medelsfördelning som till lika stora delar tar hänsyn till, dels de orter som bedömts helt sakna IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, dels till att kostnaden för att bygga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika stor i olika delar av landet. PTS föreslår att medlen fördelas till länen och att länen/regionerna beslutar om användningen i samverkan med kommunerna. I uppdraget ingår även att göra en sammanställning över kommunernas egna insatser i utbyggnaden av IT-infrastruktur. Det har inte varit möjligt att erhålla en fullständig bild över kommunernas insatser. Post- och telestyrelsen 3
Summary Summary The National Post and Telecom Agency (PTS) has been assigned by the Government to prepare an allocation key and a proposal for allocation of funds for the resources that are to be reallocated within the IT infrastructure initiative. The decision of the Riksdag (the Swedish Parliament) meant that the 500 million kronor that has been appropriated for tax reductions for high connection costs, according to the Act on Tax Reduction for Expenses for Certain Connections for Telecommunications and Data Communications, shall be redistributed to be used by the municipalities to arrange IT infrastructure with high transmission capacity. The aim of the allocation will be that these funds should be used for the development of nationally cohesive and redundant IT infrastructure with high transmission capacity that is provided on reasonable and non-discriminatory terms. The allocation shall take place on the basis of the development situation in the regions where such IT infrastructure has not been established. PTS has prepared two allocation keys that take into account both the extent to which the development has advanced to districts in Sweden (geographic allocation key), and the varying costs of arranging IT infrastructure with high transmission capacity in different parts of Sweden (general allocation key). In order that IT infrastructure with high transmission capacity should be kept available in all parts of Sweden, PTS proposes an allocation of funds that takes into account, in equal proportions, first the districts that it is considered do not in any parts have IT infrastructure with high transmission capacity, second the varying costs for developing IT infrastructure with high transmission capacity in different parts of Sweden. PTS proposes that the funds are allocated to the counties, and that the counties/regions decide on their use in consultation with the municipalities. The assignment also includes preparing a summary of the initiatives taken by the municipalities themselves towards the development of IT infrastructure. It has not been possible to obtain a complete profile of municipal initiatives. Post- och telestyrelsen 5
Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund I IT-propositionen anges att det IT-politiska målet för Sverige är att som första land bli ett informationssamhälle för alla. För att uppnå detta syfte prioriterar staten att öka tilliten till IT kompetensen att använda IT tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. Föreliggande uppdrag hänför sig till främst till området tillgänglighet. Målet med tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren får tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet 1. Detta ska i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar att se till att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Statens ansvar har kommit till uttryck bl.a. genom att kommuner kan söka stöd för utbyggnad som inte bedöms komma till stånd på marknadsmässiga villkor inom fem år och skattelättnader för bredbandsanslutning. Sedan IT-propositionen presenterades har marknadsläget avsevärt förändrats, vilket påverkat förutsättningarna för en snabb utbyggnad. För att förbättra situationen för bredbandsutbyggnad i kommunerna har riksdagen beslutat (prop. 2003/04:1) om en omdisponering inom IT-infrastruktursatsningen. Beslutet innebär att 500 miljoner kronor som avsatts för skattereduktion för höga anslutningskostnader omdisponeras till stöd, som kanaliseras via kommunerna till marknaden, för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Underlag för fördelning av medlen har utarbetats av Post- och telestyrelsen (PTS) på uppdrag av regeringen och redovisas i denna rapport. 1.2 Uppdraget PTS har, den 11 december 2003, fått i uppdrag av regeringen att utarbeta en fördelningsnyckel samt ett förslag till medelsfördelning i enlighet med angivna riktlinjer för uppdraget. Regeringsuppdraget finns i sin helhet återgivet i bilaga 1. Som riktlinjer för PTS uppdrag anges följande: Syftet med fördelningen skall vara att medlen skall användas till utbyggnad av nationellt sammanhållande och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, som tillhandahålles på skäliga och icke diskriminerande 1 I rapporten avses med IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet att infrastrukturen eller viss del av denna har sådan kapacitet att den medger förmedling av multimediatjänster med god kvalitet till och från användaren. Post- och telestyrelsen 7
Inledning villkor. Fördelningen skall ske utifrån utbyggnadsläget i de regioner där en sådan IT-infrastruktur inte har etablerats. Brister i utbyggnaden kan exempelvis vara föranledd av det förändrade marknadsläget. Medel skall alltså inte fördelas till regioner där en väsentlig del av behoven redan täckts genom att 1. sådan IT-infrastruktur redan har etablerats, 2. utbyggnaden av sådan IT-infrastruktur har konkurrensutsatts eller upphandlats eller 3. beslut om utbyggnad av sådan IT-infrastruktur finns och konkurrensutsättning eller upphandling skall påbörjas. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 april 2004 1.3 Genomförande I riktlinjerna anges att arbetet skall bedrivas i nära samarbete med IT-politiska strategigruppen, Svenska kommunförbundet (SK) samt projektet Länssamverkan Bredband (LSB), genom Länsstyrelsen i Uppsala län. Uppgifterna som krävs för uppdragets genomförande skall inhämtas från de beslutande myndigheterna för de kommunala bredbandsstöden i samarbete med Svenska kommunförbundet. Även andra relevanta källor såsom projektet Länssamverkan Bredbands/Svenska kommunförbundets enkät, och PTS egna enkäter kan användas. PTS har, i genomförandet av uppdraget, nära samarbetat med företrädare för ITpolitiska strategigruppen, SK och LSB. Regelbundna överläggningar och avstämningar har ägt rum med samarbetsparterna. I detta samarbete har det inte varit möjligt att komma fram till ett gemensamt förslag till fördelningsnycklar och medelsfördelning. Föreliggande rapport redovisar PTS förslag. 1.3.1 PTS enkät till kommunerna m.m. Fördelningen av medlen skall ske utifrån utbyggnadsläget i de regioner där en nationellt sammanhållen och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inte har etablerats. Fördelningsnyckeln skall i första hand baseras på redan kända uppgifter. Då tillräckliga uppgifter för att belysa utbyggnadsläget saknas har PTS, i samråd med Svenska kommunförbundet, vänt sig direkt till landets samtliga kommuner som ombetts att dels redogöra för utbyggnadsläget 2003-12-31, dels bedöma utbyggnadsläget 2005-12-31. Svarsfrekvensen har uppgått till 90 procent. PTS har bedömt att svaren ger en tillräckligt god bild av utbyggnaden i landet för att kunna användas som en del i en fördelningsnyckel. I enkäten har det inte funnits möjlighet att fråga om redundans finns i de nät som byggs ut. För att ta hänsyn till andra än rent geografiska förhållanden har även andra källor beaktats t.ex. projektet Länssamverkan Bredbands/Svenska kommunförbundets enkät och tidigare fördelningsnycklar för stöd till ortssammanbindande nät och områdesnät. 8 Post- och telestyrelsen
Inledning För att belysa kommunernas egna insatser i utbyggnaden av IT-infrastruktur har uppgifter inhämtas från dels PTS enkät till kommunerna, dels projektet Länssamverkan Bredbands/Svenska kommunförbundets enkät. Post- och telestyrelsen 9
Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden 2 Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden För att uppnå de IT-politiska målen krävs en geografisk tillgänglighet av bredbandskapacitet. Utbyggnaden av bredband ska i första hand göras av marknaden. Staten har samtidigt ett övergripande ansvar att se till att infrastrukturen finns tillgänglig i hela landet. Framför allt landsbygden, inklusive glesbygd, hör till de delar av Sverige där marknaden inte förväntas svara för utbyggnaden helt på egen hand. För att uppmuntra och underlätta utbyggnaden har regeringen beslutat om en rad stöd för att öka den geografiska tillgängligheten. Stöd för utbyggnad i kommunerna för att upprätta IT-infrastrukturprogram främja utbyggnaden av ortssammanbindande nät och områdesnät ansluta sig till ett nationellt stomnät Utöver detta finns även en rad andra stödformer som kan användas för utbyggnad av IT-infrastruktur. En del av dessa stöd har sin grund i regional-, tillväxt- och arbetsmarknadspolitik. Ett annat gäller stöd till enskilda i form av skattereduktion för höga anslutningskostnader. 2.1 Stödens ekonomiska omfattning Totalt har 5,25 miljarder kronor öronmärkts för de statliga stödåtgärderna mellan åren 2000 till 2005. I Tabell 1 nedan redovisas resultatet av fördelningen av stödmedel när olika utredningsförslag förverkligats genom lagar och förordningar, främst de s.k. bredbandsförordningarna där kommunerna har en central roll. Möjligheten att utnyttja förordningarna finns t.o.m. år 2005. Tabell 1 Slutlig fördelning av statligt stöd om totalt 5 250 miljoner kronor (Mkr) Ortssammanbindande nät Kommuner 1 750 Länspott 150 Områdesnät Kommuner 1 200 Abonnentanslutning Juridiska och fysiska personer (skattereduktion 1 600 för höga anslutningskostnader) Stomnätsanslutning Kommuner 400 Administrativt stöd IT-infrastrukturprogram mm 150 Totalt 5 250 Utöver dessa stöd kan strukturfondsmedel och allmänna regionalpolitiska medel användas för utbyggnad av IT-infrastruktur. Av 1 600 miljoner kronor som redovisas i tablån ovan och som avsatts för skattereduktion för höga anslutningskostnader omdisponeras 500 miljoner till att användas av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög 10 Post- och telestyrelsen
Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden överföringskapacitet. PTS förslag till fördelningsnyckel och medelsfördelning avser dessa medel. 2.2 Generella villkor För stöden gäller att de lämnas endast om kommunen har ett godkänt ITinfrastrukturprogram att kommunen medfinansierar minst fem procent av stödberättigat underlag att de utgår med mellan 33-89 procent av stödberättigat underlag att maximalt stöd är fastställt per kommun att kommunen gör en upphandling av tillhandahållandet av nätet att beslut meddelas av länsstyrelsen eller, om det finns, regionalt självstyrelseorgan att stöden avser åtgärder fram till och med 2005. Stöden får endast omfatta förbindelser med så hög överföringskapacitet i båda riktningarna att överföring med god teknisk kvalitet av multimedietjänster möjliggörs. Vidare ska en utbyggnad inte bedömas ske på kommersiella grunder inom fem år. Det är kommunerna som kan ansöka om stödet hos länsstyrelserna, eller om det finns, regionalt självstyrelseorgan. Ytterligare ett villkor är att nätet som upphandlas ska tillhandhållas på skäliga och icke-diskriminerande villkor. Om kommunens upphandlingsförfarande inte medfört skäliga anbud får nätet tillhandahållas av kommunen. Stödet är teknikneutralt såtillvida att ingen särskild teknik utpekas. 2.3 Stöd till upprättande av IT-infrastrukturprogram Ett IT-infrastrukturprogram är en form av strategi och viljeförklaring från kommunen över IT-infrastrukturen de närmaste åren. Stöd lämnas enligt förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Upprättandet av program är frivilligt men är en förutsättning för statligt stöd till utbyggnad av nät. IT-infrastrukturprogram ska godkännas av länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen eller, om det finns, regionalt självstyrelseorgan. 2.4 Stöd till utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät Stöd lämnas till områden där utbyggnad inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund. 2.4.1 Ortssammanbindande nät Stöd lämnas till en kommun för att anlägga, förvärva eller hyra ortssammanbindande nät enligt förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Totalt har 1 900 Mkr öronmärkts för detta ändamål. Fördelningen har skett utifrån en beräkningsmodell där en fiktiv kostnad för att anlägga IT-infrastruktur Post- och telestyrelsen 11
Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden beräknats för respektive kommun. Fördelning har sedan skett på kommunnivå. Länsstyrelsen (eller motsvarande) beslutar om stöden. Beräkningsmodellen: Fördelning efter en teoretiskt beräknad totalkostnad per kommun för att anlägga ett heltäckande ortssammanbindande nät. Beräkningen har gjorts utifrån anläggningskostnaden för fiktivt fiberoptiskt nät i varje kommun. Alla orter med mer än 50 invånare sammanbinds med schablonkostnad om 200 kr/meter. Tillkommer fast summa med 250.000 kr/ort med 50 3000 invånare. Begränsningsregel för kommuner där kostnaden per invånare skulle överstiga visst belopp. 2.4.2 Områdesnät Stöd till områdesnät lämnas enligt förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Stödet till områdesnät utgår i första hand till anläggning av nya nät i de delar av kommunen som ligger utanför tätorter med minst 3 000 invånare. Det finns under vissa förutsättningar möjlighet att frångå detta. Stödet kan i undantagsfall även användas för nyanläggning av nät med lägre kapacitet eller uppgradering av befintlig infrastruktur. Totalt har 1 200 Mkr öronmärkts för detta ändamål. Denna del av nätet är störst och dyrast att anlägga. Fördelningen av stödmedlen har skett utifrån antal landsbygdsinvånare och landsbygdsareal i varje kommun. Fördelning har sedan skett på kommunnivå. Länsstyrelsen (eller motsvarande) beslutar om stöden. Beräkningsmodellen: Lika vikt vid areal och befolkningskriterium Medlen fördelas efter kommunernas riksandelar av invånare på landsbygden och deras riksandelar av landsbygdens areal Särskilda regler för kommuner med mycket liten landsbygdsareal och mycket ytstora kommuner 2.5 Stöd till anslutning till ett nationellt stomnät Stöd finns till stomnät, som är ett rikstäckande allmänt tillgängligt nät som förbinder orter (noder) i landets kommuner med varandra. Regeringen har beslutat om ett särskilt stöd till landets kommuner för etablering av en anslutning till nationellt stomnät. Stödet har reglerats i en särskild förordning (2003:62). Det är länsstyrelserna som beslutar om stödet. Stödet fördelas efter en länsvis fördelningsnyckel utifrån kostnaderna för de kommuner som ej hade tillgodosetts. Totalt har 400 Mkr öronmärkts för detta ändamål. Stöd lämnas till åtgärder utförda under perioden 1 januari 2003 till 31 december 2005. 2.6 Sammanställning av tidigare stöd på länsnivå Det tidigare statliga stödet till områdesnät och ortsammanbindande nät finns presenterat i Tabell 2 nedan. 12 Post- och telestyrelsen
Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden Tabell 2 Statligt stöd till områdesnät och ortssammanbindande nät Län (motsvarande) Områdesnät Ortssammanbindande nät Stockholm 37 393 663 72 402 513 Uppsala 34 557 285 37 593 986 Södermanland 29 889 288 39 710 097 Östergötland 44 288 085 49 205 840 Jönköping 43 868 794 51 832 147 Kronoberg 34 755 967 46 496 907 Kalmar 45 378 355 86 300 219 Gotland 14 161 479 28 901 803 Blekinge 18 721 311 32 263 079 Skåne 80 986 151 99 798 916 Halland 39 587 888 46 977 102 Västra Götaland 135 006 962 179 539 268 Värmland 57 434 391 88 460 531 Örebro 35 288 861 40 390 919 Västmanland 26 929 296 27 305 996 Dalarna 77 283 092 119 409 696 Gävleborg 61 225 546 88 422 987 Västernorrland 65 040 217 96 810 418 Jämtland 83 735 576 140 353 955 Västerbotten 116 039 472 184 828 130 Norrbotten 118 427 640 192 995 491 Totalt 1 199 999 319 1 750 000 000 Post- och telestyrelsen 13
Fördelningsnycklar 3 Fördelningsnycklar I uppdraget ingår att ta fram en fördelningsnyckel och förslag till medelsfördelning utifrån utbyggnadsläget i de regioner där nationellt sammanhållande och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inte har etablerats. Det har inte varit möjligt att med en fördelningsnyckel beakta alla de aspekter som anges i uppdraget. PTS har därför utarbetat två fördelningsnycklar. De två fördelningsnycklarna tar på olika sätt hänsyn till uppdragets syfte. Den första, en geografisk fördelningsnyckel, är ett mått på utbyggnadsläget av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet och fördelar medlen efter hur långt länen har kommit i sin utbyggnad av IT-infrastruktur till orter i landet, (avsnitt 3.1). Den andra, en generella fördelningsnyckel, tar hänsyn till, dels länets kostnad för att anlägga ett ortssammanbindande nät, dels länets andel av orter och befolkning utanför orter med minst 3000 invånare (avsnitt 3.2). I bägge fördelningsnycklarna nedan har bara de kommuner som tidigare varit stödberättigade, till antingen ortssammanbindande nät och/eller områdesnät, inräknats. 3.1 Fördelningsnyckel 1: geografisk fördelningsnyckel Den geografiska fördelningsnyckeln beskriver hur långt landets olika kommuner, aggregerat på länsnivå, bedömts ha kommit med sin utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet till landets tätorter och småorter 2. Fördelningsnyckeln grundar sig främst på resultatet från den enkät som har skickats ut till landets alla kommuner, se bilaga 2. Av uppdraget framgår att medlen inte skall fördelas till regioner där ITinfrastruktur redan har etablerats och inte heller till regioner där utbyggnaden av sådan IT-infrastruktur har konkurrensutsatts eller upphandlats eller beslut om utbyggnad av sådan IT-infrastruktur finns och konkurrensutsättning eller upphandling skall påbörjas. I enkäten har landets kommuner ombetts att dels ange i vilka tätorter och småorter som det i någon del finns IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet per 2003-12-31, dels göra en bedömning av samma utbyggnad per 2005-12-31, då den nuvarande stödperioden upphör. Uppgifterna i fördelningsnyckeln avser således utbyggnadstidpunkten 2005-12-31. På så sätt fångas planerad utbyggnad upp och resultatet påverkas inte av om kommunen tidigt eller sent utnyttjat det statliga ekonomiska stödet för utbyggnad av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. Från denna enkät har antalet orter med 50-2999 invånare utan IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i någon del beräknats, dvs. orter som bedömts varken ha områdesnät eller anslutning till ett ortssammanbindande nät. Enkätens 2 Tätorter (orter med 200 eller fler invånare) och småorter (orter med 50-199 invånare) enligt SCB:s tätortsavgränsning 2000. 14 Post- och telestyrelsen
Fördelningsnycklar svarsfrekvens uppgår till närmare 90 procent. De kommuner som inte besvarat enkäten har tilldelats ett värde motsvarande medelvärdet för utbyggnaden i länet. Tabell 3 Bedömning av antalet ej utbyggda orter i länen (motsvarande) 2005-12-31. Län (motsvarande) Antal kommuner Antal orter < 3000 invånare Antal orter <3000 invånare utan ITinfrastruktur Stockholm 26 308 29 Uppsala 7 154 25 Södermanland 9 121 11 Östergötland 13 161 17 Jönköping 13 137 37 Kronoberg 8 98 10 Kalmar 12 185 0 Gotland 1 62 0 Blekinge 5 117 33 Skåne 33 485 217 Halland 6 214 26 Västra Götaland 49 635 114 Värmland 16 176 3 Örebro 12 136 39 Västmanland 11 79 15 Dalarna 15 294 10 Gävleborg 10 244 39 Västernorrland 7 195 7 Jämtland 8 160 31 Västerbotten 15 240 57 Norrbotten 14 237 23 Totalt 290 4438 3 743 4 Enkätsvaren visar inte på några stora sammanhängande geografiska områden som i slutet av år 2005 i sin helhet bedömts sakna tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. En uppdelning av orterna i tätorter och småorter visar att 3 I antalet ingår 1554 tätorter med mindre än 3000 invånare och 2884 småorter. 4 Av de 743 orterna som bedömts helt vara utan IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är 29 tätorter och 714 småorter. De flesta av tätorterna har mellan 200-400 invånare och redovisas därför tillsammans med småorterna. Post- och telestyrelsen 15
Fördelningsnycklar det i 98 procent av tätorterna med mindre än 3000 invånare och 75 procent av småorterna bedömts finnas IT-infrastruktur i någon del av orten 2005-12-31. Kommunernas bedömning av utbyggnaden fram till 2005-12-31 stöds av bland annat PTS uppföljning av utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet 5 där det framgår att 10 procent (cirka 150) av tätorterna saknade anslutning till ett ortssammanbindande nät i januari 2003. Av dessa har drygt 100 tätorter färre än 500 invånare. Vid samma tidpunkt hade drygt hälften av tätorterna områdesnät i någon del av tätorten. Detta motsvarar en ökning med 40 procent under perioden mars 2002 till januari 2003 av antalet tätorter med områdesnät i någon del av tätorten. Även Svenska kommunförbundets och Länssamverkan Bredbands rapport om utbyggnaden av bredband 6 visar på en omfattande utveckling. Närmare två tredjedelar av kommunerna som får statligt ekonomiskt stöd till ortssammanbindande nät och/eller områdesnät är klara med konkurrensutsättning av medlen före den 1 januari 2004. Av de ansökningar som inkommit om stöd omfattar 75 procent tätorter med mindre än 3000 invånare. I övriga kommuner pågår eller påbörjas konkurrensutsättningen under våren 2004. Enkäten visar om det finns nät till och/eller i en ort. Detta innebär inte att alla inom ett område, t.ex. ett telestationsområde, kan erhålla bredbandsabonnemang. För detta kan det krävas ytterligare investeringar. I den mån sådana investeringar krävs av operatören sker dessa på marknadens villkor, dvs. utbyggnaden är beroende av efterfrågan. Utifrån kommunernas svar har en fördelningsnyckel utarbetats enligt följande förutsättningar. Ortsuppdelning Antalet invånare i tätorter och småorter förändras från tid till annan medan tätorts- och småortsuppdelningen från SCB beskriver läget år 2000. Det som var en småort 2000 kan nu bestå av färre än 50 invånare och därmed inte räknas som småort. På motsvarande sätt kan ett område med färre än 50 invånare ha ökat sin befolkning och numera räknas som småort. För att korrigera för förändringar i ortsuppdelning har tio extra orter lagts till varje läns återstående orter utan hänsyn till varje läns storlek. Gruppering Efter korrigering för förändringar i ortsuppdelningen har länen grupperats efter antalet återstående orter utan IT-infrastruktur i grupperna 1-5. o grupp 1: 0-30 orter, o grupp 2: 31-60 orter, o grupp 3: 61-90 orter, o grupp 4: 91-120 orter, o grupp 5: 121- orter. 5 Se Bredband i Sverige, 2003, PTS-ER-2003:27. 6 Svenska kommunförbundet, Länssamverkan Bredband rapport Utbygganden av bredband med statligt stöd har passerat halvtid, 2004-02-26. 16 Post- och telestyrelsen
Fördelningsnycklar De län som ingår i samma grupp erhåller samma andel i fördelningsnyckeln. Denna gruppering utjämnar olikheter som skett vid kommunernas bedömning av IT-infrastrukturutbyggnaden i kommunen. Fördelningsnyckel mellan länen En fördelningsnyckel mellan länen skapas sedan där varje län i grupp 1 tilldelas värdet 1, län i grupp 2 tilldelas värdet 2, osv. Fördelningsnyckeln mellan länen blir slutligen deras värde delat med summan av alla läns värden vilket framgår av Tabell 4 nedan. Denna fördelningsnyckel ger de län som bedömts att ha kommit längst i sin utbyggnad av IT-infrastruktur till orter 2,5 procent av fördelade medel medan de län som bedömts att ha mest kvar av sin utbyggnad av IT-infrastruktur till orter får 12,5 procent av fördelade medel. Tabell 4 Geografisk fördelningsnyckel (utbyggnadsläget) Län (motsvarande) Grupp Andel Stockholm 2 5,0 % Uppsala 2 5,0 % Södermanland 1 2,5 % Östergötland 1 2,5 % Jönköping 2 5,0 % Kronoberg 1 2,5 % Kalmar 1 2,5 % Gotland 1 2,5 % Blekinge 2 5,0 % Skåne 5 12,5 % Halland 2 5,0 % Västra Götaland 5 12,5 % Värmland 1 2,5 % Örebro 2 5,0 % Västmanland 1 2,5 % Dalarna 1 2,5 % Gävleborg 2 5,0 % Västernorrland 1 2,5 % Jämtland 2 5,0 % Västerbotten 3 7,5 % Norrbotten 2 5,0 % Totalt 40 100,0 % Den geografiska fördelningsnyckeln tar inte hänsyn till den mångfald av olika lösningar som finns för den IT-infrastruktur som byggs. För slutanvändaren kan det dock vara viktigare att någon anslutning finns, oberoende av teknik, än ingen Post- och telestyrelsen 17
Fördelningsnycklar alls. Slutanvändarnas efterfrågan av bredband utgörs i regel inte av ITinfrastrukturen i sig, utan i stor utsträckning av de tjänster som kan levereras i näten. Utbyggnaden av bredband är därför även beroende av utvecklingen av prisvärda tjänster. 3.2 Fördelningsnyckel 2: generell fördelningsnyckel Den generella fördelningsnyckeln tar hänsyn till att kostnaden för att bygga redundant IT-infrastruktur är olika stor i olika delar av landet. Den bygger på tre olika fördelningsgrunder. Den första fördelningsgrunden bygger på totalkostnaden för att anlägga det fiberoptiska fiktiva nätet enligt slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land. Denna fördelningsgrund beaktar kostnaden att knyta ihop en kommuns alla orter, med fler än 50 invånare, med ett fiberoptiskt ortssammanbindande nät. Fördelningsgrunden behandlar alla kommuner på ett likvärdigt sätt och tar bl.a. hänsyn till en kommuns antal orter och sträckan emellan dessa. Den andra och tredje fördelningsgrunden bygger till lika stora delar dels på länets andel i landet av antalet orter med 50-2999 invånare och dels på länets andel i landet av befolkning på landsbygden 7. Denna fördelningsgrund beaktar att kostnaden för att etablera IT-infrastruktur är beroende även av dessa parametrar. Den första fördelningsgrunden räknas ingår med hälften medan den andra och tredje fördelningsgrunden ingår med en fjärdedel vardera. Dessa siffror finns presenterade i Tabell 5 nedan. 7 Landsbygden utanför orter med minst 3000 invånare. 18 Post- och telestyrelsen
Fördelningsnycklar Tabell 5 Fördelningsnyckel 2: generell Län (motsvarande) Andel av kostnad för fiktivt nät (50 %) Andel orter 50-2999 (25 %) Andel landsbygdbefolkning (25 %) Generell fördelningsnyckel Stockholm 5,6 % 6,9 % 9,0 % 6,8 % Uppsala 3,0 % 3,5 % 3,5 % 3,2 % Södermanland 2,8 % 2,7 % 5,0 % 3,3 % Östergötland 4,1 % 3,6 % 4,1 % 4,0 % Jönköping 3,6 % 3,1 % 3,9 % 3,6 % Kronoberg 2,6 % 2,2 % 2,9 % 2,6 % Kalmar 4,4 % 4,2 % 3,8 % 4,2 % Gotland 1,3 % 1,4 % 1,2 % 1,3 % Blekinge 2,0 % 2,6 % 2,1 % 2,2 % Skåne 7,8 % 10,9 % 10,9 % 9,4 % Halland 3,2 % 4,8 % 5,1 % 4,1 % Västra Götaland 12,3 % 14,3 % 15,1 % 13,5 % Värmland 4,7 % 4,0 % 4,0 % 4,3 % Örebro 3,0 % 3,1 % 3,1 % 3,0 % Västmanland 2,2 % 1,8 % 3,0 % 2,3 % Dalarna 5,8 % 6,6 % 5,3 % 5,9 % Gävleborg 4,7 % 5,5 % 4,0 % 4,7 % Västernorrland 4,8 % 4,4 % 3,8 % 4,5 % Jämtland 5,7 % 3,6 % 2,6 % 4,4 % Västerbotten 8,0 % 5,4 % 4,2 % 6,4 % Norrbotten 8,3 % 5,3 % 3,3 % 6,3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 3.3 Sammanfattning: fördelningsnycklar PTS har valt två fördelningsnycklar som beaktar, dels hur långt utbyggnaden har kommit till orter i landet (geografisk fördelningsnyckel), dels att kostnaden för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika i olika delar av landet (generell fördelningsnyckel). Post- och telestyrelsen 19
Medelsfördelning 4 Medelsfördelning En eller flera medelsfördelningar kan nu skapas genom att kombinera fördelningsnycklarna. Genom att låta fördelningsnycklarna ingå med olika stora andelar riktar sig medelsfördelningen mot olika delar av utbyggnaden av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. 4.1 Tre medelsfördelningar Tre medelsfördelningar har tagits fram. 1. Geografisk medelsfördelning. Denna utgår från hur långt länen i landet har kommit geografisk med sin utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Denna grundar sig bara på den geografiska fördelningsnyckeln. 2. Generell medelsfördelning. Denna utgår från den generella fördelningsnyckeln. 3. Kombinerad medelsfördelningn. Denna väger ihop de båda fördelningsnycklarna, geografisk fördelningsnyckel och generell fördelningsnyckel till lika stora delar. I Tabell 6 och Figur 1 nedan presenteras de tre olika medelsfördelningarna. För att IT-infrastruktur skall finnas tillgängligt i alla delar av landet bör den geografiska fördelningsnyckeln inte understiga 50 procent. Denna fördelningsnyckel fördelar medel till de delar av landet där sådan IT-infrastruktur som avses i uppdraget bedömts inte ha etablerats vid tidpunkten 2005-12-31. Eftersom kostnaden för att bygga redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika stor i olika delar av landet bör även den generella fördelningsnyckeln ingå för att kompensera för denna variation i kostnad. PTS anser att en medelsfördelning som till lika stora delar tar hänsyn till, dels de orter som bedömts helt sakna IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, dels till att kostnaden för att bygga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika i olika delar av landet. PTS föreslår den kombinerade medelsfördelningen. 20 Post- och telestyrelsen
Medelsfördelning Tabell 6 Tre medelsfördelningar Län, region (motsv) Geografisk medelfördelning [kr] Kombinerad medelsfördelning [kr] Generell medelsfördelning [kr] Stockholm 25 000 000 29 508 264 34 016 528 Uppsala 25 000 000 20 588 110 16 176 220 Södermanland 12 500 000 14 592 659 16 685 318 Östergötland 12 500 000 16 178 971 19 857 942 Jönköping 25 000 000 21 405 158 17 810 315 Kronoberg 12 500 000 12 754 398 13 008 796 Kalmar 12 500 000 16 704 159 20 908 317 Gotland 12 500 000 9 563 551 6 627 103 Blekinge 25 000 000 17 925 517 10 851 034 Skåne 62 500 000 54 711 700 46 923 399 Halland 25 000 000 22 721 273 20 442 546 Västra Götaland 62 500 000 65 003 268 67 506 536 Värmland 12 500 000 17 047 951 21 595 903 Örebro 25 000 000 20 083 915 15 167 830 Västmanland 12 500 000 12 020 127 11 540 255 Dalarna 12 500 000 20 954 071 29 408 141 Gävleborg 25 000 000 24 330 205 23 660 411 Västernorrland 12 500 000 17 432 331 22 364 661 Jämtland 25 000 000 23 503 602 22 007 203 Västerbotten 37 500 000 34 748 108 31 996 217 Norrbotten 25 000 000 28 222 662 31 445 323 Totalt 500 000 000 500 000 000 500 000 000 Post- och telestyrelsen 21
Kommunernas egna insatser Figur 1 Tre medelsfördelningar 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 4.2 Överväganden för medelsanvändningen PTS kan enligt uppdraget lämna förslag om övriga generella villkor för användningen av medlen. PTS föreslår följande: Geografisk Kombinerad Generell Medlen fördelas till länen och länen/regionerna beslutar om användningen i samverkan med kommunerna. Medlen används till ökad geografisk täckning, ökad redundans och ökad kapacitet, utan inbördes prioritering. Medlen används till både ortssammanbindande och områdesnät. Regeringen bör överväga att förlänga tiden för medlens användning att även omfatta år 2006. 5 Kommunernas egna insatser I PTS uppdrag ingår att göra en sammanställning av kommunernas egna insatser i utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Kommunernas egna insatser varierar mycket. Det finns kommuner som tidigt byggt egna stadsnät och som, via kommunala bolag, agerar högt upp i värdekedjan medan andra kommuner valt att låta marknaden genomföra utbyggnaden. Det finns inte bara skillnader i storleken på de ekonomiska insatserna utan även i vilka affärsmodeller som kommuner har valt t.ex. mellan sig och sina kommunala bolag. De insatser som kommunen gjort kan också vara förknippade med ett avkastningskrav samt att den byggda IT-infrastrukturen också har ett marknadsvärde vilket kan realiseras. Det är därför vanskligt att med utgångspunkt från befintligt material sammanställa och jämföra kommunernas egna insatser sinsemellan. Det skulle 22 Post- och telestyrelsen
Kommunernas egna insatser krävas ett mera ingående utredningsarbete för att på ett jämförbart sätt kunna redovisa den mångfald av olika affärsmodeller och roller som finns i dagsläget. En beskrivning av hur finansieringen av IT-infrastruktur sker inom ramen för det statliga stödet har nyligen lämnats i rapporten Utbyggnaden av bredband med statligt stöd har passerat halvtid från Svenska kommunförbundet och projektet Länssamverkan Bredband. Den bygger på en undersökning som avser läget vid årsskiftet 2003/2004. I rapporten framgår att flera parter är med och finansierar utbyggnaden av bredband i glesbygden och på landsbygden. Vid årsskiftet 2003/2004 hade drygt 2,2 miljarder kronor totalt investerats. Av tabellen nedan framgår det hur stor andel av de investerade medlen som olika parter enligt rapporten har gjort. Tabell 7 Finansiering från olika parter av bredbandsutbyggnad per den 31 december år 2003 Parter Procentuell andel Operatörer 20 Kommuner 11 Staten 54 Strukturfondsmedel (EU) 10 Uppgift saknas 5 Totalt 100 För kommunerna är det frivilligt att engagera sig i utbygganden av bredband i glesbygden och på landsbygden. Om kommunen gör det så måste den själv bidra med egna medel till utbyggnaden. Enlig reglerna, är kravet att kommunerna måste bidra med minst fem procents finansiering. Resultatet i undersökningen visar att drygt hälften av alla kommuner som engagerar sig i utbyggnaden bidrar med mer än fem procent. I den enkät som PTS skickade ut till kommunerna ombads dessa att även svara på frågan om hur mycket kommunen själv har finansierat IT-infrastruktur utöver vad kommunen medfinansierat i den statliga bredbandssatsningen under åren 2000-2003. Frågan från PTS om kommunernas finansiering var liksom övriga frågor frivillig att besvara. Många kommuner valde att inte svara på frågan medan andra som svarat har belyst svårigheterna enligt ovan. Enligt Svenska kommunförbundet finns det inte någon separat redovisning av de poster som avser IT-infrastrukturen i räkenskapssammandragen för kommunerna. Utöver vad som redovisats ovan kan PTS därför inte göra någon närmare sammanställning av kommunernas samlade insatser inom och utom det statliga stödet. Post- och telestyrelsen 23
Slutsatser och förslag 6 Slutsatser och förslag Enligt uppdraget skall PTS utarbeta fördelningsnyckel och ge förslag till medelsfördelning utifrån utbyggnadsläget i de regioner där nationellt sammanhållande och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inte har etablerats. 6.1 Fördelningsnycklar Det har inte varit möjligt att med en fördelningsnyckel beakta alla de aspekter som anges i uppdraget. PTS har därför utarbetat två fördelningsnycklar. De två fördelningsnycklarna tar på olika sätt hänsyn till uppdragets syfte. Även andra nycklar har diskuterats men valts bort då de inte tillräckligt tydligt överensstämt med uppdragets syfte. PTS har valt två fördelningsnycklar som beaktar dels hur långt utbyggnaden har kommit till orter i landet (geografisk fördelningsnyckel), dels att kostnaden för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika i olika delar av landet (generell fördelningsnyckel). För att belysa utbyggnadsläget har PTS i samråd med Svenska kommunförbundet, vänt sig direkt till landets samtliga kommuner som ombetts att dels redogöra för utbyggnadsläget 2003-12-31, dels bedöma utbyggnadsläget 2005-12-31. På så sätt fångas planerad utbyggnad upp och resultatet påverkas inte av om kommunen tidigt eller sent utnyttjat det statliga ekonomiska stödet för utbyggnad av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. Svarsfrekvensen har uppgått till 90 procent. PTS har granskat och gjort jämförelser med flera andra källor där den pågående utbyggnaden beskrivs. PTS har bedömt att kommunernas svar ger en tillräckligt god bild av utbyggnaden i landet, för att som en del vägas in i fördelningen. PTS har gjort justeringar, innan resultatet lagts till grund för fördelningsnyckel, för att utjämna olikheter i kommunernas bedömning av IT-infrastrukturutbyggnaden i kommunen. Den generella fördelningsnyckeln tar hänsyn till att kostnaden för att bygga ITinfrastruktur är olika i olika delar av landet. 6.2 Förslag till medelsfördelning och medelsanvändning Tre jämförande medelsfördelningar har framtagits och PTS föreslår följande: För att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet skall finnas tillgänglig i alla delar av landet föreslår PTS en medelsfördelning som till lika stora delar tar hänsyn till dels de orter som bedömts helt sakna IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, dels till att kostnaden för att bygga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika stor i olika delar av landet. 24 Post- och telestyrelsen
Slutsatser och förslag PTS föreslår följandeanvändning av medlen: Medlen fördelas till länen och länen/regionerna beslutar om användningen i samverkan med kommunerna. Medlen används till ökad geografisk täckning, ökad redundans och ökad kapacitet, utan inbördes prioritering. Medlen används till både ortssammanbindande och områdesnät. Regeringen bör överväga att förlänga tiden för medlens användning att även omfatta år 2006. Post- och telestyrelsen 25
Litteratur Litteratur Utveckling av IT-infrastruktur en skrift om insatser för att öka tillgängligheten i hela Sverige, Näringsdepartementet 2003 Bredband i Sverige, PTS 2003 Bredbandspolitiken en utvärdering i halvtid, Projektet Samverkan kring ITinfrastruktur, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, 2004-02-26 Kommunala bredbandsbyggen lokal politik för IT-samhället, Elin Whilborg m.fl, Tema T Rapport 40, Linköpings Universitet, 2003 IT-infrastruktur för stad och land, SOU 2000:111, Slutbetänkande från Bredbandsutredningen, Stockholm 2000 Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur, SOU 2000:68, Delbetänkande av Bredbandsutredningen, Stockholm 2000 Ett informationssamhälle för alla, regeringens proposition 1999/2000:86 IT-stomnät till vissa kommuner, Statens infrastruktur som resurs, SOU 2002:55 Bredband i hela landet, SOU 2003:78 Post- och telestyrelsen 27
- BILAGA 1 Bilaga 1 - PTS regeringsuppdrag Post- och telestyrelsen 29
- BILAGA 1 30 Post- och telestyrelsen
- BILAGA 1 Post- och telestyrelsen 31
- BILAGA 2 Bilaga 2 - PTS enkät Utbyggnad/etablering 2003-12-31 samt bedömning av utbyggnad/etablering 2005-12-31 Orter som saknas kan läggas till sist. Vänligen lämna uppgifter avseende finansiering och utbyggnad för Er kommun, samt övriga synpunkter, senast 2004-01-31 elektroniskt till infra@pts.se Tätorter/småorter Förtydliganden och kommentarer kan lämnas under fliken "Övriga synpunkter" Rulla fram orter >> Tätorter/småorter (enligt SCB: tätort > 200, småort 50-199) Tätort Tätort 1 Småort Småort 1 Ortssammanbindande nät Områdesnät 1a.Till vilka orter är 1b. Till vilka ytterligare 2a. I vilka orter är det etablerat ett orter bedöms det att det etablerat ett allmänt tillgängligt ha etablerats ett allmänt tillgängligt ortssammanbindande allmänt tillgängligt områdesnät i 2b. I vilka ytterligare orter nät orts- någon del 2003- bedöms det att ha 2003-12-31 sammanbindande nät 12-31 oberoende etablerats ett allmänt oberoende av 2005-12-31 av etablering och tillgängligt områdesnät i operatör och oberoende av finansiering? någon del 2005-12-31 finansiering? Markera operatör och Markera om det oberoende av operatör och om det finns. finansiering? finns. finansiering 1. Ja 2. Ja, 1. Ja 3. Nej, troligen inte 2. Nej 99. Uppgift saknas / vet ej 2c. Om ja i fråga 2a eller 2b, med vilken/vilka infrastrukturer har, eller bedöms det att, områdesnät etablerats/etableras? troligen 1. Ja 1. Ja 2. Ja, troligen 1. fiber 2. koppar 4. Nej 2. Nej 3. Nej, troligen inte 4. Nej 3. radio 4. annat 99. Uppgift saknas / 99. Uppgift vet ej saknas / vet ej 99. Uppgift saknas / vet ej 99. vet ej Post- och telestyrelsen 33
- BILAGA 2 Finansieringen av IT-infrastruktur i Er kommun Kommun 3. Hur mycket har kommunen själv finansierat IT-infrastruktur utöver vad som medfinansierats i den statliga bredbandssatsningen under åren 2000-2003 sammantaget? Medel som finansierats via länsstyrelsernas beslut skall ej medräknas. Dessa finns medräknade i Svenska kommunförbundet/ Länssamverkan bredbands enkät. Förtydliganden/kommentarer kan lämnas under fliken "Övriga synpunkter" Svar:... SEK nedan Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Kommun 4 Kommun 5 99. uppgift saknas 34 Post- och telestyrelsen
- BILAGA 2 4. Övriga synpunkter. Förklaringar Med nät avses IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet som består av nät baserade på optisk fiberkabel, koppartråd, radio och elnätskommunikation. Ortssammanbindande nät förbinder olika orter med varandra, samt med huvudnoderna i nätet. Detta nät kommer fysiskt ibland att sammanfalla med det nationella samnätet i de delar detta passerar igenom området/-kommunen och med områdesnät i de orter och områden som nätet passerar igenom Områdesnätet är ett spridningsnät som sammanbinder fastighetsnäten i en ort eller ett geografiskt avgränsat område med det ortssammanbindande nätet. Områdesnät kan bestå av flera olika nätstrukturer som är sammanlänkade via områdesnoder. Områdesnätet kommer att på vissa sträckor att fysiskt sammanfalla med det ortssammanbindande nätet och/eller det nationella stamnätet. Beroende på områdets karaktär eller omfattning kan det i vissa fall vara naturligt att benämna områdesnätet ortsnät, kvartersnät, stadsdelsnät, fastighetsområdesnät, landsbygdsnät etc. Till områdesnätet räknas också accessnät och kabel-tv-nät (som returaktiverats med hög överföringskapacitet). Post- och telestyrelsen 35
- BILAGA 3 Bilaga 3 - Fördelningsnycklar I denna bilaga presenteras underlaget för framtagandet av de olika fördelningsnycklarna. Geografisk fördelningsnyckel Nedan presenteras antalet tätorter för gruppering, grupperingen av orter samt fördelningsnyckeln. Tabell 8 Geografisk fördelningsnyckel Län (motsv) Antalet orter (tätoch småorter) med 10 extra orter. Gruppering, 5 grupper och motsvarande värde Fördelningsnyckel Stockholm 39 2 5,0 % Uppsala 35 2 5,0 % Södermanland 21 1 2,5 % Östergötland 27 1 2,5 % Jönköping 47 2 5,0 % Kronoberg 20 1 2,5 % Kalmar 10 1 2,5 % Gotland 10 1 2,5 % Blekinge 43 2 5,0 % Skåne 227 5 12,5 % Halland 36 2 5,0 % Västra Götaland 124 5 12,5 % Värmland 13 1 2,5 % Örebro 49 2 5,0 % Västmanland 25 1 2,5 % Dalarna 20 1 2,5 % Gävleborg 49 2 5,0 % Västernorrland 17 1 2,5 % Jämtland 41 2 5,0 % Västerbotten 67 3 7,5 % Norrbotten 33 2 5,0 % Totalt 953 40 100,0 % Post- och telestyrelsen 37
- BILAGA 3 Generell fördelningsnyckel Den generella fördelningsnyckel består av 3 delar vilka kombineras ihop. Den första fördelningsgrunden består av kostnaden för det fiktiva fiberoptiska ortssammanbindande nätet enligt slutbetänkandet i Bredbandsutredningen. Tabell 9 Generell fördelningsnyckel, fiktivt nät Län (motsv.) Kostnad fiktivt nät Andel av kostnaden Stockholm 396 979 000 5,6 % Uppsala 210 693 800 3,0 % Södermanland 197 709 800 2,8 % Östergötland 287 206 000 4,1 % Jönköping 257 182 800 3,6 % Kronoberg 186 783 800 2,6 % Kalmar 309 760 600 4,4 % Gotland 95 028 000 1,3 % Blekinge 140 687 000 2,0 % Skåne 553 807 600 7,8 % Halland 226 536 200 3,2 % Västra Götaland 868 441 200 12,3 % Värmland 330 268 600 4,7 % Örebro 210 229 800 3,0 % Västmanland 157 907 600 2,2 % Dalarna 409 937 394 5,8 % Gävleborg 332 739 400 4,7 % Västernorrland 341 083 400 4,8 % Jämtland 402 206 777 5,7 % Västerbotten 563 489 987 8,0 % Norrbotten 584 406 116 8,3 % Totalt 7 063 084 874 100,0 % 38 Post- och telestyrelsen
- BILAGA 3 Den andra och tredje fördelningsgrunden består av respektive läns andel i landet av orter med 50-2999 invånare samt andel av invånare på landsbygd. Tabell 10 Generell fördelning Län (motsv.) Antal orter 50-2999 Andel av orter Antal invånare landsbygd Andel invånare landsbygd. Stockholm 308 6,9 % 264 272 9,0 % Uppsala 154 3,5 % 102 549 3,5 % Södermanland 121 2,7 % 146 979 5,0 % Östergötland 161 3,6 % 120 722 4,1 % Jönköping 137 3,1 % 113 490 3,9 % Kronoberg 98 2,2 % 85 138 2,9 % Kalmar 185 4,2 % 110 799 3,8 % Gotland 62 1,4 % 35 515 1,2 % Blekinge 117 2,6 % 60 296 2,1 % Skåne 485 10,9 % 319 759 10,9 % Halland 214 4,8 % 149 729 5,1 % Västra Götaland 635 14,3 % 441 984 15,1 % Värmland 176 4,0 % 115 836 4,0 % Örebro 136 3,1 % 91 197 3,1 % Västmanland 79 1,8 % 87 214 3,0 % Dalarna 294 6,6 % 154 897 5,3 % Gävleborg 244 5,5 % 117 282 4,0 % Västernorrland 195 4,4 % 112 344 3,8 % Jämtland 160 3,6 % 76 411 2,6 % Västerbotten 240 5,4 % 123 859 4,2 % Norrbotten 237 5,3 % 95 613 3,3 % Totalt 4 438 100,0 % 2 925 885 100,0 % Post- och telestyrelsen 39