Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar Vägledning 2005:1 Version 12
En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på http://www.forsakringskassan.se/om försäkringskassan/ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen Ekonomistaben Version 12. Beslutad 2015-05-29. Finns ej i tryckt form
Innehåll Förkortningar... 7 Sammanfattning... 8 Läsanvisningar... 10 1 Inledning... 12 2 När betalar Försäkringskassan ut en förmån?... 14 2.1 Pensionsförmåner... 15 2.1.1 Periodicitet... 16 2.1.2 Datum för utbetalning... 16 2.1.3 Avrundningsregler... 16 2.1.4 Små belopp... 19 2.1.5 Bostadstillägg... 20 2.1.6 Äldreförsörjningsstöd... 20 2.2 Sjukersättning och aktivitetsersättning... 20 2.2.1 Periodicitet... 20 2.2.2 Datum för utbetalning... 21 2.2.3 Avrundningsregler... 21 2.2.4 Små belopp... 23 2.3 Arbetsskadelivränta... 24 2.3.1 Periodicitet... 24 2.3.2 Datum för utbetalning... 24 2.3.3 Avrundningsregler... 24 2.3.4 Små belopp... 24 2.3.5 Utbetalning för förfluten tid... 24 2.4 Dagersättning... 25 2.4.1 Periodicitet och datum för utbetalning... 25 2.4.2 Avrundningsregler... 25 2.5 Stöd till personer med funktionsnedsättning... 26 2.5.1 Periodicitet... 26 2.5.2 Datum för utbetalning... 26 2.5.3 Avrundningsregler... 27 2.6 Bidrag... 27 2.6.1 Periodicitet och datum för utbetalning... 27 2.6.2 Avrundningsregler... 27 2.6.3 Små belopp... 28 2.7 Nya förmåner... 29 2.8 Ersättning för sjukvårdskostnader i annat EU/EES land och Schweiz... 30 2.8.1 Små belopp... 30 2.9 Utbetalning till personer som bor utomlands... 30 2.10 Utbetalning på begäran av ett EU/EES land och Schweiz... 31 2.11 Försäkringstillhörighet... 31 2.12 Allmänt om försäkringstillhörighet... 31 2.13 EU:s samordningsbestämmelser... 32 2.13.1 Vilka länder som omfattas av bestämmelserna omfattas... 32 2.13.2 Personkrets... 32 2.13.3 Sakområden... 33 3
2.13.4 Likvärdiga förmåner, inkomster, omständigheter eller... 33 2.13.5 Sammanläggning av försäkringsperioder... 33 2.13.6 Bestämmelser om tillämplig lagstiftning... 33 2.14 Socialförsäkringskonventioner... 34 2.15 Socialförsäkringsbalken... 35 2.15.1 Bosättningsbaserad försäkring... 35 2.15.2 Bosättning i Sverige... 35 2.15.3 Den arbetsbaserade försäkringen... 36 2.15.4 Arbetet i Sverige... 36 2.15.5 Försäkringstid... 36 2.15.6 Speciella försäkringssituationer... 37 3 Avdrag för skatt... 38 3.1 Inledning... 38 3.2 Förmåner, bidrag och ersättningar som inte är skattepliktiga... 39 3.3 Skattepliktiga förmåner, bidrag och ersättningar... 40 3.4 Skatteformer... 41 3.4.1 A-skatt... 41 3.4.2 F-skatt... 42 3.4.3 F-skatt med villkor, så kallad FA-skatt... 42 3.4.4 Särskild A-skatt, så kallad SA-skatt... 42 3.5 Reglerna för skatteavdrag... 42 3.5.1 Huvudinkomst... 43 3.5.2 Övriga inkomster... 44 3.5.3 Allmänna skattetabeller... 44 3.5.4 Särskilda skattetabeller för dagersättningar... 45 3.5.5 Särskild skattetabell för aktivitetsstöd... 45 3.5.6 Ersättningar som grundar sig på näringsverksamhet... 45 3.5.7 Skatt på utbetalning för retroaktiv tid... 46 3.5.8 Rättelser av dagersättning för innevarande kalenderår... 48 3.5.9 Frivillig höjning av skatteavdrag... 49 3.5.10 Skatteverket beslutar att ändra beräkningen av skatteavdrag, jämkning... 50 3.6 Särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst... 50 3.7 Försäkringskassans återbetalning av preliminär skatt... 51 3.8 Eftergift och skatt... 51 3.9 Fordran och skatt... 51 3.10 Särskild inkomstskatt för personer bosatta utomlands... 51 3.11 Dubbelbeskattning... 53 3.12 Gränsgångare... 53 4 Avdrag vid ordinarie utbetalningar... 54 4.1 Avdragsordning... 54 4.2 Skatt... 54 4.3 Institutionsvistelse... 55 4.3.1 Personer med ålderspension eller äldreförsörjningsstöd... 55 4.3.2 Personer med efterlevandepension... 56 4.3.3 Personer med sjukersättning, aktivitetsersättning eller arbetsskadelivränta... 56 4.3.4 Dagersättning... 58 4.3.5 Stöd till personer med funktionsnedsättning... 58 4.3.6 Bidrag... 59 4.4 Kvittning... 59 4
4.5 Utmätning... 59 4.5.1 Metodstöd Felaktig redovisning till KFM... 61 4.6 Utmätningsförbud... 61 4.6.1 Undantag... 61 4.7 Återbetalning av för mycket utbetald ersättning enligt förordning 574/72 eller förordning 987/2009... 61 4.8 Överenskommelse om avdrag... 61 5 Avdrag vid utbetalning för retroaktiv tid... 62 5.1 Avdragsordning... 62 5.2 Sammanträffande av förmåner... 62 5.2.1 Övergångsbestämmelser i 1 kap. 3 SFBP... 63 5.3 Kommuniceringsskyldighet enligt förvaltningslagen... 64 5.4 Metodstöd sammanträffande av retroaktivt beviljade ersättningar... 64 5.5 Begäran från socialnämnd enligt 107 kap. 5 SFB... 66 5.5.1 Socialnämndens begäran... 69 5.5.2 Kommunicering av uppgifter som har tillförts ärendet genom socialnämnden eller Försäkringskassan... 70 5.5.3 Till vem och när Försäkringskassan ska kommunicera och till vem beslut ska skickas till... 71 5.5.4 Försäkringskassans beslut till socialnämnden... 71 5.5.5 Metodstöd Missad utbetalning till socialnämnden... 72 6 Betalningsmottagare... 73 6.1 Särskilda regler... 73 6.1.1 Barnpension och efterlevandestöd... 74 6.1.2 Familjeförmåner inom EU/EES och Schweiz... 74 6.1.3 Föräldrapenning till en kvinna som är omhändertagen... 74 6.1.4 Vårdbidrag... 74 6.1.5 Adoptionsbidrag... 75 6.1.6 Allmänt barnbidrag... 75 6.1.7 Förlängt barnbidrag... 75 6.1.8 Flerbarnstillägg... 76 6.1.9 Delat barnbidrag vid växelvis boende... 77 6.1.10 Särskilda undantag för allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg... 77 6.1.11 Underhållsstöd... 78 6.1.12 Familjebidrag till rekryter... 79 6.1.13 Bostadsbidrag... 79 6.1.14 Assistansersättning... 80 6.2 Ställföreträdare... 82 6.3 Fullmakt... 83 6.3.1 Får Försäkringskassan betala ut ersättning till annan än den försäkrade med stöd av fullmakt?... 84 6.4 Utbetalning till en person som är försvunnen... 84 6.5 Den försäkrade har avlidit... 85 7 Utbetalningssätt och besked om utbetalning... 86 7.1 Pensionsförmåner... 86 7.1.1 Utbetalningsbesked pension... 86 7.2 Sjukersättning och aktivitetsersättning... 86 7.3 Sättet för utbetalning av vissa förmåner, ersättningar och bidrag... 87 7.3.1 Besked om ersättning dagersättningar... 87 7.3.2 Stöd till personer med funktionsnedsättning... 87 5
7.3.3 Utbetalningsbesked handikappersättning och vårdbidrag... 87 7.4 Sättet för utbetalning av övriga ersättningar och bidrag... 88 7.4.1 Bilstöd... 88 7.4.2 Familjebidrag till rekryter... 88 7.4.3 Etableringsersättning... 88 7.4.4 Ersättning för vårdkostnader i annat EU/EES-land... 88 7.5 Utbetalning till en person som är bosatt utomlands... 88 7.5.1 IBAN... 90 8 Vem får beskedet om utbetalning?... 91 8.1 Grundregel... 91 8.2 Den försäkrade har en ställföreträdare... 91 8.2.1 Omyndig (underårig)... 91 8.2.2 God man... 91 8.2.3 Förvaltare... 92 8.2.4 Fullmäktig... 92 8.2.5 Annan ställföreträdare... 92 8.3 Den försäkrade har ingen fast adress... 93 9 Överlåtelseförbud... 94 9.1 Huvudregel... 94 10 Kontrolluppgifter och socialavgifter... 95 10.1 Kontrolluppgifter... 95 10.2 Socialavgifter... 96 11 Preskription av rätten till en ersättning... 97 11.1 Utbetalningen... 97 11.1.1 Underhållsstöd... 97 11.1.2 Barnbidrag... 98 11.2 Anmälan eller ansökan om ersättning... 98 11.3 Försäkringskassan utreder rätten till ersättning... 99 12 Övrigt... 100 12.1 Returhantering... 100 12.2 Avtal om betalning via bank... 100 Källförteckning... 101 Sakregister... 105 6
Förkortningar FAS FASP FB FBF FKFS Förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd Föräldrabalken Förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder Försäkringskassans författningssamling FL Förvaltningslagen (1986:223) FSF Skatteförfarandeförordningen (2011:1261) IL Inkomstskattelagen (1999:1229) KFM KvaL LJB LSS Prop. RAR RFFS SFB SFBP Kronofogdemyndigheten Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt Lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Riksförsäkringsverkets författningssamling Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken SFL Skatteförfarandelagen (2011:1244) SFS SINK SjLL UB USF ÄB ÄB Svensk Författningssamling Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Lagen (1991:1047) om sjuklön Utsökningsbalken Förordningen (1996:1036) om underhållsstöd Ärvdabalken Ärvdabalken 7
Sammanfattning Denna vägledning behandlar reglerna för utbetalning av olika förmåner, bidrag och andra ersättningar som Försäkringskassan betalar ut till den enskilde. Vägledningen beskriver de författningar som reglerar hur och när Försäkringskassan ska göra en utbetalning. En utbetalning kan avse löpande ersättning som till exempel sjukersättning och bidrag eller en ersättning som beviljas för retroaktiv tid, till exempel sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. I de fall det finns särskilda regler för en utbetalning som avser retroaktiv tid beskrivs detta. I annat fall gäller de beskrivna reglerna för all utbetalning. Reglerna om utbetalning omfattar tidpunkten för utbetalningen, olika avdrag som kan eller måste göras innan den försäkrade får ersättningen, vem som ska få ersättningen, hur ersättningen betalas ut samt frågor om levnadsintyg, kontrolluppgifter och preskription. Socialförsäkringsbalken (SFB) är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. SFB omfattar i stort sett samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg, bostadsersättning och statligt tandvårdsstöd är exempel på ersättningar som inte omfattas av SFB. SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser för SFB som helhet. Det är bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella definitioner. I avdelning B G finns bestämmelser om de olika förmånerna. I avdelning H finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och organisatoriska bestämmelser. I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Regeringsrätten och den tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak så kallade materiella ändringar utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna. Bestämmelser om sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning av ersättning och utbetalning till socialnämnden finns i avdelning H, 107 kap 2 och 5 SFB. 8
Vägledningen beskriver de flesta socialförsäkringsförmånerna. Den beskriver dock inte reglerna för att betala ut skadestånd, yrkesskadelivränta eller frivillig pension. Dessa områden innehåller vissa särskilda regler och beskrivs därför i vägledningen för respektive förmån. Pensionsmyndigheten har hand om alla frågor om pension, bostadstillägg till pension och äldreförsörjningsstöd. Försäkringskassan verkställer dock utbetalningen av alla pensionsförmåner. I denna vägledning beskrivs därför även utbetalning av pensionsförmåner. Bostadstillägg till sjukersättning eller aktivitetsersättning administreras av Försäkringskassan. 9
Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. 10
Avsnitten om små belopp är uppdelade efter följande ordning: pension, sjukersättning och aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, dagersättning, stöd till personer med funktionsnedsättning, bidrag och sjukvårdskostnader i internationella förhållanden. De nya förmånerna boendetillägg, jämställdhetsbonus, etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning följer inte denna ordning och beskrivs under avsnitt 2.7. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 11
1 Inledning En av de viktigaste uppgifterna för Försäkringskassan är att betala ut rätt ersättning i rätt tid till rätt person. Denna vägledning beskriver det regelverk som gäller för utbetalning av de olika förmåner, bidrag och ersättningar som Försäkringskassan administrerar. Vägledningen försöker ge svar på frågor om 1. när en förmån betalas ut 2. vilken typ av skatteavdrag som är aktuellt 3. i vilken ordning olika avdrag måste göras 4. vem betalningen kan göras till 5. sättet för utbetalning 6. när en kontrolluppgift ska utfärdas 7. preskriptionsfrågor 8. betalningar till personer som är bosatta utomlands 9. utbetalning på begäran av ett EU/EES land och Schweiz Innehållet är i första hand beskrivet utifrån en viss företeelse. Om reglerna skiljer sig mellan de olika förmånerna beskrivs de i följande ordning: 1. Pension 2. Sjukersättning eller aktivitetsersättning 3. Arbetsskadelivränta 4. Dagersättning 5. Stöd till personer med funktionsnedsättning 6. Bidrag 7. Sjukvårdskostnader i internationella förhållanden. Inom pensionsområdet är ordningen: 1. Ålderspension 2. Efterlevandepension 3. Bostadstillägg. 12
Inom bidragsområdet är ordningen: 1. Barnbidrag 2. Underhållsstöd 3. Familjebidrag till rekryter 4. Bostadsbidrag Inom området stöd till personer med funktionsnedsättning är ordningen: 1. Handikappersättning 2. Assistansersättning 3. Bilstöd 4. Vårdbidrag. Regelverket för utbetalning av nya förmåner behandlas i avsnitt 2.7 Nya förmåner är boendetillägg, jämställdhetsbonus, etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning. 13
2 När betalar Försäkringskassan ut en förmån? Detta kapitel beskriver när och hur ofta Försäkringskassan betalar en förmån de bestämmelser som finns om olika avrundningsregler, samt utbetalning av små belopp. Levnadsintyg Den svenska lagstiftningen ger utrymme för att exportera vissa förmåner (t.ex. ålders- och efterlevandepension samt sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadelivränta, handikappersättning och vårdbidrag) till personer som bor utomlands. Försäkringskassan och Pensionsmyndigeten får enligt 110 kap. 15 SFB begära att dessa personer styrker att de fortfarande har rätt till förmånen. Detta görs genom att Pensionsmyndigheten varje år skickar ut en begäran om levnadsintyg (blankett PM 8320) till personen. Pensionsmyndigheten skickar ut alltså levnadsintyg både för sin egen och Försäkringskassans räkning. Huvudsyftet med intyget är att kontrollera om förmånstagaren lever. Men intyget innehåller även frågor om civilstånd och medborgarskap som ska besvaras. När intyget kommer tillbaka ska det vara underskrivet av förmånstagaren samt underskrivet och stämplat av en myndighet i utlandet eller i Sverige. Följande institutioner kan enligt 3 Pensionsmyndighetens föreskrifter om levnadsintyg (PFS 2012:2) intyga uppgifterna: Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Svensk ambassad, Svenskt konsulat, Svenska kyrkan, Utländsk socialförsäkringsinstitution, Notarius publicus, Utländsk polismyndighet och Utländsk registerförande befolkningsmyndighet. Vilket land personen bor i kan vara helt avgörande för om han eller hon har rätt till förmånen eller inte. Om Försäkringskassan begär att få in ett levnadsintyg och den ersättningsberättigade inte skickar in detta måste Försäkringskassan ta ställning till om förmånen ska betalas ut till honom eller henne i fortsättningen. Mellan Sverige och vissa andra länder skickas informationen elektroniskt varje månad eller kvartal. Då slipper personen gå till exempelvis ambassad för att få levnadsintyg stämplat och intygat. 14
Utbetalningstidpunkter Socialförsäkringen har en mängd bestämmelser om utbetalningstillfällen. Tabellen nedan visar en sammanställning av utbetalningstidpunkterna för de förmåner som denna vägledning omfattar. Förmån Ordinarie utbetalningsdatum Pension 18 och 19 Efterlevandestöd 18 och 19 Sjuk- och aktivitetsersättning 18 och 19 Handikappersättning 18 och 19 Vårdbidrag 18 och 19 Arbetsskadelivränta 18 och 19 Dagersättning Daghandikappersättning Så snart det kan ske, dvs. varje vardag, dock högst var fjortonde dag Så snart det kan ske, ett betalningstillfälle per vecka Assistansersättning 20 Bilstöd Ferievårdbidrag Så snart det kan ske, ett betalningstillfälle per vecka Så snart det kan ske, två betalningstillfällen per vecka Barnbidrag 20 Underhållsstöd 25 Familjebidrag 21 2.1 Pensionsförmåner Från och med den 1 januari 2010 har Pensionsmyndigheten hand om frågor om pension men det är Försäkringskassan som betalar ut pension och pensionsrelaterade förmåner. (7 förordningen [2002:782] om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner) Bostadstillägg administreras dock av båda myndigheterna, av Försäkringskassan då bostadstillägget utges som tillägg till sjukersättning eller aktivitetsersättning och av Pensionsmyndigheten i alla övriga fall. Försäkringskassan betalar ut inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension respektive premiepension till efterlevande. Begreppet ålderspension omfattar både inkomstgrundad ålderspension och garantipension. 15
Efterlevandepension förekommer i form av barnpension, omställningspension och änkepension samt garantipension till omställningspension och änkepension. Efterlevandestöd till barn är ett grundskydd till barn vars ena eller båda föräldrar avlidit. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ingår i begreppet pension när vi beskriver pension som en förmån. 2.1.1 Periodicitet Huvudregeln är att Försäkringskassan betalar ut ålderspension, efterlevandepension, efterlevandestöd till barn, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd en gång i månaden (71 kap. 2, 85 kap. 13, 103 kap. 5 samt 74 kap. 21 SFB). Om ersättningen är väldigt låg finns särskilda bestämmelser om detta. Se vidare avsnitt 2.1.4, avsnitt 2.1.5 och avsnitt 2.1.6. 2.1.2 Datum för utbetalning Den som är född den 1 15 i en månad ska kunna ta ut pension den 18 i utbetalningsmånaden. Den som är född den 16 31 i en månad ska kunna ta ut sin pension den 19 i utbetalningsmånaden. När utbetalningsdagen är på en söndag eller på en omedelbart därpå följande helgdag ska pensionen kunna tas ut närmast följande vardag. Om utbetalningsdagen är på en annan helgdag, på en lördag eller på midsommarafton ska förmånen kunna tas ut närmast föregående vardag. (9 förordningen [2002:782] om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner) Om Försäkringskassan ska betala ut pensionen till en försäkrad som vistas eller bor utomlands gäller reglerna som beskrivs i avsnitt 7.5. 2.1.3 Avrundningsregler Huvudregeln är vanlig matematisk avrundning om inget annat anges. Det innebär att ett belopp som slutar på örestalet 50 eller mer höjs till närmaste hela krontal, och att örestal på 49 eller mindre tas bort. Den totala årliga ersättningen ska avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Detta gäller när Försäkringskassan beräknar inkomst- och tilläggspension, garantipension, efterlevandepension, efterlevandestöd, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. (71 kap. 3, 85 kap. 15, 103 kap. 5 samt 74 kap 21 SFB) Nedan finns exempel på hur Försäkringskassan ska tillämpa reglerna för avrundning: 16
Både tilläggspension och garantipension Om Försäkringskassan betalar ut både tilläggspension och garantipension fungerar pensionerna i detta sammanhang som en sammanlagd pension. Om summan av pensionernas årsbelopp inte är jämnt delbar med tolv ska den avrundas till ett årsbelopp som är jämnt delbart med tolv. Avrundningen påverkar då garantipensionen. (71 kap. 3 och 4 SFB) Ulla är berättigad till både tilläggspension och garantipension. Försäkringskassan ska betala ut pensionen för november månad. Försäkringskassan har beräknat tilläggspensionen till 71 527 kronor per år och garantipensionen till 11 554 kronor per år. Årsbeloppen blir tillsammans 83 081 kronor. Detta belopp är inte jämnt delbart med tolv. Försäkringskassan sänker därför årsbeloppet med 5 kronor till 83 076 kronor för att det ska bli jämnt delbart med tolv och avrundar garantipensionens årsbelopp som blir 11 549 kronor. Månadsbeloppet för den sammanlagda pensionen blir 83 076/12 = 6 923 kronor. Tilläggspensionen: 71 527/12 = 5 960,58 som avrundas till 5 961 kr Garantipensionen: 11 549/12 = 962 kr Enbart inkomstpension, tilläggspension eller garantipension När Försäkringskassan betalar ut enbart inkomstpension eller tilläggspension ska årsbeloppet avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv när Försäkringskassan beräknar månadsbeloppet. Detta gäller även om det är enbart garantipension som betalas ut (71 kap 3 och 4 SFB). Ulf är berättigad till tilläggspension med ett årsbelopp på 123 582 kronor. Utbetalning ska göras för augusti månad 2004. Beräkning av årsbelopp som är jämnt delbart med tolv: 123 582 kronor/12 = 10 298,50 kronor. Beloppet avrundas till närmaste hela krontal, det vill säga 10 299 kronor. Det blir en höjning med 50 öre per månad eller 6 kronor per år. Efter avrundningen blir tilläggspensionens årsbelopp 12 x 10 299 kronor = 123 588 kronor. Tilläggspensionen för augusti månad betalas alltså ut med 123 588 kronor/12 =10 299 kronor. Inkomstpension, tilläggspension och garantipension När Försäkringskassan betalar ut garantipension samtidigt som inkomsteller tilläggspension, betraktas pensionerna i detta sammanhang som en 17
sammanlagd pension. Om summan av pensionernas årsbelopp inte är jämnt delbart med tolv ska summan rundas av. Avrundningen påverkar garantipensionen (71 kap 4 SFB). Uno är ogift och född 1939. Han beviljas inkomstpension med 25 149 kronor per år, tilläggspension med 71 529 kronor per år och garantipension med 11 554 kronor per år. Summeras årsbeloppen blir det 108 232 kronor. Detta belopp är inte jämnt delbart med tolv. Därför sänker Försäkringskassan det med fyra kronor till 108 228 kronor. Sänkningen görs på Unos garantipension som efter avrundning blir 11 554 4 = 11 550 kronor per år medan de båda inkomstgrundande pensionernas årsbelopp förblir oförändrade. Premiepension och premiepension till efterlevande Premiepension och premiepension till efterlevande avrundas månadsvis till närmaste hela krontal (71 kap 5 SFB). Inkomstgrundad efterlevandepension och efterlevandestöd/ garantipension samtidigt Vid beräkning av efterlevandepension och efterlevandestöd ska den totala årliga ersättningen avrundas till närmast hela krontal som är jämnt delbart med tolv (85 kap 15 SFB). Om garantipension eller efterlevandestöd betalas ut samtidigt som omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension, barnpension, eller änkepension ska avrundningen påverka garantipensionen eller efterlevandestödet, oavsett om det blir en ökning eller minskning (85 kap 15 SFB). Försäkringskassan beräknar Unnis änkepension till 24 977 kronor per år. Garantipensionen till änkepensionen blir 55 750 kronor per år. Den sammanlagda pensionen, 80 727 kronor per år, avrundas till 80 724 kronor för att bli jämnt delbar med tolv. Avrundningen görs på garantipensionens årsbelopp som då blir 55 747 kronor. Garantipensionen avrundas nedåt med tre kronor. Månadsbeloppet för Unnis sammanlagda pension blir då 80 724/12 = 6 727 kronor. För utbetalningsmånaden blir Änkepensionen: 24 977/12 = 2 081,14 som avrundas till 2 081 kr 18
Garantipensionen: 6 727 änkepensionen 2 081 kr = 4 646 kr Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Vid beräkning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska den årliga ersättningen avrundas till närmast hela krontal som är delbart med tolv (103 kap 5 samt 74 kap 21 SFB). 2.1.4 Små belopp Detta avsnitt gäller inte för utbetalning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Se vidare avsnitt 2.1.5 och avsnitt 2.1.6. När det årliga bruttobeloppet av pension och efterlevandestöd är högst 2 400 kronor är huvudregeln att ersättningen betalas ut i efterskott en eller två gånger per år (71 kap. 2 samt 85 kap 13 SFB). Det krävs inte något samtycke från den försäkrade. Regeln gäller både personer som bor i Sverige och de som bor utomlands (prop. 1997/98:151 om inkomstgrundad ålderspension m.m., avsnitt 25.2, s. 466). Det är reglerat i föreskrifter när de små beloppen ska utbetalas. Bruttobelopp på högst 200 kronor per månad som avser pension ska inte betalas ut månadsvis. I stället ska pensionen ackumuleras och betalas ut i efterskott i juni och december varje år på den utbetalningsdag som anges i 9 förordningen (2002:782) om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner. Belopp för januari till och med juni betalas ut i juni. Belopp för juli till och med december betalas ut i december. (3 första stycket Pensionsmyndighetens föreskrifter [PFS 2011:6] om ansökan om pension och utbetalning av små pensionsbelopp) Se även avsnitt 2.1.2 ovan. Den försäkrade kan också begära att beloppet endast ska betalas ut en gång per år. Det ska då ske på den ordinarie utbetalningsdagen i december det år beloppen avser. (3 andra stycket PFS 2011:6) Om årsbeloppet höjs så att den sammanlagda utbetalningen av förmåner enligt 1, förutom bostadstillägg överstiger 200 kronor för en månad ska utbetalning ske av det belopp som dittills ackumulerats. Beloppet ska betalas ut senast den ordinarie utbetalningsdagen i månaden. (4 1 första stycket PFS 2011:6) Om samtliga pensionsförmåner upphör att utgå under en löpande period ska det belopp, som dittills ackumulerats, betalas ut snarast möjligt vid den ordinarie utbetalningsdagen i månaden. (4 andra stycket PFS 2011:6) Efter överenskommelsen med den försäkrade får förmånsbelopp som överstiger 200 kronor per månad betalas ut i den ordning som anges i 3. Om överenskommelsen upphör att gälla under en löpande period ska det förmånsbelopp, som dittills ackumulerats under perioden, betalas ut så snart som möjligt, dock senast den ordinarie utbetalningsdagen i månaden efter det att överenskommelsen har upphört. När förmån upphör att utges under en löpande period gäller vad som sägs i 4 andra stycket. (6 PFS 2011:6) 19
Ute bor utomlands och hennes bank tar ut en fast avgift för att betala ut hennes pension. Ute skriver till Pensionsmyndigheten och ber att hennes pension ska betalas ut en gång per år trots att den överstiger 200 kronor per månad. Pensionsmyndigheten kommer överens med Ute att betala ut hennes pension i december varje år. Undantag då små belopp ska betalas ut månadvis Även om pensionsbeloppet är under 200 kronor per månad ska pension betalas ut varje månad när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt SFB betalas ut samtidigt och förmånerna tillsammans uppgår till mer än 200 kronor per månad, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd enligt SFB betalas ut för samma period, hela eller en del av beloppet ska hållas inne på grund av utmätning eller på grund av kvittning med anledning av återbetalningsskyldighet enligt SFB. Om det finns särskilda skäl kan förmånerna även i annat fall betalas ut månadsvis (5 PFS 2011:6). 2.1.5 Bostadstillägg Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut. Om särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd ingår i utbetalningen gäller inte denna begränsning. (103 kap. 6 SFB) Det beror på att det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet är konstruerat på sådant sätt att förmånstagaren aldrig ska hamna på en inkomstnivå som understiger skälig levnadsnivå. Retroaktivt beviljat bostadstillägg som understiger 100 kronor ska betalas ut vid nästa ordinarie månadsutbetalning (7 PFS 2011:6). 2.1.6 Äldreförsörjningsstöd Det finns inte någon nedre gräns för utbetalning av äldreförsörjningsstöd månadsvis (74 kap 21 SFB). 2.2 Sjukersättning och aktivitetsersättning 2.2.1 Periodicitet Huvudregeln är att Försäkringskassan betalar ut sjukersättning och aktivitetsersättning månadsvis (36 kap. 29 SFB). Om ersättningen är väldigt låg finns särskilda bestämmelser om detta. (36 kap 30 SFB) Se vidare avsnitt 2.1.4. 20