Hjälp oss stärka framtidens medier Resultatrapport Augusti 2016
INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Resultat... 4 Efterfrågan och förtroende för nyhetsmedier... 4 Tillgång till lokala nyheter... 6 Spridning och delning av nyheter... 9 Information om förändringar... 10 Samhällsengagemang... 12 Om undersökningen... 13 Population och urval... 13 Frågor och variabler... 14 Datainsamling... 15 Bortfall... 15 Statistikens tillförlitlighet... 16 Beskrivning av tabeller och diagram... 17 Viktberäkning och estimation... 18 Felmarginaler... 18 Bilagor... 20 BILAGOR Andelstabeller - Fråga 1-16, korstabeller fråga 4 och 6. Enkät Missiv Institutet för mediestudiers (Simo) lista över kommuner som har respektive saknar nyhetsredaktion. SKL:s kommungruppsindelning Grupp 4
Sammanfattning På uppdrag av Medieutredningen har Statistiska centralbyrån (SCB) genomfört undersökningen Hjälp oss stärka framtidens medier. Syftet med undersökningen är att få en bild av medborgarnas behov av media och deras upplevelse av tillgången till lokal kvalitativ nyhetsförmedling. Men även att få en bild av kopplingen mellan förtroende och användning av olika medier samt kopplingen mellan kvalitativ nyhetsförmedling, sociala medier och samhällsengagemang. Resultaten visar att invånare i kommuner där det finns en nyhetsredaktion i större utsträckning tar reda på vad som händer i kommunen varje dag. Utanför storstäderna använder man i större utsträckning den lokala morgontidningen för att ta del av lokala nyheter. Två av tre personer som tar del av de lokala nyheterna tycker att nyheterna om den egna kommunen i traditionella medier är av bra kvalitet. De som bor i kommuner där det inte finns någon nyhetsredaktion kan i större utsträckning tänka sig att betala för kvalitativa nyheter förutsatt att rapporteringen om den egna kommunen ökade. Generellt använder de som har ett högt förtroende för en viss typ av media även dessa medier för att ta del av nyheter som den egna kommunen. En tredjedel av befolkningen använder Facebook för att ta del av nyheter om den egna kommunen som inte har producerats av traditionella medier. Personer som bor i en kommun som saknar nyhetsredaktion använder inte icke traditionella medier i större utsträckning än de som bor i kommuner där det finns en nyhetsredaktion. Cirka 22 procent sprider eller delar själva nyheter och det är vanligast att använda Facebook till det. Att själv sprida nyheter är framförallt vanligt bland unga och utrikes födda. Fyra av tio upplever att det ofta eller ibland sker större förändringar i närmiljön utan att de har blivit tillräckligt informerade. Dubbelt så många anser att det är myndigheterna som i första hand ansvarar för att informera medborgarna I undersökningen ingick 5 000 slumpmässigt utvalda personer folkbokförda i Sverige i åldersgruppen 16 år och äldre. Urvalet stratifierades utifrån boendeortens storleksklass och delades sedan i två lika stora delar utifrån om boendekommunen har eller inte har en lokal nyhetsredaktion. 1
Inledning På uppdrag av Medieutredningen har Statistiska centralbyrån (SCB) genomfört undersökningen Hjälp oss stärka framtidens medier. Syftet med undersökningen har bland annat varit att få en bild av medborgarnas behov av media och deras upplevelse av tillgången till lokal kvalitativ nyhetsförmedling. Men även att få en bild av kopplingen mellan förtroende och användning av olika medier samt kopplingen mellan kvalitativ nyhetsförmedling, sociala medier och samhällsengagemang. Enkäten som använts i undersökningen är framtagen av Medieutredningen i samarbete med SCB. Enkäten genomgick en granskning av SCB:s mättekniska enhet för att få hög kvalitet på frågorna. I undersökningen ingick 5 000 slumpmässigt utvalda personer. Populationen utgjordes av personer folkbokförda i Sverige i åldersgruppen 16 år och äldre. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från SCB:s register över totalbefolkningen. Urvalsramen stratifierades utifrån boendeortens storleksklass. Urvalet delades sedan i två lika stora delar, utifrån om den kommun som urvalspersonerna tillhör har nyhetsredaktion respektive inte har nyhetsredaktion. Mer om urval och upplägg i avsnittet Om undersökningen. Datainsamlingen för undersökningen genomfördes med postenkäter under perioden 10 maj 23 juni 2016. Andelen svarande uppgick till 44 procent. I rapporten kommenteras resultaten totalt sett för Sveriges befolkning, 16 år och äldre. Där det finns påvisbara skillnader kommenteras även resultaten utifrån bakgrundsvariablerna. I de fall skillnader kommenteras är dessa statistiskt säkerställda, om inget annat anges. De bakgrundsvariabler som redovisas är: Kön Ålder (grupperad 16-29 år, 30 49 år, 50-64 år samt 65 år och äldre) Födelseland (inrikes/utrikes född) Boendeort (grupperad utifrån storleksklass) o Landsbygd tätort upp till 999 boende o Tätort 1 000 9 999 boende o Tätort 10 000 99 999 boende o Tätort 100 000 199 999 boende o Tätort 200 000 boende eller fler större städer enligt SKL:s kommunindelning (grupp 4) Från Institutet för mediestudier (Simo) per april 2016 hämtades: 2
Uppgifter om kommuner som har respektive inte har nyhetsredaktion. Sist i rapporten bifogas de tabeller som ligger till grund för den här redovisningen. Som bilagor finns även enkäten och det missivbrev som användes i undersökningen. Samt SKL:s kommunindelning med gruppen förortskommuner till större städer och kartläggningen från Institutet för mediestudiers (Simo) över vilka kommuner som har och inte har nyhetsredaktion. Undersökningsledare på SCB var Cecilia Berglund och Yuli Liang var metodstatistiker. Medieutredningens kontaktperson var Göran Blomberg. 3
Resultat I detta avsnitt redovisas resultaten från undersökningen för Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som helhet samt uppdelat på bakgrundsvariablerna. Samtliga tabeller som ligger till grund för resultaten återfinns som bilaga sist i rapporten. Alla skillnader mellan grupper som kommenteras i rapporten är statistiskt säkerställda, om inget annat anges. Med befolkningen eller invånarna avses i rapporten befolkningen i Sverige, 16 år och äldre. Med traditionell media menas morgontidningar, kvällstidningar, gratistidningar samt tv och radio. Icke traditionell media såsom Facebook, Youtube, Twitter, Instagram, Snapchat, Podcast, Blogg, Vlogg benämns andra medier i rapporten. Resultatet redovisas utifrån frågeområdena i enkäten. Efterfrågan och förtroende för nyhetsmedier Inledande avsnitt handlar bland annat om hur ofta invånarna själv tar reda på vad som händer i den egna kommunen, Sverige och världen. Men även vilket förtroende man har för olika medier. Efterfrågan på lokala nyheter Fyra av tio tar själva reda på vad som händer i den egna kommunen eller regionen varje dag. De som bor i en kommun som har nyhetsredaktion tar i större utsträckning reda på vad som händer varje dag jämfört med de som bor i en kommun som saknar nyhetsredaktion. I kommuner med egen nyhetsredaktion är andelen 41 procent, jämfört med 34 procent för de som inte har nyhetsredaktion. Bland inrikes födda är det en större andel som tar reda på vad som händer i kommunen varje dag jämfört med utrikes födda. Personer under 30 år tar i lägre utsträckning reda på vad som händer i kommunen eller regionen varje dag, 16 procent av de yngre jämfört med 51 procent bland de som är 65 år eller äldre. Efterfrågan på svenska och internationella nyheter Det är 66 procent som själva tar reda på vad som händer i Sverige varje dag och ytterligare 22 procent som gör det några gånger i veckan. Nästan lika många tar själva reda på vad som händer i världen. Det är de yngsta personerna i befolkningen och de utrikes födda som i mindre utsträckning själva tar reda på vad som händer i Sverige och världen. Av inrikes födda tar 69 procent reda på vad som händer i Sverige varje dag jämfört med 48 procent av utrikes födda. Män tar i större utsträckning reda på vad som händer i världen dagligen jämfört med kvinnor. 4
Diagram 1. Hur ofta tar man själv reda på nyheter i egen kommunen/regionen, Sverige eller världen. Andelar av befolkningen 16 år och äldre. Egen kommun/region Sverige Världen 0% 20% 40% 60% 80% 100% Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Aldrig Förtroende för medier Sveriges Television och Sveriges Radio, inklusive lokala kanaler, är de medier som störst andel av befolkningen har mycket stort förtroende för. I kommuner som har nyhetsredaktion är det fler som har förtroende för nationell morgontidning jämfört med de som bor i kommuner som saknar nyhetsredaktion. Det är även vanligare att ha mycket stort förtroende för nationell morgontidning om man bor i tätort med 200 000 eller fler invånare. Inrikes födda har större förtroende för Sveriges Radio än utrikes födda. En tredjedel av befolkningen har litet eller inget förtroende för kvällstidningar. Diagram 2. Förtroende för olika medier i befolkningen. Andelar av befolkningen 16 år och äldre Sveriges Televison Sveriges Radio, inkl lokala kanaler Tv4 Lokal morgontidning Nationell morgontidning Utländska medier Gratistidning Andra kommersiella tv-företag Kvällstidning Kommersiella radioföretag 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte 5
Tillgång till lokala nyheter Detta avsnitt handlar om huruvida det finns traditionella medier som förmedlar nyheter om den egna kommunen, hur man i så fall tar del av dessa, vilken kvalitet man anser att de har och om man skulle kunna tänka sig att betala för kvalitativa nyheter. Dessutom vilket eller vilka medier man använt för att ta del av lokala nyheter om den egna kommunen som inte producerats av traditionella medier. Tillgång till traditionell media Totalt är det 98 procent av befolkningen som upplever att det finns traditionella medier som förmedlar nyheter om den egna kommunen/ kommundelen. Det är en viss skillnad i hur invånarna upplever tillgången i kommuner med lokal nyhetsredaktion och i kommuner som saknar nyhetsredaktion. Andelen som upplever att det finns traditionella medier som förmedlar lokala nyheter är något lägre i de kommuner som saknar nyhetsredaktion, 94 procent jämfört med 98 procent. Av de som har tillgång till traditionella medier som förmedlar lokala nyheter är det 91 procent som tar del av dessa. Två av tre personer som tar del av de lokala nyheterna tycker att nyheterna om den egna kommunen i traditionella medier är av bra kvalitet. Att ta del av lokala nyheter via traditionell media är vanligare bland äldre. Bland de som är 50 år eller äldre tar 96 procent del av lokala nyheter jämfört med 76 procent bland de som är yngre än 30 år. Inrikes födda tar i större utsträckning del av de lokala nyheterna genom traditionella medier jämfört med utrikes födda. Det är 92 procent av de inrikes födda jämfört med 83 procent utrikes födda. Användning av traditionell media Drygt 60 procent av befolkningen tar del av lokala nyheter genom Sveriges television och/eller lokal morgontidning. Diagram 3. Andel som använt olika traditionella medier för att ta del av lokala nyheter. Andelar av befolkningen 16 år och äldre. (Flera svar kan anges) Sveriges televison Lokal morgontidning Sveriges Radio, inkl lokala kanaler Tv4 Gratistidning Nationell morgontidning Kvällstidning Andra kommersiella tv-företag Kommersiella radioföretag 0% 20% 40% 60% 80% 100% 6
På landsbygden och i mindre tätorter är det vanligare att använda lokal morgontidning för att ta del av nyheter om den egna kommunen jämfört med tätorter med fler än 200 000 invånare. I de större tätorterna använder man sig i större utsträckning av gratistidningar och nationell morgontidning. Diagram 4. Andel i befolkningen (16 år och äldre) som använde lokal morgontidning i förra veckan för att ta del av lokala nyheter efter storlek på boendeort. Landsbygd - Tätort upp till 999 boende Tätort 1 000-9 999 boende Tätort 10 000-99 999 boende Tätort 100 000-199 999 boende Tätort 200 000 eller fler boende 0% 20% 40% 60% 80% 100% Inrikes födda använder i större utsträckning lokal morgontidning, kvällstidning, Sveriges television och Sveriges radio för att ta del av nyheter om sin kommun jämfört med utrikes födda. Förtroende och användning Generellt använder de som har ett mycket eller ganska stort förtroende för en viss medietyp även dessa medier i större utsträckning för att ta del av nyheter om den egna kommunen. Det framgår vid en jämförelse mellan hela befolkningen och de som har ett mycket eller ganska stort förtroende för respektive medietyp. Det är cirka 60 procent som har mycket eller ganska stort förtroende för lokala morgontidningar och av dessa är det 77 procent som använde sig av dem för att ta del av nyheter om den egna kommunen jämfört med 62 procent av samtliga. Gratistidningar användes av 33 procent men bland de med mycket eller ganska stort förtroende för tidningen var andelen 57 procent. Motsvarande andelar bland dem som använde kvällstidningar är 15 jämfört med 41 procent. Icke traditionell media (andra medier) Knappt hälften av befolkningen använde andra medier för att ta del av lokala nyheter i förra veckan. Personer som bor i en kommun som saknar nyhetsredaktion använder inte andra medier i större utsträckning än de som bor i kommuner med nyhetsredaktion. Yngre personer använder andra medier för att ta del av lokala nyheter i större utsträckning än äldre. Bland personer som är 65 år eller äldre är det 69 7
procent som inte använder några andra medier än de traditionella, motsvarande andel för personer 16-29 år är 27 procent. En tredjedel av befolkningen använde Facebook till att ta del av nyheter om den egna kommunen i förra veckan. Kvinnor använde Facebook i större utsträckning än män. Det är en större andel av de utrikes födda än inrikes födda som använder Youtube för att ta del av lokala nyheter. Bland utrikes födda är det 12 procent som använder Youtube jämfört med 3 procent av inrikes födda. Diagram 5. Andel i befolkningen (16 år och äldre) som använt icke-traditionella medier för att ta del av lokala nyheter. (Fler svar kan anges) Facebook Instagram Youtube Twitter Podcast, blogg eller vlogg Snapchat Andra medier Inga medier 0% 20% 40% 60% 80% 100% Betala för kvalitativa lokala nyheter Ungefär hälften av befolkningen kan tänka sig att betala för kvalitativa lokala nyheter. Bättre journalistik och ökad lokal nyhetsrapportering är de främsta anledningarna till att kunna tänka sig att betala. De personer som bor i kommuner där det inte finns någon lokal nyhetsredaktion kan i större utsträckning tänka sig att betala för kvalitativa nyheter förutsatt att rapporteringen om den egna kommunen ökade. Personer under 30 år kan i större utsträckning än personer över 65 år tänka sig att betala för kvalitativa nyheter om sin egen kommun om man kan anpassa rapporteringen efter egna önskemål och behov. En fjärdedel kan tänka sig att betala för bättre journalistik. Det är fler män än kvinnor som kan tänka sig att betala om de skulle innebära bättre journalistik. Bor man i en tätort med 200 000 boende eller fler kan man i större utsträckning tänka sig att betala om det blir bättre journalistik jämfört med de som bor på landsbygden och i tätorter med färre än 100 000 invånare. Inrikes födda personer är i större utsträckning positiva till att betala för kvaltitativa nyheter om den egna kommunen än utrikes födda. 8
Diagram 6. Vad man skulle kunna tänka sig att betala för, för att få kvalitativa lokala nyheter. Andel av befolkningen 16 år och äldre. (Max 2 svar) Om det blir bättre journalistik Ökad rapportering om min kommun/kommundel Flexiblare betal- och prenumerationslösningar Anpassad rapportering till mina önskemål och behov Annat Vet inte Jag kan inte tänka mig att betala för kvalitativa nyheter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Spridning och delning av nyheter Detta avsnitt handlar om spridning och delning av nyheter. Vilka som själva har spridit eller delat nyheter i förra veckan och vilken/vilka typer av media de i så fall använde. Spridning av nyheter Av befolkningen är det 22 procent som delade eller spred nyheter förra veckan. Av diagrammet nedan framgår att personer i åldern 16-29 år delade och spred nyheter i större omfattning än äldre. Det är vanligare bland utrikes födda jämfört med inrikes födda att dela eller sprida nyheter. Bland utrikes födda är det 31 procent som spred eller delade nyheter förra veckan, jämfört med 20 procent för inrikes födda. Diagram 7. Andel i befolkningen som har spridit eller delat nyheter. (Efter åldersgrupp) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16-29 år 30-49 år 50-64 år > 65 år 9
Majoriteten av de som spred nyheter gjorde det genom Facebook, 71 procent uppgav att de använt Facebook. Personer över 65 år tycks använda Facebook till att dela eller sprida nyheter i mindre utsträckning. Av de som spred nyheter var det bara cirka 3 procent som använde Youtube, podcast, blogg eller vlogg. Diagram 10. Andel per media av de i befolkningen (16 år och äldre) som själva spred nyheter. (Flera svar kan anges) Facebook Twitter Instagram Snapchat Youtube Podcast, blogg eller vlogg Andra medier 0% 20% 40% 60% 80% 100% Information om förändringar Följande avsnitt handlar om information kring kommande förändringar i närmiljön. Hur ofta händer det att man möts av större förändringar utan att man känt att man blivit tillräckligt informerad och vem anses ha ansvaret för att informera om detta. Förändringar i närmiljön Ungefär en tredjedel av invånarna upplever att det ibland sker större förändringar i närmiljön utan att man blivit tillräckligt informerad när det fortfarande fanns chans att påverka. Lika stor andel upplever att det sällan händer. Det är inga skillnader mellan olika åldersgrupperna eller olika stora tätorter. 10
Diagram 9. Hur ofta möts man av större förändringar i närmiljön utan att ha blivit tillräckligt informerad för att ha en chans att påverka? Andelar av befolkningen 16 år och äldre. Vet inte 14% Ofta 9% Aldrig 7% Ibland 34% Sällan 36% Totalt är det nästan åtta av tio personer som anser att det är myndigheterna som i första hand ansvarar för att informera medborgarna om kommande större förändringar i närmiljön. Inrikes födda anser i större utsträckning att det är så jämfört med utrikes födda. Bland inrikes födda är det 80 procent som är av den åsikten, motsvarande andel för utrikes födda är 65 procent. Bland personer som är mellan 30 och 64 år anser en större andel än bland än personer som är yngre än 30 år att det är myndigheternas ansvar. Bland män är det 17 procent som tycker att det i första hand är media som ansvarar för att informera om kommande större förändringar i närmiljön, jämfört med kvinnorna där 10 procent är av den åsikten. Diagram 10. Vem har i första hand har ansvaret för att informera om kommande större förändringar i närmiljön. Andelar av befolkningen 16 år och äldre. Myndigheter Medier Medborgarna själva Vet inte 0% 20% 40% 60% 80% 100% 11
Samhällsengagemang Detta avsnitt handlar om valdeltagande, engagemang i politiska partier eller organisationer som verkar i samhällsfrågor. Men även om man är aktiv i olika samhällsfrågor i sociala medier eller på något annat sätt. Drygt nio av tio uppger att de brukar rösta i allmänna val. Personer under 30 år uppger att de röstar i mindre utsträckning än de som är 65 år och äldre. I tabellredovisningen exkluderas personer under 20 år, då de inte var röstberättigade vid senaste riksdagsvalet år 2014. 4 procent uppger att de är aktiva i ett politiskt parti genom att exempelvis delta i möten, vara engagerad i partiet eller förtroendevald. Andelen som är aktiva i en organisation som verkar i en samhällsfråga är 14 procent. Det finns inget som tyder på att de som saknar tillgång till lokal nyhetsredaktion skulle ha ett lägre samhällsengagemang. En fjärdedel av befolkningen är aktiva i olika samhällsfrågor i sociala medier. Yngre personer, under 30 år, är i större utsträckning aktiva än personer över 50 år. Det är ingen skillnad på hur aktiv man är om man bor i en kommun som har lokal nyhetsredaktion eller inte. Däremot är personer som är aktiva i ett politiskt parti eller en organisation även mer aktiva i samhällsfrågor i sociala medier. 12
Om undersökningen Enheten för demokratistatistik vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under perioden maj juni 2016 en enkätundersökning på uppdrag av Medieutredningen. Syftet med undersökningen har bland annat varit att få en bild av medborgarnas behov av media och deras upplevelse av tillgången till lokal kvalitativ nyhetsförmedling. Men även att få en bild av kopplingen mellan förtroende och användning av olika medier samt kopplingen mellan kvalitativ nyhetsförmedling, sociala medier och samhällsengagemang. Populationen utgjordes av personer folkbokförda i Sverige i åldersgruppen 16 år och äldre. Urvalet bestod av 5 000 personer och det var totalt 2 177 personer som besvarade enkäten, vilket är 44 procent av urvalet. Resultatet i form av en rapport och tabeller levererades 31 augusti enligt överenskommelse. Undersökningsledare på SCB var Cecilia Berglund och Yuli Liang var metodstatistiker. Medieutredningens kontaktperson gentemot SCB var Göran Blomberg. Population och urval Populationen, dvs. de objekt som man vill kunna dra slutsatser om, utgjordes av personer folkbokförda i Sverige i åldersgruppen 16 år och äldre. För att kunna dra ett urval från populationen skapades en urvalsram som avgränsade, identifierade och möjliggjorde koppling till objekten i populationen. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av data från SCB:s register över totalbefolkningen, per den 29 februari 2016. Antalet personer i urvalsramen var 8 041 233. Urvalsramen stratifierades utifrån en klassificering av boendeort baserad på invånarantal samt om orten räknas som tätort eller landsbygd. Totalt bildades fem strata. Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 5 000 personer, med proportionell allokering inom varje strata (se tabell 1 och 2 på nästa sida). Ett stratifierat obundet slumpmässigt urval innebär att alla objekt inom ett stratum har samma sannolikhet att komma med i urvalet. I gruppen som inte har nyhetsredaktion i sin kommun saknas storleksklass 4, därav är det tomt i det stratumet. Urvalsstorleken bestämdes av Medieutredningen i samråd med SCB. Urvalet delades i två lika stora delar, utifrån om den kommun som urvalspersonerna tillhör har nyhetsredaktion (del 1) respektive inte har nyhetsredaktion (del 2). Definitionen av kommuner som har respektive inte har nyhetsredaktion kommer från Institutet för mediestudier (Simo). 13
Tabell 1. Population och urval fördelat på stratum, del 1 (har nyhetsredaktion i sin kommun) Stratum Beskrivning Population Urval 1 Landsbygd tätort upp till 999 boende 1 421 959 474 2 Tätort 1 000 9 999 boende 1 252 299 418 3 Tätort 10 000 99 999 boende 2 419 698 808 4 Tätort 100 000 199 999 boende 493 463 165 5 Tätort 200 000 boende eller fler 1 901 675 635 Totalt 7 489 094 2 500 Tabell 2. Population och urval fördelat på stratum, del 2 (har inte nyhetsredaktion i sin kommun) Stratum Beskrivning Population Urval 1 Landsbygd tätort upp till 999 boende 223 007 1 010 2 Tätort 1 000 9 999 boende 228 770 1 036 3 Tätort 10 000 99 999 boende 62 612 283 4 Tätort 100 000 199 999 boende 0 0 5 Tätort 200 000 boende eller fler 37 750 171 Totalt 552 139 2 500 Frågor och variabler Grundläggande för bra kvalitet i en undersökning är kvaliteten på de data som samlas in. Medieutredningen utformade frågorna i enkäten i samarbete med SCB. Därefter genomfördes en expertgranskning av mätteknisk expertis vid SCB i syfte att minska risken för mätfel. Enkäten bestod av 16 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 29 frågor. Förutom de variabler som samlades in via enkäten hämtades följande variabler från SCB:s register över totalbefolkningen per den 29 februari 2016: Kön Ålder (grupperad 16-29 år, 30-49 år, 50-64 år samt 65 år och äldre) Födelseland (inrikes/utrikes född) Boendeort (grupperad utifrån befolkningsstorlek, se grupper i tabell 1 och 2 ovan) SKL:s kommunindelning med gruppen förortskommuner till större städer 22 kommuner (grupp 4) Från Institutet för mediestudier (Simo) per april 2016 hämtades: Klassificering av kommuner som har respektive inte har nyhetsredaktion 14
Referensperiod för enkätfrågor, se bifogad enkät. Med referensperiod menas vilken tidpunkt svaren avser, t.ex. idag, förra veckan, senaste tre månaderna. Datainsamling Enkäterna skickades ut med post. I ett informationsbrev ombads personen att besvara frågorna och skicka svaret till SCB. Det första utskicket genomfördes den 10 maj 2016. Sedan skickades två påminnelser till dem som inte besvarat enkäten. En första påminnelse med ny enkät skickades den 24 maj och en andra påminnelse med ny enkät den 7 juni. Insamlingen avslutades den 23 juni 2016. Tabell 3. Beskrivning av urval, övertäckning, svar och bortfall. Antal och andel Antal Andel Urval 5 000 100,00 Övertäckning 13 0,00 Svar efter första utskick 1 363 27,3 Svar efter enkätpåminnelse 1 510 10,2 Svar efter enkätpåminnelse 2 304 6,1 Svar totalt 2 177 43,6 Bortfall 2 810 56,4 I informationsbrevet kunde uppgiftslämnarna läsa om undersökningens bakgrund, syfte och att undersökningen genomfördes i samarbete mellan Medieutredningen och SCB. Informationsbrevet informerade också om att vissa uppgifter hämtades från register. Brevet informerade även om personuppgiftslagen samt offentlighetsoch sekretesslagen och att det var frivilligt att medverka i undersökningen. För att SCB ska kunna lämna ut data från en enkätundersökning krävs informerat samtycke av uppgiftslämnarna. Det innebär att de genom att besvara enkäten och skicka in den godkänner att deras svar kompletteras med de bakgrundsvariabler, och behandlas på det sätt, som beskrivs i informationsbrevet. SCB kan inte garantera att den utvalda personen själv besvarat enkäten. Någon kontroll av att rätt person har besvarat enkäten har inte gjorts. Svarsdatafilen kompletterades med vikter för uppräkning till populationsnivå. Bortfall Bortfallet består dels av objektsbortfall, som innebär att enkäten inte är besvarad alls, och dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i enkäten inte är besvarade. Om bortfallet skiljer sig från de svarande, med avseende på undersökningsvariablerna, kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande vara skeva. För att reducera 15
bortfallsskevheten har vikter beräknats. Objektsbortfall kan bland annat bero på att uppgiftslämnaren inte är villig att delta i undersökningen, att uppgiftslämnaren inte går att nå eller att uppgiftslämnaren är förhindrad att medverka. Objektsbortfallet i denna undersökning redovisas i tabell 4 nedan. Tabell 4. Beskrivning av objektsbortfall Antal Ej inskickade 2 653 Postreturer 56 Avböjd medverkan 16 Förhindrad medverkan 26 Ej anträffad 6 Insänd för sent 49 Insänd blank 4 Totalt 2 810 Partiellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Det partiella bortfallet är generellt litet i denna undersökning. Statistikens tillförlitlighet Ramtäckning Täckningsfel, under- och övertäckning, innebär att urvalsram och population inte helt stämmer överens. Undertäckning innebär att vissa objekt som ingår i populationen saknas i urvalsramen. Övertäckning innebär att objekt som inte ingår i populationen ändå finns i urvalsramen. Ett sätt att minska täckningsfelen är att ha bra och uppdaterade register. I denna undersökning användes Registret över totalbefolkningen (RTB). RTB är utdrag av folkbokföringsregistret som Skatteverket ansvarar för. Det ideala innehållet i folkbokföringens register definieras av de författningar som reglerar folkbokföringen. Det finns dock personer som borde vara folkbokförda men inte är det (undertäckning) samt personer som är folkbokförda trots att de inte borde vara det (övertäckning). Övertäckningen i denna undersökning består i huvudsak av personer som avlidit. 16
Urval Denna kvalitetskomponent avser fel som uppkommer på grund av att endast ett urval av populationen undersöks. Urvalsfel är således den avvikelse mellan ett skattat värde och det faktiska värdet som beror på att man inte undersöker alla objekt i populationen. Urvalsfelets storlek minskar med en ökad urvalsstorlek. Urvalsstorleken på 5 000 individer bedömdes vara tillräckligt stor för att avvikelsen mellan skattningen och det sanna populationsvärdet skulle vara godkänt. Mätning Ett fel som kan uppstå vid mätning är att lämnade uppgifter skiljer sig från faktiska uppgifter. Felet kallas mätfel och kan uppkomma då uppgiftslämnaren inte minns de faktiska uppgifterna, missförstår frågan eller medvetet svarar felaktigt. Bearbetning Vid den manuella och maskinella bearbetningen av datamaterialet kan bearbetningsfel uppstå. Exempel på bearbetningsfel är registreringsfel och kodningsfel. Dessa fel kan förhindras och upptäckas i de kontroller som genomförs vid dataregistreringen. I den här undersökningen bedöms registreringsfelet vara litet eftersom enkäten i stort sett endast hade fasta svarsalternativ. De frågor där respondenten kunde skriva egna kommentarer redovisas som de är och någon sammanfattande statistik över dessa har inte tagits fram. Bortfallsfel Bortfallsfel inträffar om objekten i bortfallet och de svarande skiljer sig åt avseende frågorna i undersökningen. Beskrivning av tabeller och diagram Tabeller och diagram Tabellerna har räknats upp till populationsnivå, vilket innebär att resultatet avser hela populationen och inte endast de svarande. Andelsuppgifterna är således skattningar av andel personer i populationen med den aktuella egenskapen. Att antalet individer kan vara olika för olika frågor beror på hoppinstruktioner då olika delpopulationer avses. För de följdfrågor som föregås av hoppinstruktioner har selekteringar genomförts vid tabellframställandet. Det betyder att t.ex. för fråga 3b har endast de som svarat Ja" i fråga 3a ingått i tabellframställningen. Om en följdfråga är besvarad men dess styrfråga inte är besvarad och svaret på följdfrågan gör att ett visst svarsalternativ på styrfrågan är självklart så har hänsyn till detta tagits vid tabellframställningen. I andelstabellerna är värdena avrundade till närmaste heltal och värden under 0,5 är därmed avrundade till noll. I fråga 12, som handlar om man brukar rösta i allmänna val har personer som inte var 18 år vid senaste riksdagsvalet år 2014 tagits bort från redovisningen då de ej var röstberättigade vid detta tillfälle. 17
I fråga 4, 6, 7 och 9 fick de svarande ange fler än ett svarsalternativ. Därför summerar inte statistiken till 100 procent. De tabeller som presenteras i denna rapport har tagits fram enligt de formler som presenterats i avsnitt Viktberäkning och estimation med hjälp av SPSS/SAS och variansprogrammet ETOS. Statistiska mått Materialet lämpar sig bäst att redovisas som totaler eller procentuella andelar för hela målpopulationen eller fördelat på olika redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper Ofta redovisas statistik inte bara för hela populationen utan också för delgrupper (redovisningsgrupper). Redovisningsgrupper i den här undersökningen kan avgränsas med hjälp av registervariabler (nyhetsredaktion/ej nyhetsredaktion, kön, ålder, boendeort, födelseland och förort/ej förort) eller bakgrundsfrågor i enkäten (fråga 12, 13 och 14). Viktberäkning och estimation För varje svarande person (kallas objekt i fortsättningen) har en vikt beräknats. Syftet med detta är att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för de svarande. Vikten kallas därför även för uppräkningstal. Vikterna har beräknats utifrån urvalsdesignen samt antaganden om objektsbortfall och täckningsfel. Beräkningen gjordes med hjälp av ett av SCB egenutvecklat SAS-makro (ETOS). Vikterna i denna undersökning kan beskrivas med formeln: N n h h w k = * = nh mh N m h h Där w k = vikt/uppräkningstal för objekt k N h = antal objekt i urvalsramen h n h = antal objekt i urvalet h = antal objekt som svarat i stratum h m h Vikterna bygger på antagandet att ramen återspeglar populationen väl och därmed att över- och undertäckningen är försumbar. Dessutom antas att bortfallet inte skiljer sig från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna. Felmarginaler Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att endast ett urval av befolkningen över 16 år har tillfrågats och att inte alla som ingår i urvalet har besvarat enkäten. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en fråga har fått ett andelsvärde som är 55 och felmarginalen är ± 2,1 så 18
innebär det att det sanna värdet med 95 procents säkerhet ligger i intervallet 52,9 57,1. För att avgöra om skillnaderna mellan exempelvis könen är statistiskt säkerställda har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (andelsvärdet ± felmarginalen) för två andelar inte överlappar varandra är skillnaden mellan andelarna statistiskt säkerställd. Även om andelarna för två bakgrundsvariabeler tangerar varandra, t.ex. ett intervall som är 53 57 och ett som är 57 61 anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. Felmarginaler för redovisningsgrupperna finns i de levererade tabellerna. 19
Bilagor Andelstabeller - Fråga 1-16, korstabeller fråga 4 och 6. Enkät Missiv Institutet för mediestudiers (Simo) lista över kommuner som har respektive saknar nyhetsredaktion. SKL:s kommungruppsindelning Grupp 4 20
Undersökning om medievanor 2016. Fråga 1a. Hur ofta tar du själv reda på vad som händer i din kommun eller region? Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 41% ± 2,8 25% ± 2,4 16% ± 2,1 13% ± 1,9 4% ± 1,1 100% 28 2 149 Nyhetsredaktion Ja 41% ± 3,0 25% ± 2,6 17% ± 2,3 13% ± 2,0 4% ± 1,2 100% 14 1 054 Nej 34% ± 2,8 32% ± 2,8 15% ± 2,1 14% ± 2,1 5% ± 1,3 100% 14 1 095 Kön Man 40% ± 4,0 25% ± 3,5 18% ± 3,2 12% ± 2,7 5% ± 1,8 100% 15 1 051 Kvinna 42% ± 3,8 26% ± 3,4 15% ± 2,8 14% ± 2,7 3% ± 1,4 100% 13 1 098 Ålder 16-29 år 16% ± 6,3 27% ± 7,6 30% ± 7,8 18% ± 6,4 9% ± 4,7 100% 0 224 30-49 år 32% ± 5,2 26% ± 4,8 21% ± 4,5 15% ± 3,9 6% ± 2,6 100% 6 533 50-64 år 46% ± 5,3 28% ± 4,7 13% ± 3,5 11% ± 3,2 2% ± 1,6 100% 10 607 65+ år eller äldre 51% ± 4,8 22% ± 4,0 12% ± 3,1 12% ± 3,2 3% ± 1,6 100% 12 785 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 41% ± 5,9 27% ± 5,2 14% ± 4,1 13% ± 4,0 5% ± 2,5 100% 12 671 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 43% ± 6,3 25% ± 5,4 15% ± 4,6 13% ± 4,2 4% ± 2,5 100% 8 632 Tätort 10 000 99 999 boende 41% ± 5,0 22% ± 4,2 17% ± 3,8 16% ± 3,7 3% ± 1,7 100% 4 469 Tätort 100 000 199 999 boende 51% ± 12,1 22% ± 10,1 10% ± 7,4 13% ± 8,2 3% ± 4,1 100% 1 67 Tätort 200 000 eller fler boende 35% ± 5,9 30% ± 5,6 20% ± 4,9 9% ± 3,6 5% ± 2,7 100% 3 310 Inrikes/utrikes född Inrikes född 43% ± 3,0 25% ± 2,6 16% ± 2,2 13% ± 2,0 3% ± 1,0 100% 24 1 873 Utrikes född 27% ± 6,7 27% ± 6,7 21% ± 6,2 14% ± 5,2 11% ± 4,8 100% 4 276 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 31% ± 11,2 30% ± 11,6 16% ± 9,8 11% ± 7,2 12% ± 9,6 100% 2 232 Övriga kommuner 41% ± 2,8 25% ± 2,5 16% ± 2,1 13% ± 1,9 4% ± 1,1 100% 26 1 917 Aldrig Samtliga Uppgift saknas Antal svar
Undersökning om medievanor 2016. Fråga 1b. Hur ofta tar du själv reda på vad som händer i Sverige? Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Aldrig Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 66% ± 2,7 22% ± 2,3 5% ± 1,2 5% ± 1,2 2% ± 0,8 100% 26 2 151 Nyhetsredaktion Ja 66% ± 2,9 22% ± 2,5 5% ± 1,3 5% ± 1,3 2% ± 0,9 100% 14 1 054 Nej 65% ± 2,8 21% ± 2,4 6% ± 1,4 6% ± 1,4 2% ± 0,9 100% 12 1 097 Kön Man 69% ± 3,8 19% ± 3,2 5% ± 1,8 5% ± 1,8 2% ± 1,1 100% 15 1 051 Kvinna 63% ± 3,8 24% ± 3,4 5% ± 1,7 5% ± 1,7 2% ± 1,1 100% 11 1 100 Ålder 16-29 år 38% ± 8,3 38% ± 8,2 14% ± 5,8 6% ± 3,9 3% ± 3,0 100% 0 224 30-49 år 60% ± 5,4 28% ± 5,0 4% ± 2,0 6% ± 2,7 2% ± 1,7 100% 6 533 50-64 år 71% ± 4,7 22% ± 4,4 3% ± 1,8 3% ± 1,7 1% ± 0,8 100% 8 609 65+ år eller äldre 76% ± 4,1 11% ± 3,0 5% ± 2,0 6% ± 2,3 3% ± 1,6 100% 12 785 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 69% ± 5,4 19% ± 4,5 4% ± 2,1 5% ± 2,5 3% ± 2,1 100% 11 672 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 63% ± 6,1 24% ± 5,5 6% ± 3,0 5% ± 2,8 1% ± 1,4 100% 6 634 Tätort 10 000 99 999 boende 62% ± 4,9 22% ± 4,2 6% ± 2,4 9% ± 2,8 1% ± 1,2 100% 5 468 Tätort 100 000 199 999 boende 69% ± 11,2 19% ± 9,5 6% ± 5,7 1% ± 2,9 4% ± 5,0 100% 1 67 Tätort 200 000 eller fler boende 69% ± 5,7 23% ± 5,2 4% ± 2,4 2% ± 1,7 2% ± 1,7 100% 3 310 Inrikes/utrikes född Inrikes född 69% ± 2,8 20% ± 2,4 5% ± 1,3 5% ± 1,3 1% ± 0,7 100% 21 1 876 Utrikes född 48% ± 7,5 33% ± 7,2 5% ± 3,1 7% ± 3,9 7% ± 3,9 100% 5 275 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 51% ± 12,7 35% ± 12,7 6% ± 5,4 5% ± 5,3 3% ± 5,2 100% 2 232 Övriga kommuner 66% ± 2,7 21% ± 2,4 5% ± 1,2 5% ± 1,3 2% ± 0,8 100% 24 1 919
Undersökning om medievanor 2016. Fråga 1c. Hur ofta tar du själv reda på vad som händer i världen? Varje dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Aldrig Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 61% ± 2,7 26% ± 2,5 5% ± 1,2 6% ± 1,4 2% ± 0,8 100% 28 2 149 Nyhetsredaktion Ja 61% ± 2,9 25% ± 2,6 5% ± 1,3 6% ± 1,5 2% ± 0,8 100% 14 1 054 Nej 59% ± 2,9 26% ± 2,6 5% ± 1,3 7% ± 1,5 3% ± 1,0 100% 14 1 095 Kön Man 67% ± 3,9 22% ± 3,4 4% ± 1,7 5% ± 1,8 2% ± 1,1 100% 16 1 050 Kvinna 57% ± 3,8 29% ± 3,5 5% ± 1,7 7% ± 2,0 2% ± 1,1 100% 12 1 099 Ålder 16-29 år 37% ± 8,2 40% ± 8,3 12% ± 5,4 8% ± 4,7 2% ± 2,5 100% 0 224 30-49 år 58% ± 5,5 29% ± 5,0 5% ± 2,4 7% ± 2,8 2% ± 1,5 100% 5 534 50-64 år 66% ± 4,9 26% ± 4,6 3% ± 1,9 4% ± 2,0 1% ± 0,8 100% 9 608 65+ år eller äldre 68% ± 4,5 18% ± 3,7 3% ± 1,8 8% ± 2,5 3% ± 1,7 100% 14 783 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 62% ± 5,7 27% ± 5,2 3% ± 2,0 5% ± 2,5 3% ± 2,0 100% 11 672 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 55% ± 6,3 29% ± 5,8 6% ± 3,0 9% ± 3,7 1% ± 1,4 100% 7 633 Tätort 10 000 99 999 boende 59% ± 5,0 26% ± 4,4 5% ± 2,3 9% ± 2,8 2% ± 1,4 100% 6 467 Tätort 100 000 199 999 boende 69% ± 11,2 21% ± 9,8 4% ± 5,0 1% ± 2,9 4% ± 5,0 100% 1 67 Tätort 200 000 eller fler boende 67% ± 5,8 23% ± 5,1 5% ± 2,6 4% ± 2,4 1% ± 1,3 100% 3 310 Inrikes/utrikes född Inrikes född 62% ± 2,9 25% ± 2,6 5% ± 1,3 6% ± 1,5 2% ± 0,7 100% 23 1 874 Utrikes född 54% ± 7,5 30% ± 6,9 4% ± 2,9 7% ± 3,9 5% ± 3,2 100% 5 275 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 41% ± 12,0 40% ± 12,8 8% ± 7,1 11% ± 8,6 1% ± 0,7 100% 2 232 Övriga kommuner 62% ± 2,8 25% ± 2,5 5% ± 1,2 6% ± 1,4 2% ± 0,8 100% 26 1 917
Undersökning om medievanor 2016. Fråga 2a. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Lokal morgontidning Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 15% ± 2,1 45% ± 2,9 23% ± 2,4 5% ± 1,2 12% ± 1,9 100% 129 2 048 Nyhetsredaktion Ja 15% ± 2,2 45% ± 3,1 23% ± 2,6 5% ± 1,3 12% ± 2,0 100% 63 1 005 Nej 13% ± 2,1 46% ± 3,0 22% ± 2,5 6% ± 1,4 12% ± 2,0 100% 66 1 043 Kön Man 12% ± 2,7 47% ± 4,2 25% ± 3,6 5% ± 1,7 11% ± 2,6 100% 61 1 005 Kvinna 17% ± 3,0 44% ± 4,0 21% ± 3,2 5% ± 1,7 13% ± 2,7 100% 68 1 043 Ålder 16-29 år 15% ± 6,0 41% ± 8,4 26% ± 7,4 5% ± 3,7 14% ± 5,9 100% 3 221 30-49 år 16% ± 4,1 41% ± 5,5 24% ± 4,8 6% ± 2,7 13% ± 3,7 100% 13 526 50-64 år 12% ± 3,4 50% ± 5,3 23% ± 4,5 5% ± 2,2 11% ± 3,4 100% 28 589 65+ år eller äldre 17% ± 3,8 47% ± 5,1 21% ± 4,2 3% ± 1,8 11% ± 3,2 100% 85 712 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 13% ± 4,1 48% ± 6,0 25% ± 5,2 6% ± 2,8 8% ± 3,2 100% 33 650 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 16% ± 4,7 50% ± 6,5 22% ± 5,4 4% ± 2,6 7% ± 3,2 100% 36 604 Tätort 10 000 99 999 boende 18% ± 3,9 44% ± 5,1 24% ± 4,4 5% ± 2,1 10% ± 3,1 100% 27 446 Tätort 100 000 199 999 boende 17% ± 9,4 52% ± 12,4 19% ± 9,8 2% ± 3,1 10% ± 7,3 100% 5 63 Tätort 200 000 eller fler boende 11% ± 4,0 40% ± 6,3 21% ± 5,2 5% ± 2,9 23% ± 5,4 100% 28 285 Inrikes/utrikes född Inrikes född 15% ± 2,2 48% ± 3,1 22% ± 2,6 4% ± 1,2 10% ± 1,9 100% 89 1 808 Utrikes född 13% ± 5,4 28% ± 7,4 27% ± 7,4 9% ± 4,6 23% ± 6,9 100% 40 240 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 11% ± 7,2 49% ± 12,9 29% ± 12,3 2% ± 1,1 9% ± 7,3 100% 10 224 Övriga kommuner 15% ± 2,1 45% ± 2,9 23% ± 2,5 5% ± 1,3 12% ± 1,9 100% 119 1 824
Undersökning om medievanor 2016. fråga 2b. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Nationell morgontidning Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 15% ± 2,1 34% ± 2,8 18% ± 2,3 6% ± 1,4 27% ± 2,6 100% 276 1 901 Nyhetsredaktion Ja 15% ± 2,3 34% ± 3,0 18% ± 2,5 6% ± 1,5 26% ± 2,8 100% 124 944 Nej 10% ± 1,9 31% ± 2,9 17% ± 2,4 8% ± 1,7 34% ± 3,0 100% 152 957 Kön Man 15% ± 3,1 33% ± 4,0 22% ± 3,6 7% ± 2,1 23% ± 3,6 100% 118 948 Kvinna 15% ± 3,0 35% ± 3,9 15% ± 2,9 5% ± 1,8 30% ± 3,8 100% 158 953 Ålder 16-29 år 16% ± 6,2 30% ± 7,8 27% ± 7,5 5% ± 3,6 22% ± 7,1 100% 2 222 30-49 år 19% ± 4,4 35% ± 5,3 16% ± 4,1 9% ± 3,2 21% ± 4,6 100% 16 523 50-64 år 12% ± 3,6 37% ± 5,2 20% ± 4,4 5% ± 2,2 26% ± 4,7 100% 42 575 65+ år eller äldre 13% ± 3,9 32% ± 5,2 14% ± 3,9 5% ± 2,4 36% ± 5,2 100% 216 581 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 11% ± 4,1 28% ± 5,7 20% ± 5,1 6% ± 2,9 36% ± 6,1 100% 97 586 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 8% ± 3,7 38% ± 6,6 14% ± 4,6 7% ± 3,5 33% ± 6,3 100% 91 549 Tätort 10 000 99 999 boende 15% ± 3,8 30% ± 4,9 19% ± 4,2 7% ± 2,7 30% ± 4,9 100% 56 417 Tätort 100 000 199 999 boende 17% ± 9,5 33% ± 12,0 22% ± 10,5 5% ± 5,6 23% ± 10,8 100% 8 60 Tätort 200 000 eller fler boende 22% ± 5,3 42% ± 6,3 18% ± 4,9 4% ± 2,6 13% ± 4,3 100% 24 289 Inrikes/utrikes född Inrikes född 16% ± 2,4 36% ± 3,1 18% ± 2,4 5% ± 1,3 26% ± 2,7 100% 229 1 668 Utrikes född 9% ± 4,8 24% ± 7,0 21% ± 6,8 14% ± 5,7 33% ± 7,8 100% 47 233 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 9% ± 7,6 29% ± 12,0 26% ± 12,4 9% ± 7,6 28% ± 11,4 100% 27 207 Övriga kommuner 15% ± 2,2 34% ± 2,9 18% ± 2,3 6% ± 1,4 27% ± 2,6 100% 249 1 694
Undersökning om medievanor 2016. Fråga 2c. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Kvällstidning Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 1% ± 0,7 13% ± 2,0 38% ± 2,9 33% ± 2,8 15% ± 2,1 100% 242 1 935 Nyhetsredaktion Ja 1% ± 0,7 13% ± 2,1 38% ± 3,1 33% ± 3,0 15% ± 2,2 100% 104 964 Nej 2% ± 0,8 13% ± 2,1 37% ± 3,0 31% ± 2,9 17% ± 2,4 100% 138 971 Kön Man 1% ± 0,8 13% ± 2,8 38% ± 4,1 34% ± 4,0 14% ± 2,9 100% 99 967 Kvinna 2% ± 1,0 13% ± 2,7 37% ± 4,0 32% ± 3,9 16% ± 3,0 100% 143 968 Ålder 16-29 år 2% ± 2,1 12% ± 5,6 41% ± 8,4 27% ± 7,5 18% ± 6,5 100% 1 223 30-49 år 2% ± 1,6 12% ± 3,6 34% ± 5,3 42% ± 5,5 10% ± 3,4 100% 16 523 50-64 år 0% ± 0,6 16% ± 3,9 44% ± 5,3 30% ± 4,9 11% ± 3,2 100% 37 580 65+ år eller äldre 1% ± 1,1 11% ± 3,4 33% ± 5,2 31% ± 5,1 24% ± 4,6 100% 188 609 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 2% ± 1,8 8% ± 3,3 43% ± 6,2 29% ± 5,6 18% ± 4,7 100% 84 599 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 2% ± 1,8 15% ± 4,8 38% ± 6,4 26% ± 5,8 19% ± 5,2 100% 74 566 Tätort 10 000 99 999 boende 1% ± 0,8 15% ± 3,8 37% ± 5,1 32% ± 4,9 16% ± 3,8 100% 48 425 Tätort 100 000 199 999 boende 3% ± 4,5 15% ± 9,0 34% ± 12,0 39% ± 12,3 8% ± 6,9 100% 7 61 Tätort 200 000 eller fler boende 0% ± 0,9 12% ± 4,1 35% ± 6,1 42% ± 6,3 11% ± 4,0 100% 29 284 Inrikes/utrikes född Inrikes född 1% ± 0,7 13% ± 2,1 40% ± 3,1 33% ± 3,0 13% ± 2,1 100% 191 1 706 Utrikes född 2% ± 2,1 12% ± 5,5 19% ± 6,5 35% ± 8,0 32% ± 7,9 100% 51 229 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 1% ± 0,8 7% ± 5,7 38% ± 12,8 43% ± 13,2 12% ± 7,6 100% 21 213 Övriga kommuner 1% ± 0,7 13% ± 2,0 38% ± 2,9 33% ± 2,8 15% ± 2,2 100% 221 1 722
Undersökning om medievanor 2016. Fråga 2d. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Gratistidning Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 3% ± 1,0 16% ± 2,1 44% ± 2,9 21% ± 2,4 17% ± 2,1 100% 237 1 940 Nyhetsredaktion Ja 3% ± 1,0 16% ± 2,3 45% ± 3,1 21% ± 2,6 16% ± 2,3 100% 101 967 Nej 3% ± 1,1 16% ± 2,3 37% ± 3,0 20% ± 2,5 24% ± 2,6 100% 136 973 Kön Man 1% ± 1,0 15% ± 3,0 43% ± 4,2 26% ± 3,8 15% ± 3,0 100% 112 954 Kvinna 4% ± 1,6 16% ± 3,0 45% ± 4,1 16% ± 3,0 18% ± 3,1 100% 125 986 Ålder 16-29 år 3% ± 3,2 14% ± 5,9 49% ± 8,6 20% ± 6,8 14% ± 5,8 100% 5 219 30-49 år 3% ± 1,8 15% ± 4,0 45% ± 5,6 26% ± 4,9 12% ± 3,6 100% 21 518 50-64 år 2% ± 1,4 18% ± 4,1 44% ± 5,3 19% ± 4,2 17% ± 3,9 100% 32 585 65+ år eller äldre 4% ± 2,1 15% ± 3,8 40% ± 5,3 19% ± 4,2 22% ± 4,4 100% 179 618 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 2% ± 1,6 12% ± 4,1 42% ± 6,2 20% ± 4,9 24% ± 5,2 100% 79 604 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 3% ± 2,1 17% ± 5,1 42% ± 6,6 17% ± 5,0 21% ± 5,5 100% 86 554 Tätort 10 000 99 999 boende 3% ± 1,7 15% ± 3,7 45% ± 5,3 21% ± 4,3 17% ± 4,0 100% 47 426 Tätort 100 000 199 999 boende 6% ± 6,2 19% ± 9,9 37% ± 12,1 21% ± 10,2 16% ± 9,2 100% 6 62 Tätort 200 000 eller fler boende 3% ± 2,2 18% ± 4,8 48% ± 6,3 24% ± 5,4 7% ± 3,3 100% 19 294 Inrikes/utrikes född Inrikes född 2% ± 1,0 16% ± 2,3 45% ± 3,2 20% ± 2,5 16% ± 2,3 100% 198 1 699 Utrikes född 6% ± 3,7 16% ± 6,0 36% ± 7,8 24% ± 7,1 18% ± 6,2 100% 39 241 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 1% ± 0,9 11% ± 7,7 52% ± 13,3 26% ± 12,1 11% ± 6,1 100% 28 206 Övriga kommuner 3% ± 1,0 16% ± 2,2 44% ± 3,0 21% ± 2,4 17% ± 2,2 100% 209 1 734
Undersökning om medievanor 2016. Fråga 2e. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Sveriges television Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 36% ± 2,7 46% ± 2,8 12% ± 1,8 4% ± 1,1 2% ± 0,9 100% 91 2 086 Nyhetsredaktion Ja 36% ± 2,9 46% ± 3,0 12% ± 2,0 4% ± 1,1 2% ± 0,9 100% 41 1 027 Nej 36% ± 2,9 46% ± 3,0 12% ± 1,9 4% ± 1,2 2% ± 0,9 100% 50 1 059 Kön Man 37% ± 4,0 44% ± 4,1 12% ± 2,7 4% ± 1,7 2% ± 1,3 100% 36 1 030 Kvinna 36% ± 3,8 48% ± 3,9 11% ± 2,5 3% ± 1,3 2% ± 1,2 100% 55 1 056 Ålder 16-29 år 33% ± 8,0 46% ± 8,4 10% ± 5,1 3% ± 3,0 8% ± 4,5 100% 1 223 30-49 år 37% ± 5,4 40% ± 5,4 13% ± 3,8 7% ± 2,8 3% ± 2,0 100% 14 525 50-64 år 36% ± 5,1 50% ± 5,3 10% ± 3,2 3% ± 1,7 1% ± 0,8 100% 18 599 65+ år eller äldre 37% ± 4,8 48% ± 4,9 12% ± 3,3 2% ± 1,3 1% ± 1,2 100% 58 739 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 33% ± 5,7 43% ± 5,9 16% ± 4,4 5% ± 2,6 3% ± 2,0 100% 30 653 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 32% ± 6,0 51% ± 6,4 12% ± 4,1 2% ± 1,7 3% ± 2,2 100% 28 612 Tätort 10 000 99 999 boende 33% ± 4,8 52% ± 5,1 9% ± 3,0 4% ± 1,9 2% ± 1,3 100% 17 456 Tätort 100 000 199 999 boende 43% ± 12,3 37% ± 12,0 14% ± 8,7 3% ± 4,4 3% ± 4,4 100% 5 63 Tätort 200 000 eller fler boende 44% ± 6,2 39% ± 6,1 11% ± 3,8 4% ± 2,4 2% ± 1,9 100% 11 302 Inrikes/utrikes född Inrikes född 37% ± 3,0 48% ± 3,1 11% ± 1,9 3% ± 1,1 1% ± 0,6 100% 64 1 833 Utrikes född 29% ± 7,2 36% ± 7,6 18% ± 6,0 6% ± 3,9 11% ± 5,1 100% 27 253 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 25% ± 10,1 38% ± 12,5 25% ± 12,1 7% ± 7,1 4% ± 5,5 100% 11 223 Övriga kommuner 37% ± 2,8 46% ± 2,9 11% ± 1,8 3% ± 1,1 2% ± 0,9 100% 80 1 863
Undersökning om medievanor 2016. Fråga 2f. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? TV 4 Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 20% ± 2,3 45% ± 2,9 24% ± 2,5 7% ± 1,5 4% ± 1,1 100% 132 2 045 Nyhetsredaktion Ja 20% ± 2,4 45% ± 3,1 24% ± 2,6 7% ± 1,6 4% ± 1,2 100% 54 1 014 Nej 20% ± 2,4 48% ± 3,1 21% ± 2,5 7% ± 1,6 4% ± 1,2 100% 78 1 031 Kön Man 18% ± 3,2 42% ± 4,1 28% ± 3,8 8% ± 2,3 4% ± 1,6 100% 61 1 005 Kvinna 21% ± 3,2 48% ± 4,0 21% ± 3,3 6% ± 1,9 4% ± 1,5 100% 71 1 040 Ålder 16-29 år 20% ± 6,7 41% ± 8,4 25% ± 7,3 8% ± 4,5 7% ± 4,3 100% 1 223 30-49 år 22% ± 4,7 39% ± 5,4 24% ± 4,8 11% ± 3,5 4% ± 2,2 100% 15 524 50-64 år 22% ± 4,4 47% ± 5,3 23% ± 4,5 6% ± 2,5 2% ± 1,3 100% 15 602 65+ år eller äldre 15% ± 3,6 50% ± 5,1 25% ± 4,4 5% ± 2,3 4% ± 2,1 100% 101 696 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 17% ± 4,6 43% ± 6,0 27% ± 5,4 8% ± 3,3 4% ± 2,4 100% 43 640 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 17% ± 4,8 52% ± 6,5 23% ± 5,5 5% ± 2,6 4% ± 2,4 100% 48 592 Tätort 10 000 99 999 boende 21% ± 4,2 46% ± 5,2 21% ± 4,2 9% ± 3,0 3% ± 1,7 100% 24 449 Tätort 100 000 199 999 boende 22% ± 10,2 33% ± 11,6 33% ± 11,6 6% ± 6,0 6% ± 6,0 100% 4 64 Tätort 200 000 eller fler boende 21% ± 5,1 43% ± 6,2 25% ± 5,4 7% ± 3,2 4% ± 2,5 100% 13 300 Inrikes/utrikes född Inrikes född 19% ± 2,4 47% ± 3,1 24% ± 2,7 7% ± 1,6 3% ± 1,0 100% 99 1 798 Utrikes född 23% ± 6,7 31% ± 7,4 25% ± 6,9 10% ± 4,7 12% ± 5,2 100% 33 247 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 10% ± 5,7 42% ± 12,7 30% ± 12,6 11% ± 8,6 7% ± 7,6 100% 15 219 Övriga kommuner 20% ± 2,4 45% ± 2,9 24% ± 2,5 7% ± 1,5 4% ± 1,1 100% 117 1 826
Undersökning om medievanor 2016. Fråga 2g. Vilket förtroende har du överlag för nyheter från följande medier? Andra kommersiella tv-företag Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Visst förtroende Litet eller inget förtroende Vet inte Samtliga Uppgift saknas Antal svar Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Felmarg Andel Antal Antal Totalt 2% ± 0,8 16% ± 2,2 35% ± 2,8 21% ± 2,4 26% ± 2,6 100% 263 1 914 Nyhetsredaktion Ja 2% ± 0,8 16% ± 2,3 35% ± 3,0 22% ± 2,6 26% ± 2,8 100% 111 957 Nej 2% ± 0,8 16% ± 2,3 37% ± 3,1 18% ± 2,4 28% ± 2,8 100% 152 957 Kön Man 2% ± 1,1 17% ± 3,2 35% ± 4,1 25% ± 3,7 22% ± 3,5 100% 112 954 Kvinna 2% ± 1,2 15% ± 2,9 35% ± 3,9 18% ± 3,2 30% ± 3,8 100% 151 960 Ålder 16-29 år 1% ± 1,5 18% ± 6,5 41% ± 8,4 22% ± 7,0 19% ± 6,7 100% 2 222 30-49 år 3% ± 2,0 16% ± 4,1 40% ± 5,5 22% ± 4,7 17% ± 4,3 100% 17 522 50-64 år 1% ± 1,1 19% ± 4,3 40% ± 5,3 21% ± 4,4 19% ± 4,2 100% 42 575 65+ år eller äldre 1% ± 1,3 11% ± 3,4 23% ± 4,6 20% ± 4,4 45% ± 5,5 100% 202 595 Boendeort Landsbygd Tätort upp till 999 boende 4% ± 2,4 12% ± 3,9 34% ± 5,9 24% ± 5,4 27% ± 5,5 100% 88 595 Tätort 1 000 tätort 9 999 boende 4% ± 2,6 14% ± 4,6 41% ± 6,6 15% ± 4,8 26% ± 5,9 100% 88 552 Tätort 10 000 99 999 boende 1% ± 1,2 17% ± 4,0 33% ± 5,0 21% ± 4,3 28% ± 4,8 100% 54 419 Tätort 100 000 199 999 boende 0% ± 0,0 23% ± 10,8 28% ± 11,5 27% ± 11,3 22% ± 10,5 100% 8 60 Tätort 200 000 eller fler boende 0% ± 0,8 17% ± 4,8 37% ± 6,1 23% ± 5,4 23% ± 5,3 100% 25 288 Inrikes/utrikes född Inrikes född 2% ± 0,8 16% ± 2,3 37% ± 3,1 21% ± 2,6 25% ± 2,7 100% 216 1 681 Utrikes född 4% ± 3,2 13% ± 5,6 26% ± 7,2 24% ± 7,1 33% ± 7,8 100% 47 233 större städer/övriga kommuner större städer (grupp 4) 3% ± 5,6 9% ± 5,8 43% ± 13,3 23% ± 11,6 22% ± 10,5 100% 26 208 Övriga kommuner 2% ± 0,8 16% ± 2,2 35% ± 2,9 21% ± 2,5 26% ± 2,7 100% 237 1 706