Lilla städskolan rent på Papyrus vis

Supporting you I Sverige är Papyrus den ledande grossisten för finpapper, packprodukter och förbrukningsvaror. Vi har alltid värnat om produkterna och deras kvalitet, men har också insett vikten av att erbjuda en mer anpassad service. Med ett brett och attraktivt produktsortiment, pålitliga leveranser, miljöengagemang och ett utvecklat e-handelstänkande erbjuder vi våra kunder ett affärssamarbete som bygger på enkelhet, effektivitet och omtanke. Ambitionen är att ge både företag och deras medarbetare support i arbetet varje dag. Omslag: Ensocoat 350 g. Inlaga: MultiDesign Original Natural 170 g. Best. nr. 095 705 Lilla städskolan rent på Papyrus vis Lilla städskolan rent på Papyrus vis Papyrus Sverige Box 1004 431 26 Mölndal Tel: 01046-70000 Fax: 031-872 428 www.papyrus.com

Layout/Original: Citat. Illustratör: Sara Forsberg. Tryck: Lindgren & Söner.

Denna bok tillhör:

2

VÄRLDENS VIKTIGASTE STÄDREDSKAP Ett inställbart skaft på moppen är viktigt om du är rädd om din rygg. Helst ska omkretsen på skaftet vara 30 mm. Om moppen dessutom är av micro fiber blir effekten den allra bästa. Detta och mycket mer har vi på Papyrus lärt oss av våra kunder. Tillsammans med er har vi insett vikten av rätt redskap och rengöringsmedel för att snabbt uppnå ett skinande rent resultat. Papyrus har ett brett sortiment som underlättar det dagliga arbetet för dig som arbetar med professionell städning. Lilla Städskolan ger dig grunderna för att förstå hur du väljer rätt redskap och rätt produkter. Men det allra viktigaste redskapet bär du själv med dig hela tiden: din kropp. Därför är det särskilt viktigt att sättet du arbetar på är genomtänkt och att du tar hand om din kropp. Så att du orkar svabba, springa i trappor och leva ett friskt liv. Då kan vi tillsammans göra ännu fler kunder nöjda. Välkommen hälsar Papyrus! 3

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kemi...7 Rengöringsmedel... 17 Fläckar... 29 Rengöringsmetoder... 35 Maskiner... 45 Säkerhet & skydd... 51 Ergonomi & hälsa... 57 Miljö... 71 Märkningar... 75 5

6

KEMI KEMI KEMI Zinners cirkel Man kan säga att grunden för allt rengöringsarbete finns i Zinners cirkel. Den innehåller nämligen fyra delar: kem, mekanik, temperatur och tid. Den del som i Zinners cirkel kallas kem delas i sin tur upp i fyra delar. KEM MEKANIK TEMPERATUR TID Dessa delar kan kombineras på olika sätt för att få bästa möjliga resultat av rengöringen. Ibland kan det behövas mer kemikalier för att göra ytan ren. Om materialet t ex kanske inte tål en så hög temperatur får vi istället öka på med kemikalier. Är det istället är ett material som är känsligt för kemikalier kan vi öka andelen mekanisk bearbetning genom att t ex skrubba. Då använder vi längre tid för att ytan ska bli ren. Delarna i Zinners cirkel måste alltså kompenseras av varandra. D v s om den ena delen är liten måste en annan del bli större. Rengöring med kemikalier Det finns hundratals olika rengöringsmedel på marknaden. Vad som finns i varje produkt skiljer sig alltid åt, men fyra baskemikalier förekommer alltid i någon form. 7

KEMI ALKALI Ammoniak, lut LÖSNINGSMEDEL Alkoholer, lacknafta SMUTS SYRA Citronsyra, saltsyra TENSIDER Naturliga, syntetiska Rengöring med kemikalier Det finns hundratals olika rengöringsmedel på marknaden. Vad som finns i varje produkt skiljer sig alltid åt, men fyra baskemikalier förekommer alltid i någon form. Man kombinerar dessa ämnen med varandra för att blandningen ska bli så effektiv som möjligt. Alla baskemikalier kan blandas med varandra utom syra och alkali. Om man blandar dessa två kan det uppstå farliga kemiska rektioner. Dessutom är de motsatser och tar därför ut varandra. I rengöringsblandningarna tillsätter man också parfym, rostskydd, konserveringsmedel, färg, blekmedel, vitmedel, konsistensgivare, etc. Det finns naturligtvis flera olika sätt att kombinera även dessa ämnen ytterligare en anledning till att det finns en uppsjö av rengöringsprodukter att välja bland! 1. Alkali Alkali är basiska salter av alkalimetaller. De har ett ph-värde på mer än 7. Man använder alkali för att ta bort: Fett. Vax. Polish. Dessutom kan ämnet användas för att lösa upp färg och till att diska vanlig maskindisk. Alkali förtvålar fett och används på ytor som är hårt nedsmutsade. Exempel på alkaliska kemikalier är ammoniak, lut, fosfater och silikater. Inom lokalvården finns allrent, grovrent och polishbort. 8

KEMI 2. Syra Det här är syra: En lösning med ph-värde lägre än 7. Den är organisk eller oorganisk. En kemisk förening som avger en eller flera väteprotoner (H+). Man använder syra för att ta bort: Kalk. Rost. Kalktvål. Exempel: saltsyra, fosforsyra och citronsyra. Inom lokalvården är kalkbort och sanitetsrent exempel på syrahaltiga rengöringsmedel. Dessa förekommer dock både som alkaliska och sura rengöringsmedel 3. Tensider Tensider är ett medel som tillsätts i rengöringsprodukterna för att minska ytspänningen. Ett annat ord för tensider är vätmedel. Man kan framställa tensider på två olika sätt. Antingen från vegetabiliskt eller animaliskt fett de kallas då för naturliga tensider, t ex såpa och tvål. Ett annat alternativ är att använda råolja vid framställningen. Då kallas tensiderna för syntetiska. Allrent innehåller syntetiska tensider. Alla tensider är uppbyggda av en vattenälskande och en fettälskande del: FETTÄLSKANDE DEL Lipofil TENSIDER VATTENÄLSKANDE DEL Hydrofil De viktigaste uppgifterna för en tensid är att: Bryta ytspänningen. Lösgöra och finfördela smuts. Hålla smuts flytande och finfördelad. 9

KEMI I våra moderna rengöringsmedel finns oftast en blandning av olika tensider. Den främsta uppgiften för tensiderna är att minska vattnets ytspänning och göra det våtare. Ytspänningen är den kraft som gör att molekylerna dras till varandra så att vattendropparna håller ihop. Tensiderna samlas i vattenytan och skiljer där vattetmolekylerna åt, så att de inte längre kan hålla samman. Resultatet av detta blir att vattendroppen breder ut sig och kan väta den yta som behöver rengöras. PROVA SJÄLV! Lägg en tuss fetvadd i ett glas vatten med rengöringsmedel i. Genom att ytspänningen i vattnet minskats med rengöringsmedlets tensider kommer fetvadden att vätas och sjunka till glasets botten. Tensidens huvud älskar vatten Tensidmolekyler är uppbyggda på ett speciellt sätt. Längst fram har de en vattenlöslig del som älskar vatten, huvudet. Svansen består av en vattenfrånstötande och fettlöslig del. När tensiden hamnar i en vattenlösning strävar huvudet efter att vara i vattnet, medan svansen vill ligga så torrt som möjligt. Det är så här det fungerar när sammanhållningen i ytskiktet försvagas. Vattnet flyter lättare ut och kan väta ytan bättre. Andra tillsatser Det finns flera andra kemikalier än tensider i rengöringsmedlen. Vissa av dem är bakteriehämmande, andra har till uppgift att höja rengöringseffekten. 4. Lösningsmedel För att tensiderna ska kunna tränga in i feta substanser, behöver man ibland tillsätta organiska lösningsmedel som består av kolväten. 10

KEMI Organiska lösningsmedel används för att lösa upp: Oljor och fetter. Polish. Färg. Dessutom används de för att lösa upp tjära, hartser och asfalt. När du arbetar med lösningsmedel är det viktigt att du hanterar det kallt och inte tillsätter något varmt i lösningsmedlet. Organiska lösningsmedel kan nämligen reagera med värme. Vilket lösningsmedel som används i rengöringsprodukten beror på hur fettet i smutsen är uppbyggt. Exempel på organiska lösningsmedel: lacknafta, alkohol, aceton, glukoleter, bensin och thinner. Vattnets hårdhet En annan faktor som påverkar hur rent något blir är vattnets hårdhet. Det är ett mått på mängden kalcium- och magnesiumjoner i vattnet. Ju färre joner, desto mjukare vatten. Ett mjukt vatten ökar risken för rost medan ett hårt vatten kan ge utfällningar av t ex kalk eller andra ämnen som finns i vattenledningarna. Hårdheten har betydelse bland annat vid dosering av tvättmedel. Mindre tvättmedel behövs vid mjukt vatten. Man mäter vattnets hårdhet i hårdhetsgrader dh: 1 dh = 10 mg kalciumoxid (CaO) per liter. Exempel: 10 liter vatten med hårdhet 15 dh innehåller: 10 10 15 mg = 1500 mg CaO Det finns en del problem som ofta uppstår då vattnet är hårt: Vattnet lämnar efter sig en beläggning av kalk när det avdunstar. Kalcium- och magnesiumjonerna förstör tvål och såpa. Vissa syntetiska tensiders tvätteffekt minskar. Kalciumjonerna tillsammans med tvål bildar kalktvål som inte har någon rengörande effekt alls eftersom den är helt vattenlöslig. 11

KEMI ph-skala STARKT SURT SVAGT SURT HUDEN SVAGT ALKALISKT STRAKT ALKALISKT SALTSYRA SURT NEUTRALT ALKALISKT LUT ph-skalan är ett mått på hur surt något är. Om ett rengöringsmedel är surt, basiskt eller neutralt är ytterligare en faktor som påverkar dess förmåga att göra rent. Ett annat ord för basiskt är alkaliskt, och kännetecknar sådant som har ett ph-värde på över 7. Bokstaven H i ph står för väte och det sura i en syra är just vätet. Alltså: ju fler vätejoner det finns i blandningen, desto surare och lägre ph-värde har den. Vad står då bokstaven p för? Det är en del av den formel som används för att räkna ut ett ph-värde. Vi behöver inte fördjupa oss i just detta, utan nöjer oss med att veta att H står för vätejoner. En stark syra med hög koncentration har ett ph-värde på runt 1. En stark bas med hög koncentration har ungefär ph 14. Dessa är dock inga absoluta gränser på hur stark en syra respektive en bas kan vara; det finns till exempel riktigt starka syror med negativa ph-värden. Graderingen av en ph-skala När man vill ange hur surt ett rengöringsmedel är, eller hur alkaliskt det är mäter man alltså koncentrationen av vätejoner. I ph-skalan anger man sedan ett värde från 0 14. En lösning kan vara mer eller mindre sur eller alkalisk. Ju surare den är desto lägre ph-värde har den och ju mer alkalisk desto högre ph-värde. Om ph-värdet ligger på 7, alltså i mitten av skalan, säger man att lösningen är neutral. Vilket ph-värde är då bäst för att rengöra olika ytor? Det går faktiskt inte att säga, utan det är användningsområdet och vilken typ av nedsmutsning det är som får avgöra. 12

KEMI Sura, neutrala och alkaliska rengöringsmedel Ett rengöringsmedel kan alltså vara antingen surt, neutralt eller alkaliskt. Det kan också vara aggresivt mot en yta av olika anlednigar. Om det innehåller slipmedel som repar ytan är det tufft på ett sätt, och om det har en frätande verkan är det tufft mot smuts på annat sätt. Det som gör medlet frätande är lösningsmedlet i sig eller att ph-värdet är för högt eller för lågt. Sura rengöringsmedel duschrummets värsta fiende Sådana här typer av medel används för att ta bort kalkrester och metalloxider, t ex rost. Starkt sura medel, med ett ph på 0 2, är oftast uppbyggda av oorganiska syror. De används för att göra rent sanitetsgods när man verkligen behöver avlägsna orenheter. Medelstarkt sura medel med ett ph mellan 2 och 5,5 och svagt sura medel (ph 5,5 6,5) är oftast uppbyggda av organiska syror, som exempelvis citronsyra. Man använder dem för lättare rengöring som borttagning av kalkbeläggningar från hårt vatten på golv och väggar i duschrum. Rengöringsmedel med ph under 6 kan orsaka skador på betong, emalj, marmor, vissa metaller och plattgolvens fogbruk. Neutrala rengöringsmedel bra vid fönsterputs Om ph-värdet ligger omkring 6,5 7,5 är rengöringsmedlet neutralt. Det används då vid handdisk och tvätt av både golv, fönster, kakel, målade ytor och sanitetsgods. Man bör helst använda de neutrala medlen på golv som ofta fukttorkas. Om man har rätt dosering behöver man inte skölja efteråt. Alkaliska rengöringsmedel när det är svårt att få rent Vid vanlig städning är det lämpligt att använda sig av svagt alkaliska medel (ph 7,7 9,5). Man använder dem vid samma tillfällen som neutrala medel, men för vissa av medlen krävs en eftersköljning. Vid storstädning är det däremot bättre att använda medelstarka alkaliska medel (ph 9,5 12). Till specialstädning, så som t ex industriell städning och borttagning av polish använder man starkt alkaliskt medel. De medelstarka och starka alkaliska rengöringsmedlen används ofta på feta och hårt smutsade ytor. Medlen är så starka att de kan skada linoleum och oljemålade ytor. Därför krävs sköljning. När man använder alkali på feta ytor sker en kemisk reaktion som gör att ett tvålliknande ämne bildas. OBS! Alkaliska medel är frätande på huden. 13

KEMI FLER BEGREPP SOM ÄR BRA ATT KÄNNA TILL Metalliserat När man säger att något är metalliserat hänvisar man till bindemedel, bl a zink i polish som håller ihop polymererna. Metalliserad polish. Komplexbildare Ett begreppsnamn för alla mjukgörare. Binder samman kalcium- och magnesiumjoner och ökar därmed de tvättaktiva ingrediensernas rengörande effekt. Hårt vatten blir alltså mjukare genom tillsats av komplexbildare. Polymerer Polymerer är basen i moderna plastmaterial. I polishprodukter fungerar de som filmbildare. De består av jättemolekyler som ofta byggs upp av flera sammankopplade delar. Poly = många Mer = del Polyuretan Härdplast som i mycket tunna skikt kan användas på golvbeläggningar för att förstärka ytskiktet och ge bättre städresultat. Förekommer också i lack och i vissa typer av polish. Plasticizer Mjukgörare och formbildare i polish. Viskositet Måttet på hur lätt- eller trögflytande en vätska är. Aminer Organiska föreningar som innehåller kväve. De är de enda organiska föreningarna som är basiska. 14

KEMI Här kan du skriva dina egna anteckningar: 15

16

RENGÖRINGSMEDEL Det finns otroligt många kemiska produkter som fungerar som rengöringsmedel. Allrent och polishbort är bara några exempel. Men inom den professionella städningen använder vi oss också av ytskyddande produkter som vax och polish för att få en fräsch yta. Därför är det viktigt att känna till något om de vanligaste produkterna. Då kan vi bättre förstå hur de fungerar och förhålla oss kritiska till vad de utlovar att de kan åstadkomma. RENGÖRINGSMEDEL TVÄTT OCH RENGÖRINGSMEDEL Ett rengöringsmedel består av tensider, fosfater, parfym och en hel del andra tillsatser. Men hur fungerar de olika beståndsdelarna egentligen? De här råvarorna används i rengöringsmedel: Förutom de fyra baskemikalierna innehåller ett rengöringsmedel också: Fosfater. Silikater. Karbonater. Organiska komplexbildare. Baktericider. Rostskyddande komponenter. Hudskyddande medel. Färg och parfym. Beroende på vad man ska använda produkten till har de kemiska tillsatserna olika uppgifter. Fosfater, karbonater och silikater höjer ofta ph-värdet och förbättrar den rengörande effekten. Vissa fosfater och komplexbildare avhärdar vattnet, d v s binder kalk och magnesiumsalter. 17

RENGÖRINGSMEDEL Lösningsmedel gör att produkterna bättre kan ta bort fläckar och lösa upp svårare smuts. Baktericider kan, som namnet antyder, försvåra tillväxten av bakterier. Egenskaperna hos rostskyddsmedel, hudskyddsmedel, färg och parfym står att läsa på den beteckning som finns på flaskan eller burken. Ibland finns sådan information istället på ett säkerhetsdatablad. Ofta anges lagringstider för kemisk-tekniska produkter till två år. Detta gäller om förpackningen är obruten. Om produkten har en begränsad hållbarhet bör den datummärkas. HUVUDGRUPPERNA AV TVÄTT- OCH RENGÖRINGSPRODUKTER Vi har just behandlat rengöringsmedlens generella beskrivning. För att kunna jämföra olika produkter är det bra att dela in dem in huvudgrupper. Då kan vi se vilken huvudfunktion den har och hur den är uppbyggd. Naturligtvis förekommer det ändå variationer inom huvudgrupperna. Man delar in huvudgrupperna efter: Syfte. ph-värde. Produkternas innehåll. Man kan behöva både innehållsförteckning och produktinformation för att klassa en produkt. Huvudgrupperna är: 1. Såpor. 2. Tvåltvättmedel. 3. Syntetiska rengöringsmedel. 4. Alkaliska rengöringsmedel. 5. Lösningsbaserade rengöringsmedel. 6. Bakteriedödande rengöringsmedel. 7. Slipande rengöringsmedel. 8. Syrabaserade rengöringsmedel. 9. Polishbort. 18

1. SÅPA Såpa framställs från naturliga fettsyror. ph-värdet kan variera från 7 till 14. Högalkaliska såpor Vi har tidigare berättat att alkali är bra på att lösa upp fetter, vax och polish. Många såpor är mycket alkaliska med ph 10 11. Dessa högalkaliska såpor är i många samman hang ett alldeles för vanligt rengöringsmedel. De förstör många golvmaterial, t ex linoleum där hartser och fetter bryts ned. Istället för att använda starka rengöringsmedel på dessa golv ska man använda ett svagare medel, och så lite vatten som möjligt. RENGÖRINGSMEDEL Specialsåpor Det finns såpor som är mer lämpade för sten- och trägolv. För att fungera bra ska sådana såpor: Vara högfettande. Bilda en torr, ej kladdig, yta. Vara så nära neutralt ph som möjligt. 2. TVÅLTVÄTTMEDEL Man framställer tvåltvättmedel genom att låta naturliga fettsyror reagera med alkaliska ämnen. Tyvärr har sådana här tvättmedel en del sämre egenskaper för golvrengöring: 1. De är inte så effektiva vid hårt vatten. Det bildas kalktvål, och den har ingen rengörande effekt utan måste lösas med sura medel. 2. De är filmbildande och svåra att skölja bort från golvet. 3. Det kan vara svårt att lägga polish på golv som rengjorts med tvåltvättmedel. Exempel på produkter är tvål, tvålflingor och handdiskmedel. 3. SYNTETISKA TVÄTTMEDEL Syntetiska tvättmedel framställs av råolja. De syntetiska tvättmedlen har en del fördelar gentemot tvåltvättmedel: 1. De är effektiva i hårt vatten. 2. De är effektiva i både varmt och kallt vatten. 3. De lämnar inga avsättningar av tensider. I huvudsak är det allrengöringsmedel som förekommer inom de syntetiska tvättmedlen. 19

RENGÖRINGSMEDEL Komponenter i ett typiskt allrengöringsmedel: Tensider: Anjon- och nonanjonaktiva. Lösningsmedel: Etanol, metanol, propylenglykol. Alkali: Natriumkarbonat (soda), silikater, kaliumhydroxid. Komplexbildare/avhärdare: Soda, fosfater, citrat, glukonat. Förtjockningsmedel: Natriumklorid, urea, cellulosapolymerer. Konserveringsmedel Parfym 4. ALKALISKA RENGÖRINGSMEDEL Är ofta frätande. Består till största delen av alkali. Löser fett. Skadar golvmaterial genom nedbrytning. Kräver att man sköljer efteråt för att inga rester av alkali ska riskeras finnas kvar. Exempel på produkter är polishbort, grovrent, avfettningsmedel, kaustiksoda, propplösare, målarsoda, hushållssoda och maskindisk. Komponenter i ett typiskt grovrent: Tensider: Anjon- och nonjonaktiva. Lösningsmedel: Etanol, metanol, propylenglykol, IPA, m m. Alkali: Natriumkarbonat (soda), silikater, kaliumhydroxid. Komplexbildare/avhärdare: Soda, fosfater, citrat, glukonat, NTA, EDTA. Förtjockningsmedel: Natriumklorid, urea, cellulosapolymerer. Konserveringsmedel Parfym Färg Vatten 5. LÖSNINGSMEDELSBASERADE RENGÖRINGSMEDEL Består till största delen av lösningsmedel. Är mycket fettlösande. Ofta farligt för hälsan. Kräver stor försiktighet vid användandet. Används bl a vid fläckborttagning på golv. Lacknafta och tvättnafta är vanliga typer av lösningsbaserade rengöringsmedel. 20

Men också thinner, ugns- och grillrengöringsmedel, T-sprit, fläckborttagningsmedel, T-sprit, limtvätt och glasputs används. 6. BAKTERIEDÖDANDE OCH/ELLER DESINFICERANDE RENGÖRINGSMEDEL Detta är rengöringsmedel som tar bort de proteinämnen som bakterierna lever på. Nästa steg är att desinficera golvet. Desinfektionsmedel kan vara både sura och alkaliska. Dessutom kan de skada golvets yta! Produkter i denna grupp är Klorin, allrengöringsmedel där det står att de är desinficerande, saneringsvätskor och spolvätskor för vattentankar. RENGÖRINGSMEDEL 7. SLIPANDE RENGÖRINGSMEDEL Förekommer ofta som creme eller pasta i pulverform. Typiska sådana produkter är skurpulver, metallputsmedel och skurcreme. 8. SYRABASERADE RENGÖRINGSMEDEL Dessa medel används främst för att ta bort kalkavlagringar, oxider och rost. Typiska produkter i denna grupp är toalettrent och kalkbort. OBS! Syrabaserade medel är frätande på stengolv som innehåller kalk. T ex marmor, marmettone, terazzo eller ren kalksten. Komponenter i ett typiskt toarent: Tensider: Nonjonaktiva och amfotära. Lösningsmedel: Alkoholer. Syra: Fosforsyra eller saltsyra. Komplexbildare: Keleringsmedel. Vatten 9. POLISHBORT Polishbort är ett alkaliskt rengöringsmedel. Många polishbort innehåller också mycket lösningsmedel. Polishbort med hög alkalitet Ammoniak är en alkalisk råvara som används i traditionella polishborttagningsmedel. Ofta ersätter man ammoniaken med ämnet monoethanolamin som har en mindre stickande lukt. Båda dessa medel är bra på att låsa upp de zinklås som håller ihop golvpolishfilmen i metalliserad polish. Man använder dessutom ofta metasilikater och kaustiksoda för att göra medlet starkare. Skölj alltid noga efteråt! 21

RENGÖRINGSMEDEL Polishborttagning Ibland är golvpolish inte en yta som ska rengöras utan istället något man vill ta bort. Man använder då samma lösningsmedel och alkalier som när man vill matta polishen och tillsätter detta i en blandning som fungerar som polishborttagningsmedel. Det är alltid viktigt att man använder rätt sorts polishbort, som passar för golvet, och att man doserar medlet enligt anvisning. Om man använder en alltför lågkoncentrerad polishbort går polishen bara bort delvis. Om koncentrationen däremot är för hög blir polishlösningen gummiaktig och trådig och svår att få loss från golvet. Allt som inte dunstar bort från polishborttagningsmedlet kan göra att golvfinishen som sedan läggs på får ett sämre resultat. Därför finns det ofta rekommendationer på flaskans etiketter om noggrann sköljning efter en borttagning av polishen. Även om man använder ett polishborttagningsmedel som dunstar bra är det viktigt att skölja efteråt: sköljningen tar ju också bort rester av smuts och polish! PRODUKTER SOM SKYDDAR YTAN Det finns många produkter som har till uppgift att upprätthålla en ytas livslängd samtidigt som de gör att det ska se vackert ut och vara lätt att städa. Detta är de ytskyddande produkter som finns på marknaden: Polish. Kombimedel som är ytskyddande och rengörande. Såpa. Impregnering. Olja. Oljevax. Lack. Färg. Vi ska titta lite närmre på de två första grupperna: Polish och Kombimedel. 22

VAD ÄR POLISH? Jo, det består av vax eller plastpartiklar som är finfördelade i vatten. Man använder polish på golv som är hårda. Ibland kan man stärka polishen med en metallkomponent som gör att den bättre tål vatten. Sådan typ av polish kallas metalliserad polish. RENGÖRINGSMEDEL Det finns tre typer av golvpolish: Grundpolish: Används för att fylla igen porerna och ge topp- och ytpolishen bättre häfte. Topp-/ytpolish: Spraypolish: Är polerbar eller icke polerbar och används för att skydda golvet, underlätta städningen och göra golvet vackrare! Är en typ av polish som sprayas på golvytan för att punktbehandla vissa delar av golvet. Efter sprayningen polerar man ytan med en fiberrondell. Resultatet blir mindre repor och ett renare golv. Om spraypolishen innehåller lösningsmedel fungerar den bra att ta bort fläckar av t ex skoklackar. Det allra viktigaste att tänka på när man använder golvpolish är att ytan blir tillräckligt halkfri. Detta är ett betydande åtagande för oss som arbetar med att vårda golv! Hur bildas en film av polish? Plastpartiklarna i polishen är egentligen som små kulor som svävar i vatten. Det är de som gör polishen vitaktig eller ogenomskinlig. Kulorna är till en början hårda, men när temperaturen stiger till ungefär 50 grader börjar de mjukna. När golvpolishen torkar packas alla kulor samman, och de förlorar sin runda form när vattnet avdunstar. De smälter då samman och bildar en klar film golvpolishen. 1. Golvpolish appliceras på golvet. Vattnet börjar avdunsta. 2. Polymererna deformeras och smälter samman. 3. En sammanhållande polymerfilm bildas. 23

RENGÖRINGSMEDEL Men det behövs också plasticizer för att en ytfilm ska bildas. Det är en ingrediens som bestämmer hur fort en polish ska torka och hur mycket de små kulorna ska deformeras. Om man har i för mycket plasticizer i golvpolishen torkar den väldigt långsamt och blir kladdig. Följden blir att golvet sedan drar till sig mer smuts. Att använda för lite plasticizer är inte heller bra, då kan polishen bli för matt och till och med spricka eller krackelera. POLISHORDLISTA Polerbar: Semipolerbar: Metalliserad: Plastpolish: Polyuretanpolish: Stenpolish: Spraypolish: High-speed-polish: Kräver att man polerar för att ytan ska få en finish. En polish som går att polera flera gånger. Polish med zink eller aluminium som oxidationsämne. Innehåller plastpartiklar. Ger en blank och mjuk ytfilm som är känslig för vatten, rengöringsmedel och mekaniskt slitage. Innehåller härdplast och är därför en seg och slitstark ytfilm som inte är speciellt känslig för vatten eller kemikalier. Behöver inte poleras. Används för att fylla igen stenens porer och ge ytan en högre glans. S k stenpolish är en metalliserad polish, som är speciellt anpassad för golv. Grundar sig ofta på lösningsmedel och sprayas på golvet varefter man polerar med high-speed-maskin. Ytan blir då hård och blank. Sådan polish är både rengörande och polerande. En maskin som polerar ytan blank och smidig. Detta ger en hög glans och hårdhet. Super high-speed-polish: Detta är en maskin som härdar ytan med ännu fler varvtal per minut. Resultatet blir glansigt och hårt. Ultra high-speed-polish: Den maskin som polerar med flest varv per minut. Sådan polering ger det glansigaste och hårdaste resultatet på ytan. 24

KOMBIMEDEL Ett kombimedel använder man då man vill rengöra och underhålla en golvyta samtidigt. Kombimedel delas in i: Mjuka vaxer. Hårda vaxer. Tvättpolish. RENGÖRINGSMEDEL Mjuka vaxer Dessa innehåller emulgerade vaxer, fettsyror, mjukgörare, tensider och vatten. Mjuka vaxer bildar ingen film. Det som är rengörande i mjuka vaxer är tensiderna och/eller alkalin. Den underhållande delen ger en yta som är mjuk, ungefär som skokräm i konsistensen. Ytan ska helst poleras eftersom detta gör den hårdare. Ett hårt golv har större tålighet! Därmed blir det inte lika känsligt för vatten och snö. Den mjuka vaxen kan dock vara svår att ta bort om man polerat på den med maskin. Det är också lite lättare att halka på ett golv som är mjukvaxat och polerat. Det positiva medan sådan vaxning är att det är lätt att återställa finishen och få ytan riktigt snygg om och om igen. Man arbetar med en kombination av mjukvax och rengöringsmedel, annars kan det bli ett ganska kladdigt resultat. De mjuka vaxerna har nämligen en tendens att bygga upp ytskiktet mer och mer och ge golv som är både hala och kladdiga om man inte tar bort överflödigt fett med ett rengöringmedel. Mjuka vaxer är också känsliga för överdosering. Hårda vaxer Dessa vaxer är filmbildande. De innehåller: Emulgerade copolymerer. Emulgerade vaxer. Syntetiska hartser. Mjukgörare. Tensider. Vatten. Den del som är rengörande är främst alkalin i dessa vaxer. Den är bra på att rengöra och resultat blir oftast mycket rent! 25

RENGÖRINGSMEDEL Den andra delen är den som underhåller. Och rent underhållsmässigt blir en hårdvaxad yta både hård, polerfri och ganska okänslig för snö och vatten. Ytan bygger man sedan upp allteftersom man sliter på den. Hårda vaxer kan mjöla av sig om man använder för mycket eller om man slarvar med den grundläggande rengöringen. Tvättpolish Innehåller plastpolymerer, emulgerade vaxer, mjukgörare, tensider och vatten. Oftast är en tvättpolish inte alls så rengörande som vaxerna. Både alkali och tensider är verksamma delar. Man använder tvättpolish för att reparera mindre repor eller för att ge ny glans åt en yta som redan är behandlad. I kombination med andra medel fungerar tvättpolishen som bäst. Den bildar en yta som är mjuk och polerbar när den läggs i koncentrerad form. Om man lägger tvättpolish på en yta som inte blivit behandlad innan ger den en ganska blank och ganska lättstädad golvyta. Dock blir ytan också känslig för snö och vatten. Även här är det viktigt att man arbetar med ett rengöringsmedel samtidigt, eftersom tvättpolishen bygger upp ytskiktet mer och mer. Resultatet kan bli kladdiga och hala golv, om man inte gör rent dem från överflödigt fett. 26

Här kan du skriva dina egna anteckningar: RENGÖRINGSMEDEL 27

28

FLÄCKAR Smuts är oftast en blandning av olika typer: t ex vattenlösligt, syralösligt o s v. Därför kan det vara ganska komplicerat att få en yta ren. Den kräver olika typer av kemikalier för att få bort alla beståndsdelar! När man ska göra rent något från smuts eller föroreningar behöver man inte bara veta vilket rengöringsmedel som ska användas, utan också hur mycket underlaget egentligen tål. FLÄCKAR Beroende på vad fläcken består av gör man på olika sätt för att lösa upp den. Fläckar av olja tar man exempelvis lättast bort med alkaliska medel, medan fasta partiklar blir lösgjorda av mekanisk bearbetning. Oljor, fetter och vaxer Oftast är det ganska lätt att ta bort fett, olja och vax om man bara använder rätt sorts rengöringsmedel och rätt temperatur när man gör rent. Fetterna påverkas nämligen kemiskt i sin karaktär av just värme och kemikalier. Starka alkaliska rengöringsmedel och hög temperatur kan därför ta bort de flesta fettfläckar. Men om fetterna suttit för länge är det ofta nödvändigt att använda något organiskt lösningsmedel för att råda bot på fläcken. Detta är tidsödande och det går egentligen snabbare att ta bort fettet med mekanisk bearbetning. Fetter löses inte upp av vatten. Därför måste de först göras vattenlösliga innan man kan skölja bort dem. Det gör man genom emulgering eller förtvålning. Mineralfetter kan innehålla t ex hartser som förorening eller tillsats. Även om man avfettar en yta brukar dessa tillsatser bli kvar. När fetterna kommer i kontakt med luft händer det att de härsknar. Det är faktiskt väldigt vanligt, särskilt inom livsmedelsindustrin. Då är det bäst att använda ett alkaliskt rengöringsmedel och hög temperatur för att få bort fettet. 29

Föroreningar av fett tas bort med starka eller medelstarka alkaliska lösningsmedel, hög temperatur och ibland något organiskt lösningsmedel. FLÄCKAR Om fettfläcken är av den lättare sorten tas den bort med svagt alkaliskt eller neutralt medel som är rumstempererat. Ibland kan det också vara bra att använda sig av svagt sura rengöringsmedel. Det som avgör hur väl man får bort fettfläckarna är egentligen rengöringsmedlets förmåga att lösa upp och emulgera (finfördela) smutsen. Ett bra emulgeringsämne är tensider. Äggviteföreningar I de flesta föroreningar finns det äggviteföreningar. De vanligaste ställena för sådana föreningar är i mjölk, äggvita, blod, kött och grönsaker. Fläckar av äggviteföreningar tas bort ganska lätt, om det inte är en väldigt hög halt av äggvita. Man använder oftast alkaliska eller neutrala rengöringsmedel för att få bort föroreningarna. Ibland kan det också vara lämpligt att använda svagt sura medel. Men starkt sura rengöringsmedel är faktiskt direkt olämpliga på föroreningar med äggvita. Dessutom är det inte bra att ha en hög temperatur när man gör rent sådana fläckar. Fasta och olösliga partiklar Dessa partiklar finns i olika former: Lös form. Damm. Slam. Intorkat slam. Utfällningar. Den sistnämnda finns i flera olika fomer och med olika hårdhet. Den kan också ha olika färger, beroende på om det ingår någon metalloxid. T ex är järnoxiden röd, medan kopparoxiden blir grön i färgen. 30