J sub 16/1999 rd- RP 104/1999 rd JORD-OCHSKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 16/1999 rd Regeringens proposition med förslag till lag om finansiering av renhushållning och naturnäringar samt vissa lagar som har samband med den INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den l O oktober 1999 regeringens proposition med förslag tilllag om finansiering av renhushållning och naturnäringar samt vissa lagar som har samband med den (RP 104/1999 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för beredning. sakkunniga Utskottet har hört - enhetschef Timo Tolvi och lagstiftningsrådet Esko Laurila, jord- och skogsbruksministeriet - lagstiftningsrådet Risto Eerola, justitieministeriet - äldre regeringssekreterare Kirsti Vallinheimo, finansministeriet - juristen Marketta Rosti, Forststyrelsen - avdelningschef Kimmo Korpi, Lapplands arbetskrafts- och näringscentral - ordförande Jouni Yliriesto, vice ordförande Unto Kultima och sekreteraren Eija Leppäjärvi, Luontaiselinkeinojen Liitto - ombudsman Jouni Filppa, Renbeteslagsföreningen - styrelseledamot Ristenrauna Magga, Sametinget - finansieringschef Esa Ala-Kantti, Andelsbankscentralen - direktör Antti Huhtamäki, Merita Bank Abp. Dessutom har Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK lämnat ett skriftligt sakkunnigutlåtande. PROPOSITIONEN I propositionen föreslås att renhushållningslagen och naturnäringslagen upphävs och att det i stället för dem stiftas en lag om finansiering av renhushållning och naturnäringar. Propositionen innehåller bestämmelser om såväl av Europeiska unionen delfinansierade stöd som nationella stöd gällande finansieringen av investeringar inom renhushållning och naturnäringar och genomförandet av program, olika stödformer och grunderna för erhållande av stöd. I pro- postionen föreslås att bestämmelserna om dejfinansiering från Europeiska unionen och om nationella stöd förenhetligas samt att de adminstrativa förfarandena samordnas och förenklas. I förslaget ingår också bestämmelser om beslutsfattande, ändringssökande, verkställighet och tillsyn. Genom lagen skall det bli möjligt att i enlighet med förordningar av statsrådet också bevilja finansieringsstöd för nödutfodring av renar. RP l 04/1999 rd 200293
J sub 16/1999 rd- RP 104/1999 rd Motivering I lagen beaktas de ändringar som föranleds av de revideringar av EG:s strukturfondsverksamhet och gemensamma jordbrukspolitik som ingår i reformen Agenda 2000. Den föreslagna lagen är en ramlag i det avseendet att de allmänna grunderna anges på lagnivå medan förfaringssätten skall anges närmare genom förordningar av statsrådet. stödåtgärder enligt den föreslagna lagen inriktas huvudsakligen på att göra befintliga renhushållnings- och naturnäringslägenheters livskraftigare och förbättra deras verksamhetsbetingelser. Stöd ges däremot inte längre för att bilda nya lägenheter genom markanvändningsåtgärder. I fråga om nationella stöd motsvarar den föreslagna lagen i sak till största delen gällande lagstiftning. Det föreslås dock att förutsättningarna för att få stöd ändras till vissa delar och att en del begränsningar i fråga om stödmottagarna avskaffas. En sådan ändring är bland annat att förutsättningarna för erhållande av stöd bestäms så att möjligheterna att få stöd inte skall vara beroende av formen för näringsverksamheten. Stöd kommer att beviljas endast till den del det finns förutsättningar för livskraftig näringsverksamhet Förutsättningen för att stöd skall beviljas är att stödtagaren är bosatt inom renskötselområdet eller naturnäringsområdet. I fråga om boendekravet föreslås samtidigt att den nuvarande lägenhetsbundenheten avskaffas. Det föreslås att uttryckliga bestämmelser om frivillig skuldsanering tas in i lagen i stället för de tidigare hänvisningsbestämmelserna. Vissa preciseringar föreslås i fråga om frivillig skuldsanering så att skuldsaneringen i sak motsvarar vad som föreskrivs i lagen om finansiering av landsbygdsnäringar. Vid frivillig skuldsanering överensstämmer därmed bestämmelserna om renhushållnings- och naturnärings- idkare med bestämmelserna för andra som bedriver jordbruk. Lantbruksföretagare som fått stöd enligt landsbygdsnäringslagen har allt sedan 1993 kunnat genomgå frivillig skuldsanering, men för renhushållnings- och naturnäringsidkare har denna möjlighet funnits först från och med december 1998. Förslaget tilllag möjliggör förutom statliga lån även räntestödslån. Som en ny stödform föreslås tidsbegränsad befrielse från betalning av fordringar. På basis därav kan de svårast skuldsatta näringsidkarna under 2000 beviljas lättnader i betalningen av obetalda räntor och förfallet kapital utan att näringsidkaren i det skedet annars behöver underkastas frivillig skuldsanering. Fritt finansierade bostadskrediter skall likaså kunna konsolideras genom räntestödslån och statsborgen. Ansökan om stöd skall kunna lämnas inom en viss tid och stödet skall kunna beviljas endast för betalningar som har förfallit under den tid förfarandet med frivillig skuldsanering inte har funnits, det vill säga från och med den l O september 1993. Skulder som uppkommit efter den 1 maj 1999 skall dock inte längre kunna saneras. Regeringen föreslår att bestämmelserna om disponering och förvärv av mark, som tidigare ingick i renhushållningslagen och naturnäringslagen, förs över till lagen om gårdsbrukets utvecklingsfond. I propositionen ingår dessutom förslag till ändring av hänvisningsbestämmelserna i tio olika lagar. Vidare föreslås skoltlagen bli ändrad så att skoltområdenas kultur- och informationstjänster och andra tjänster kan finansieras med medel från Gårdsbrukets utvecklingsfond. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. Tidpunkten för ikraftträdandet bestäms särskilt genom förodning efter det att EG-kommissionen har godkänt ändringarna. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering Utskottet påpekar att propositionen i första hand syftar till att sammanföra bestämmelserna om finansiering av renhushållning och naturnäringar. 2
Motivering J sub 16/1999 rd- RP 104/1999 rd Det är ändamålsenligt att slå ihop två lagar med i det närmaste samma innehåll, som huvudsakligen gäller utövning av samma yrke inom samma geografiska område. A v propositionsmotiveringen framgår också att sammanslagningen mestadels är teknisk, eftersom lagarna på de flesta punkter sammanfallit innehållsligt. Där lagarna skiljer sig har procedurerna förenhetligats i så hög grad som möjligt. Syftet med propositionen är också att sammanföra de av EU delfinansierade och de nationella finansieringssystemen genom att samla författningarna om dem i samma lag. Den föreslagna lagen täcker stöd som finansieras med nationella medel och helt eller delvis med medel från Europeiska unionen när jord- och skogsbruksministeriet har anvisats medel för finansiering av åtgärderna. I lagen beaktas också ändringarna till följd av de revideringar av EG:s strukturfondsverksamhet och den gemensamma jordbrukspolitiken som ingår i reformen Agenda 2000. I propositionsmotiveringen kan också läsas att bestämmelserna om stödlagarkretsen ändras. Bestämmelserna blir enhetliga för alla stödformer och samtidigt slopas vissa onödiga begränsningar. Ändringen av finansieringsvillkoren innebär att föråldrade bestämmelser slopas och att villkoren bättre anpassas till de finansieringsvillkor som generellt omfattats inom EU. Utgångspunkten är att det främst är en bedömning av livskraftigbeten som avgör om stöd betalas eller inte. Avsikten är att stödet inte skall vara beroende av företagsverksamhetens form. Propositionen syftar till att ge renhushållnings- och naturnäringsidkarna samma ställning i fråga om frivillig skuldsanering som de som bedriver jordbruk. En annan ambition är att göra det lättare för näringsidkarna att sköta sina skulder och att förhindra exekutiva auktioner. För att detta mål skall nås föreslår regeringen uttryckliga bestämmelser om frivillig skuldsanering i lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar i stället för de tidigare hänvisningsbestämmelserna. Administreringen av skuldsaneringen bör också fås ordnad så snabbt som möjligt. Samma principer gäller för närvarande i lagen om finansiering av landsbygdsnä- ringar. Regeringen påpekar i motiveringen att det utifrån material från kreditinstituten har utretts att renhushållnings- och naturnäringslägenheterna dras med exceptionellt allvarliga ekonomiska problem, som mestadels har sitt upphov i omständigheter som inte beror på näringsidkarna. Produktpriserna har inte utvecklats som väntat, och på vissa områden har produkterna minskat avsevärt. Utskottet kommer senare i detaljmotiveringen att föreslå ytterligare åtgärder för att lindra de ekonomiska problemen. Den föreslagna lagen motsvarar i sak på de flesta punkter gällande lagtiftning. Lagen introducerar räntestödslån som en ny stödform vid sidan av statliga lån. Räntestödslån skall i framtiden kunna beviljas för rennäring och naturnäringar på samma sätt som enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar. A v de orsaker som framgår av propositionsmotiveringen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet förslaget behövligt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslagen med ändringarna nedan. Detaljmotivering Lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar 3. I 3 bestäms om de begrepp och definitioner som används i den föreslagna lagen. I l mom. finns definitionerna på renhushållningslägenhet och naturnäringslägenhet statsrådet ges rätt att utfärda närmare bestämmelser om vad den helhet som lämpar sig för idkande av renhushållning eller naturnäringar omfattar. Denna beslutanderätt kommer från och med den l mars 2000 att ingå i statsrådets rätt att utfärda förordning. Därför föreslår utskottet att lagrummet preciseras och att det talas om förordning från statsrådet i stället för att hänvisas till ett beslut av statsrådet. Utskottet föreslår att hänvisningen i 5 mom. till bilaga II till EG-fördraget ändras till en hänvisning till bilaga I, eftersom numreringen i fördraget ändrats i och med Amsterdamfördraget 3
J sub 1611999 rd- RP 104/1999 rd Motivering 5. I paragrafen ingår bestämmelser om de allmänna förutsättningar för erhållande av stöd. I såväl 4 som 5 mom. ges statsrådet rätt att utfärda bestämmelser. Båda fallen omfattas av den rätt att utfärda förordning som ingår i den nya grundlagen och därför föreslår utskottet en omformulering av momenten. Dessutom föreslår utskottet en ändring i 5 mom., enligt vilken det i en förordning av statsrådet endast får bestämmas om undantag från åldersvillkoret i 3 mom. Ändringen motiveras med att en delegeringsbestämmelse skall vara tydlig och exakt avgränsad, det vill säga endast gälla situationer där en avvikelse är motiverad. 6. I paragrafen föreskrivs om närmare grunder om beviljande av stöd. Bägge momenten ger statsrådet rätt att utfärda författningar på lägre nivå. Eftersom denna befogenhet omfattas av statsrådets rätt att utfärda förordning, föreslår utskottet att delegeringsbestämmelsen preciseras i överensstämmelse härmed. 7. Styrningen av medlen regleras i denna paragraf. I 2 mom. befullmäktigas jord- och skogsbruksministeriet att utfärda närmare föreskrifter än vad som ingår i lag eller förordning av statsrådet. Denna befogenhet ingår i ministeriets rätt att utfärda förordning och därför föreslår utskottet att bestämmelsen ändras så att närmare föreskrifter utfärdas i en förordning från jord- och skogsbruksministeriet 16. Den föreslagna paragrafen handlar om lösörestöd. I l mom. föreslås jord- och skogsbruksministeriet få befogenhet att avgöra vilket slag av nödvändigt renskötsellösöre som kan stödjas. Befogenheten omfattas enligt den nya grundlagen av ministeriets rätt att utfärda förordning, och därför föreslår utskottet att lagrummet preciseras och att föreskrifterna i fråga ges i en förordning från jord- och skogsbruksministeriet 20. Paragrafen innehåller bestämmelser om säkerheter. Enligt 2 mom. har statsrådet rätt att utfärda närmare bestämmelser om när säkerhet måste ställas. Enligt den nya grundlagen omfattas denna befogenhet av statsrådets rätt att utfär- da förordning och följaktligen föreslår utskottet en precisering av momentet. 31. Paragrafen innehåller regler för begränsningar i fråga om frivillig skuldsanering. I 3 mom. hänvisas felaktigt till l mom. Hänvisningen borde avse 2 mom. Utskottet föreslår att felet korrigeras. 35. I paragrafen föreskrivs om de myndigheter som har hand om verkställigheten av lagen. Såsom 4 mom. är formulerat får också rådgivningsorganisationerna i branschen bistå vid skötseln av uppgifter enligt den föreslagna lagen. Det är inte lämpligt att ens partiellt delegera myndighetsbefogenheter utanför kretsen av myndigheter. Därtill skulle en eventuell delegering knappt få några effekter och därför föreslår utskottet att delegeringen stryks. Enligt en utredning till utskottet krävs det dessutom en ändring i såväl 4 mom. som i 7 mom. Eftersom bägge momenten innehåller en delegering till statsrådet av befogenheter som bör anses falla under rätten att utfärda förordning. Ändringen innebär att föreskrifterna utfärdas i en förordning från statsrådet. 37. Tillsynen regleras i denna paragraf. I 2 och 3 mom. delegeras beslutanderätt till jord- och skogsbruksministeriet och statsrådet. Enligt den nya grundlagen faller denna rätt under rätten att utfärda förordning. Utskottet föreslår att bestämmelserna ändras och att föreskrifterna i stället skall ingå i förordning. 40. I paragrafen föreslås bestämmelser för inspektionsrätt. I 3 mom. kommer bland annat att föreskrivas var inspektionsrätten kan gälla. Skyddet för hemfriden är en grundläggande rätttighet och när en lokal omfattas av detta skydd får inspektion inte förrättas där, om det exempelvis inte är nödvändigt för att utreda ett misstänkt brott. Utskottet föreslår därför ett preciserande tillägg till lagrummet om att inspektion inte får utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. I 4 mom. ingår en bestämmelse som ger statsrådet fullmakt att utfärda närmare bestämmelser om myndighetemas inspektionsrätt Bestämmelsen 4
Motivering J sub 16n999 rd- RP 104/1999 rd måste anses ingå i den rätt att utfärda förordning som följer av den nya grundlagen, och därför föreslår utskottet att momentet preciseras på denna punkt. Också denna bestämmelse är kopplad till området för hemfrid, och följaktligen bör regleringen på denna punkt ske på Iagnivå. Därför föreslår utskottet att momentet ändras så till vida att de närmare bestämmelserna bara får gälla det tekniska utförandet av inspektionen. 45. I den föreslagna paragrafen ingår bestämmelser om behörigheten vid återkrav. I l mom. ges statsrådet bl.a. rätt att besluta om den tid inom vilken stödet skall återkrävas. Eftersom det här handlar om rätt att utfärda förordning enligt den nya grundlagen föreslår utskottet att momentet ändras på denna punkt. 59. I paragrafen föreslås regler för särskilda ersättningar. I 2 mom. ges jord- och skogsbruksministeriet rätt att besluta om de grunder på vilka ersättning betalas till rådgivningsorganisationerna för deras tjänster och prestationer. Befogenheten omfattas av rätten enligt den nya grundlagen att utfärda förordning och därför föreslår utskottet att momentet preciseras i detta hänseende. 64. Den föreslagna paragrafen ger fullmakt att i ett antal fall utfärda närmare bestämmelser och föreskrifter. I alla tre moment handlar det om befogenheter som bör anses falla under rätten att utfärda förordning. Utskottet föreslår därför att bestämmelserna ändras så att de närmare bestämmelserna utfärdas i förordning av antingen statsrådet eller jord- och skogsbruksministeriet Befogenheten i 3 mom. att meddela närmare föreskrifter skulle också omfatta depositions-, uppföljnings- och övervakningssystemen i fråga om skötseln av lån och stöd. Enligt utredning till utskottet kan det i systemen ingå personuppgifter som kräver ett skydd på Iagnivå. Utskottet anser befogenheten vara alltför omfattande och föreslår att lagförslaget ändras så att de närmare föreskrifterna bara får gälla tekniska detaljer i systemen. 66. Med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskottet att 2 mom. kompletteras med en bestämmelse om att befrielsen från betalning även gäller de amorteringar och ränteposter för vilka uppskov har beviljats mellan den l november 1996 och den l maj 1999. 67. Med hänvisning till det som sägs i den allmänna motiveringen föreslår utskottet att I mom. skall kompletteras med att stabiliseringen också kan gälla särskilda ekonomiska svårigheter till följd av lån och avgifter i anknytning till näringsverksamheten. Med samma hänvisning föreslår utskottet att 2 mom. kompletteras med ett omnämnande av att kreditinstituten även kan bevilja räntestödslån för betalning av på normala villkor beviljade inhemska banklån som tagits för näringsverksamhet samt för betalning av skatter och andra kostnader i fråga om sådana krediter och betalningar där kapital- eller ränteskulderna har uppkommit före den l maj 1999. 71. Paragrafen reglerar hur den tidigare lagstiftningen skall tillämpas. Med hänvisning till det som sägs i den allmänna motiveringen föreslår utskottet att momentet kompletteras med ett nytt 2 mom., där det bestäms att frivillig skuldsanering som anhängiggjorts med stöd av lagen om renskötsellägenheter, landsbygdsnäringslagen och renhushållningslagen innan lagen trädde i kraft får slutbehandlas i enlighet med den nya lagstiftningen. Utskottet föreslår samtidigt att paragrafhänvisningen i 4 mom., som blir 5 mom., ändras. Med stöd av erhållen utredning föreslår utskottet att paragrafen kompletteras med ett nytt 6 mom., som innebär att landsbygdsnäringslagens bestämmelser om borgen får tillämpas, om motsvarande bestämmelser i lagen om finansiering av landsbygdsnäringar inte är i kraft. 79. Paragrafen innehåller bestämmelser för den händelse att ett byggplatsområde i ett renbeteslags besittning blivit obehövligt eller oändamålsenligt. Enligt förslaget övergår byggnaderna på området i statens ägo, om renbeteslaget inte flyttar bort dem inom utsatt tid. Enligt utredning tiii utskottet kan påföljden kränka egen- 5
J sub 16/1999 rd- RP 104/1999 rd Förslag till beslut domsskyddet Därför föreslår utskottet att bestämmelsen ändras så att arbetskrafts- och näringscentralen kan förstärka sitt flyttningsbeslut med vite och hot om tvångsutförande. Förslag till beslut På grundval av det ovan anförda föreslår jordoch skogsbruksutskottet vördsamt att lagförslagen 2-11 godkänns utan ändringar och att det första lagförslaget godkänns med följande ändringar: l. Lag om finansiering av renhushållning och naturnäringar I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: l kap. Allmänna stadganden l och 2 3 Definitioner Med renhushållningslägenhet och naturnäringslägenhet avses i denna lag en helhet som består av en eller flera lägenheter eller lägenhetsdelar och som tillhör samma ägare eller en person som på någon annan grund besitter den. Med lägenhetsdel avses en viss ~ndel eller ett outbrutet område av en lägenhet. Aven en byggnadsduglig fastighet kan betraktas som en renhushållningslägenhet eller en naturnäringslägenhel Genomförordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om vad den helhet som lämpar sig för idkande av renhushållning eller naturnäringar omfattar. (2-4 mom. som i RP) Med förädling och marknadsföring av renhushållnings- och naturnäringsprodukter avses bearbetning och saluföring av sådana produkter som avses i bilaga I till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. ( 6--8 m om. som i RP) 4 5 Allmänna förutsättningar för erhållande av stöd (1-3 mom. som i RP) Genom förordning av statsrådet kan det bestämmas att de inkomster som en näringsidkare har av annat yrke än i denna lag avsedd näringsverksamhet inte får överstiga ett belopp som fastställs genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet bestäms om de grunder som tillåter undantag (utesl.) från de i 3 mom. avsedda åldersrelaterade förutsättningarna i fråga om stödtag aren. (Utesl.) 6 Närmare grunder för beviljande av stöd Enligt de anslag som anvisats i statsbudgeten och de medel som anvisats i dispositionsplanen för gårdsbrukets utvecklingsfond bestäms genom förordning av statsrådet om ibruktagandet av de stödsystem som avses i denna lag och vid behov om tillämpningstiden. Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om stödformerna, grunderna för beviljande av stöd, stödens maximibelopp och de all- 6
Förslag till beslut J sub 16/1999 rd- RP 104/1999 rd männa villkoren för stöd som grundar sig på avtal. Stödet kan differentieras regionalt. 7 Styrning av medlen (l m om. som i RP) Jord- och skogsbruksministeriet kan meddela föreskrifter om styrningen av medlen med hänsyn till belopp, region, bransch och målgrupp. Genom förordning utfärdad av jord- och skogsbruksministeriet ges närmare bestämmelser än i denna lag och den förordning av statsrådet som utfärdas med stöd av den om byggande som skall stödjas enligt denna lag (utesl.) samt fastställs till behövliga delar de kostnader som härvid skall godkännas. 8 och 9 2kap. Nationellt finansieringsstöd 10-14 3 kap. Särskilda nationella finansieringsstöd rör renbeteslagen 15 16 Lösörestöd Ett renbeteslag kan beviljas lösörestöd för kostnader som orsakas av anskaffning av för renskötseln nödvändiga flyttbara stängsel, elenheter samt enheter för vatten och avlopp, slakterienheter och arbetsplatsbostäder samt avelsrenar och annat för renskötseln nödvändigt lösöre som anses behövligt i förordning utfärdad av jordoch skogsbruksministeriet (utesl). (2 mom. som i RP) 4kap. A v EU delfinansierade åtgärder för utveckling av landsbygden 17 och 18 5 kap. Finansieringssystem 19 20 säkerheter (l mom. som i RP) Om den som ansöker om annat stöd än stöd i anslutning till lån är någon annan än en offentligrättslig sammanslutning, kan den myndighet som beviljar stödet vid behov kräva att sökanden ställer säkerhet. Den myndighet som beviljar stödet beslutar om formen för säkerheten. Genomförordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om när ställande av säkerhet är nödvändigt. 21-29 6 kap. skuldsanering 30 7
J sub 16/1999 rd- RP 10411999 rd Förslag till beslut 31 Begränsningar ifråga om frivillig skuldsanering (l och 2 m om. som i RP) Om låntagaren har upphört med näringsidkandet, kan befrielse från betalning utan hinder av 2 mom. dock beviljas, om (1-3 punkten som i RP) ( 4 m om. som i RP) 32-34 7 kap. Myndigheter och uppföljning 35 Myndigheter (1-3 mom. som i RP) Genom förordning av statsrådet kan bestämmas att även andra myndigheter än jordbruksmyndigheterna (utesl.) skall bistå vid skötseln av uppgifter enligt denna lag. (5 och 6 mom. som i RP) Genom förordning av statsrådet bestäms om ibruktagandet av stöd för nödutfodring av renar föranledd av naturkatastrofer enligt 11 7 punkten och 6 2 mom. 36 37 Tillsyn (l mom. som i RP) Genom förordning utfärdad av jord- och skogsbruksministeriet kan bestämmas att arbetskrafts- och näringscentralerna eller myndigheter inom andra förvaltningsområden skall bistå vid tillsynen, förutsatt att jord- och skogsbruksministeriet och ministeriet i fråga överenskommer särskilt om uppgifterna och deras omfattning. Genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om tillsynen över inflödet av statsstöd som beviljas andra företag än gårdsbruksenheter som bedriver egentligt gårdsbruk. 38 och 39 40 Inspektionsrätt (l och 2 mom. som i RP) stödtagaren är skyldig att för de inspektörer som avses i l och 2 mom. utan ersättning framlägga alla behövliga räkenskapshandlingar och andra behövliga handlingar, som också omfattar motsvarande material som upprättats eller förvaras genom automatisk databehandling eller på något annat motsvarande sätt, samt att även i övrigt bistå vid inspektionen. I den omfattning som tillsynsuppgiften kräver kan inspektionen inbegripa stödtagarens husdjursbyggnader, odlingar, produktions- och förädlingsanläggningar, lager, försäljnings- och marknadsföringsutrymmen samt övriga omständigheter som är en förutsättning för att stöd skall beviljas och betalas. Inspektionen kan gälla såväl den egentliga stödtagaren som den som förmedlar stödet. Inspektion får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Genom förordning av statsrådet kan vid behov utfärdas närmare bestämmelser om hur inspektion enligt l och 2 mom. skall utföras tekniskt. (5 mom. som i RP) 41 och 42 8 kap. Återkrav 43 och 44 8
Förslag till beslut J sub 16n999 rd - RP 104/1999 rd 45 Behörigheten vid återkrav Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om återkrav och indragning av de stöd som det har beviljat. I övrigt beslutar arbetskrafts- och näringscentralen om återkrav och indragning av stöd. Genom förordning av statsrådet kan vid behov bestämmas om den tid inom vilken stödet skall återkrävas. Stöd får inte återkrävas efter det att tio år har förflutit från utbetalningen av den sista stödposten. (2 mom. som i RP) 46-53 9 kap. Delgivning och ändringssökande 54-57 lo kap. Särskilda bestämmelser 58 59 Ersättningar (l mom. som i RP) Om grunderna för betalningar till rådgivningsorganisationerna bestäms vid behov genom förordning utfärdad av jord- och skogsbruksministeriet. I fråga om de uppgifter i anslutning till övervakning och återkrav av stöd som gäller enskilda fall är de statliga myndigheterna skyldiga att utan ersättning bistå jord- och skogsbruksministeriet och myndigheter som lyder under det. 60--63 64 Närmare bestämmelser Genom förordning av statsrådet kan vid behov utfärdas närmare bestämmelser än denna lag om de omständigheter som enligt Europeiska gemenskapens förordningar har överförts på medlemsstaten att bestämma. Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar förordningar som är noggrannare än denna lag och förordningar av statsrådet om godtagbara kostnader för de åtgärder som stöds, det maximala beloppet av totalinvesteringar som stöds, tiden för genomförandet av projekten och åtgärderna, överföringen av stödet samt hur behövliga likviditets- och lönsamhetskalkyler samt andra kalkyler, utvecklingsplaner för landsbygdsföretag och avtal om skuldsanering skall uppgöras. Jordoch skogsbruksministeriet fastställer likaså köpebrevs-, ansöknings-, avtals- och beslutsformulären samt bestämmer sökandens självkostnadsandel i skuldsaneringsplanen och meddelar närmare föreskrifter om förfaringssätten vid ersättning av kostnaderna. Genom förordning utfärdad av jord- och skogsbruksministeriet kan (utesl.) närmare föreskrifter också utfärdas om förfarandet vid ansökan om och beviljande av stöd samt om betalningsförfarandet eller de tekniska detaljerna i depositions-, uppföljnings- och övervakningssystemen i anknytning till skötseln av lån och stöd. 65 11 kap. Stöd som gäller för en bestämd tid 66 Tidsbegränsad befrielse från betalning av statens fordringar föranledda av näringsverksamhet och anskaffning av bostad (l mom. som i RP) 2 200293 9
J sub 16/1999 rd- RP 104/1999 rd Förslag till beslut Tidsbegränsad befrielse från betalningen kan genomföras genom beviljande av befrielse från betalning av förfallna amorteringar och räntor. I fråga om lånekapitalet får beloppet av befrielsen från betalningen dock uppgå till högst 40 procent av den förfallna amorteringens belopp, och i fråga om räntorna kan beloppet av befrielsen från betalningen uppgå till högst 80 procent. Det ovan nämnda gäller även amorterings- och ränteposter, för vilka betalningsanstånd medgetts mellan den J november J996 och den J maj J999. (3-5 mom. som i RP) 67 Tidsbegränsade betalningslättnader i form av räntestöds/ån och borgen För stabilisering av renhushållnings- och naturnäringsidkarnas särskilda ekonomiska svårigheter till följd av de fritt finansierade bostadslån och lån i anknytning till näringsverksamheten som kreditinstituten beviljat samt kostnaderna i anknytning till dem kan av statens medel beviljas räntestöd och statsborgen på basis av ansökningar som inkommit senast den 31 december 2000 och så som bestäms närmare genom förordning av statsrådet. Kreditinstituten kan bevilja räntestödslån för betalning av på normala villkor beviljade inhemska banklån som tagits för egen bostad och för bedrivande av näring samt för betalning av skatteomkostnader och andra omkostnader i fråga om sådana krediter och betalningar där kapitaleller ränteskulderna har uppkommit före den l maj 1999. (3 och 4 mom. som i RP) 68 12 kap. Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser 69 och 70 71 Tillämpning av tidigare lagstiftning (l mom som i RP) Ärenden gällande frivillig skuldsanering som innan denna lag trädde i kraft är anhängiga med stöd av lagen om renskötsellägenheter, landsbygdsnäringslagen och renhushållningslagen får dock slutbehandlas i enlighet med den nya lagstiftningen. (Nytt) (3-4 mom. som 2 och 3 mom. i RP) Genom förordning av statsrådet kan sådana bestämmelser om förfarandet utfärdas som avviker från den lagstiftning som avses i J-4 mom. (4 mom. i RP) Innan lagen om finansiering av landsbygdsnäringar ( 3291 J999) träder i kraft kan 7 kap. landsbygdsnäringslagen (1295/1990) tilllämpas på statsborgen enligt 67 3 mom. (Nytt) 72-78 79 Byggplatser Ett renbeteslag som med besittningsrätt enligt lagen om renskötsellägenheter innehar ett byggplatsområde kan med arbetskrafts- och näringscentralens tillståndsbeslut byta en byggplats, vars läge är oändamålsenligt eller som blivit obehövlig på grund av sitt läge, mot en sådan av Forststyrelsen anvisad plats som är lämplig för idkande av renhushållning. Renbeteslaget skall flytta de byggnader det äger från området inom två år från arbetskrafts- och näringscentralens beslut. Arbetskrafts- och näringscentralen kanförstärka sitt beslut med vite eller hot om tvångsutförande på det sätt som bestäms i vites/agen ( JJ 13/ J990). lo
J sub 16/1999 rd- RP 104/1999 rd 80 Helsingfors den 7 december 1999 I den avgörande behandlingen deltog ordf. TimaKalli/cent vordf. Kari Rajamäki /sd medl. Nils-Anders Granvik /sv Pertti Hemmilä /saml Matti Kangas /vänst Tapio Karjalainen /sd Marja-Leena Kemppainen /fkf Katri Komi /cent J ari Koskinen l sam l Lauri Kähkönen /sd Esa Lahtela /sd Eero Lämsä/cent Pertti Mäki-Hakola /saml Olli Nepponen /saml Erkki Pulliainen l gröna suppl. Esko-Juhani Tennilä /vänst Pekka Vilkuna /cent. 11