Vägverksprojekt Validering och komplettering av provningsförfarande för utvärdering av beständighet och effektivitet av ytbehandling/klotterskydd på betongkonstruktioner av Katarina Malaga, CBI Betonginstitutet, Materialgruppen December 2009
Förord Projektet är ett VV FUD-projekt (AL90 B 2007:24637) som har utförts på uppdrag av Vägverket, avdelningen för bro och tunnel under perioden 2008 till 2009. Involverade i arbetet har varit CBI Borås: Dr. Katarina Malaga, Per Malmback, Gert-Olof Johansson, Pierre Svensson; och CBI Stockholm: Dr. Ylva Edwards och Anders Selander. Ett aktivt forskningsutbyte och diskussioner har förts med Dr. Urs Mueller från BAM Bundesanstalt für Materialforschung und prüfung i Berlin, Tyskland, vilket har resulterat i en artikel. Syftet med projekt har varit att modifiera och komplettera förfarandesättet i ATB Bro 2004 bilaga 4-9, så att utvärderingsmetodiken blir bättre på att bedöma, inte bara ytbehandlingens påverkan på betongegenskaper, utan också dess effektivitet som klotter- och smutsskydd. Den nya metodiken kommer att bidra till ett säkrare urval av ytbehandlingar/klotterskydd med rätt egenskaper, och därmed mindre kostnader för underhåll av betongkonstruktioner. Stockholm, december 2009 Katarina Malaga II
Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Syfte 6 2 Material och experimentellt arbete 7 2.1 Klotterskydd 7 2.2 Klotterfärger 7 2.3 Provkroppar och provberedning 8 2.4 Exponering i fält och laboratorielagring 8 2.5 Färg- och glansmätning 9 2.6 Applicering av klotterfärg 11 2.7 Klottersanering 12 3 Resultat och diskussion 13 3.1 Färgmätning 13 3.2 Glansmätning 15 4 Slutsatser och rekommendationer 16 5 Referenser 17 Bilaga 1 - Referensprov Bilaga 2 - Vax Bilaga 3 - Latex plus vax Bilaga 4 - Fluorinerad siloxan Bilaga 5 - Permanent III
IV
1 Inledning Impregnering och klotterskydd används för att skydda betongkonstruktioner från inträngning av vatten och vattenlösningar av salter som har nedbrytande effekt på betongen, och för att skydda mot smuts och klotter. Klotter är ett stort och kostsamt problem, främst i våra storstadsregioner. Det finns ett behov av utökad kunskap om hur klotter kan förhindras och hur klottersanering kan förbättras. Beträffande klottersanering är uppenbart valet av ytbehandling/klotterskydd av avgörande betydelse. På marknaden finns ett antal produkter som är menade som skydd mot klotter eller som hjälp vid saneringen av klotter. För att kunna bedöma och ställa krav på dessa produkters funktion och beständighet som klotterskydd behövs lämpliga verktyg i form av relevant provningsmetodik och utvärderingskriterier för rätt egenskaper. Detta saknas i Vägverkets specifikation [ATB Bro 2004] liksom i motsvarande europeiska standard [EN 1504-2 2004]. Båda metoderna fokuserar endast på eventuella skador på betongen till följd av ytbehandling. Flera länder som t.ex. Belgien, Storbritannien, Frankrike och Tyskland här därför egna anvisningar eller metoder som inkluderar visuell bedömning [TL AGS 2008, TP AGS 2008]. I amerikansk standard [ASTM D 7089-06 2008, ASTM D 6578-00 2008] finns även tillvalsmetoder som emellertid innefattar kemiska rengöringsmedel. I denna rapport redovisas en studie med laboratorieprovning och fältexponering av ytbehandling/ klotterskydd på betong, med fokus på behandlingens effektivitet som klotter- och smutsskydd. Kompletterande provningsmetodik föreslås. 1.1 Bakgrund Totalkostnaden för klottersanering i Sverige är mycket hög. Enligt en undersökning och rapport publicerad av BRÅ (Brottsförebyggande Rådet) i november 2003 betalar de svenska kommunerna cirka 500 miljoner kronor om året för klottersanering [BRÅ 2003]. Till detta kommer Storstockholms Lokaltrafik (SL) med 120 miljoner per år, Göteborgs Spårvägar och Statens Järnvägar. Grovt kan det totala årliga tjänstevärdet för klottersanering uppskattas ligga mellan 700 och 800 miljoner kronor. Kostnaden för en klottersanering på obehandlad oskyddad yta varierar kraftigt beroende på ytans storlek, men kan förväntas ligga mellan 100 och 400 kronor per timme. I allmänhet är det mycket svårt att få ett kvadratmeterpris för en obehandlad yta. Kostnaden för klotterskyddning är däremot lättare att få grepp om och ligger mellan 40 (stora sammanhängande ytor) och 80 (mindre ytor) kronor per m². En allmän uppfattning är att arbetstiden för att avlägsna klotter reduceras med 60 till 90 % på ytor som är klotterskyddade, jämfört med obehandlade ytor, inklusive återbehandling av nytt klotterskydd. Detta gäller emellertid endast för klotterskydd av katergorin offerskydd. För skydd som definieras som permanenta skydd är kostnadsskillnaden inte så stor eftersom dessa i allmänhet förstörs under saneringen, speciellt om man tvättar med högtryckstvätt (hetvattentvätt). 5
Nuvarande krav och provningsmetodik Dagens metodik för provning av ytbehandling/klotterskydd leder inte fram till någon utvärdering av produktens beständighet och effektivitet som skydd. ATB Bro 2004 bilaga 4-9 (nuvarande VV AMA Anläggning 09; LFB.4) fokuserar enbart på att ytbehandling/klotterskydd inte skall ha någon negativ inverkan på betongytans egenskaper. I bilagan anges krav och provningsmetoder för denna typ av produkter. Kraven som skall uppfyllas gäller ånggenomgångsmotstånd och inverkan på betongens frostbeständighet jämfört med referensprover. Följande ingår: Ånggenomgångsmotståndet bestäms enligt standardmetodik [SS-EN ISO 12 572] på behandlade (Z) och obehandlade (Zo) provkroppar. Ytbehandlingssystemets ånggenomgångsmotstånd (Zs) räknas fram som skillnaden Z Zo, och får inte vara högre än 200 x 103 s/m. Klotterskyddet får inte ha negativ inverkan på betongs frostbeständighet. Frystest utförs som jämförande prov mellan provytor som är behandlade med preparatet och obehandlade provytor [SS 13 72 44, metod A]. Metod A används i standarden. Avflagningen från behandlade provkroppar får vid provning inte överstiga motsvarande mätvärde för obehandlade provkroppar. Avsikten med ovanstående krav enligt ATB Bro 2004 bilaga 4-9 (nuvarande VV AMA Anläggning 09; LFB.4) är att betongytans egenskaper inte får försämras till följd av ytbehandling med klotterskydd. Däremot ingår inga krav på klotterskyddets egenskaper, eller provningsmetodik för att utvärdera dessa. Det finns med andra ord inga krav som säkerställer att skyddet fungerar som det är tänkt och under den tiden som tillverkaren/entreprenören uppger. 1.2 Syfte Syftet med projektet har varit att modifiera och komplettera förfarandesättet i ATB Bro 2004 bilaga 4-9 (nuvarande VV AMA Anläggning 09; LFB.4), så att utvärderingsmetodiken blir bättre på att bedöma, inte bara ytbehandlingens påverkan på betongegenskaper, utan också dess effektivitet som klotter- och smutsskydd. Den nya metodiken kommer att bidra till ett säkrare urval av ytbehandlingar/klotterskydd med rätt egenskaper, och därmed mindre kostnader för underhåll av betongkonstruktioner. 6
2 Material och experimentellt arbete Både s.k. permanent och icke-permanent (offerskydd) ytbehandling/klotterskydd ingår i studien, liksom målad yta i kombination med klotterskydd. 2.1 Klotterskydd De fyra klotterskydden som ingår i försöken beskrivs mycket kortfattat i tabell 1. Tabell 1 Klotterskydd som ingår i studien Beteckning Beskrivning W offerskydd baserat på mikrokristallint vax LW elastisk cementlatex för skydd av betong, täckt med mikrokristallint vax (W) S sol-gel baserad beläggning med vatten- och oljeavstötande egenskaper, fluorinerad siloxan P permanent preparat baserat på cyklosilazaner 2.2 Klotterfärger Det valdes ut åtta klotterfärger som är vanligt förekommande på nordiska marknaden. Urvalet utgör ett representativt spektrum av färger med avseende på hur lätt eller svårt det är att ta bort produkten. De aktuella färgerna kommer att användas som standardprodukter vid ytterligare provning. Färgerna listas nedan i tabell 2 och visas i figur 1. Bindemedlet i sprayfärgerna 3, 4, 5 och 6 utgörs av alkydharts, akryl, en blandning av vax och tjära respektive nitrocellulosaharts. Tuschpennorna innehåller alla lösningsmedelsbaserad pigmentfärg. Tabell 2 Klotterfärger som ingår i studien Beteckning Beskrivning 1 Röd tusch Snowman 600, Dries instantly, waterproof, permanent 2 Blå tusch S-Marker, Medium point 3 Röd Bättringsfärg Biltema sprayfärg 4 Blå Hobbylack Biltema sprayfärg 5 Svart Rostskyddsmassa Biltema sprayfärg 6 Svart Motorlack Biltema sprayfärg 7 Grön tusch Whiteboard marker, Marvy s, No7200c 8 Svart tusch Corporate express, Permanent marker, Black, 2100950 7
Figur 1. Klotterfärger som ingår i studien. 2.3 Provkroppar och provberedning Kommersiellt tillgängliga betongplattor av standardkvalitet har använts. Denna typ av betongplattor används normalt som beläggningsplattor och har ett w/c-tal på cirka 0,4. (Till provningen rekommenderas w/c-tal 0,4-0,5.) Tio provplattor per klotterskydd ingick. Provplattans mått var (500 x 250 x 40) mm 3. Ur hanteringssynpunkt bör provplattan vara minst (250 x 250 x 30) mm 3. Betongplattorna borstades lätt på ovanytan under rinnande vatten och lagrades sedan en vecka vid rumstemperatur. Klotterskydden applicerades därefter enligt tillverkarens instruktion. Efter appliceringen lagrades provplattorna tre dagar vid rumstemperatur. Totalt preparerades fyrtio provplattor, varav 24 (sex för varje klotterskydd) därefter utsattes för exponering i fält (se avsnitt 2.4). Övriga fyra provkroppar, en referens utan klotterskydd och tre provkroppar per respektive klotterskydd lagrades i laboratoriet. För appliceringen av klotterfärger användes en mall/maskering med åtta utskurna hål. Mallen placerades över en provplatta och de olika klotterfärgerna påfördes enligt givet mönster. Liknande mallar har använts även vid glans- och färgmätningarna (se avsnitt 2.5). 2.4 Exponering i fält och laboratorielagring Utomhusexponeringen genomfördes under tre och tio månader vid SP s fältexponering vid RV 40 i Borås. Tre provkroppar för varje klotterskydd ingick i respektive exponeringsgrupp. Provkropparna placerades på speciella ställningar 8
med 45 lutning, för att vatten lätt skulle rinna av och snö inte samlas på plattorna. Provkroppar under exponering utomhus visas i figur 2. Laboratorielagringen genomfördes under 3 månader vid rumstemperatur. Figur 2. Utomhusexponering av provkroppar i studien. 2.5 Färg- och glansmätning Färg- och glansmätningar genomfördes på samtliga provplattor före och efter applicering av klotterskydd, efter respektive exponering i fält eller laboratoriet samt efter klottersanering. Mätningarna gjordes på markerade provytor enligt speciella mallar. Se figur 3 och 4. Vid färgmätningen användes en Chroma Meter CR-410. Tre mätningar gjordes på varje markerad provyta och medelvärdet beräknades. Metodiken baseras på CIEL*a*b* teori [Hunter 1948], där färgen bestäms av tre koordinater: L*a*b* L* = ljushet; a* = axel magenta(+) till grön( ) och b* = axel gul(+) till blå( ). I den här studien användes endast L-värdet för utvärderingen. L-värdet som beskriver förändringarna i gråskala från ljus till mörk färg gav mest relevanta resultat och rekommenderas därför till den föreslagna metoden. För glansmätning användes en Multi Gloss 268. Tio mätningar gjordes på varje markerad provyta och medelvärdet beräknades. Provningen genomfördes i enlighet med ASTM D 523-89 som specificerar hur glans skall mätas. Vinkeln 60, som anses ge bäst resultat för de flesta material, användes i studien. Glansmätning kvantifierar mängden riktat ljus som reflekteras tillbaka från en yta. Detta spekulär (spegelreflekterande) ljus gör att blanka material blänker, och glansmätningar utgör därför ett mått på hur blankt ett föremål är. 9
Figur 3. Färgmätning på markerade provytor. Figur 4. Glansmätning på markerade provytor. 10
2.6 Applicering av klotterfärg Klotterfärgerna applicerades som spray, eller målades på provplattorna, så att varje markerad provyta helt täcktes med färg. Samtliga åtta färger applicerades med hjälp av den speciella mallen på var och en av provplattorna. Färgen fick torka under minst fyra dagar innan saneringen av provplattorna startade. De provplattor som hade exponerats utomhus rengjordes före appliceringen, med hjälp av mjuk borste, och lagrades sedan en vecka vid rumstemperatur. Appliceringen av klotterfärg genomfördes därefter vid samma tillfälle som motsvarande laboratorielagrade provplattor. I figur 5 visas appliceringen av klotterfärger. I figur 6 visas en provplatta som applicerats med åtta klotterfärger. Figur 5. Applicering av klotterfärger; spray (vänster bild) och tusch (höger bild). 11
Figur 6. Provplatta med klotterskydd och klotterfärg. 2.7 Klottersanering Målet var att sanera klotter med rent vatten. Inga kemikalier för den utvärderingsstudien har används. Provplattorna placerades på träram inför saneringen som genomfördes inomhus. Högtryckstvätt ALTO (KEW) användes (vattenmängd: 20 l/min, pumptryck 120-130 bar, vattentemperatur 60 C). Sprutvinkeln var cirka 25 och jetvinkeln cirka 45. Avståndet mellan munstycke och provplatta var cirka 10 cm. Saneringstiden låg mellan 90 och 300 sekunder per provplatta. Alla provplattor fotograferades och filmades med videokamera före och efter saneringen. Figur 7 visar hur klottersanering gick till i laboratoriet. En extra studie har gjorts med en skuggborttagare. Skuggborttagare är mycket effektiva kemikalier som tar bort klotterrester från de flesta ytor. De har mycket höga eller låga ph värden och är alkoholbaserade. I allmänhet är deras påverkan på betongytor inte undersökt. Skuggborttagare rekommenderas för permanenta klotterskydd och för svåra missfärgningar av ytor. Målet med det testet var att undersöka om skuggborttagare kunde ta bort rester från både skyddade och oskyddade ytor. Resultatet visas i Bilagorna. 12
Figur 7. Klottersanering av provplattor i laboratoriet. 3 Resultat och diskussion I följande avsnitt redovisas resultat från färg- och glansmätning på samtliga provkroppar. Mätningarna har utförts före och efter väderexponering av ytbehandlade provkroppar samt efter applicering och sanering av klotterfärgerna. För offerskydd har proceduren (applicering av klotterfärg och tvättning) utförts endast en gång, medan för permanent skydd avsikten var att applicering och tvättning skulle genomföras 10 gånger före mätning. Detta var emellertid inte möjligt eftersom det valda permanenta skyddet förstördes redan vid första saneringstillfället. Metoden för permanenta skydd testades och verifierades på BAM i Berlin. Klassificeringssystem för båda egenskaperna föreslås. 3.1 Färgmätning Skillnader i L-värde mellan referensprovkropp (utan klotterskydd) och provkroppar som klotterskyddats och lagrats utomhus redovisas i tabell 3. I tabellen redovisas beräknade medelskillnader i L-värde till följd av behandling med klotterskydd och åldring (3 och 10 månader i fält). Positiva värden i tabellen betyder att färgen mörknat och negativa att den ljusnat. Motsvarande skillnader i L-värde, före och efter sanering av de åtta klotterfärgerna på klotterskyddade provplattor, redovisas i tabell 4. 13
Resultaten i tabell 3 visar att L-värdet kan påverkas av ett klotterskydd. Mikrokristallint vax (W) liksom siloxanbaserat klotterskydd (S) uppvisade ingen eller mycket liten inverkan på färgförändringen, medan provplattorna som behandlats med grå latex (LW) uppvisade stor förändring. Det permanenta skyddsbehandlingen (P) etsade provytan och gjorde att färgen blev mörkare. Naturlig åldring hade liten effekt på färgförändringen hos både referensprovkropp och klotterskyddade provkroppar. Provkropparna blev över lag mörkare. Trots att 10-månadersexponeringen innefattade en vinterperiod var skillnaden i L-värde mellan 3 och 10 månaders exponering i fält liten. Det är således inte meningsfullt att prova beständighet med mer än 3 månaders exponeringstid i fält. Tabell 3 Skillnader i L-värde som funktion av klotterskyddsbehandling och exponering i fält. Positiva värden betyder att färgen mörknat och negativa att den ljusnat Behandling/Exponering Ref W LW S P 0 mån - 0,0 10,0 0,5 19,8 3 mån -1,3-1,8 4,9 0,9 19,7 10 mån 0,1-2,0 8,2 6,6 18,5 Skillnaden i L-värde före och efter sanering ger en bild av klotterskyddets prestanda. Ett typiskt offerskydd som W, baserat på mikrokristallint vax, uppvisade bäst resultat (liten skillnad) enligt tabell 4, men resultatet varierar beroende på klotterfärg. Viss klotterfärg, av typen färgmedel, är svår att avlägsna även från skyddade ytor. (Mekanismen för färgens inträngning behandlas inte i den aktuella studien.) Två av klotterskydden, S och P, uppvisade ungefär samma och otillfredsställande resultat som låg i nivå med de oskyddade referensprovkropparnas motsvarande resultat. Betong som behandlats med latex i kombination med mikrokristallint vax (LW) uppvisade medelgoda resultat, men latexbehandlingen lossnade i flagor från betongen till följd av högtryckstvätten. Resultaten indikerar att inte alla klotterskydd lämpar sig som skydd på betong. Tabell 4 Skillnader i L-värde för provkroppar före och efter sanering av respektive klotterfärg Klotterfärg Ref W LW S P 1 23,8 4,8 11,2 30,2 20,6 2 24,6 7,4 11,8 29,2 23,7 3 20,2 5,1 8,6 27,1 16,4 4 22,4 9,4 4,1 27,7 21,8 5 21,3 6,0 6,1 17,4 17,5 6 23,3 1,9 13,8 23,4 20,9 7 20,9 2,5 16,4 20,2 21,5 8 24,9 1,1 15,6 21,1 27,5 Det saknas generella regler för tolkning av färgförändring hos ytor av olika slag. Ett klassificeringssystem för skillnader i L-värde på en betongyta föreslås nedan: 14
Klass L-I < 5 enheter förändringen kan inte urskiljas visuellt Klass L-II 5 10 enheter förändringen kan betraktas som acceptabel Klass L-III >10 enheter förändringen kan urskiljas tydligt 3.2 Glansmätning Resultaten för glansmätning presenteras i tabell 5. Glansmätning är normalt inte beroende av färgförändringen hos betong, varför medelvärdet av samliga tio mätningar på en och samma provplatta kunde användas. Glansskalan vid mätning går från 0 (ingen glans) till 100 (hög glans). Det saknas även här generella regler för tolkning av resultaten. Mot bakgrund av utförda mätningar och visuell bedömning inom detta projekt och tidigare studier [Nordtest 2007] föreslås följande klassificering för glansmätning på betongyta: Klass G-I Klass G-II < 2 enheter - förändringen kan inte urskiljas visuellt = 2 enheter förändringen kan urskiljas visuellt av vissa personer men är mycket liten Klass G-III a > 2 enheter - förändringen kan urskiljas av de flesta, men beror av ytans egenskaper: Klass G-III b 4-10 enheter - små förändringar för matta ytor Klass G-III c >10 enheter - stora förändringar för matta ytor Klass G-III b < 20 enheter - små förändringar för polerade ytor Klass G-III c >20 enheter - stora förändringar för polerade ytor Uppmätta glansförändringar till följd av behandlingen med klotterskydd var mycket små eller rentav obefintliga. Ökningen i tabell 5 med 0,7 enheter för det mikrokristallina vaxet kunde t ex inte urskiljas med blotta ögat. Glansen förändrades inte heller under utomhusexponeringen eller under lagringen i laboratoriet. Samtliga fyra klotterskydd kan i dessa avseenden betraktas som likvärdiga och tillhör enligt förslaget ovan klass G-I. Tabell 5 Resultat från glansmätning före och efter applicering av klotter, efter exponering i fält eller laboratoriet samt efter sanering Klotterskydd Utan klotter Med klotter Efter exponering 3 mån/10 mån Ref 0,6-0,7/0,8 0,4/0,6 W 0,6 1,3 1,3/1,2 0,4/0,6 LW 0,7 0,7 0,8/0,6 0,3/0,4 S 0,7 0,7 0,6/0,6 0,5/0,6 P 0,7 0,7 0,7/1,0 0,7/0,9 Efter sanering 3 mån/10 mån 15
4 Slutsatser och rekommendationer Följande slutsatser kan dras från utförda försök i studien: Den föreslagna metodiken lämpar sig väl för undersökning och bedömning av klotterskydds effektivitet på betong. Detta gäller både offerskydd och permanent skydd. För offerskydd utförs proceduren (applicering av klotterfärg och tvättning) en gång. För permanent skydd, som förväntas klara flera saneringar, rekommenderas att applicering och tvättning upprepas 10 gånger, och att färg och glans mäts därefter. Tre månaders fältexponering är tillräcklig för att bestämma väderbeständighet hos klotterskydd. Färganalys som baseras enbart på L-värdet ger mest relevanta resultat. Förändringen i gråskala avspeglar det visuella intryck betraktaren får av en yta med missfärgningar. Själva färgen (röd-grön-gul-blå) har ingen avgörande betydelse vad gäller klotterskyddets effektivitet men däremot ljus-mörk balansen är viktig. Glansmätningen visade inga signifikanta förändringar på provkropparna. Trots detta rekommenderas metoden eftersom glansförändring i vissa fall kan ha avgörande betydelse för valet av klotterskydd. Det aktuella urvalet av provade klotterskydd i projektet täcker dessutom inte alla produkter som finns eller kan komma att finnas på marknaden. Skuggborttagare är mycket effektiva kemikalier som används för att ta bort klotterrester från en betongyta. Deras effektivitet och rekommendation från tillverkaren att använda dem i ett system dvs att man lägger först ett klotterskydd och därefter tvättar klotter med en skuggbortagare, betyder att klotterskyddet inte har den effekt som den borde uppvisa. Detta bör uppmärksammas speciellt när det gäller permanenta klotterskydd. Som fortsatt arbete föreslås att en ringanalys genomförs för metodiken. Laboratorier i Sverige, Tyskland och Storbritannien kan förväntas ingå. I nuläget rekommenderas att eventuell provning för svenskt vidkommande utförs endast av SP med den uppsättning klotterfärger som ingått i studien samt att ytterligare erfarenheter inhämtas från sådan provning. 16
5 Referenser ASTM D 7089-06 Standard Practice for Determination of the Effectiveness of Anti-Graffiti Coating for Use on Concrete Masonry and Natural Stone Surfaces by Pressure Washing, 2008 ASTM D 6578-00 Standard Practice for Determination of Graffiti-Resistance, 2008 ASTM D523-89 Standard Test Method for Specular Gloss, 2008 Bro 2004 Bilaga 4-9 Målningsprodukter för betong BRÅ, Klotter En inventering av förebyggande åtgärder, Solveig Hollari, ISBN 91-38-32070-3, 2003 EN 1504-2 Products and systems for the protection and repair of concrete structures - Definitions, requirements, quality control and evaluation of conformity - Part 2: Surface protection systems for concrete, 2004 Hunter, Richard Sewall (July 1948). "Photoelectric Color-Difference Meter". JOSA 38 (7): 661. http://www.opticsinfobase.org/abstract.cfm?uri=josa-38-7- 651. (Proceedings of the Winter Meeting of the Optical Society of America) Hunter, Richard Sewall (December 1948). "Accuracy, Precision, and Stability of New Photo-electric Color-Difference Meter". JOSA 38 (12): 1094. http://www.opticsinfobase.org/abstract.cfm?uri=josa-38-12-1092. (Proceedings of the Thirty-Third Annual Meeting of the Optical Society of America) Nordtest project No.04134. Malaga, K., Bengtsson, T. & Stomilovic, W. 2007. Performance tests for protective surface coatings on mineral surfaces. SS-EN ISO 12572 Fukt- och värmetekniska egenskaper hos byggmaterial och byggprodukter Bestämning av permeabilitet för vattenånga SS 13 72 44 Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysning TL AGS Technische Lieferbedingungen für Anti-Graffiti-Systeme, BaSt 2006 TP AGS Technische Prüfvorschriften für Anti-Graffiti-Systeme, BaSt 2008 17
Bilaga 1 - Referensprov Start 2008-10-27 2008-10-28 Placeras i labbet 2008-12-11 Fotografering 2009-10-06 2009-10-07 Klottring målning 2009-10-08 18
Direkt efter tvättning 2009-10-14 Tryck: 130 bar, Temp: 60ºC, tid: 120 sek, avstånd 10 cm. Torkskåp Provet har torkats 1 70 C c:a 18 tim. Fotografering Lägga på Skuggborttagare Efter 30 minuter Tvättning Tryck: 130 bar, Temp: 60ºC, tid: 600 sek, avstånd 10 cm. 19
2009-10-19 KLART Placeras i labbet (Lilla hallen) 20
Bilaga 2 Vax Start 2008-10-27 2008-10-28 Applicering klotterskydd 2008-11-06 2008-11-13 Placeras i labbet 2008-12-11 Fotografering 2009-10-06 2009-10-07 Klottring målning 2009-10-08 Direkt efter tvättning 2009-10-14 Tryck: 130 bar, Temp: 60ºC, tid: 200 sek, avstånd 10 cm. 21
Torkskåp Provet har torkats 1 70 C c:a 18 tim. Fotografering efter torkning På det provet ingen skuggborttagare användes. Små rester av den blåa tuschpennan bedömdes som acceptabla. KLART Placeras i labbet (Lilla hallen) 22
Bilaga 3 Latex plus vax Före applicering 2008-10-27 2008-10-28 Applicering av färg och klotterskydd 2008-11-06 2008-11-13 Placering i Lilla hallen 2008-12-11 2009-03-09 Klottring målning 2009-03-10 Direkt efter tvättning 2009-03-24 Tryck: 150 bar, Temp: 70ºC, tid: 30 sek, avstånd 10 cm. 23
Direkt efter tvättning 2009-10-09 Tryck: 150 bar, Temp: 70ºC, tid: 30 sek, avstånd 10 cm. Avflagning av latex. Efter torkning (FW1) 2009-04-22 Efter torkning (FW3) 2009-10-09 Synliga avflagningar av latex. Efter torkning (FW7) 2009-10-09 Synliga avflagningar av latex. 24
2009-04-22 /2009-10-09 Lägga på Skuggborttagare (FW7) Efter 30 minuter (FW7) Tvättning (FW7) Tryck: 130 bar, Temp: 60ºC, tid: 60 sek, avstånd 10 cm KLART Placeras i labbet (Lilla hallen) 25
Bilaga 4 Fluorinerad siloxan (Nano) Före applicering 2008-10-27 2008-10-28 Applicering av klotterskydd 2008-11-06 2008-11-13 Placering i Lilla hallen 2008-12-11 2009-03-09 Klottring målning 2009-03-10 Direkt efter tvättning (N2) 2009-03-24 Tryck: 150 bar, Temp: 70ºC, tid: 300 sek, avstånd 10 cm 26
Direkt efter tvättning (N7) 2009-10-14 Tryck: 150 bar, Temp: 70ºC, tid: 300 sek, avstånd 10 cm Efter torkning (N2) 2009-04-22 2009-04-22/ Lägga på Skuggborttagare Efter 30 min (N7) 27
Tvättning (F7) Klart Placeras i labbet (Lilla hallen). 28
Bilaga 5 Permanent Start 2008-10-27 2008-10-28 Applicering klotterskydd 2008-11-06 2008-11-13 Placeras i labbet 2008-12-11 Fotografering 2009-10-06 2009-10-07 Klottring målning 2009-10-08 29
Direkt efter tvättning 2009-10-14 Tryck: 130 bar, Temp: 60ºC, tid: 200 sek, avstånd 10 cm. Torkskåp Provet har torkats 1 70 C c:a 18 tim. Fotografering Lägga på Skuggborttagare Efter 30 minuter Tvättning Tryck: 130 bar, Temp: 60ºC, tid: 60 sek, avstånd 10 cm. 30
2009-10-19 KLART Placeras i labbet (Lilla hallen) 31