Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs 6

Relevanta dokument
Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

2. Bedömningsanvisningar

Samhällskunskap Civics

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Samhällskunskap Civics

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

När du har arbetat med det här ska du kunna: förklara vad som menas med en rörelse genom att ge exempel på hastighet, acceleration och fritt fall.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Temakväll - pausgympa

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ur Boken om NO 1-3 (sidorna )

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kretsar kring el årskurs 4-6

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

a. b a. b. 7.

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Gruppcykling. Cykla i klunga vs gruppcykling Två i bredd när väg och trafik tillåter

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

Rutschebanen - Fart och matematik med nöjesparkens populäraste attraktion

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Bedömningsanvisningar 1. Årskurs

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lokal pedagogisk plan

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Pedagogisk planering

Vilken Spelare Är du?

Grundläggande simning

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Åk säkert i bilen så skyddar du dig och ditt barn. Information på lättläst svenska

Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser

Uppvärmning. Övningar på träningsmaskiner

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Delprov A3 och Delprov B

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS

Sommarträning 2013 Stenungsunds HK P-01

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov D

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

Innan skottet. Riktning och höjd

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

TRÄNING Arbete på långa tyglar del 3

1. Grunder. 2. Framvagn. Teknik Kurs Karting. UAK Karting

Sid Tröghetslagen : Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Upp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.

Sidledsförflyttning 1

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs

6. RÖRELSE OCH KRAFT KOMMENTARER TESTA DIG SJÄLV, FINALEN OCH PERSPEKTIV. Spektrum Fysik Lärarhandledning Författaren och Liber AB

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs

Hur kan en fallskärm flyga?

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Lärarinformation. Årskurs

Dialog och undersökande arbete med Concept Cartoons

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Bedömning i ett NTA-perspektiv

Helgträning

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Målvakten. i innebandy. Har stor betydelse för laget finns bara en på planen. Aldrig målvaktens fel behöver alltid hjälp av utespelarna

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Lärarhandledning. Copyright 2002 Malmö Stad Gatukontoret

Transkript:

Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Bedömningsanvisningar Årskurs 6 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30.

DLPROV B Belägg för A enkla som utvecklade - välutvecklade 1. För att alla bromsa inte på samma underlag och oftast är det lättare att bromsa på grus. 2. Det är svårt eftersom på grus sladdar man och bromsar lite framåt (glider). På asfalt stannar man fortare 3. De cyklade inte med samma fart. 4. Fart: långsamt, långsamt, långsamt. Underlag: asfalt, asfalt, asfalt. (Godtagbar planering av första försöket: Alla tre barnen har samma fart och underlag.) Andra försöket: 5. Fart: långsamt, långsamt, långsamt. Underlag: grus, grus, grus. (Fart och/eller underlag får vara desamma som i första försöket men behöver inte vara det.) 16

DLPROV B 6. VILKN FALLR FORTAST Belägg för A formulering svar Krav och genomförd 1. Bollen 2. Den lilla 3. Den hopknycklade 21

DLPROV Korrekt svar: Jackan fungerar som isolering vilket gör att luften värmer A mer än B Belägg Beskrivning av nivån Bedömningen utgår från att friktion uppstår mellan två material. Belägg Beskrivning av nivån lägg t.ex resonemang om de enskilda materialens elektricitet Kartongen är hård och inte lika böjlig och inte lätt att glida på. Sopsäcken är av plast och rutschkanan är av plast. eller svaret anger olika förklaringsmodeller för de olika materialen, men där minst en modell är ok Sopsäcken är ett glidigt material och glider därför snabbare än kartongen. har kartongen så är det hårt och då glider man inte lika snabbt. Filten är slätare vilket gör att det går snabbare. Det framgår inte mellan rutschkanan och materialet pappkartong glider väldigt dåligt och gör ett stort motstånd. A fenomen rutschkanan och de olika materialen Olika material blir hala mot varandra tex plast och Materialen har olika uppbyggnader vilket gör effekt på hur materialet glider mot olika material. 25

DLPROV Korrekt svar: Sven träffas av bajset. Av teckningen ska framgå att bajsets bana utgörs av en parabel. Belägg Beskrivning av nivån Jonte Lisa eller arlos, med orimlig Sven med arlos med A Sven med 26

DLPROV Bedömningen utgår från följande delar: Stina och bussen har samma fart. När bussen stannar fortsätter Stina. Stinas fötter, som är i kontakt med bussen, stannar men det gör inte resten av Stina. Belägg Beskrivning av nivån lägg svar - - busschauffören bromsar och då åker hon fram efter som dragningskraften håller inte henne kvar på marken Stina ramlar framåt eftersom: Stina kan stå upp i bussen utan att ramla eftersom kraften jämnar upp allt. Men när bussen stannar så ramlar Stina framåt eftersom frekvensen blir för stor. - - Stinas hjärna är medveten om att hon åker i en buss, med jämn takt framåt. Hon är inte beredd på att bussen plötsligt ska bromsa och hon ramlar framåt på grund av den häftiga rörelsen. - Stina ramlar för att även om inte Stina rör sig så rör hon sig med bussen en då så när bussen stannar så hon är inte med på det och hinner själv inte stanna så hon ramlar framåt. utgår från - När bussen bromsar har hon fortfarande samma hastighet som innan bussen bromsade. - Stinas kropp är van att färdas vid samma kraft som bussen. Så när bussen stannar fortsätter hennes kropp vid den starka kraften. - När bussen bromsar bromsas inte hon. A delarna eller Stina åker fram med bussen. fötterna står kvar på marken men det gör inte hon. - När bussen stanna stannade Stinas underdel för den delen av Stina var i kontakt med bussen Stina har samma fart som bussen. När bussen bromsar blir det en kraft på Stinas fötter riktad bakåt i bussen. Denna kraft gör att hon ramlar framåt i bussen 27

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Sektionen för lärande och miljö Fakulteten för lärande och samhälle Skolverket