6/21/2010 1 (8) Till de lokala enheterna för avbytarverksamheten Avtalsvillkoren för avbytarservice i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2010 2011 Allmänt Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) gäller 1.2.2010 31.12.2011, men det är möjligt att säga upp avtalet senast 31.1.2011 så att det upphör 28.2.2011. Lönejusteringarna enligt AKTA 2010 finns i underteckningsprotokollet till avtalet. Närmare redogörelser om dem ges i Kommunala arbetsmarknadsverkets cirkulär 5/2010, som också finns på webbplatsen www.kommunarbetsgivarna.fi. I likalönspotten 1.2.2010 har reserverats en lokal justeringspott på 0,5 % för anställda som står utanför lönesättningen. Potten kan därför vid avbytarenheter endast gälla avbytarchefen eller en chef för enheten med motsvarande beteckning som står utanför lönesättningen. Det finns skäl för de lokala enheterna att samarbeta med värdkommunen om den resultatfrämjande potten 1.9.2010. Arbetsgivaren ska ge alla anställda som omfattas av AKTA möjlighet att delta i resultatprojekt. KA och huvudavtalsorganisationen är överens om innehållet i detta brev till de lokala enheterna för avbytarverksamhet. Avtalsändringar som gäller avbytarservice (AKTA bilaga 13) Avtalsändringarna trädde i kraft 1.2.2010, vilket innebär att de ändrade avtalsbestämmelserna bör beaktas i löneutbetalningar som gäller arbetsprestationer den 1 februari eller senare. En bestämmelse om utbetalning av de justerade lönerna finns i 9 i underteckningsprotokollet till AKTA. Enligt den ska de justerade lönerna, arvodena och tilläggen betalas första gången senast inom två månader. Om det gäller en stor kommun där det av uträkningstekniska skäl inte är möjligt att iaktta denna tidsfrist, betalas de första justeringspotterna senast inom tre månader.
KA 6/21/2010 2 (8) Avbytarservice för pälsdjursuppfödare Avbytarservicen för pälsdjursuppfödare inleddes i början av år 2010. Regeringens proposition 221/2009 med förslag till ändringar i bland annat lantbruksföretagarnas rätt till ledighet och lagen om försök med vikariehjälp för renskötare, finns på www.riksdagen.fi Lagen om avbytarservice för pälsdjursuppfödare finns i Finlands författningssamling under numret 1264/2009. Avbytarservice tillhandahålls pälsdjursuppfödare som idkar yrkesmässig pälsdjursnäring och är bundna av dagligt arbete med pälsdjursskötsel. SHM fastställer i mars antalet semesterdagar och extraledighetstimmar. Genom en övergångsbestämmelse fastställs maximiantalet semesterdagar till 14 dagar år 2010. För extraledighet debiteras servicetagaren fem euro per timme. Uppdragsgivare för avbytarservicen är Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA). Man beräknar att cirka tusen pälsdjursfarmer omfattas av avbytarservicen och av dem anlitar cirka hälften avbytarservice via de kommunala arbetsgivarna, dvs. de lokala enheterna. Till följd av utökningen av uppgifter räknar man med att behovet av avbytare i de lokala enheterna ökar med cirka 26 årsarbeten och behovet av administrativ personal med cirka 3 årsarbeten. För kommunerna är avbytarna inom pälsdjursuppfödningen en ny yrkesgrupp. Tillämpningsområdet för lantbruksavbytarbilagan utsträcktes i AKTA 2010 2011 till att gälla också sådana anställda vid lokala enheter som arbetar på pälsdjursföretagares farmer. Dessa avbytare har samma anställningsvillkor som övriga lantbruksavbytare. Avtalsändringar som gäller arbetstiden och tolkningen av ändringarna Nattarbete Inom avbytarservicen är det nödvändigt med arbete också nattetid. Enligt 26 1 mom. i arbetstidslagen är arbete som utförs mellan klockan 23 och klockan 6 nattarbete. Nattarbete får enligt lagen utföras i begränsad skala, dock enligt 1 mom. 11 punkten med arbetstagarens samtycke i brådskande sånings- och skördearbete, i arbete som direkt anknyter till djurfödsel eller behandling av sjukdom bland husdjur samt i annat sådant jordbruksarbete som på grund av sin natur inte kan skjutas upp. Genom riksomfattande avtal kan man dock avvika från denna bestämmelse i arbetstidslagen. AKTA 2010 2011 innehåller nu en bestämmelse enligt vilken arbetsgivaren och arbetstagaren oberoende av 26 1 mom. i arbetstidslagen kan komma överens om nattarbete om det finns en grundad anledning för detta. Genom att införa denna bestämmelse i avtalet har parterna velat utvidga definitionen på nattarbete enligt arbetstidslagen. Nattarbete kan vara nödvändigt att
KA 6/21/2010 3 (8) utföra på till exempel robotgårdar där anordningar och andra funktioner behöver hållas i gång. Det kan till exempel på grund av mjölkbilens rutter också finnas behov av att påbörja arbetet före klockan 6. Observera dock att avbytarens arbetstid enligt bilaga 10 fortfarande i allmänhet och bör förläggas till tiden mellan klockan 6 och klockan 18, om det är möjligt. Nattersättning Bestämmelsen om nattersättning har ändrats. Till alla avbytare, inklusive nära släktingar som arbetar som avbytare, betalas mellan klockan 22.00 och 7.00 en penningersättning på 30 % som nattersättning alternativt ges motsvarande ledig tid. Observera alltså att nattersättningen betalas/kompenseras i ledig tid också för arbetstimmar mellan klockan 22 och 23 och mellan klockan 6 och 7 även om det inte är fråga om nattarbete enligt arbetstidslagens definition. Söndagsersättning Helgaftonsersättning Bestämmelsen i bilaga 7 har ändrats så att ersättningen för söndagar och vissa helgdagar börjar redan klockan 18 på lördagen eller dagen före helgdagen. Med andra ord betalas den höjda ersättningen (oförhöjd timlön för varje arbetstimme utöver den ordinarie lönen eller motsvarande lediga tid) från klockan 18 den dag som föregår söndagen eller helgdagen. Till exempel för arbetsskift som utförs dagen före självständighetsdagen betalas/ges i ledig tid helgaftonsersättning till klockan 18 och därefter betalas/ges i ledig tid söndagsersättning. Dessutom betalas ersättning för till exempel kvällseller nattarbete. Bestämmelsen om helgaftonsersättning har återinförts i bilagan från AKTA:s arbetstidskapitel. Någon förändring i sak har inte skett. Arbetstidsersättningar i form av ledig tid vid sjukdom Avtalsparterna tillämpar också för lantbruksavbytarnas del 15 mom. 4 i arbetstidskapitlet i AKTA. Om det i en fastställd arbetsskiftsförteckning har antecknats att en arbetstagare ges ledighet som ersättning för övertidsarbete och den anställde insjuknar innan den ersättande ledigheten börjar, flyttas enligt bestämmelsen den ersättning i ledig tid som antecknats under sjukledigheten så att den ges senare vid en tidpunkt som bestäms enligt 25 mom. 5, alternativt betalas ersättningen ut i pengar. Om arbetstagaren insjuknar under den ersättande ledigheten flyttas övertidsersättningen i ledig tid från dagen efter insjuknandet till en senare tidpunkt eller ersätts i pengar.
KA 6/21/2010 4 (8) Beredskap för lantbruksavbytare Ledighet som utgör ersättning för något annat än övertidsarbete senareläggs inte utan anses ha getts enligt vad som står i arbetsskiftsförteckningen. Med beredskap avses enligt AKTA att arbetstagaren ska vara anträffbar för att vid behov kunna inkallas till arbete. I och med förändringar i gårdarnas arbetspraxis motsvarar begränsningen på fem timmars beredskap/beredskapsersättning för lantbruksavbytare inte längre behoven i praktiken. Avtalet har nu ändrats så att till en avbytare som enligt överenskommelse är i beredskap betalas en beredskapsersättning på 20 30 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet. Ersättning ges för alla timmar under beredskapen. Beredskapstiden, som alltså kan vara längre än fem timmar, ska fastställas med exakta klockslag. Arbetsgivaren bör ha avtalat med lantbruksavbytaren om beredskap. Arbetstagaren kan till exempel i arbetsavtalet förbinda sig att utföra beredskap, eller också kan beredskapen avtalas separat, gärna skriftligt. Arbetsgivaren bör ge sådana skriftliga anvisningar om beredskapstjänsten att arbetstagaren blir medveten om de rättigheter och skyldigheter som hör till den. Arbetstagaren ska meddelas om kommande beredskap minst tre dygn på förhand, förutom i oförutsedda, brådskande fall. När beredskapsersättningen bestäms beaktas de begränsningar som beredskapen medför för arbetstagaren, till exempel hur långt arbetstagaren kan röra sig och inom vilken tid han eller hon ska infinna sig på gården. Ju mindre betungande beredskap det är fråga om desto mindre bör ersättningen vara, och tvärtom. En förutsättning för beredskapsersättning är att arbetstagaren har varit i beredskap till exempel på grundval av en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren upprättat eller någon annan skriftlig beordran. Om arbetstagaren inkallas till arbetet under beredskap, räknas den tid som åtgått till att utföra arbetet in i arbetstiden, och för denna tid ges inte beredskapsersättning. Tid som använts för resor till och från arbetsplatsen under beredskap räknas inte in i arbetstiden. Beredskapstiden får inte vara så lång och förekomma så ofta att den försvårar arbetstagarens möjligheter att disponera sin fritid. Om lantbruksavbytaren måste göra ett inhopp i ett arbetsskift under sin beredskap betalas resekostnadsersättning för detta. Om arbetstagaren stannar kvar i arbetsskiftet, betalas ingen reseersättning för återresan, ifall det inte gäller en arbetsresa enligt 12 i lantbruksavbytarbilagan.
KA 6/21/2010 5 (8) Tillfälligt inkallande under ledig dag Nya tillämpningsanvisningar om arbetstiden Utjämning av arbetstiden Beredskap inom administrationen bestäms enligt AKTA kap. III 5. I avbytarbilagan finns en ny bestämmelse som föreskriver att om en arbetstagare tillfälligt måste inkallas under en ledig dag, ska arbetsgivaren i första hand kalla in en arbetstagare som gett sitt samtycke till detta. Dessutom ska arbetsgivaren försöka alternera så att det inte alltid är samma arbetstagare som inkallas. Såvida det inte är fråga om nödarbete ska arbetsgivaren försöka undvika inkallande om det medför oskäliga olägenheter för arbetstagaren. Avsikten med bestämmelsen är att efter möjlighet bemöta arbetstagarna jämlikt i de situationer när de är befriade från arbete så att det blir tillräckligt med tid för fysisk återhämtning efter arbetet. I tillämpningsanvisningen för 2 (ordinarie arbetstid) i bilagan infördes några påpekanden som gäller arbetstidsplaneringen. När en arbetsskiftsförteckning upprättas ska alltjämt bestämmelserna i 29 30 i arbetstidskapitlet i AKTA iakttas. När utjämningsperioder tillämpas i avbytarverksamheten kan arbetsgivaren ensidigt besluta om fyra veckors utjämningsperioder (den ordinarie arbetstiden 153 timmar för dem som arbetar full arbetstid). Utjämningsperioder på mer än fyra veckor kräver överenskommelse med arbetstagaren i enlighet med principerna i AKTA kap. III 3, eller om arrangemanget berör minst fem arbetstagare, med förtroendemannen eller den lokala representanten för den aktuella avtalsorganisationen. Arbetstiden ska utjämnas till den genomsnittliga arbetstiden under utjämningsperioden. Detta gäller också lantbruksavbytare med tudelad arbetsdag. Den dagliga maximiarbetstiden regleras av bestämmelserna om vilotiden per dygn i arbetstidslagen och av 3 mom. 3 i bilagan. Under de 24 timmar som följer efter att ett arbetsskift inletts ska en lantbruksavbytare ges en oavbruten vilotid på minst 11 timmar. Enligt momentet ovan kan vilotiden emellertid avtalas med arbetstagaren (förtroendemannen e.d.). Vilotiden ska dock vara minst 7 timmar. På det sättet blir det till exempel högst 17 timmar mellan den första och den sista arbetstimmen under en tudelad arbetsdag. Också i en sådan här situation ska det vara en vilotid på minst 7 timmar mellan till exempel ett kvällsskift och ett morgonskift. Gränsen för övertidsarbete per dygn är 12 timmar inom avbytararbete. Ett dygn växlar klockan 00, då också övertidsgränsen per dag nollställs.
KA 6/21/2010 6 (8) Ändringar i arbetsskiftsförteckningen Lönebilagan för avbytarservice och lantbruk (bilaga 7 i AKTA) Om det finns en överenskommelse med arbetstagaren i enlighet med 3 i bilagan om att veckoledighet ges senast under den kalendermånad som följer efter periodens slut, är detta visserligen möjligt, men det inverkar inte på den ordinarie arbetstidens längd under utjämningsperioden. Det innebär att om utjämningsperioden är till exempel 8 veckor och lediga dagar flyttas över till följande period, ska arbetstiden ändå utjämnas till 306 timmar under dessa 8 veckor. I avbytararbetet kan det ibland bli ändringar i den fastställda arbetsskiftsförteckningen på grund av antingen kunderna eller andra avbytare (t.ex. sjukdomsfall). En bestämmelse om ändringar i arbetsskiftsförteckningar finns i 30 i arbetstidskapitlet i AKTA. I bilagan har införts en påminnelse om att en ändrad arbetsskiftsförteckning ska delges avbytaren inom utsatt tid (en vecka innan ändringen träder i kraft). Om avbytaren godkänner en sådan ändring av arbetsskiftsförteckningen som arbetsgivaren inte ensidigt får göra räcker det ändå med en överenskommelse om saken och då behöver tidsfristen inte iakttas. Lönebilagan har fått en ny lönesättningspunkt 07MAA060 (annat avbytararbete). I lönesättningspunkten Avbytarservice och ordinärt arbete inom lantbruket 07MAA050 (tidigare Avbytarservice och icke specialiserat arbete inom lantbruket) har dessutom införts ett kompetenskrav. I bilagans lönesättningspunkter 07MAA010 07MAA050 har minimigrundlönerna justerats. Syftet med ändringarna har varit att förtydliga lönesättningen inom avbytarservicen och lantbruket. När de uppgiftsrelaterade lönerna fastställs är det, liksom tidigare, arbetsvärderingen och uppgifternas svårighetsgrad som har störst inverkan på lönens storlek. Bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen regleras av AKTA kap. II 5. Lönesättningen för nära släktingar som arbetar som avbytare I 11 i bilagan för lantbruksavbytare definieras begreppet nära släkting. Enligt paragrafen är det fråga om att gårdens ägare är avbytarens eller avbytarens makes/makas/registrerade partners släkting i rakt upp- eller nedstigande led eller ett adoptivbarn, en adoptivförälder eller någon av de nämnda personernas make/maka/registrerade partner.
KA 6/21/2010 7 (8) Avbytarlönen till en nära släkting bestäms från 1.2.2010 enligt den nya lönesättningspunkten Annat avbytararbete. Grundlönen ska uppgå till minst den nedre gränsen, 1 500 euro, i lönesättningspunkten 07MAA060, såvida det inte finns en grund för att sänka grundlönen enligt AKTA kap. II 4, till exempel bristande arbetserfarenhet. Om avbytaren har bristande erfarenheter kan man betala en lön som är högst 5 % lägre än grundlönen. Avbytarlön till en nära släkting betalas som timlön. Divisorn är 163 i enlighet med 11 mom. 4 i bilagan för lantbruksavbytare. Denna lön behöver således lokalt inte vara lika stor för alla avbytare utan kan variera. Timlönen på 9,20 euro kan sänkas med 5 % om släktingen till exempel helt saknar erfarenhet av avbytararbete. Sänkningen kan också enligt prövning lämnas ogjord. Den lokala enheten bör behandla sinsemellan likartad avbytarservice på samma sätt. Avbytarservice och ordinärt arbete inom lantbruket (07MAA050) I lönesättningspunkten Avbytarservice och ordinärt arbete inom lantbruket (07MAA050, tidigare Avbytarservice och icke specialiserat arbete inom lantbruket) har införts ett kompetenskrav. Av arbetstagaren förutsätts nu till exempel yrkesexamen inom boskapsskötsel eller motsvarande kompetens. Som exempel på anställda som hör denna lönegrupp anges nu lantbruksavbytare, avbytare inom pälsnäringen, lantbruksarbetare och kreatursskötare. Det är fråga om kompetens som gäller bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen. Kompetenskravet för lönen tillämpas inte på avbytare som anställts före 1.2.2010. Minimigrundlönen för en avbytare inom lantbruk och pälsnäringen är 1 625 euro per månad från 1.2.2010. Om den lokala enheten betalar en grundlön som är lägre än denna grundlön till en avbytare med full arbetstid ska grundlönen höjas till 1 625 euro per månad från 1.2.2010. Arbetsledning inom avbytarservice och handledning i lantbruksarbete (07MAA040) Inom denna lönesättningspunkt, till vilken kan höra till exempel den ledande lantbruksavbytaren eller lantbruksarbetsledaren är minimigrundlönen 1 725 euro per månad från 1.2.2010. Om alltså den lokala enheten betalar en grundlön som är lägre än denna grundlön till en ledande lantbruksavbytare, lantbrukshandledare eller en motsvarande arbetstagare med full arbetstid, ska grundlönen för denna arbetstagare höjas till 1 725 euro per månad från 1.2.2010.
KA 6/21/2010 8 (8) Förmansuppgifter (07MAA010) och direkt arbetsledning (07MAA020) vid lantbruksläroanstalter Anställda utanför lönesättningen Utveckling av avbytarbilagan Också för dessa lönesättningspunkter har minimigrundlönen justerats. Justeringarna framgår av lönebilaga 7 i AKTA (KA:s cirkulär 5/2010). Den som ansvarar för avbytarservicen, till exempel avbytarchefen, står utanför lönesättningen. När den uppgiftsrelaterade lönen för en sådan ansvarig person bestäms ska AKTA kap. II 5 mom. 1 punkt 5.3 beaktas. Chefens lön ska stå i rätt förhållande till de underställdas löner. Enligt 2 i underteckningsprotokollet till AKTA kan en lokal justeringspott på 0,5 % användas 1.2.2010 för anställda utanför lönesättningen. Potten kan användas för att höja lönerna för utbildade kvinnodominerade grupper, vilkas lön inte motsvarar arbetets krav. Under avtalsperioden 2010 2011 ska parterna utreda möjligheterna att utveckla lantbruksavbytarnas arbetstidsbestämmelser i sin helhet. I detta arbete ska parterna om möjligt beakta vad den arbetstidsarbetsgrupp som tillsatts enligt underteckningsprotokollet till AKTA kommit fram till. Parterna ska också före 31.1.2011 utreda om AKTA:s bilaga om ersättningar för resekostnader kan tillämpas på avbytarverksamheten. Närmare upplysningar På frågor som gäller avbytarservice svarar ledande arbetsmarknadsjuristen på KA Henrika Nybondas-Kangas (henrika.nybondaskangas@kommunarbetsgivarna.fi) och arbetsmarknadssekreterare Eija Pyykkinen (eija.pyykkinen@kommunarbetsgivarna.fi). KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET Förhandlingschef Ledande arbetsmarknadsjurist SARI OJANEN Sari Ojanen HENRIKA NYBONDAS- KANGAS Henrika Nybondas-Kangas