TIDSKRIFTEN FÖR FRIMÄRKSSAMLARE I detta nummer bl.a.: Symbolen för Det fria Frankrike Paul Cézanne den stora förebilden! Rumäniens Cuzafrimärken En samling som ett fotoalbum! För att nämna något... Nr 7 November 2015 Pris 40:- AUKTION 5 DECEMBER! Ett vackert assurerat brev med dubbelt porto frankerat med 24 skilling banco, som makulerats med Umeå bågstämpel. Ett av många kvalitetsobjekt som bjuds ut på höstauktionen. Helårs prenumeration på auktions kataloger kostar 125 kronor (eller 75:-/st). Postgiro 533 01-8 Humlegårdsgatan 13 114 46 Stockholm Tel 08-661 74 50, Fax 08-662 82 46 www.frimarkshuset.se
Nr 7 November 2015 Årgång 79 BOX 90 277 21 KIVIK Tel 0414-702 30 e-mail: nordisk@filateli.se Internet: www.filateli.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Morten Persson I redaktionen: Kjell Elwing Ørn Grahm Göran Heijtz Carl-Henrik Larsson Peter Larsson Bo C. Olsson Utkommer 8 ggr/år omkring den 1 i varje månad utom januari, juni augusti. NYA PRENUMERANTER kan påbörja prenumeration när som helst under året att gälla ett år framåt (8 nummer). Prenumeration sker enklast genom inbetalning till plusgiro 923 11 18-2. All återgivning av annons- och artikelmaterial är förbjudet utan tidningens medgivande. Trycks hos Carlshamn Tryck & Media i offsetmed150 linjers raster på Ekosilk+ ett pap per miljö märkt med Svanen. ISSN 0029-134X Prenumerationspriser: Ett år = 8 nummer Sverige... Skr 299: Norden... Skr 349:- Europa... Skr 450: Övriga länder... Skr 535: Air mail (A-prioritaire) add: Outside Scandinavia Skr 85: Försvinner brevet helt? PostNord höjer det vanliga brevportot i Danmark från redan ganska höga 10 danska kronor, cirka 12,50 svenska, till hela 19 kronor, eller 23,75 svenska! Anledningen till denna chockhöjning är minskade brevvolymer. Ekonomi - brev kan man dock skicka för 8 kronor efter årsskiftet. En slutsats man lätt kan dra med anledning av denna dramatiska portohöjning för s.k. A-brev, är att Posten helst inte vill dela ut sådana. Med ett betydligt lägre ekonomiporto vill man tydligen försöka styra avsändarna att istället skicka B-post, som inte behöver nå mottagaren förrän inom tre dagar. Därmed faller naturligtvis volymer - na för A-brev ytterligare, och är snart på en så låg nivå, att det blir lätt att motivera en övergång till att bara dela ut post två eller tre gånger i veckan. Sådan utdelning har man nämligen diskuterat sedan en tid på PostNord. Men kommer det då i förlängningen att sluta med att bara A-brevet försvinner? På sidan 14 finns också nyheten om att e-boks skall introduceras i Sverige. Det är en digital brevlåda till vilken olika företag, banker, försäkringsbolag och myndigheter kan skicka sina brev till privatpersoner. Här kan man även förvara sina viktiga dokument digitalt, som försäk rings - brev och kontrakt av olika slag, och allt på ett sätt som är lika säkert som i ett bankfack, påstås det. För att komma åt sin e-boks loggar man in med sitt BankID. Enkelt? I Danmark är 90 % av befolkningen ansluten till e-boks, och bara den som har särskilda skäl får stå utanför. Samma utveckling gissar man att PostNord vill ha i Sverige. Och då frågar man sig kommer brevutdelningen då att så småningom upphöra helt? Skulle så ske kan man förmodligen ändå få en för sändelse utdelad över natten. Pakethan - te ring en ökar nämligen och är tydligen en lönsam affär, och ett brådskande brev kan naturligtvis skickas i ett paket det billigaste kostar idag 155 kronor. Blir det kanske priset för dem som får stå utanför? Annonspriser/Advertising Rates 1/1 sida... kr 3 900: 1/2 sida... kr 2 160: 1/4 sida... kr 1 200: 1/8 sida... kr 650: Yellow Pages... kr 300: Moms tillkommer med 25 %. Morten Persson Chefredaktör Småannonser... kr 60: Ytterligare i samma nummer, per styck... kr 40: Småannons-priserna är inklusive moms, och skall förskottsbetalas. Annonsmaterial till nästa nummer senast den 6 november! 4 NORDISK FILATELI November 2015
Innehåll 6 Charles de Gaulle symbolen för Det fria Frankrike Carl-Henrik Larsson ger oss en inblick i denne omdiskuterade statsmans intressanta liv. 14 Nordia-utställningen tvingades flytta! 16 Impressionisterna Paul Cézanne av Sven Fröberg. Sista avsnittet i denna populära serie. 19 Vinn nya norska årsboken! Hela fem årsböcker lottas ut, värda inte mindre än 499 norska kronor per styck! 20 Över horisonten Bo C. Olsson berättar om galningar på ebay, förfalskningar och annat smått och gott från jordens alla hörn. 22 Under klubban Ørn Grahm berättar att Benjamin Franklin samlade Benjamin Franklin, samt om auktionerna hos Kjell Germeten och Frimärkshuset Skandinavisk Filateli. 30 Vidgade vyer Då Nordia 2015 flyttat från Täby till Upplands Väsby, passar Göran Heijtz på att visa vykort från dessa orter. 34 Rumänien Del IV Rumäniens första litografiska utgåva Ørn Grahm fortsätter den intressanta historien om Rumäniens första frimärken. 40 Falkögas fynd Kjell Elwing ser den här gången saker som inte finns! Klarar du det också? 41 En fin organisation som uträttar stordåd berättar Peter Larsson om helt apropå. 42 En samling som ett fotoalbum Ett samlarsätt som Tomas Karlsson berättar om i vår Berättartävling. 47 Nytt i Norden i november Denna månad kommer dessa frimärken ut. 53 Kalendern Med de viktiga datumen för auktioner, mässor och utställningar. 54 Anslagstavlan Här finns frimärksklubbar! 55 Annonssidor 57 Små-annonser Läsarnas egna annonser. 59 Yellow Pages Här finner du bl.a. de aktiva frimärkshandlarna i Norden! 6 20 34 42 I nästa nummer bland mycket annat: Bryssel mycket mer än EU! NORDISK FILATELI November 2015 5
Charles de Gaulle symbolen för Det fria Frankrike Staty av Charles de Gaulle som finns i Polens huvudstad Warszawa i gatukorsningen ul. Nowy Swiat och Al. Jero - zo limskie. Den är en kopia av den som finns vid Champs- Élysées i Paris. Efter första världskrigets slut begav sig de Gaulle, som då uppnått kaptens grad inom den franska armén, till Polen för att arbeta som militärinstruktör åt det polska infanteriet. Han deltog sedan på den polska sidan i det polsk-sovjetiska kriget 1919 21, och tilldelades Virtuti Milita, Polens högsta militära utmärkelse. (foto Carl- Henrik Larsson) av Carl-Henrik Larsson General Charles de Gaulle lämnade Frankrike efter den tyska invasionen 1940, och begav sig till London varifrån han ledde motståndet mot den nazistiska ockupationsmakten. Mer än någon annan fransk militär och politiker kom de Gaulle att symbolisera Det fria Frankrike. Som president 1959 69 stärkte de Gaulle Frankrikes roll som stormakt. D en 10 maj 1940 inledde Nazityskland invasionen av Frankrike via Neder - län derna, Belgien och Luxem - burg. Den brittiska expeditions - kåren, som tillsammans med franska trupper utgjorde en styr ka på 350 000 man, hade be ordrats att gå in i Belgien och där möta det tyska huvudanfallet. Det franska försvaret hade liksom det brittiska genomgått drastiska nedskärningar under mellankrigstiden. Istället hade den franska militärledningen valt att satsa sina resurser på att bygga upp och förstärka Ma - ginotlinjen, som med sina bunkersystem och kanontorn skulle skydda gränsen mot Tysk - land. Där Maginotlinjen slutade i norr låg det väldiga bergsoch skogsområdet Ardenner na, som enligt det franska försvaret var ogenomträngligt för en framryckande armé. Frankrike på fall Att huvuddelen av det tyska an fallet mot Frankrike kom ge - nom Ardennerna var inget som den franska militären förväntat sig. Maginotlinjen kringrän - des av de framryckande tyska stridsvagnarna, och den britti - ska expeditionskåren och dess franska understöd, skars av och tvingades retirera till Nord sjö - kusten, till den franska hamn - staden Dunkerque. Lyckligtvis evakuerades merparten av styrkan till Storbritannien efter att tyskarna valt att avstanna offensiven mot staden. Frankrike stod inför ett för - ödande nederlag, mycket be ro - ende på militärledningens brist på framsynthet och oförmåga 6 NORDISK FILATELI November 2015
att ta till sig den moderna tidens krigsteknik. En som hade varnat för just detta scenario var Charles de Gaulle, som vid tillfället för det tyska anfallet mot Frankrike var överste. Den 15 maj 1940 ut sågs han till brigadgeneral (en temporär titel som han dock aldrig förlorade) och till befälhavare för den 4:e pansardivisionen. Valde den militära banan Charles de Gaulle föddes 1890 i Lille men föräldrarna kom från Paris, och det var i den franska huvudstaden han växte upp som tredje barnet av fem. Fa - miljenamnet de Gaulle kunde spåras långt tillbaka i tiden, och det var många av familjens förfäder som hade varit fram - stående militärer. Föräldrarna var dessutom monarkister, som hoppades på att det franska kungadömet skulle återuppstå. Intressant nog kom Charles de Gaulle livet igenom att vara en uttalad republikan. Många yrkesval stod öppna för honom då han avslutade sin skolgång, men som många and - ra franska unga män under den na tid valde han den mili - tära banan. Efter fyra mycket lyckade år på Frankrikes mest ansedda militärakademi Saint- Cyr, blev han placerad vid det 33:e infanteriregementet, som stod under befäl av överste Phi - lippe Pétain. Överste Pétain, som 1918 blev marskalk, skulle bli känd som den främste franske befälhavaren under för sta världskriget, och ökänd som statschef för Vichyfrank - rike. Under första världskriget ut - märkte sig de Gaulle som en lysande officer. Han deltog som plutonbefäl i flera av de stora slagen under kriget, bland annat vid Marne och Verdun. Under det sistnämnda 1916 hade det kunnat gå riktigt illa för honom. Svårt granatchockad irrade han bort sig och blev tillfångatagen av en tysk pat - rull. Därefter tillbringade han mer än två och ett halvt år i tyskt fångläger, från vilket han gjorde inte mindre än fem misslyckade flyktför - sök. Under mellankrigstiden fortsatte de Gaulle sin militära bana, och långa perioder tjänstgjorde han i de franska kolonierna som militär rådgivare. Det var i början av 1930- talet som han började föra fram sina åsikter om hur det franska försvaret borde och skulle utvecklas. Han förkastade Maginotlinjen, sam - tidigt som han varnade för vad Hitler och nazisterna var kapabla till! Första besöket i London I juni 1940 då Frankrikes ka pitulation var nära, gjorde den nyutnämnde generalen de Gaulle allt han kunde för att slå tillbaka tyskarna. Defaitismen bland fransmännen var till hans förskräckelse stor, och hun - dratusentals franska soldater kapitulerade utan strid. Då fick de Gaulle spela en ny roll. Han utsågs av konseljpresident Paul Rey naud till biträdande försvarsminister, med uppdrag att över tala britterna till att skicka det brittiska flygvapnet till undsättning. Den 9 juni anlände de Gaulle till London med upp - draget att försöka få den brittiske premiärministern Winston Churchill att gå med på att skicka det brittiska flygvapnet till Frank - rikes undsättning. Men några flygplan kunde Chur - chill inte avvara, eftersom de behövdes för att försvara de brittiska öarna. Både inom den franska och brittiska regeringen fanns det krafter som verka - de för att ingå en över ens - kommelse med Nazi tysk - land istället för fortsatt kamp. För de Gaulle liksom för Churchill var en sådan överenskommelse helt utesluten. de Gaulle återvände till Frankrike men det dröjde inte länge innan han var tillbaka. Denna gång skulle vistelsen bli betydligt längre! Det fria Frankrike Den 17 juni 1940 anlände de Gaulle återigen till Lon don. Med sig hade han en kassa på 100 000 guldfranc som skulle bekosta en del av uppehället. Samma dag hade Phi lip - pe Pétain efterträtt Paul Rey naud som konseljpresident. Pétain deklarerade att han snarast ville ingå en va - penvila med tyskarna, ett beslut som beseglades i och med att kapitulationen undertecknades den 22 juni. I två uppmärksammade radiotal, sända från BBC i London den 18 och 22 juni, vände sig de Gaulle till det franska folket och manade till motstånd mot den nazi - stiska ockupationsmakten. Kort efter den tyska ockupationen delades Frank - rike i den ockuperade zonen i norr och den franska staten i söder, mer känd som Vichyfrankrike. Alla fransmän som ställde sig bakom Vichyregi men var i de Gaulles ögon lands - förrädare. Vichyregimen i sin tur menade att de Gaul - le var en förrädare som lämnat Frankrike, och dömde honom därför i sin frånvaro till döden. Vichyfrankrike bestod fram till november 1942, då även denna del ockuperades. Det fria Frankrike, som den franska exilregeringen i London under de Gaulles ledning kom att kallas, administrerades från Carlton Gardens i centrala London. Genom alla de radiotal som de Gaulle höll från London och som var riktade direkt till det franska folket, ökade stödet för exilregeringen sakta men säkert. En bidragande orsak till det växande stödet för de NORDISK FILATELI November 2015 7
Impressionisterna Paul Cézanne 1839 1906 Självporträtt 1871. Frankrike 1939. Cézanne ansåg att den mest bekväma modellen, och en som alltid fanns på plats, var han själv. Det finns många självporträtt bevarade. De ger oss en inblick i Cézannes karaktär, en envis, inåtvänd man, som på äldre dagar var isolerad och helt utanför den fashionabla konstvärlden. av Sven Fröberg Vi avslutar här serien om impressionisterna genom att berätta om Paul Cézanne, som från impressionismen vidareutvecklade sitt måleri på ett revolutionerande sätt. Han anses vara den som har haft störst betydelse för den moderna konstens utveckling. 16 NORDISK FILATELI November 2015
P aul Cézanne föddes 1839 i Aix-en-Provence. Fadern var hattmakare från början, men blev senare delägare i en nyöppnad bank i Aix. Bank - rörelsen utvecklades väl, och fa dern fick sin son att studera juridik på universitetet i Aix. Paul, vars dröm var att bli målare, avbröt efter en tid studierna och reste till Paris för att studera måleri. Han blev emellertid underkänd i ett lämp lig - hetsprov, och återvände till Aix och började arbeta på faderns bank. Men drömmen levde kvar. Han slutade på banken och åter vände till Paris. Aix Paris tur och retur I Paris träffade Paul Cézanne de unga konstnärerna Monet, Renoir och Pissarro, och började måla på Académie Suisse. Han avvisades dock på grund av att han överdrev i sin färg - sättning. Åter tillbaka till Aix, där han lärde känna en ung konstnärsmodell vid namn Hortense, och han flyttade samman med hen - ne 1870. Två år senare föddes deras son. Cézanne reste åter till Paris, där han målade tillsammans med Pissarro och inspirerades av de unga konstnärer, som an - ordnade den första gemensamma utställningen 1874. Cézan - ne ställde bland annat ut tavlan Den hängdes hus, som blivit ett av hans mest kända verk. På jakt efter nya uttrycksformer Vid den tredje utställningen 1877 deltog Cézanne med 16 tavlor. Vid de följande utställningarna deltog han dock inte, eftersom han ansåg att hans konstnärliga mål inte över ens - stämde med impressionisternas. Han ogillade det slumpartade i deras måleri. Han blev en främmande få - gel i kretsen av impressionister. Han ville skapa något fast och beständigt, och blev en slags idéingenjör ständigt på jakt efter nya uttrycksformer. Allt i naturen formar sig ef- Porträtt av ung kvinna 1877. Rumänien 1974. Den unga kvinnan sitter framför en neutral bakgrund. I detta porträtt har Cézanne nått en förenkling i sitt porträttmåleri Stilleben. Blommor i vas 1885 87. Monaco 1972. Cézannes stilleben uppvisar en underbar enkelhet i sin komposition, i färg och form, som samverkar och ger denna bild dess harmoni och balans. NORDISK FILATELI November 2015 17
ÖVER HORISONTEN små utblickar ut i vida världen av Bo C. Olsson Galningar på ebay, förfalskningar på samma internationella handels - plats, fallande brevvolymer, ökad frimärksutgivning, finns bland ämnena när vi denna gång sticker näsan över horisonten. Ett av de rara märkena från Mongoliet som man slåss om på ebay. H ar ni sett att på många frimärken från USA är landsangivelsen nu med så liten stilstorlek att man nästan måste plocka fram förstoringsglaset för att läsa den? Ett annat land som ofta också använder denna minimala textstorlek är Tyskland. Det vore kanske en idé att börja sälja förstoringsglas på posten? Det finns ett talesätt numera som lyder: När två galningar möts på ebay, kan vad som helst hända, och det ligger en del i detta. Nyligen har en del halvklassiskt material från Mon goliet sålts där, och det måste ha varit sådana galningar som bjöd på några av objekten av priserna att döma. Visserligen är märken från just denna tid ovanliga, men få torde vilja betala sådana summor. Dessutom är många av de erbjudna märkena, vanligtvis stäm plade, från perioden 1943 55 skadade på ett eller annat sätt, skadad perforering, tunna fläckar, veck m.m. Brevvolymerna faller! PostNord gjorde ett bra resultat andra kvartalet, men orosmoment finns. Inte minst för kunderna, eftersom det är risk att man inte längre klarar av att dela ut post varje dag. Brev - volymerna faller f.n. med 7 % i kvartalet! Däremot ökar paket - hanteringen, men kompenserar inte för brevpostbortfallet. Resultatet var bra, men takten i volymfallet ökar, sä - ger PostNords VD. Underlättar för förfalskare Eftersom de flesta postverk numera tillämpar en utgivnings - politik som är omvänt proportionell mot volymminskningar - na i brevmängden, är det inte lätt att hålla reda på vilka fri - märken som postverken har gett ut, eller vilka som smarta bedragare gett ut. Det är fullt förståeligt om samlare av nyheter har problem. Norska filatelistförbundets tidskrift NFT risar postverk som profiterar osunt på samlarna. Finland, Sverige, Salo - mon öarna, Japan och Rumä ni - en får smäll på fingrarna. Ja pan gav ut 2 370 frimär - 20 NORDISK FILATELI November 2015
Två frimärken från Georgien med påtrycket de Jure från 1921. Det vän s - tra märkets påtryck är falskt, vilket enklast kan avgöras på grund av att de falska tryckts på en upplaga där frimärkena har en annan nyans. ken mel lan 2002 och 2012! Det gäller att ha god tillgång på album där! Men Rumänien är det verkliga drömlandet för alla samlare. På tre månader har man lyckats utge i princip värde - lösa papperslappar för 8 200 kro nor. Australien förväntar man sig kanske inte vara med bland de värsta busarna, men med en kostnad på cirka 10 000 kronor för en årssats platsar de numera definitivt i gänget filatelins dödgrävare. Det är inte nog med att man fyller eventuella samlares bokhyllor med album, utan katalogerna svämmar också över alla bräddar, och blir så dyra att en uppsättning världskataloger är ouppnåeliga för de fle sta samlare. Kataloger är bra att ha för att kunna montera landssamlingar rätt, men i princip värdelösa när det gäller prisuppgifter. Rätt priser hittar man istället i auktionsfirmornas resultatlistor eller på internet. Min egen uppsättning Mich - el kataloger är f.ö. från 1995, men eftersom jag inte samlar fri märken utgivna efter 1960, så spelar det inte så stor roll. Läs facklitteratur! Att specialsamla 3 skilling ban - co passar inte de flesta samlarnas plånböcker, men det finns många lite halvmoderna områden där både omfattningen och ekonomin passar frimärksalbumet. Och 10 000 kronor räck - er ofta långt i de fallen. En utmaning är att det kan - ske finns klassiska förfalskningar på området. Mitt råd är att alltid börja med att skaffa litteratur och att läsa den. Jag kan intyga att du som samlare kommer att växa i kostymen och känna dig ganska belåten, när du lärt dig plocka ut förfalskningarna utan hjälp av någon expertkommitté. På ebay såldes nyligen ett falskt helark av lågvalören av 1912 års utgåva från Tibet. Det hade ett intyg från The Phila - telic Foundation och dess expertkommitté, som påstår att arket är äkta, men det var allt - så trots det falskt. Frågan är då hur köparen reagerar om han ställer ut sin samling, och juryn är påläst i ämnet. Georgien är intressant Georgien är ett land där de halv klassiska märkena oftast inte kostar så mycket. Det beror på att en specialiserad katalogisering saknas i samtliga ledande kataloger. Detta öppnar givetvis upp möjligheter för sam larna att kunna göra fynd på marknaden. Av påtrycket 1921 de Jure finns en förfalskning. Efter som förfalskningarna är sällsynta, kostar de oftast helt andra belopp än de äkta. Då man tog fram speciella upplagor av originalmärkena till övertrycken, vilka avviker i nyanser från de upplagor förfalskningarna är tryckta på, är detta det lättaste sättet att avslöja de falska på. Man behöver inte gå in i övertryckets detaljer. Valören 5 rubel är t.ex. tryckt på en upplaga med en ockrafärg, medan förfalskning - arna är tryckta på en med gul färg. Jag tog för många år sedan fram en liten specialkatalog Ett falskt helark från Tibet, men med ett äkta intyg från Philatelic Foun - dation i New York. över Georgien 1919 21, främst för eget behov, men den är numera i behov av en ordentlig revidering. Den som vill träna upp sin förmåga att känna igen falskt material kan besöka hem sidan http://stampforgeries.com. Där finns det mycket att titta på. Efterlysning! Har du skrivit till mig? Jag har fått ett brev som saknar både efternamn eller adress. Du tror kanske att jag inte vill be svara bre vet, men så är allt så inte fallet. Har du inte fått något svar, så hör av dig igen med namn och adress. NORDISK FILATELI November 2015 21
Rumänien Del IV Rumäniens första litografiska märken Berömt handtecknat frimärksförslag. Märkena är ganska lika dem som till slut trycktes av Socec & Co i Bukarest. Landsnamnet i textfältet till höger har korrigerats med penna från ROMANE till ROMANIA. av Ørn Grahm I många länder sattes regentens porträtt på landets första frimärken. Men så inte i unionen mellan Valakiet och Moldova, som tog namnet Rumänien den 24 januari 1862. Här fick den regerande fursten Alexandru Ioan Cuza sitt porträtt först på det nya landets andra utgåva 1865. I nnan vi går vidare i handlingen måste vi först nämna Cezar Librecht (1820 90). Han var ingenjör och militär, men troligen även politiker och diplomat. Han var dessutom en av Alexandru Ioan Cuzas vänner. Ursprung ligen kom han från Belgien, och i slutet av 1850-talet återfinns han som inspektör i det rumänska telegrafverket. År 1863 blev han högste chef i telegrafverket, och efter att han lyckats förena detta med postverket, blev han även chef för det senare den 1 september 1864. Han har beskrivits som en oerhört effektiv och duktig organisatör av den postala verksamheten. Strax efter han blivit chef för postverket utökades och förlängdes postlinjerna, nya postkontor upprättades, nya por to taxor fastställdes och nya frimärken skulle ges ut. Librecht ledde den rumänska posten fram till den 11 feb - ruari 1866, och fick mycket ut- 34 NORDISK FILATELI November 2015
rättat under denna korta tid, men som vi snart skall se, lite för mycket. Nya posttaxor På initiativ av inrikesminister Mihail Cogalniceanu beslöts den 5 oktober 1864 att prins Cuzas porträtt hädanefter skulle pryda landets frimärken. Den 12 oktober 1864 beslöts vidare att frimärken för frankering av brev och tidningar skulle utges i valörerna 2, 5 och 20 parale. Samtidigt bestämdes att de skulle tryckas i nationens färger rött, blått och gult, och på dem skulle finnas valör samt texten Posta Ro - ma na. Enligt prins Cuzas beslut den 5 december 1864, fastställdes de nya normalportona till 5 parale för varje 15 gram för lokalbrev, och till 20 parale för varje 15 gram för vanliga brev inom landet utan hänsyn till transportsträckan. Trycksa ker skulle kosta 2 parale. För rekommenderade brev tillkom 20 parale, och dessutom kostade försändelser med mottagnings - bevis 20 parale. Tryckning utomlands? Det rådde stor oenighet mellan posten och finansministeriet om var de nya rumänska frimärkena skulle tryckas. Ministe ri - et ville att tryckningen skulle ske i Belgien eller Frankrike, och både den välkände gravören Albert Barre och firman Gavs aldrig ut Alexandru Ioan Cuza fick sitt por - trätt på 1865 års rumänska frimärken. Maison Aumoitte-Stern i Paris lämnade anbud på arbetet. Bukarest fick emellertid både provtryck och annat från Frankrike sent, och eftersom Li brecht och postförvaltningen tyckte att förhandlingarna med fransmännen gick för långsamt, bad man om tillstånd att få trycka frimärkena i Buka - rest. Utan godkännande Anledningen till finansministe - riets önskemål att framställa frimärkena utomlands, kan ha varit att man ville trycka dem litografiskt. I flera länder hade nämligen denna teknik använts för att trycka frimärken, men varken i Moldova eller i Vala - kiet fanns denna möjlighet. De märken som Wonneberg enligt överenskommelsen med Librecht hade tryckt i december 1864, distribuerades aldrig ut till postkontoren och blev allt - så inte utgivna, men finns ofta katalogiserade i fri - märkskatalogerna. Av 2-paralemärket levererade Wonne berg 40 400 exemplar, av 5 parale 77 200 exemplar och av 20 parale 82 500 exemplar. Märkena trycktes i ark om 100 märken i 7 vågräta rader med 15 märken i varje, fast med de sista fem platserna i den sjunde raden i högra arkhörnet nedtill tomma. Idag kan dessa märken köpas, ofta i hela ark och arkdelar. Cezar Librecht var en både rask och effektiv man, och dessutom en av Cuzas vänner. Först i slutet av 1864 skaffade två tryckerier i Bukarest sådan utrustning, och kunde sedan lämna offerter till finansministeriet på litografiskt tryck ta frimärken. De båda tryckerierna var Socec & Co samt Won - neberg. Det bästa anbudet kom från det förstnämnda tryckeriet, men under tiden hade Won - neberg övertalat postchefen Ce - zar Librecht att anta hans anbud. Situationen förde till ett allvarligt bråk mellan finansminister Steege, postchefen Li - brecht och inrikesminister Mi - hail Cogalniceanu. Finansmi - ni stern som hade det slutliga avgörandet i sin hand, fick till slut det resultat han ville. So - cec & Co i Bukarest fick i upp- Frimärken som beställdes av Librecht och trycktes av Wonneberg. Här finns även de fem otryckta positionerna. NORDISK FILATELI November 2015 35
En samling som ett fotoalbum! Ett vackert frimärksblock från Tjeckoslovakien, ett klipp med 12 öre vapen samt ett par av Palmefrimärket pryder förstasidan i författarens fotoalbum, som illustrationer till förordet i det. Vad kan dessa till synes aparta objekt ha gemensamt? av Tomas Karlsson DIPLOMERAD i Nordisk Filatelis berättar-tävling Från skolpojkens första trevande steg i frimärkenas förtrollande värld, kom artikelförfattaren via traditionellt samlande så småningom till insikt om att det viktigaste med samlandet är det nöje det bereder utövaren. Det utmynnade i en intressant och personlig samling som kräver mycket kreativt tänkande och kanske kan mana till efterföljd? U nder mina första skolår i den idylliska lilla bruksorten Långshyt tan i söd - ra Dalarna, var frimärkssamlande en naturlig syssla. På 1960-talet kände de flesta till hobbyn, och även jag hade fri - märken. Samlandet var dock planlöst, men stora bildfrimärken var i alla fall populära. Jag köpte ett album med för - tryckta svenska frimärken i or - tens bokhandel. Albumet var lite skadat, så jag fick det billigare. Det blev aldrig särskilt välfyllt, för skolpojkens magra veckopeng räckte inte till att köpa dyrare märken. Jag hade 42 NORDISK FILATELI November 2015
också andra album med blad med tryckta små gula rutor. Jag hade min egen monte - ringsmetod och använde inte fastsättare, utan klistrade fast märkena med sådant Björn kli - ster vi hade i skolan. Tack och lov var frimärkena aldrig värda mycket pengar. Varifrån jag fick mina märken minns jag inte, men jag kom mer ihåg att jag hade en ansenlig mängd av ett litet ljus - blått japanskt frimärke med en mandarinand som motiv. En besvikelse! En gång köpte jag flera paket med märken från hela världen i Clas Ohlsons ursprungliga af fär i Insjön, men chockades nästan. Alla paketen var identiska! Jag fick länge dras med en dubblettsamling med de österrikiska märken i dämpade fär ger, som var så vanliga i skol pojkars samlingar på 1960- talet. Min släkting Åke hade en stor samling som jag fick titta på en gång. Han ville uppmun - tra mig och gav mig ett knippe norska offentlig sak, märken som blev min stolthet. Skytte med frimärks vinster Senare flyttade jag till Skul - tuna utanför Västerås i Väst - manland. Frimärkssamlandet Samlarvännen Robert i Alvesta skickade kortet nedan, försett med en specialstämpel från invigningen av den nya postterminalen. Den ligger vid järnvägen, och här stod tidare det ånglok som ses på vykortet till höger. Båda ger givna associationer i samlingen. I samlingen finns en serie från Repoblika Demokratika Malagasy, d.v.s. Madagaskar, med skalbaggar. De associerar till skolkamraten Gun nar som samlade sådana, fast inte på frimärken. var utbrett bland skolpojkarna även här. Det var särskilt populärt att beställa urvalshäften från England. Stora frimärken hade hög status, men tyvärr var även många svartlistade märken i omlopp. Min kamrat Ronny och jag tävlade i prickskytte. Vi lade frimärken i potten som segraren i varje skjutomgång erövrade. Jag fick besk kritik för att jag bara satsade dubbletter. Vuxenlivet började Sedan lade jag frimärkssamlingen i en garderob. Gymna si - et och idrotten krävde sin tid, senare gjorde jag värnplikten och därefter blev det högskolestudier. Inträdet i vuxenlivet sysselsatte mig på heltid. Så småningom blev jag bofast i den småländska järnvägs - knuten Alvesta. Här träffade jag Robert. Han samlade på sven ska frimärken, och mitt in - tresse vaknade på nytt. Även jag inriktade mig på svenska utgåvor och köpte ihop en samling stämplade svenska märken, äldre, men utan de dy - raste rariteterna. Jag köpte även nyutgåvor, klistrade dem på kuvert som jag lade i Postens speciella brev - lådor för filatelistisk stämpling. Tyvärr misslyckades Posten i sitt arbete ibland, och märkena fick då så mycket svart stäm - pelfärg att motivet inte längre gick att urskilja. Av någon outgrundlig anled - ning fick jag idén att köpa någ- NORDISK FILATELI November 2015 43
Skall du bläddra mer i tidningen får du köpa den! sade alltid tobakshandlaren till oss barn när vi stod och bläddrade i tidningarna i hans butik. Det gäller dig också. Du har här fått ett smakprov på några utvalda sidor ur detta för övrigt fullmatade nummer av Nordisk Filateli. Vill Du läsa resten av detta totalt 64 sidor tjocka nummer så PRENUMERERA! Tryck på länken HÄR och utnyttja våra introduktionserbjudanden! Nordisk Filateli utkommer med 9 intressanta nummer per år, omsorgsfullt fyllda med spännande artiklar och nyttig information för den frimärksintresserade.