Bilaga 45 PROMEMORIA 1 (1) 2012-01-13 Dnr: Utbildnings- och forskningssektionen Johan Hellstrand Högskolegemensamma kurser på forskarnivå 2012 I förslaget till MDH:s budget för 2012 finns anslaget 250 tkr för högskolegemensamma kurser på forskarnivå. Beslut om stöd till kurser fattas av fakultetsnämnden. Nedanstående förslag har inkommit från akademierna UKK, IDT, HST per 2012-01-13. HVV kommer inte föreslå högskolegemensamma kurser under 2012. Förslag från HST Titel: Kvantitativ metod Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Monica Odlare/Emma Nehrenheim Titel: Kvalitativ metod Omfattning: 7,5 HP? Kursansvarig:? Titel: Project management and commercialization Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Erik Dahlberg Titel: Vetenskapsteori Omfattning: 7,5 HP Kursansvariga: Staffan Stranne, docent i historia, Lena Almqvist, lektor i psykologi, Jakob Eklund, lektor i psykologi Förslag från UKK Titel: Methodology: Conceptualizing and Analyzing Empirical Data Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Andreas Ryve Titel: Academic Writing Omfattning: 7, 5 HP Kursansvarig: Diane Pecorari Titel: Deltagarbaserad forskning/aktionsforskning Omfattning: 7,5 HP Kursansvarig: Pirjo Lahdenperä & Erik Lindhult: Förslag från IDT Titel: Introduktionskurs till studier på forskarnivå Omfattning; 4,5 HP Kursansvarig: Thomas Nolte/Emma Nehrenheim
Bilaga 45 1 Mälardalens högskola, Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling 2 Project management and commercialization, 7.5 ECTS points 3 WOA015, avancerad nivå Purpose The course will give enhanced competence in the area project management with emphasis on research and development of projects, as well as how to commercialize the project results. Learning outcomes After the course the student will be able to perform a research or development project all the way from idea to commercialization: be able to identify and formulate the problem, be able to present a plan for the development project be able to perform the project in practice, and take the right corrective actions if things turn out different from expected know how to present the results in different ways and in the right order (patents, scientific papers, popular presentations, sales material) make a business plan for commercialization of the results. know what financial alternatives there are for performing the commercialization understand and counteract possible negative environmental aspects related to the research and development project Content Lectures in basic theory for how to plan and perform a research project. Identification of the research area, how to perform a State of the art review of the area, identification of a research task and the procedure for solving the task. The solution will be found by doing a number of actions to get the answer to a number of questions. The procedure for this process will be identified, and practical examples from different projects reviewed and analyzed. The participants will go through the principal steps for a given research task as a group work, and the steps will be discussed with the supervisor and the other participants in a workshop. Pitfalls and problems on the way will be presented and discussed how to counteract, and how to minimize the unintended problems. Analyze the participants own research problems together with the group. The basic principles for commercialization of research results will be presented. How to do a business plan, market analysis, financing, intellectual property protection, the difference between a research result and an idea and a commercial product, entrepreneurship, different types of companies, possibilities for support. Teaching The course will be performed as a series of seminars with both internal and external teachers as well as presentations by the participants themselves, when they present solutions to their
Bilaga 45 own problems and discuss these with the other participants. Aside of this each participant shall make one large project task as well describing their own project task with a proposed solution plan. This will be presented and discussed in a half day work-shop, Environmental aspects The importance of including environmental considerations in research and development projects will be emphasized in the course Examination INL1,1,5 credits, Group work, marks 3, 4 or 5 INL2 3 credits, project plan for an own work and possible commercialization, marks 3, 4 or 5 SEM1, 3 credits, Seminares, marks 3, 4 or 5
Bilaga 45 Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory research Kurskod: Ämne: Nivå: Forskarutbildningsnivå Didaktik, Innovation och design, Arbetslivsvetenskap Giltig fr.o.m: ht 2011 Högskolepoäng:7.5 Huvudområde: Samhällsvetenskap (?) Fastställandedatum: Förändringsdatum Syfte Kursen syftar till att den studerande ska nå djupare kunskap om deltagarbaserad forskning som en del av verksamhetens utveckling och dess vetenskapliga och forskningsetiska grunder. Genom en fältstudie eller projekt studeras förändring av verksamheten på ett vetenskapligt sätt där kopplingen mellan teoretisk grund och den praktik som utvecklas står i fokus. Lärandemål Efter genomgångna studier förväntas den studerande kunna - Värdera lämpliga metoder för utveckling av sociala och kunskapsproducerande praktiker - Visa förståelse för deltagarbaserad forskning och dess forskningsetiska övervägande och vetenskapliga utförande - Planera, utföra, utvärdera och rapportera ett förändringsarbete på verksamhetsnivå efter vetenskapliga överväganden - Granska och beskriva praktiker inom verksamhetsområdet utifrån ett jämlikhets- och interkulturellt perspektiv Innehåll Interaktiv forskning i teori och praktik Aktionsforskningens praktik och processer Kvalitativ forskning och vetenskapsteori Forskningsetik Jämlikhet och interkulturalitet Samproduktion mellan akademin och praktiken Presentation av paper Undervisning Föreläsningar och seminarier
Bilaga 45 Särskild behörighet Examination Skriftlig redovisning och presentation av en studie på en avslutande kurskonferens. 7.5 högskolepoäng, Regler och anvisningar för examination i grundutbildningen vid Mälardalens högskola Betyg Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG) Övriga föreskrifter Obligatorisk närvaro vid seminarier. Miljöaspekter Ta hänsyn till och arbeta för en god och hållbar miljö enligt högskolans betydande miljöaspekter samt verka för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Litteratur Litteraturlistan är preliminär till 15 dagar före terminens första kurstillfälle. Enligt kurssansvarig och undervisande lärares anvisningar Schema: Tillfälle 1: måndagen den 6 februari 2012 (heldag) Introduktion: Vetenskapliga och praktiska utgångspunkter för deltagarbaserad forskning Aktionsforskning i teori och som process Planering av den egna studien/ projektet Tillfälle 2: måndagen den 26 mars 2012 (heldag), (ev. även 27 maj) Exempel på aktionsforskning från olika verksamheter. Förändring och motstånd Ventilering och handledning av projektarbeten Tillfälle 3: måndagen den 28 mars 2012 (heldag) (i anslutning till workshop/årsmöte SPARC &SIRA, prel. dagen efter i Stockholm) Jämlikhet och interkulturalitet i samproducerande kunskapsprojekt Ventilering och handledning av projektarbeten Tillfälle 4: måndagen den 3 september 2012 (heldag) Kurskonferens. Presentation av paper /projekt inklusive examination.
Bilaga 46:1 PROMEMORIA 1 (1) 2012-01-13 Dnr: Utbildnings- och forskningssektionen Johan Hellstrand Fastställande av examensbenämning för forskarutbildning i ämnet vårdvetenskap Med anledning av Högskoleverkets beslut att ge MDH tillstånd att utfärda licentiat- och doktorsexamen samt mastersexamen inom området hälsa och välfärd har HVV ansökt om att få fastställa examensbenämningen för forskarutbildningen inom området hälsa och välfärd. Av HVV föreslagen examensbenämning är Filosofie doktor i hälsa och välfärd med inriktning vårdvetenskap med den engelska översättningen Doctor of Philosophy in Health and Welfare with specialization in care sciences/nursing. Användning av område i examensbenämning I HF används genomgående forskarutbildningsämne, se t.ex. examensordningen: Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämnet för utbildning på forskarnivå. UFO har inte kunnat finna något lärosäte i landet som tillämpar examen inom område i forskarutbildningen, examen inom ämnet är vedertagen praxis. De administrativa systemen, t.ex. forskarladok, är inte anpassade för examen inom område. I forskarladok används ämne. Engelsk översättning av vårdvetenskap Styrgruppen för forskarutbildning på HVV har föreslagit Care Science/Nursing som engelsk översättning av vårdvetenskap. Högskoleverkets rekommenderade översättning till engelska av vårdvetenskap är 1) health sciences 2) caring sciences. PM 20120113
Bilaga 46:2 Bilaga 1 Riktlinjer och agenda för IDT:s handledarkollegier höst och vår En månad före kollegiet Kallelse skickas ut med uppmaning att verkställa och rapportera följande inför mötet: Handledare och doktorand uppdaterar ISP Handledare rapporterar förväntade licentiatexamina och disputationer inför nästa termin Forskare/handledare rapporterar planerade forskarutbildningskurser Eventuella handledarbyten, studieuppehåll och studieavbrott rapporteras Justerade minnesanteckningar/protokoll från föregående avstämningskollegium (exklusive konfidentiell information) bifogas kallelsen Mötesagenda för december- och majkollegier 1. Summering av terminen (forskarstudierektor) (antalet lic- prop, lic, phd- prop och phd) Nya doktorander och handledare 2. Genomgång, doktorand för doktorand Vad har hänt sedan förra terminens kollegium? (forskarstudierektor) Finansiering från dagsläge till disputation/lic- seminarium (handledare) Progression i studierna (på mätbar/kvantifierbar nivå), såväl på övergripande nivå som för aktuell termin (handledare) Avvikelser från plan (4 heltidsår till doktorsexamen) rapporteras och motiveras (handledare) Internationaliseringsplan (handledare) Eventuellt behov av att justera handledarkonstellationer (forskarstudierektor) 3. Sammanfattning och formulering av vad som ska göras inför nästa möte Åtgärder kan avse finansiering, progression, handledarkonstellation, internationalisering etc. 4. Planerade licentiatexamina och disputationer inför nästa termin Forskarstudierektor rapporterar utifrån insänt underlag. Handledare kompletterar/korrigerar vid mötet 5. Kommande forskarutbildningskurser Forskarstudierektor rapporterar utifrån avgivna förslag. Mötet diskuterar och föreslår vilka kurser som ska ges och när. 6. Forskningsprofillledare rapporterar utfall och rekryteringsbehov Rapporten baseras på aktuellt läge och MDH:s mål samt klargör vad som är på gång. 7. Övriga frågor
Bilaga 2 Forskarskolan Innovation och Design inom MDH:s forsknings- och utbildningsområde Innovation och produktrealisering
Förord IPR har valt att organisera sin forskarutbildning som Forskarskolan Innovation och Design. Detta dokument redogör för innehåll, organisation, ansvarsfrågor, samverkan och centrala begrepp i anslutning till IPR:s forskarutbildning samt beskriver processen fram till licentiat- och doktorsexamen. Redogörelsen bygger på den interna utvärderingen av forskarutbildningsämnet, som inleddes senhösten 2010, där bland annat har ingått en självvärdering byggd på erfarenheter från forskningsmiljöns egna medarbetare samt granskning av två externa sakkunniga. Synpunkter och förslag som framkommit under denna process har begrundats och beaktats i arbetet med denna redogörelse, som är ett uttryck för IPR:s strategiska kvalitetsutvecklingsarbete och avseende forskarutbildningen. Dokumentet ansluter till MDH:s Studiehandbok för utbildning på forskarnivå 1 samt till högskolans antagningsordning 2. För nationellt gällande regler och riktlinjer för utbildning på forskarnivå hänvisas till Högskoleverkets Doktorandhandboken 3. Denna redogörelse bygger på bestämmelser och förutsättningar gällande i augusti 2011 samt kompletterar och ersätter tills vidare delar av den allmänna studieplanen som kommer att omarbetas. Petra Edoff Mats Jackson Christer Johansson Inger Orre ordförande professor professor docent Doktorandkollegiet IPR, forskningsledare Produktionsutveckling Informationsdesign 1 Se http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.38632!studiehandbok.pdf 2 Se http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.38628!antagningsordning.pdf 3 Se http://www.doktorandhandboken.nu/ 2
IPR ett prioriterat område Innovation och produktrealisering (IPR) är ett av Mälardalens Högskolas sex prioriterade områden; det är också ett av de områden där högskolan har rätt ge utbildning på forskarnivå. IPR utgör också den avdelning inom Akademin för Innovation Design och Teknik (IDT), som organiserar grundutbildning inom ämnena Informationsdesign, Innovationsteknik och Produkt och processutveckling samt masterutbildning och forskarutbildning i det tvärvetenskapliga forskarutbildningsämnet Innovation och design. IPR organiserar också forsknings- och utvecklingsprojekt inom området samt driver Centrum för produktrealisering, som genomför utvecklingsprojekt i samverkan med externa aktörer från näringsliv och offentlighet. IDT-Eskilstuna Centrum för Produktrealisering (CPR) Forskarskolan IoD ID IMTO PoP Figuren ovan illustrerar ett perspektiv på ett integrerat IPR (IDT- Eskilstuna) inom IDT- akademin, där basorganisationen rymmer både grund- och forskarutbildning samt samverkan med det omgivande samhället. De tre grundutbildningsämnena får sin logiska koppling med relevant forskning och samverkan med den gemensamma centrumbildningen CPR och Forskarskolan IoD. Inom IPR- miljön bedrivs forskning inom tre fokusområden: Produktrealisering, Innovationsledning och Design och visualisering. IPR- miljöns forskare samlas i de tre fokusområdena som har nära samarbete med IPR:s tre grundutbildningar. Samtliga fokusområden relaterar sin forskning till ämnet innovation och design, men med olika utgångspunkter, betingat av respektive forskningsinriktning. Designvetenskap, eller det internationellt använda begreppet Design science, studerar skapandet av designlösningar och deras funktion i vår fysiska, psykologiska, ekonomiska och sociala tillvaro. Design science fokuserar den del av verkligheten som skapats av människor. I en alltmer organiserad och formgiven värld kan god design vara av avsevärd betydelse, när det gäller att utveckla denna värld genom innovativa och hållbara produkter, tjänster, affärsmodeller, arbetssystem o s v. God design kan skapa mening och eliminera eller reducera negativa och oönskade effekter av exempelvis teknikdriven utveckling. 3
Vetenskapligt ansluter IPR till både Design Research Society 4 och till Design Society 5. Detta är ett uttryck för den breda tolkning av begreppet design science som tillämpas inom IPR. De tre fokusområdena beskrivs nedan. Vart och ett av dessa leds av en senior forskare vars uppgift inom ramen för fokusområdet framför allt är att: initiera tidskriftsartiklar, konferensbidrag etc vara sammankallande till möten inom området följa upp och koordinera projekt inom fokusområdet med tillhörande budgetar utveckla fokusområdet och stödja genomförandet av enskilda forskningsprojekt specificera verksamhetsmål samt följa upp dessa initiera och stimulera långsiktiga internationella kontakter. Design och visualisering Den forskning som bedrivs inom detta fokusområde utgår från individen och dennas behov, man talar ibland om human centred design och ibland om inclusive design. Forskningen inbegriper analys och tolkning av gestaltningar i form av bild, rum och text, enskilt eller i kombination. Eftersom gruppen bedriver designforskning, varav flera inom informationsdesign, förekommer även gestaltande inslag. Designforskning är en praxisnära forskning där det krävs att enskilda forskare, eller i samarbete med andra forskare, kan omvandla teorier i praktik. Forskare bör även ha förmåga att utveckla teorier hämtade ur praktiker. Forskningen är inte enbart inriktad på färdiga produkter. Lika viktig för designforskningen är design- och kommunikationsprocesser samt de perceptuella och kognitiva processer som är involverade i dessa. Hit hör fenomenologiska och praxisfilosofiska perspektiv, där forskarna intresserar sig för hur enskilda individer förstår och uppfattar information och kommunicerar inom en organisation eller mer utåtriktat, mot det omgivande samhället. Den forskning som bedrivs inom gruppen fokuserar på olika gestaltningsformer och i varierande kontext. Centrala frågeställningar är exempelvis hur rummet eller platsen kan stödja olika processer inom en organisation, samt hur rum och spatiala uttryck inverkar på upplevelse och förståelse. Andra områden är bildkommunikation, audiell gestaltning, designprocesser och visualisering, visualisering av information och informationsteknik samt relationer mellan gestaltning och informationsteknik. Innovationsledning Innovationsledning handlar om att leda och organisera för utveckling och förverkligande av nya produkter, tjänster, affärsmodeller, sätt att bearbeta och utveckla produktionssystem. Området innefattar forskning om: aktörers innovationsförmåga, kreativitet, förhållanden som påverkar innovationsprocesser och aktörers utnyttjande av externa källor för innovation. Aktörer i form av entreprenörer och innovatörer driver innovation och skapar värde eller nytta på en marknad, i en organisation eller i samhället i stort. Teknisk, organisatorisk och social innovation samspelar liksom affärsmässigt, socialt och samhällsentreprenörskap. Innovationsforskning kan studera 4 Se http://www.designresearchsociety.org/joomla/index.php 5 Se http://www.designsociety.org/ 4
hur alla dessa olika delar, med interna och externa aktörer, interagerar och tillsammans bildar innovationssystem. Forskningen om innovationsledning betraktar innovation som en ständigt pågående icke- linjär förändring i cirkulära processer av interaktion mellan olika aktörer. Gruppen använder en komplex systemsyn där innovationsledning mer handlar om att påverka och ge förutsättningar för framväxt av innovationer och mindre om att planera och styra en linjär process. Ledarskap, deltagande, kommunikation, dualiteter och framväxt är några centrala begrepp i forskningen där vi särskilt intresserar oss för de mönster som skapar och påverkar innovationernas tillkomst. Produktrealisering Produktrealisering är de aktiviteter som en organisation genomför för att utveckla, tillverka och leverera en färdig produkt eller tjänst. Produktrealisering, alternativt produktframtagning, inkluderar kundrelaterade processer, design och utveckling, inköp, produktion och tjänstetillhandahållande, samt ledning och uppföljningsprocesser. Forskning rörande produktrealisering omfattar design, drift och förbättring av dessa realiseringsprocesser. Forskningen har en systemteoretisk bas där produktrealiseringsprocessen ses som en transformationsprocess av input till output, genomförd av människor, teknik, energi och information. Det är ett öppet system, beroende av och påverkande ett organisatoriskt sammanhang med ledningssystem, marknad och regleringar. Forskningen har ett livscykelperspektiv och strävar mot en socialt, miljömässigt och ekonomisk förlustfri verksamhet. Livscykelperspektivet gör att produktutvecklingsaspekter, produktionsaspekter och eftermarknadsaspekter integreras. IPR och forskarutbildningsämnet Innovation och design Den tidigare beteckningen vetenskapsområde som grund för examensrätt har upphört att gälla och ersatts av begreppet område, som kan omfatta ett eller flera forskarutbildningsämnen. MDH ger forskarutbildning inom området IPR i det tvärvetenskapliga forskarutbildningsämnet Innovation och design (IoD). Som en brygga mellan grundutbildning och forskarutbildning ger IPR från och med höstterminen 2011 ett tvåårigt masterprogram i innovation och design. Ett viktigt syfte är att ytterligare stärka samverkan mellan forskning och utbildning på alla nivåer men också att vidareutveckla kunskapsutbyte och samverkan mellan utbildningarna på alla nivåer samt mellan utbildningen och externa samarbetspartners. Forskarutbildningsämnet Innovation och design, IoD, utgör en gemensam och integrerande fördjupning av de tre grundutbildningsämnena. När ämnet inrättades år 2001, var det något av en pragmatisk kompromiss, men har sedan dess utvecklats till en sant tvärvetenskaplig verksamhet. Det innebär bl a att systematiskt och produktivt integrera teori- och metodtraditioner och perspektiv från olika vetenskapliga discipliner. Den gemensamma kunskapsteoretiska basen för IoD kan sökas inom och i anslutning till fälten teknik- och designfilosofi samt praktisk kunskap. Därigenom markeras ämnets starka inriktning på kunskapsutveckling med praktikens kunskapsperspektiv och samproduktion med parter utanför akademin. 5
Centralt för såväl utbildning som forskning i innovation och design är en ambition som inte stannar vid analys och tolkning av problem utan också arbetar med konkreta förslag till problemlösning. Ur ett systemteoretiskt perspektiv förstås skeenden och resultat i en organisation som följd av samspel, såväl mellan delar av organisationen som mellan delar och helhet. Den funktionella dimensionen är central för IoD och ska ses mot en horisont av begrepp som hållbar utveckling, samhällsnytta och socialt ansvar Forskningsinriktningen Design Science utgår från en både djupare och vidare förståelse av begreppet design än som i fysisk mening formgivning av materiella artefakter. Som design används inom IoD täcker begreppet både processer och produkter. Helt klart är att både design och designforskning kan förstås på olika sätt, varför det är viktigt att förklara i vilken eller vilka betydelser och sammanhang man använder termerna. Beteckningen produkt syftar här inte enbart på materiella företeelser utan även på immateriella skapelser som koncept och system. Ämnet innovation och design sysselsätter sig dock inte med design i alla tänkbara bemärkelser. Genom IPR- områdets och forskarutbildningsämnets uttalade inriktning på praktik och nytta, prioriteras nytänkande för optimal d v s bästa möjliga funktion framför eventuella skönhets- och/eller överraskningsvärden. Forskarskolan innovation och design IPR har valt att inrätta sin forskarutbildning som forskarskola. Genom att använda beteckningen Forskarskolan innovation och design markeras att utbildningen har en tydlig organisation, lägger stor vikt vid handledning av doktoranderna samt har ett systematiskt kursprogram. Forskarutbildningen bedrivs också i nära samverkan med aktuella forskningsprojekt. Forskarskolan karaktäriseras bl a av tvärvetenskapliga perspektiv. Högskoleverket framhåller följande faktorer som generellt kännetecknande för en forskarskola: en tydlig organisation för forskarutbildning förstärkt handledning samverkan mellan ämnen och/eller lärosäten om kurser mångvetenskap nätverk IPR som utbildningsmiljö Figuren nedan illustrerar IPR:s sammansatta utbildningsmiljö, famnad av de tre grundutbildningsämnena; dessa förenas i masterprogrammet i ämnet Innovation och design; detta masterprogram relaterar i sin tur till forskarskolan i samma ämne och forskarskolan har tät relation med de tre fokusområdenas forskargrupper. Fokusområdena Produktrealisering, Innovationsledning och Design och visualisering samlar både forskare och forskarskolans doktorander. Verksamheten har innovation och design som sitt gemensamma fokus men undersöker och utvecklar ämnet och kunskapsområdet utifrån sina respektive perspektiv och vetenskapstraditioner, vilket ses som berikande. 6
Figur 2: Organisationen ska främja ett nära och ömsesidigt utbyte mellan grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom IPR. Även om forskarutbildningen i dagsläget organiseras av ett lärosäte och med ett forskarutbildningsämne präglas hela området IPR av samproduktion och nätverkande. Det handlar här inte endast om samverkan mellan akademiska parter utan om kunskapsutveckling genom samarbetsprojekt med externa parter från både näringsliv och offentlighet. Antagning till forskarskolan Förutsättningar Förkunskaper Grundläggande behörighet för att antas till utbildning på forskarnivå regleras i Högskoleförordningen 7 kap 39. För att antas till forskarutbildning i innovation och design krävs examen på avancerad nivå inom huvudområde med relevans för det aktuella avhandlingsprojektet. Antagning Nyrekrytering av forskarstuderande som finansieras genom doktorandanställning ska alltid föregås av annonsering. Doktorand som ska genomgå utbildning inom ramen för anställning hos annan arbetsgivare än lärosätet kan dock antas utan annonsering. 7
Detsamma gäller antagning av doktorand som påbörjat sin forskarutbildning vid annat lärosäte, eller i det fall det gäller antagning till forskarstudier av redan anställd adjunkt. Personliga förutsättningar för forskarutbildning Förutom vad som anges ovan bedöms de sökandes mognad, omdöme, kreativitet och förmåga till kritisk analys. Ansvarig för detta är den som akademin utsett som ansvarig för antagningsprocessen. Fakultetsnämnden beslutar i samråd med handledarkollegiet om eventuell dispens från behörighetskraven. Antagningsprocess Inför antagning ska sökande garanteras handledning och i övrigt godtagbara villkor. Akademichefen ansvarar för att säkerställa en finansieringsplan omfattande hela studietiden. Antagning med licentiatexamen som slutmål är endast möjlig vid anställning som industridoktorand eller motsvarande. (Se Antagningsordning för utbildning på forskarnivå, fastställd av MDH:s högskolestyrelse 2007-05- 09). Dekanus fattar beslut om antagning till utbildning efter samråd med handledarkollegiets arbetsutskott. Vid val mellan två jämbördiga sökande av olika kön väljs i första hand sökande av underrepresenterat kön. Vid varje antagningstillfälle ska utses en ansvarig för antagningsprocessen. Vem denna person är ska tydligt framgå vid annonsering av utbildningsplatsen. (Se Antagningsordning för utbildning på forskarnivå, fastställd av MDH:s högskolestyrelse 2007-05- 09). Introduktion av nya doktorander Samtliga forskarstuderande inom ämnet Innovation och design antas inom ramen för Forskarskolan IoD, vilket innebär att man inte endast inleder en kvalificerad utbildningsprocess utan också ansluter till ett sammanhang med andra doktorander, seniora forskare, en egen fysisk miljö och en umgänges- och möteskultur. Allt avsett att vara stödjande för individuell och gemensam kunskapsutveckling men också som en positiv social miljö. Varje ny doktorand ansluts till det lämpligaste fokusområdet och forskargruppen kring detta. Doktoranden inbjuds att presentera sitt projekt i gruppen så snart som möjligt efter antagning. Varje höst arrangerar forskarskolan och handledarkollegiet ett seminarium där nya doktorander får möjlighet att bekanta sig både med IPR:s seniora forskare och forskarstuderande. Vid detta seminarium presenteras aktuella forskningsprojekt och de nya doktoranderna får en inblick i de perspektiv, traditioner och diskussioner som är relevanta för IoD- ämnet specifikt och för designvetenskap på mer övergripande nivå. I anslutning till detta seminarium får de nya doktoranderna också möjlighet att stämma av och närmare informera sig om vad det innebär att vara forskarstudent inom Forskarskolan IoD, vad som förväntas av en doktorand och vad doktoranden kan förvänta sig av studiekamrater, handledare och andra medarbetare inom IPR/IoD. Doktorandkollegiet informerar nya doktorander genom regelbundna informationsmöten samt sociala aktiviteter, samt anordnar introduktionsseminarier i samband med större tillskott av doktorander (se vidare under Doktorandkollegium ). 8
Kvalitetssäkring av utbildning och avhandlingar Akademin ansvarar för att samtliga doktorander får god handledning. I samband med antagning utses en huvudhandledare och ytterligare minst en biträdande handledare. Huvudhandledaren ska vara docent eller ha motsvarande kompetens. Biträdande handledare ska ha avlagt doktorsexamen samt genomgått handledarutbildning. Minst en av dessa två ska vara anställd vid IDT. Vid val av handledare bör IoD- ämnets tvärvetenskapliga karaktär beaktas, så att handledarnas kompetens snarare kompletteras än dubbleras. Förutom handledarkonstellation enligt ovanstående kan med fördel utses ytterligare biträdande handledare med kompetens inom för avhandlingsprojektet relevant område. Med tanke på vikten av internationalisering inom forskning och utbildning på samtliga nivåer, är det extra värdefullt om en biträdande handledare rekryteras från utländskt lärosäte eller forskningsinstitut. Handledning Varje forskarstuderande har rätt till handledning motsvarande minst 100 timmar per år. Tiden ska ses som ett riktmärke och kan fördelas mellan huvudhandledare och biträdande handledare. Huvudhandledaren har det övergripande ansvaret, men biträdande handledare kan svara för direkt handledning av doktoranden. Handledare ska vara tillgängliga, komma med synpunkter och konstruktiv kritik på avhandlingsarbetet samt bevaka att avhandlingsarbetet framskrider i lämplig takt. Efterhand bör handledningen övergå från att vara vägledande till stödjande, eftersom målet är förmåga till självständig och kritisk forskning. Huvudhandledaren ansvarar för att godkända prov rapporteras in i forskarladok och avgör när fordringarna i utbildningens kursdel är uppfyllda. Seminarier och forskargrupper Varje antagen doktorand ska delta i forskarskolans seminarieverksamhet. Seminarier hålls regelmässigt varannan vecka. Principen är att grupperna har sina seminarier på eftermiddagen, medan förmiddagen reserveras för IoD- gemensamma seminarier, möten och workshops. Forskarutbildningens organisation Här presenteras översiktligt hur IPR:s forskarutbildning organiseras samt vilka akademiska resurser som bedöms nödvändiga för att driva verksamheten. Översikten omfattar inte behovet av administrativt stöd eller intern och extern information och kommunikation. För den verksamhet som beskrivs i detta dokument avsätts resurser motsvarande 20 procent av en heltid för ledningen av forskarskolans verksamhet och ytterligare 20 procent för ledning och beredningsarbete i anslutning till handledarkollegiets ansvarsområden. Till detta kommer ytterligare 10 procent av en heltid för insatser av den som leder doktorandkollegiet. Forskarskolan Forskarskolan håller ihop och kvalitetssäkrar den gemensamma forskarutbildningen samt utgör den gemensamma basen för samtliga IPR:s doktorander. Forskarskolan erbjuder en miljö där kunskap med bäring på IPR:s fokusområden utvecklas samtidigt som det gemensamma forskarutbildningsämnet Innovation och design fördjupas och 9
skärps. Inom ramen för Forskarskolan organiseras och genomförs doktorandkurser och seminarier i syfte att bygga kunskap och att stimulera till kunskapsutbyte både mellan IPR:s forskargrupper och med andra områden. Forskarskolan bidrar därigenom till att stärka IPR och fördjupar förståelsen för processer relaterade till innovation och produktrealisering. Dessutom är IPR:s forskarskola en drivande kraft för att stimulera tvärvetenskaplig forskning och därmed främja disciplinöverskridande forskningsprojekt. Forskarskolan leds av en studierektor på docent- /professorsnivå. Verksamheten initieras och planeras i samråd med handledar- och doktorandkollegiet och beslutas av handledarkollegiets arbetsutskott. Sammantaget omfattar Forskarskolans verksamhet organisation och genomförande av: doktorandkurser seminarier i forskarutbildningsämnet seminarier om innovation och produktrealisering på övergripande nivå projektpresentationer och workshops i syfte att kvalitetsutveckla såväl forskning som forskarutbildning arbets- och avstämningsmöten för doktorander Handledarkollegiet Till forskarutbildningsämnet Innovation och design hör ett handledarkollegium där alla aktiva huvudhandledare och biträdande handledare ingår. Handledarkollegiet sammanträder en gång per månad. I handledarkollegiet behandlas frågor av principiell och övergripande karaktär rörande forskarutbildningen och forskarutbildningsämnet. Det är också handledarkollegiet som följer upp och bedömer varje avhandlings- och licentiatprojekt i dessas olika faser samt avger rekommendationer. Därigenom har kollegiet en central funktion som kvalitetssäkring för forskarutbildningen. Kollegiet behandlar också frågor rörande enskilda doktorander och fungerar som remissorgan för forskarutbildningsutskottet och dekanen för forskning och forskarutbildning. Kollegiet beslutar även om att inrätta eller avveckla kurser och initierar rekrytering av doktorander. Handledarkollegiet leds av en forskare på docent- /professorsnivå, som bereder och initierar ärenden inför kollegiets möten samt utgör länk mellan fakultetsnämnd och handledarkollegiet. Arbetsutskott Forskarskola och handledarkollegium har ett arbetsutskott bestående av ledare för de tre forskargrupperna, forskarskolans studierektor, handledarkollegiets ordförande samt ordförande i doktorandkollegiet. Utskottet utgör vetenskaplig och strategisk bas för IPR:s forskarskola och ansvarar gemensamt för utvecklingen av ämnet Innovation och design och anknytningen mellan IPR:s fokusområden och forskarutbildningen. Arbetsutskottet har fast mötestid varannan vecka, då kollegiet inte sammanträder. Doktorandkollegiet Doktorandkollegiet är en satsning för att förbättra arbetsmiljön och informationsspridningen för forskarskolans doktorander. Doktorandkollegiet organiserar möten 3 gånger per termin för att diskutera gemensamma frågor, utbyta erfarenheter, kursbehov, diskutera problem och utveckla verktyg som stödjer doktorandprocessen. Ordförande väljs årligen, och företräder doktoranderna i bland 10
annat IPR: s ledning. Doktorandkollegiet verkar även som ett forum för att sprida information kring vad som behandlats i IPR: s ledning, handledarkollegiet och doktorandrådet på central nivå. Doktorandkollegiet planerar även sociala tillställningar för att öka gemenskapen. Utskottet för forskarutbildning Utskottet för forskarutbildning (FUU) är ett högskolegemensamt forskningsstrategiskt organ med nära koppling till handledarkollegiet 6. För IPR:s del innebär det att ordföranden i handledarkollegiet också är områdets representant i utskottet. En viktig uppgift för FUU är att löpande följa kvaliteten i forskarutbildningen och rapportera till fakultetsnämnden. Ordförande i utskottet för forskarutbildning är prodekan med ansvar för forskning och forskarutbildning. Fakultetsnämnd Den högskolegemensamma fakultetsnämnden är beslutande i samtliga frågor som rör forskarutbildning, där högskolan erhållit egen examensrätt. Fakultetsnämnden har delegerat beslut att anta studenter till utbildning på forskarnivå till nämndens prodekanus för forskning. Beslutanderätt kan även i övrigt överföras enligt gällande delegationsordning. Individuell studieplan För varje antagen forskarstuderande upprättas en individuell studieplan (ISP). Den är ett verktyg för kvalitetssäkring och ska innehålla högskolans och doktorandens ömsesidiga åtaganden samt en tidsplan för forskarutbildningen. Planen beslutas efter samråd mellan doktorand och handledare och fastställs av fakultetsnämnden. Huvudhandledaren ansvarar för att en plan upprättas samt för årlig uppföljning och uppdatering. (se för övrigt MDH:s studiehandbok för utbildning på forskarnivå) Forskarutbildningskurser En viktig del av forskarutbildningen utgörs av kurser, en del obligatoriska och högskolegemensamma, vissa obligatoriska och ämnesspecifika andra väljs i samråd med handledaren utifrån särskild relevans för enskilda avhandlingsprojekt. För forskarutbildning inom ämnet Innovation och design ingår kurser motsvarande 45 högskolepoäng för licentiatexamen och 90 högskolepoäng för doktorsexamen. Kurserna planeras och tidsbestäms i god tid, åtminstone terminsvis, men ställs in ifall för få anmäler sig. Obligatoriska kurser för både doktors- och licentiatexamen i Innovation och design Designforskningens metodologi, 7,5 hp Vetenskapsteori med inriktning teknik- och designfilosofi, 7,5 hp IPR som forskningsområde, 7,5 hp Valbara ämnesspecifika forskarkurser för Innovation och design Innovation och design i tvärvetenskapligt perspektiv, 15 hp Kaos och ordning i sociala system, 7,5 hp 6 Se http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.39402!arbetsordning_namndutskott.pdf 11
Forskarskolan ger också andra ämnesspecifika kurser på forskarnivå; vilka kurser och när dessa ges beslutas av handledarkollegiet efter beredning i kollegiets arbetsutskott. Valbara kurser på avancerad nivå I licentiatexamen får ingå kurser på avancerad nivå om högst 15 hp, och i doktorsexamen får ingå kurser på avancerad nivå om högst 30 hp. I samråd med handledare kan doktoranden välja och få tillgodoräkna sig relevanta kurser från IDT:s masterprogram i innovation och design eller andra kurser på avancerad nivå, som bedöms relevanta för avhandlingsarbetet. Högskolegemensamma kurser Mälardalens högskola erbjuder ett antal ämnesövergripande forskarkurser, exempelvis Statistik för doktorander och Research Writing in English. Aktuellt utbud annonseras på hemsidan 7. Kurser utanför MDH Doktoranderna rekommenderas att i samråd med sina handledare söka kurser även vid andra lärosäten. Forskarutbildningsprocessen Forskarutbildningsprocessen beskrivs i nedanstående två figurer i sin idealform, och illustrerar två möjliga processer från antagning till disputation för doktorsexamen, samt vägen från antagning till licentiatexamen. Båda bilderna illustrerar avhandlings- och uppsatsprojekt byggda som sammanläggning av flera artiklar med omslutande "kappa", men såväl doktorsavhandling som licentiatuppsats kan också utformas som ett sammanhållet verk, en monografi. Forskarutbildning utan licentiatexamen Figur 3 7 Se http://www.mdh.se/forskning/kontakter/forskarutbildning/kurser 12
Figur 3 illustrerar processen från och med antagning till forskarutbildningen fram till disputation. Vanligtvis innebär doktorandanställningen 20 procents institutionstjänstgöring. Därmed beräknas forskarutbildningen genomföras under sammanlagt fem år. I planeringen är rimligt att avsätta ungefär 20 procents arbetstid för seminarier, konferenser, workshops inom och utom forskarskolan. Då återstår cirka 60 procents arbetstid för kurser och avhandlingsprojekt. Den diagonala linjen markerar rekommendationen att man genomför merparten av kurserna under första delen av sin forskarutbildning. Den undre horisontella tidsaxeln beskriver avstämningstillfällen under utbildningsprocessen, från presentation av forskningsplan fram till slutseminarium. Den övre tidsaxeln beskriver "leveranser" av rapporter/artiklar i ett idealflöde (SOTA, A1 A6 och därefter avhandlingens kappa ). Verkligheten kan givetvis te sig på annat vis; exempelvis så är det vanliga att man producerar fler rapporter än de som till sist kommer att publiceras i avhandlingen. Antalet artiklar/rapporter kan också variera något. Forskarutbildning med licentiatexamen Figur 4 Figur 4 visar utbildningsprocessen för den som väljer att lägga fram en licentiatuppsats, antingen som avslutning på sin forskarutbildning eller som en "mellanstation" på väg mot doktorsexamen. Den främsta skillnaden mellan de båda processerna är att den som genomför ett licentiatarbete också sammanställer sina resultat i "kappan" till licentiatuppsatsen, vilket inte sker vid ett halvtidsseminarium. Värt att beakta är också att den som gör en licentiatarbete inte kan välja att genomföra merparten av kurserna 13