FÖRVALTN l N GSDöMSTOUN (överklagande Ink. 2013-11- 06... Dnr 131 658245-13/5938 1(4) Martdn Loeb 010-5746433 enligt 27 kap G Of fentlig h etso sekretesslagen (2009:400) SKATTERÄTTSNÄMNDEN ink. 2013-10- 3 1 lögsta förvaltningsdomstol en Ärendebetectoiini Dnr: J$~lJl Överklagande av Skatterättsnämndens förhandsbesked den 14 oktober 2013, Skatteverket överklagar rubricerat förhandsbesked och yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen, med ändring av förhandsbeskedet, förklarar att den.tjänst som ansökan avser inte omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 9 första stycket mervärdesskattekgen (1994:200), ML Skattverket yrkar också att Högsta förvaltningsdomstolen inhämtar förhandsavgörande från EU-domstolen enligt artikel 267 EUF för att klargöra huruvida det föreskrivna undantaget från skatteplikt i artikel 135.1 e i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt är tillämpligt på den tjänst som ansökan avser. Enligt Skatteverkets uppfattning bör en sådan begäran även omfatta frågan om hur det individuella mervärdesskattebeloppet ska beräknas för det fall omsättningen av tjänsten är skattepliktig. Skatteverkets inställning Bitcoins är en så kallad virtuell valuta. En beskrivning av bitcoins finns i Europeiska centralbankens rapport Virtual Currency Schemes från oktober 2012. Där görs också en jämförelse mellan bitcoins och traditionella valutor. Enligt Skatteverkets uppfattning fungerar bitcoins i vissa avseenden som en traditionell valuta. De används som betalningsmedel vid transaktioner med personer som accepterar att ta emot bitcoins i utbyte mot varor eller tjänster. Själva överföringen av bitcoins mellari olika användare innebär således inte i sig något tillhandahållande av en konsumerbar tjänst Däremot kan bitcoins representera ett motvärde för en leverans av varor eller eft~ tillhandahållande av en tjänst. Bitcoins har emellertid inte status som lagligt betalningsmedel. Den första frågan i detta ärende är om växlingen av bitcoins mot traditionell valuta, liksom tvärtom, innebär att en tjänst tillhandahålls mot ersättning. Skatterättsnämnden har funnit att så är fallet Nämnden hänvisar därvid till EU-domstolens avgörande i C-l 72/96, First National Bank of Chicago. Så långt kan Skatteverket instämma i Skatterättsnämndens bedömning. Genom vara beredilatt sälja eller köpa bitcoins och genom att hålla dessa i lager tillhanda} 01 [en tjänst (jfr punkten 29 i ovan nämnda dom). Den ersättning som _ - f fåt f r denna tjänst består i princip av den marginal som han tillämpar när han bestämmer priset på de bitcoins han köper och säljer (jfr punkten 33). Den andra frågan är om transaktioner rörande bitcoins inryms i.undantaget från skatteplikt i artikel 135.1 e. i mervärdesskattedirektivet Skatteverket anser, till skillnad från Skatterättsnämnden, att sådana transaktioner inte. inryms i undantaget. Enligt Skatteverkets Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se
Överklagande 2(4) Datum Dnr 2013-10-30 131 658245-13/5938 Martin Loeb 010-5746433 uppfattning är omfattar undantaget bara transaktioner rörande sådan valuta som någonstans är lagligt betalningsmedel. Behovet av fothandsavgötaöde från EU-domstoIen Tolkningen av artikel 135.1 e Enligt artikel 135.1 e ska medlemsstaterna undanta från skatteplikt transaktioner, inbegripet förmedling, rörande valuta, sedlar och mynt använda som lagligt betalningsmedel, med undantag av mynt och sedlar som är samlarobjekt. Skatteverket och Skatterättsnämnden tolkar innebörden av artikel 135.1 e på olika och sinsemellan oförenliga sätt när det gäller transaktioner rörande valutor. Bestämmelsens språkliga utformning talar enligt Skatteverkets uppfattning starkt för att orden "använda som lagligt betalningsmedel" syftar på såväl valuta, sedlar som mynt. Motsvarande gäller den språkliga utformningen av samma bestämmelse i andra språkversioner av direktivet I svensk lagstiftning används begreppet lagligt betalningsmedel i 5 kap. l andra stycket kg (1988:1385) om Sveriges Riksbank. Där framgår att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Även i andra länder synes begreppet användas på motsvarande sätt, alltså främst med avseende på sedlar och mynt som har getts ut av en centralbank. Unionslagstiftaren har trots detta valt att använda inskränkningen "använda som lagligt betalningsmedel" även när det gäller skattefriheten för transaktioner rörande valuta. EU-domstolen har uttalat sig om undantaget för transaktioner rörande valuta i mål C- 172/96. Det målet behandlar växling av olika nationella valutor genom avista- och terminsaffärer (se generaladvokatens förskg till avgörande, punkten 13 ). Inga sedlar eller mynt utväxkdes melkn partema vid växlingstransaktionerna (se generaladvokatens förslag till avgörande, punkten 15). Det verkar i det målet inte ha funnits någon tvekan om att de valutor som utväxkdes representerade värden uttryckta i termer av pengar som var lagliga betalningsmedel. Den aspekten av den nuvarande artikel 135.1 e belyses inte heller i domen. Det kan därför inte utläsas ur domen vilken räckvidd artikel 135.1 e har när det gäller transaktioner rörande andra valutor än nationelk valutor. Av den rapport från ECB som nämns ovan framgår att bitcoins är en av många virtuella valutor. Det kan inte utselutas att dea4ekniska utvecklingen medför att antalet sådana valutor ökar och att transaktioner rörande sådana valutor växer i antal och storlek. Huruvida transaktioner rörande andra valutor än nationelk valutor kan omfattas av artikel 135.1 e är därför en fråga som kan komma att aktualiseras i ett stort antal fall och i samtliga EU-länder. Frågan om vilka olika instrument som mervärdesskattemässigt ska behandlas, som betalningsmedel har i viss mån berörts i Europeiska kommissionens förslag till ändring av mervärdesskattedirektivet vad beträffar behandlingen av vouchrar (GOM[2012] 206 final). Bakgrunden till kommissionens förslag är att medlemsstaterna behandlar vouchrar på olika sätt. Kommissionen föreslår bland armat att distributionen av så kalkde
Överklagande 3(4) Datum Dnr 2013-10-30 131 658245-13/5938 Skatteverket Martin Loeb 010-5746433 flerfunktionsvouchrar ska vara en skattepliktig tjänst Kommissionen föreslår också att rena hp.i-alningsinsfmmp.nt såsom resecheckar, inte ska anses som flerfunktionsvouchrar. Distributionen av sådana instrument omfattas alltså inte av förslaget Kommissionens förslag behandlar dock inte virtuella valutor. Som framgått inledningsvis anser Skatteverket att bitcoins i vissa avseenden fungerar som en traditionell valuta. Skatteverket konstaterar också att det finns likheter mellan bitcoins-och flerfunktionsvouchrar. Båda typerna av instrument accepteras som betalningsmedel av en mer eller mindre tydligt avgränsad krets av näringsidkare. Till skillnad från vad som normalt gäller för flerfunktionsvouchrar har bitcoins emellertid inte någon identifierbar utställare och de är inte bärare av någon rättighet. Kommissionen la under 2007 fram förskg till ändring av mervärdesskattedirektivet i fråga om. behandling av försäkringstjänster och finansiella tjänster (KOM[2007] 747 slutlig). Kommissionen la samtidigt ett förslag till förordning med tillämpningsföreskrifter (KOM[2007] 746 slutlig). Enligt kommissionens förslag till direktivtext ska medlemsländerna undanta från skatteplikt bknd annat-valutaväxling och tillhandahållande av betalningsmedel (artikel 135.1 d). Enligt kommissionens förslag till förordningstext ska detta undantag inte innefatta växling av valutor som inte kan användas som lagligt betalningsmedel (artikel 7.2). Förslagen har inte lett till kgstiftning. Mot denna bakgrund anser Skatteverket att Högsta förvaltningsdomstolen bör inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen för att få klarlagt om transaktioner rörande bitcoins inryms i det föreskrivna undantaget från skatteplikt i artikel 135.1 e i mervärdesskattedirektivet Det individuella beskattningsunderlaget Varje beskattningsbar person ska säkerställa att faktura utfärdas för omsättning av varor eller tjänster som görs till en annan beskattningsbar person eller till en juridisk person som inte är en beskattningsbar person. Denna skyldighet gäller inte för sådana omsättningar som avses i 3 kap. 9 ML. (l l kap. l och 2 ML). En faktura ska bland annat innehålk uppgift om det mervärdesskattebelopp som ska betalas (11 kap. 8 10 ML). Motsvarande bestämmelser återfinns i avdelning XI, kapitel 3 i mervärdesskattedirektivet. Enligt EU-domstolens praxis ska beskattningsunderlaget i vissa fall beräknas som bruttoresultatet över en bestämd tidsperiod (se C-38/93 Gkwe Spiel och C-l 72/96). Det är emellertid med en sådan beräkning inte möjligt att göra en individuell bedömning av mervärdesskattens storlek för varje transaktion. Mål C-172/96 behandlar växlingstjänster som undantas från skatteplikt enligt artikel 135.1 e varför frågan om det individuelk mervärdesskattebeloppet inte var aktuell. För det fall växling av bitcoins inte omfattas av något undantag från skatteplikt uppkommer dock frågan om hur mervärdesskattebeloppet ska beräknas för varje enskild omsättning-
Överklagande Datum 2013-10-30 Dnr 131 658245-13/5938 4(4) Skatteverket Martin Loeb 010-5746433 Enligt Skatteverkets uppfattning är det lämpligt att en begäran om förhandsavgörande äve^ri omfattar frågan om hur ett eventuellt mervärdesskattebelopp ska beräknas för varje individuellt tillhandahållande av sådana växlingstjänster somfl^^^^^^b utför.
SKATTERÄTTSNÄMNDENS FÖRHANDSBESKED meddelat den 14 oktober 2013 HEMLIG enligt 27 kap 6 Offe nt,i gnets o sekretesslagen (2009:400) SÖKANDE MOTPART SAKEN Skatteverket 17194 Solna Mervärdesskatt Ansökan: Bilaga l (2 s.). FÖRHANDSBESKED Omsättning av den tjänst som ansökan avser omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 9 första stycket mervärdesskattelagen (1994:200), ML. MOTIVERING Bakgrund med bitcoins. favser att i enskild firma eller i form ay aktiebolag bedriva handel Han kommer i verksamheten att köpa och sälja bitcoins elektroniskt via sin hemsida^^hbp vilken i praktiken kommer att fungera som en växlingssajt Han kommerannropa in bitcoins direkt från privatpersoner och företag i Sverige eller från en internationell växlingssajt, tex. bitcoinsbörsen MtGox. Han kommer att sälja bitcoins vidare på en sådan växlingssajt eller lägga dem i lager. Han kommer även att sälja bitcoins till privatpersoner och företag som lägger orderpå hans hemsida. Efter att kunden accepterat det pris i svenska kronor erbjuder och betalning mottagits skickas med automatik sålda bitcoins till den e-postadress som kunden angett som leveransadress. De Adress Box 24144 Telefon Telefax E-postadress 010-574 79 57 08-21 06 19 kansliet@skatterattsnamnden.se
SKATTERÄTTSNÄMNDEN 2(7) ommer antingen att vara sådana som han, direkt efter attkunaenlagtsin order, köper upp på MtGox eller vara sådana som han redan har i lager. ^BHI^^^^^^ Priset på bitcoins styrs av utbud och efterfrågan.fl ^^^^^B pris till kunderna bygger på det pris som är aktuellt på Mt^ox^neciettpålägg på en viss procent. Det är mellanskillnaden som är hans förtjänst; några andra avgifter tar han inte ttt Frågorna och parternas inställning veta om det föreligger skyldighet att betala mervärdesskatt lorsäljning av den digitala valutan bitcoin, dvs. växling av bitcoins till och från traditionell valuta såsom svenska kronor. fanser att mervärdesskatt inte ska tas ut. En beskattning skulle göra bitcoins oanvändbara som valuta. Användningsområdet ligger i att kunna göra snabba överföringar samt i att lagra värde. Skatteverket anser att växlingstransaktioner med bitcoins inte medför någon egentlig konsumtion. Den som byter bitcoins mot ett lagligt betalningsmedel eller vice versa har inte erhållit några fördelar som innebär att han kan betraktas som konsument av en tjänst Om Skatterättsnämnden trots det skulle anse att ^ ^ I^Vlillhandahåller JI^^^^^^^^^Ä > en tjänst som omfattas av ML:s tihämpningsolnråde anser Skatteverket att tillhandahållandet inte omfattas av undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 9 första stycket ML eftersom bitcoins inte utgör ett lagligt betalningsmedel.. Rättsligt Enligt 3 kap. 9 första stycket ML undantas från skatteplikt bl.a. omsättning av bank- och finansieringstjänster. Enligt 3 kap. 23 l ML undantas från skatteplikt omsättning av sedlar och mynt som är lagligt betalningsmedel, med undantag av samlarföremål, dvs. guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse. Undantagen i 3 kap 9 och 3 kap. 23 l ska tolkas mot bakgrund av motsvarande reglering i artikel 135.1 i mervärdesskattedirektivét (2006/112/EG). I ärendet aktualiseras undantaget i artikel 135.1 e. Undantaget i 3 kap. 23 l har vid den EU-rättsliga analys av ML som gjordes av utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatter, ansetts tillhöra finansieringsområdet (SOU 1994:88 s. 127). EU-domstolen har i målet C-172/96, First National Bank of Chicago ansett att vissa valutaväxlingstransaktioner skulle anses utgöra tillhandahållande av tjänster mot vederlag. Parterna i transaktionerna var banken och kunden. De
SKATTERÄTTSNÄMNDEN 3(7) båda parterna hade ömsesidigt förbundit sig att överlämna ett belopp i en viss valuta och att samma dag erhålla ett motvärdé f en annan valuta (p 28). EUdomstolen anmärkte att valutor som byts mot andra valutor vid en växlingstransaktion inte kan betecknas som "egendom" i den mening som avses i artikel 5 i sjätte direktivet, eftersom det rör sig om pengar som utgör lagliga betalningsmedel (p. 25). Växlingstransaktioner utgör således tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 6 i sjätte direktivet. Bankens prestation bestod, förutom själva växlingstransaktionen, i att den alltid var beredd att anskaffa och ta emot de valutor som den hade specialiserat sig på. Den omständigheten att banken inte tog ut någon avgift eller provision vid en viss växlingstransaktion innebar inte att inte något vederlag utgick (pp. 29 och 30). Domstolen ansåg att banken tog betalt för sitt tillhandahållande av tjänsten genom den ersättning som den räknade in när den bestämde köp- respektive säljkurs (p. 32). Beskattningsunderlaget bestod av bruttoresultatet av transaktionerna under en viss tidsperiod (p. 47). Enligt 2 lagen (2011:755) om elektroniska pengar avses med elektroniska pengar ett elektroniskt förvarat penningvärde som a) representerar en fordran på utgivaren, b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om betaltjänster, och c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren. Lagen syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (2009/110/EG) av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet. I lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet (anmälningslagen) avses enligt l med valutaväxling: yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta, med annan finansiell verksamhet: yrkesmässig verksamhet som huvudsakligen består i att utföra en eller flera verksamheter som anges i 7 kap. l andra stycket 2,3 och 5-12 lagen (2004:297) om bank och finansieringsrörelse, och med finansiellt institut: fysisk eller juridisk person som ägnar sig åt valutaväxling eller annan finansiell verksamhet. Vidare framgår följande av anmälningslagen. En fysisk eller juridisk person som avser att ägna sig åt valutaväxling i väsentlig omfattning eller annan finansiell verksamhet ska enligt lagens 2 anmäla verksamheten till Finansinspektionen. Med anmälningsplikten följer bl.a. att den som i väsentlig utsträckning åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet inte får ägna sig åt verksamhet som är anmälningspliktig (3 ). Vidare hänvisas till lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism enligt vilken det finns en skyldighet för det finansiella institutet att medverka till att förhindra verksamhet som omfattas av åtgärder enligt den lagen (4 ).
SKATTERÄTTSNÄMNDEN 4(7) Vidare ska finansiella institut som anmält sin verksamhet på begäran lämna Finansinspektionen de upplysningar om verksamheten som behövs för att inspektionen ska kunna kontrollera att instituten följer bestämmelserna i vissa uppräknade lagar, däribland lagen (2009:62) om penningtvätt och finansiering av terrorism (7 ). Finansinspektionen får genomföra undersökningar hos de finansiella instituten (7 a ) samt göra vissa ingripanden (8-11 ). Skatterättsnämndens bedömning Europeiska Centralbanken, ECB har i en rapport från oktober 2012 (Virtual Currency Schemes) definierat virtuella valutor som en sorts oreglerade digitala pengar som utfärdas och vanligen kontrolleras av den som utvecklat dem och som används och accepteras bland medlemmarna i en specifik virtuell gemenskap (s. 13). Virtuella valutor kan användas för inköp av både virtuella och traditionella varor och tjänster (s. 14). Virtuella valutor kan anses som en särskild sorts elektroniska pengar, som huvudsakligen används för transaktioner i "the online world" men till skillnad från elektroniska pengar saknar den virtuella valutan, såsom bitcoins, bl.a. status av legalt betalningsmedel (s. 16). Bitcoins är inte knuten till någon verklig valuta.. Växelkursen bestäms utifrån tillgång och efterfrågan. Bitcoins har inte någon central växlingsbörs eller central myndighet som ansvarar för tillgången på pengar. Inga finansiella institutioner är involverade i transaktionerna eftersom användarna utför alla uppgifter själva. MtGox är den mest använda växlingsplattformen för bitcoins och möjliggör för användaren att handla bitcoins mot US dollar och vice versa (sid. 21). Finansinspektionen (Fl).har i brevsvar från december 2012, med anledning av förfrågningar från två företag om eventuell tillståndsplikt, gjort den preliminära bedömningen att ett företags yrkesmässiga tillhandahållande av en tjänst, som möjliggjorde för konsumenter att köpa den virtuella valutan bitcoins genom att överföra belopp i traditionell valuta till företagets konto, skulle ses som ett yrkesmässigt tillhandahållande av betalningsmedel. Då bitcoins idag fungerar som ett betalningsmedel hos ett flertal återförsäljare såväl i Sverige som. utomlands uppfyllde bitcoins förutsättningarna för att klassas som ett betalningsmedel. Tillhandahållande av betalningsmedel utgör en sådan verksamhet som kräver anmähiingsplikt enligt l 2 och 2 första stycket anmälningslagen jämförd med 7 kap l andra stycket 5 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. ^MMMHM ^^ Den tjänst sonwhj [^^Hptillhandahåller består i att han åt sina kunder köper in eller säljer bitcoinslnöt traditionell valuta såsom svenska kronor. Tjänsten är enligt Skatterättsnämndens mening till sin natur en växlingstiänst och kan mervärdesskatterättsligt karaktäriseras som en sade tar inte ut någon särskild avgift för växlingstransaktionerna. Den
SKATTERÄTTSNÄMNDEN 5(7) omständigheten att han inte tar ut någon avgift eller provision för sin växlingstjänst innebär inte att det inte utgår någon ersättning. Han tar betalt för sitt tillhandahållande av tjänsten genom denersättaingspni han räknar in när han bestämmer köp- respektive säljkurs.^^h[ ^^HÉtillhandahållande får därför i enlighet med vad EU-domstolen uttalat i maletjfirst National Bank of Chicago anses utgöra en växlingstjänst mot ersättning. Den fråga som härefter ska besvaras är om omsättningen av växlingstjänsten kan anses undantagen från skatteplikt Enligt artikel 135.1.e ska från skatteplikt undantas transaktioner, inbegripet förmedling, rörande valuta, sedlar och mynt använda som lagligt betalningsmedel, med undantag av mynt och sedlar som är samlarobjekt, dvs. guld-, silver- eller andra metallmynt eller sedlar som normalt inte används som lagligt betalningsmedel eller som är av numismatiskt intresse. transaktioner rörande bitcoins kan omfattas av undantag från skatteplikt är beroende av om de kan anses röra valuta i artikelns. mening. Bitcoins utgör enligt ECB:s rapport en virtuell valuta; en sorts elektroniska pengar som saknar status av legalt betalningsmedel. Bitcoins liknar andra växlingsbara valutor på så sätt att de interagerar med den verkliga världen (s.14).. EU-domstolen har i domen i målet 7/78 Thompson m.fl. gett uttryck för att mynt som betraktades som valuta i de länder som tillät handel med dem (dvs. som omsattes fritt i dessa länder) skulle behandlas som betalningsmedel enligt EEGfördragets system även om det rådde tvivel om huruvida mynten var ett lagligt betalningsmedel (pp..25, 27 och 28).. Ett företags yrkesmässiga tillhandahållande av en tjänst som möjliggör för konsumenter att köpa den virtuella valutan bitcoin genom att överföra belopp i traditionell valuta till företagets konto har i brevsvar från Fl preliminärt bedömts som annan finansiell verksamhet (än valutaväxling) bestående i tillhandahållande av betalningsmedel. Valutaväxling är i anmälningslagen definierat såsom yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar utställda i utländsk valuta. I mervärdesskattedirektivet finns ingen definition av begreppet valuta. I artikel 135-l.e liksom i andra språkversioner används den generella termen valuta (eng. currency) utan närmare specificering. En synonym för ordet valuta är ordet betalningsmedel. En fråga som uppkommer i sammanhanget är om undantagsbestämmelsen i artikeln ska förstås så att uttrycket "använda som lagligt betalningsmedel" inte endast syftar på sedlar och mynt utan också på valuta.
SKATTEMTTSNÄMNDEN 6(7) Dm 32-12/1 Undantaget är tillämpligt beträffande sedlar och mynt som används som lagligt betalningsmedel men däremot inte beträffande sedlar och mynt som visserligen är lagliga betalningsmedel men som normalt inte används som sådana eftersom de är samlarobjekt. Uttrycket lagligt betalningsmedel används för att på detta sätt avgränsa undantagets tillämpningsområde i fråga om sedlar och myiit. Det. ligger därför nära till hands att läsa bestämmelsen så att uttrycket endast är kopplat till sedlar och mynt och inte till valuta. Att läsa bestämmelsen på det viset motsägs inte av andra språkversioner och kan enligt nämndens mening inte anses oförenligt med dess ordalydelse. I doktrinen har uttrycket lagligt betalningsmedel behandlats endast i samband med sedlar och mynt (jfr Oskar Henkow, Financial Activities in European VÄT, 2008,s.l25). 13 kap. 23 l ML tas uttrycket lagligt betalningsmedel upp endast i samband med sedlar och mynt Transaktioner som rör valutor nämns inte utan får anses hänförliga till de undantag inom finansieringsområdet som avses i 3 kap. 9 ML. Mot den bakgrunden och då tillhandahållande av bitcoins utgör verksamhet som kräver anmälningsplikt såsom finansiell verksamhet, bitcoins är ett betalningsmedel som används på ett motsvarande sätt som legala betalrimgsmedel och även visar stora likheter med elektroniska pengar, kan JMHlllB transaktioner rörande bitcoins enligt Skatterättsnämndens mening anses utgöra sådana transaktioner rörande valuta som avses i artikel 135.1.6. Slutsatsen är förenlig med syftet bakom undantagen i artikel 135.1.b - g, nämligen att undvika de svårigheter som finns med att belägga finansiella tjänster med mervärdesskatt (se tex. a.a., s. 88 f.). Omsättning av den tjänst som ansökan avser är därmed undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 9 ML tolkad mot EU-rätten. Förhandsbeskedet har utformats i enlighet härmed.
SKATTERÄTTSNÄMNDEN 7(7) GILTIGHET Beskedet avser redovisningsperioder under tiden den l oktober 2012 - den 30. september 2015, Upplysningar om förutsättningarna för dess tillämplighet finns i Bilaga2. HUR MAN ÖVERKLAGAR Upplysningar om hur man överklagar ett förhandsbesked finns i Bilaga 2. På Skatterättsnämndens vägnar Marianne Svanberg T^fe-t- -"-7 j Karin Norberg I avgörandet har deltagit Marianne Svanberg, ordf., Carl-Gustav Ohlson, Rolf Bohlin, Jeanette Fored, Kristina Harmsen Hogendoorn, Jan Larsson och Anna Sandberg Nilsson. Ärendet har föredragits av Karin Norberg.