Torp i Dalskog ändrad 2016-10-08 OBS 44 sidor! OBS 2 Listan behöver kompletteras och rättas. Jag tar gärna emot synpunkter och tillägg: 031-42 47 49, 0707-20 27 62 eller poe@poe.se. Här har jag gjort en lista på torp i Dalskogs socken. Uppgifterna är huvudsakligen hämtade från Sofi, Institutet för språk och folkminnen och även från de torp som min far Olle och ett par av hans vänner märkte ut för ett antal år sedan. Institutet för språk och folkminnen, http://www.sofi.se/, har samlat in ortnamn från hela landet, dels genom att studera gamla kartor och arkiv och framförallt genom att intervjua gamla människor. Här är ortnamnsregistret för Dalskogs socken, http://www2.sofi.se/sofiu/topo1951/_cdweb/_s1px001/313114c1.htm Men det finns säkert fler torp som inte är med här. Jag har letat upp ett antal till i kyrkoböckerna, främst i husförshörslängderna, och på andra ställen, som i Hjalmar Åbergs böcker och i Kroppefjällsboken. Gränsen mellan torp och gårdar är också i vissa fall svävande, torp övergår till att bli en mindre gård, och avsides liggande mindre gårdar påminner nog mest om hur vi dag tänker oss ett torp. Torp läggs ned eller övergår till att bli backstuga. En del torpställen anges som okända. De kan vara försvunna, eller ha ändrat namn. Ganska många har flera olika namn, jag har försökt reda ut hur det ligger till. Men ibland kan upptecknaren ha missförstått, ibland kan jag ha gjort det. Beteckningarna på de olika ställena är inte helt konsekvent, ibland använda i Sofi stuga, hus eller bebyggelse, som ju inte är så precist. Här är en liten guide till förkortningar som används på Häradsekonomiska kartan från 1890-talet. En del har nog smugit sin i min text också, i den alfabetiska delen har jag använt dem konsekvent. Bs = backstuga. Som ett torp men utan annat än mycket begränsad möjlighet att bedriva jordbruk. Behöver inte alls vara nedgrävd i marken, troligen oftast inte. Bv = banvaktsstuga. Gd =Hemman, ett jordbruk, som i allmänhet brukades av ägaren. Hmd = Hemman Hmdd = Hemmansdel Lht =Lägenhet, bostad, icke jordbruksfastighet, troligen på friköpt tomt. Förpantning, tror jag är ett torp som man kan lösa ut efter viss tid? ST = stom eller soldatstom. Soldattorp som brukades av en indelt soldat. Ett antal gårdar utgjorde en Rote som gemensamt skulle stå för ett soldattorp. Det verkar som om vissa rotar flyttade soldattorpet då och då.
T eller tp = torp, litet jordbruk på annans mark. Fick brukas mot betalning i dagsverken eller i pengar. En del av hänvisningarna är hämtade från Sofi:s kolumn Äldre namnformer, de verkar i huvudsak hämtade från gamla kartor och arkiv. De flesta hänvisningar kommer från uppteckningar av främst folklivsforskaren Erland Rosell 1963, som intervjuat äldre personer. Ibland är de uppteckningarna markerade ER eller E Rosell. Citaten kommer från uppteckningarna. Hänvisningar till var uppgiften om torpet finns på kartor: Ekonomiska kartan (1963) Generalstabskartan (1926) (52.Upperud N.V., kallad G52 i Sofi) Generalstabskartan (1843) Jag vet om den här används i Sofi, men kul att titta på. Geologiska kartan (1870) Häradsekonomiska kartan (1890-97) De torp som är skyltade av min far och hans vänner är märkta Skyltat = Torp utmärkta med skyltar + nummer på skylten. (Nr 60 66 och 86 88 ligger i Skålleruds socken och är inte medtagna här.) http://www.dalskog.org/gamla/historiskt/torp/de_skyltade_torpen.html De gamla ekonomiska kartorna och Generalstabskartan från 1926 hittar du här: http://historiskakartor.lantmateriet.se/ Geologiska kartan från 1870 finns här http://resource.sgu.se/produkter/aa/aa37- karta.pdf Om inte den länken fungerar så gå till http://www.sgugeolagret.se/geolagret/ Och sök på Upperud för att hitta Aa 37 Geologiska kartbladet Upperud. Generalstabskartan från 1926 har jag inte hittat på nätet. - - - Först kommer en lista på torpen i bokstavsordning, den hänvisar till listan längre ned över torpen uppdelade på gårdar, där det finns mer utförlig information. Alfabetisk lista Alehagen; t, Trollungebyn Amerika; t, eller lht, Myrevarv. Anders Hajs, t i Årbol, se Hajerud. Anderstorp, Årbol, ej känt. Förmodligen avses Hajerud (Anders Hajs). Arons torp, Famshed = Nytorp på ek karta. Aspelund, t Halängen, ej upptecknat eller känt. Bengterud, lht, Årbol.
Bengterud, t, Årbol. Bergamyren, förr t el bs, Berga. Berget, bs, Hallersbyn. Betania, bs på gränsen mellan Kärr o Myrevarv. Kan vara samma som nästa. Betanien förr hus, Tegen. Björke, t i Ränsliden., nu ej känt. Björndrågen, t Teåker, Björnshålan, se Björshåla Björshåla, t Lundebo Björshålan, se Björshåla Bleketorp, t Blekan, ej känt. Blommerud, t Kabbo. Bodinstommen, t, Tångebyn, Branterud, t, Halängen, Troligen samma som Branterud, t, Högebo Branterud, t, Högebo, Troligen samma som ovan, Branterud, t, Halängen Braverud, t Famshed. Braverud, t, Teåker Braverudtorpet, t, Lapperud. Bromyra, se Bromyren Bromyren, t, Kärr, annat namn Suback eller Soback, även Myren. Bromyren, t, Liane. Bråtekasen, t, Famshed. Bråten, t, Tångebyn. Bränningen, t eller st, Båsane, Norra. Bygget, t, Tegen. Även Nybygget. Båsehagen, Västra, t. Båsane.
Båsehagen, Östra, t, Båsane. Bäckenäset, t, Högebo. Ej känt. Dalen, förr t, senare liten hmd, Båsane. Dalen, bs, Håbolsbyn. Troligen samma som Dalestugan. Dalen, t, Liane Kallades ibland Dalestugan, Dalestugan se Dalen Håbolsbyn. Dalestugan, se Dalen Liane. Dammen, lht, Båsane. Dammen, t Kopparebol, Dammyren, förpantn Hallersbyn Dammängen, t, Båsane, se Dammen, Båsane. Drakehögen, t el hmd eller ST, delvis Liane. Eloverud, bs Kopparebol. Engmyren, t, Halängen, se Ängemyren Famshed, Lilla, t, Kabbo, Famshedön, t, Famshed. Lokalt vanligen Ön, se detta. Fattigkas, t, Lundebo. Fattigstugan, Korsgården. Femman, banvaktstuga, Tångebo. Filipus, t senare hmd Ränsliden. Funnebostugan, t Funnebo. Fyran, Dansbo. Garverud, bs, t, Tegen Samma som Garverudmyren och eller Myren? Garverudmyren bs i Tegen. Se Myren, Gladere, se Gladerud Gladers torp, t, Båsane. Se Gladerud.
Gladerud, t, Båsane. Kallas även Gladerängen och Gladere. Gladerängen, t, Båsane, se Gladerud. Gladkas, t, Högebo. Graesmaa, t Teåker, se Gräsmaden. Grinden, bs Källhult. Gräsmaden, t, Teåker. Grönkas, t, Kabbo. Samma som Sjötorp? Gubbehagen, t?, Grönhult. Hagen, förr t el bs, Prästbol. Hagen, t, Årbol = felaktigt märkt Kasan å ek. Hajerud t (förpantn.) Årbol = Kroktjärn å ek. kallas även Anders Hajs. Kroppetjärn, Kroppkärrskasa Hallebäck, t Lundebo. Hallersbykvarnen, kvarn o t Hallersbyn. Lokalt ofta Kvarnen. Kvarna. Hammeln, (Hammel, Hamel), två t, Hallersbyn, Harget hmd Ränsliden. Hederstorpet, t, Öjerud.. Kallades även Hederud och Hederudstorpet. Hederud, t, Öjerud, se Hederstorpet. Hederudtorpet, Öjerud, Se Hederstorpet. Hedstommen, ST, Heden- Herrängen, t, Tångebo Heänga, se Hedängen Hedängen, hmd, Heden. Lokalt ofta blott Ängen. Skyltat: 77 Heänga Hulta, se Hulten. Hulten, t Lundebo,, ej känt. Hultet, t, Årbol. Även Skräddarekarls, t, hmd, Hålemyren, se Hålmyren.
Hålmyren, t, Lundebo. Hästedalarna, två t i Teåker. Hästedalen, Lilla t Teåker. Kallades ofta Nedra Hästedalen. Hästedalen, Nedra, t Teåker = Hästedalen ek. Hästedalen, Övra, t Teåker, Kallas senare vanligen Perstorp. Se detta! Höga kas, Högekas, t el bs Teåker. Högelid, torp till hmd Torpet, Trollungebyn. Skyltat: 22 Högalid. Högen t Halängen. Högen kb 1852, kb 1861. Ej känt. Enl uppgift = Nedra el Lilla Ängemyren, t. Högen, förr bs, Tegen, kb 1852, kb 1861, Nu ej känt. Höjden, förr t, Halängen, Låg enligt uppgift N hmd Kåket. Höljekasen, förr st (soldattorp), Kabbo. Hörnet, förr t, Båsane. ek (1965), ER: t el bs å nr 2 Båsane. Lans på Hörnet. I hörnet på ägorna. Även namn på angränsande skogsområde å Källhult. Ligger längst bort i hörnet av ägorna. Skyltat: 26 Hörnet. Idala, Lilla. Lht Prästbol. Vid hmd Idala. Intakorna, förr t Tångebyn. Borta sedan länge. Låg enl uppgift SV K i Kasen nära gränsen till Flathult. Jan-Peters tomt, bs med liten hage, Båsane, Norra. Ca 100 m V vägen, V N i N. Båsane å ek. En Jan-Peter, död omkr 1910, bodde där på gamla dar. Jans hage, bs å Prästbol. Ca 300 m NV Nerstugan å Berga. Där bodde en Haralsjan (f. led sannol Haralds-, möjl fadern.) Jonstorp, t, Hallersbyn. Se Sågarna. Kabbomossen, t, Kabbo. Jan på mösa. Mossen ek. En stor mosse, Kabbomossen, därintill. Kallas även Mossen. (Torpet nedlagt 1909.) Kabbomyren, t, Kabbo, ut på Myra. G52, Ofta blott Myren. Myran ek, kv 1852 (bs), kb 1861. Kabbomyren G52. Ligger sankt. Kabbostommen, förr st, Kabbo. ST ek. Stomen Nr 454, kb 1852, Stommen kb 1861, G52 (De senare avser möjligen Höljekasen.) Kallbäck? förr t, Källhult. Kb 1852, kb 1861. Bäck och kallkällor. Ett kallkällehål. Nu namn på åker.
Karl-Johan-e-torpet, hmd Öjerud. Namnet efter Karl Johan Luns? Lans? Lantz? som bodde där. Karlsonerud, bs (backstuga) el t, nr 2 Båsane. Stina på K. Nära t Klingerud och Lagmanrud. Anledn ej känd. Han hette Eriksson, som bodde där. Kaseberget, fd tp, Tångebo, uppt 1904. ER: Förr t. Kasberget ek. Kaseberget Kb 1852, kb 1861. Berg nordikring. Skyltat: 44 Kaseberget. Kasen, förr bs el litet t. Kabbo. Vid p i Kappebo å ek. Kasen, förr litet hmd i Ränsliden. Se Krok(e)vasskasen. Kasen, t Teåker. Se Yxesjömyren. Kasen förr t, Trollungebyn. Se Trollungebykasen. Kasen t, hmdd Öfse. Se Öfsekasen. Kasen t Tångebyn, Se Livstidskasen. Kasen, t Årbol, Tilda på Kasa Låg ung vid t i Kaseberget å ek. (Kasan å ek fel för Hagen, t.) Skyltat: 40 Kasa. Kasenborg, benämning på dansbana vid t Långkas i Årbol. Se Långkas, t! Katrinerud, för bs el litet t. Myrevarv. 450 m S re i Myrehvarf å ek. Skyltat: 30 Katrinere. Kesaremyren, förr t, Kärr. Kinnhult, förr hus? Famshed. ek (1965). Kjellinetorpet, t i nr 1 Gunnersbyn Klingerud, förr litet t, Nr 2 Båsane. Skyltat: 12 Klingerud. Kolbotten, t å nr 2 Båsane. Kolebotten, bs Gunnersbyn Kolbotten Kolebotten, Lilla, bs Öjerud. Kolebotten, Stora, förr bs i Öjerud. Kolorum, bs Heden. Korinterud, t, Kronoberg. Kristianshage eller Christianshage(n) Se Stommen Halängen.
Krokevasskasen, förr t, senare litet hmd Ränsliden. Kroktjärn, t, Årbol. Se Hajerud. Kroktjärnsudden, t Lundebo. = Udden ek. Kronoberg, gd Kroppetjärn, t Årbol, Se Hajerud. Kroppkärrskasa, t, Årbol. Se Hajerud. Skyltat: 38 Kroppkärrskasa. Krutestommen. St Trollungebyn. Se Källestommen. Kråkerud, förr torp, Båsane. Kullen, förr bebyggelse, ek (1965), Myrevarv. Skyltat: 32 Kullen. Kvarnekroken, t el bs nr 2 Båsane. Kvarnen, bs, Famshed. Kvarnen, toch kvarn vid Hallebäckebäcken. Se Hallersbykvarnen. Kvarnen t Teåker. Kallades även = Kvarnetorpet. Kvarnkasen bs Kabbo. Kvarntorpet förr t Teåker Kallades även = Kvarnen. Kåket, hmd avs från Halängen. Kåket ek. Källestommen, st Trollungebyn. Skyltat: 79 Stommen. Källhultekas, bs Källhult. Källhultkas Kb 1852, kb 1861. Namnet nu ej känt. Källsviketorpet förr t Källsviken. Käringemyren, t Tångebyn. = Myren. Skyltat: 20 Myren Köpegullet, förr t, (två t) Kläppesnäs. Lagmanrud, förr litet t 2 Båsane, Lagmanrud, Lilla, bs å 2 Båsane. Landsbol, förr bebyggelse, Båsane. Skyltat: 16 Landsbol, 17 Landsbol. Larsekvarnen, kvarn å Heden. Liden förr bs Tegen.
Liljerud, t Famshed kb 1852, kb 1861. Linddalen, för t Teåker. Lingerud, förr bebyggelse?, Ränsliden. Se Parken. Lingkvist, t?, Skyltat: 58 Lingkvist. Lisafors, ödegård?, Ränsliden. Livstidskasen, förr torp, Tångebyn. Skyltat: 19 Livstidskasa. Ljusmaden, förr torp, Lundebo, Lomfors, t Grönhult. Skyltat: 67 Lomfors. Lommerud. Förr t Grönhult. Skyltat: Lommerud. Lotsetorpet, t Kläppesnäs. Kallas ofta blott Torpet, Lugnet, bs 1 Berga Lundeboskogen, t, Lundebo. Kallas också bara Skogen. Lyckan, förr bs, hmd Gärdet, Ränsliden. Långkas, fd tp Årbol uppt 1904. Skyltat: 52 Långkas. Lövkas, förr torp, Källhult. Skyltat: 23 Lövkas. Löfsal, Öjerud, se Lövsal torp. Lövnäset, Tegen. Lövsal torp, Öjerud, även stavat Löfsal. Mabacken, t? Tegen? Skyltat: 49 Mabacken. Maden, tp Trollungebyn. Nedt 1904. Malmestommen, st Grönhult. ST ek, = Nordhagen Se detta! Mattes torp, förr lite t i skogen N Damtjärn i Kläppesnäs. Mon, t? Funnebo.. Mossen, förr t, Grönhult. Mossen, t i Kabbo Se Kabbomossen. Mossen, förr litet t. Källhult,
Myrarna, t Teåker, ek.jt. Myren. Myren t Håbolsbyn, Se Paradisemyren. Myren, t el b Kabbo. Se Kabbomyren. Myren, förr t, Kärr. Se Kesaremyren. Myren, förr t till hmd Sand, Kärr. Se Bromyren. Myren, förr bs, Tegen. Se Garverudsmyren. Myren, förr litet t. Teåker. Se Yxesjömyren. Myren, t, Teåker. Myren ek, Kb 1881 (förpantn.) Uppges förr äv ha kallats Ängemaden, kb 1952 (bs), kb 1861. Nu känt blott under namnet Myren. Myren, förr t, Tonbyn. Skyltat: 48 Myren. Myren, t, Tångebyn. Se Käringemyren. Myren, för torp till hmd Nordstugan, Årbol. Nu = Bengterud. Myretorpet, t, Teåker. Se = Yxesjömyren. Månserud, förr torp,? Liane. ek (1965), Månserud ek. Mörteviken, bs, Grönhult. Mörtevika, Nordhagen, Grönhult, äldre benämning på st = Malmstommen. Nordmannerud, Lundebo, annat namn på för tp = Ljusmaden, Nya hemmet, förr t, Funnebo, ek Nybygget, t, Tegen. Se Bygget. Nytorp, förr t, Famshed ek (1965), Nytorp, fd tp Kabbo, uppt 1904:utlagt, kallas Näsevisa, se detta. Nytorp, Halängen, Näsevisan förr t, Kabbo, binamn på Nytorp. Olsjökasen, t Lundebo. Sannolikt vid Stora el Lilla Olsjö. Oxeberget, förr t el bs Tegen. Paradiset, t, Håbolsbyn. Se Paradisemyren. Paradisemyren, t, Håbolsbyn. Myren å ek. Kallas ibland Paradiset.
Parken, förr t, Funnebo. Perstorp, förr t senare hmd, Håbolsbyn. Perstorp, t i Teåker = Övre Hästedalen, se detta.. Pilerud, t Liane. = Piltorpet ek. Vanligen = Piletorpet. Piletorpet, t Liane = Piltorpet. Skyltat: 6 Piltorpet Plåtarna, förr t hmd Ner i stuga, Hallersbyn. Plåten, förr t, Båsane Skyltat: 15 Plåten. Prinserud, förr t, Halängen Skyltat: 2 Prinserud. Prästbol, ska ha funnits st med det namnet. Prästekasen, förr t, Blekan. Skyltat: 31 Prästkasa. Påvelkasen se Fattigkasen, här skrivet Fattigkas. Rahms stuga, Tångebo. Skyltat: 41 Ölebäcken. Rall-Annas stuga, bs Trollungebyn. Skyltat: 68 Rallar Anna. Raskerud, fd torp Famshed. Nu utlagt Se Raskerud, gärde naturnamn. Uppt 1904. Rasketorpet förr t Famshed. Reperud, förr t, Lundebo. Repmyren, t, Lundebo. Se Reperud. Ringetorpet, förr litet t el bs, Årbol. Kallades tidigare = Stugan, Roparudden, t på en udde i Marsjön, glk 37 Ej i ER. Rovan, fd tp Kabbo. Rumpen, förr bs Kabbo. Rönningen t Landsbol, 2 Båsane. Salmon på Rönningen. Rönningen ek. Skyltat: 10 Rönningen. Rörmyren, förr hus?, Båsane. Skyltat: 9 Rörmyren. Rörmyren, förr t, Funnebo
Sand, t Famshed. Sandlycke, t el bs i Trollungebyn. Kallas blott = Lilla Skulan Sexan, banvaktstuga å Liane.. Sjögoanäs, bs el lht Årbol. Se = Sjögonäset, bs! Sjögoakvarnen, kvarn å Årbol. Sjökasen, förr t (förpantn.) Årbol Sjölikasen, Halängen, Sjötorp, förr t, Kabbo Sjöviken, t?, troligen Grönhult Skogen, förr t, Funnebo, ek (1965) Skogen, förr t, nr 1 Gunnersbyn, Skogen ek. Skogen, t, Lundebo. Se Lundeboskogen. Skräddarehagen bs Flathult. Nu skog. Skräddarekarls, t, Årbol, se Hultet. Skäret, hmdd, Ränsliden Skulan, Lilla. Trollungebyn = Sandlycke ek. Skyltat: 21 Lilla Skulan. Skårsdalen, två smärre hmd, Grönhult. Skyltat: 81 Skårsdalen Ola (troligen) och 80 Skårsdalen Anders (troligen) Skårsdalen, bs i Hedan (även hmd i Grönhult). Jan i Sk även på janses. Skorsdalen kb 1852, kb 1861. Skyltat: 80 Skårsdalen Jan (troligen) Sluntom, bs, Flathult. Slätten, t el bs Tegen Skyltat: Slätta. Slättmossen, förr torp, Högebo Skyltat: 4 Slättmossen. Slättmyren, t el bs Högebo. Slättmyra kb 1861. Sannolikt identiskt med =Slättmossen, t. Smed-Magnus litet t el bs Tångebo. Skyltat: 46 Smelyckan. Smens i Kärr, t?, Kärr. Skyltat: 54 Smens i Kärr.
Smocken, bs, Kabbo, Strax NV p i Kappebo å ek. Smok m liten vrå. Småmyrane, tp, Kläppesnäs. Se Lotsetorpet. Smättan, t el bs Kabbo. Smätte, förr torp, Kabbo, ek (1965) = Smättan, t Smätten, bs Heden. Vid sn-gränsen strax S sjön Åklång. Skyltat: 84 Smätta. Snikerud, förr tp, Lapperud, Snörom, förr bs Tångebyn.. Soback, t, Kärr, annat namn för Bromyren. Se detta. Sobäck, t, Kärr, se Suback. Soffi Stensson, t?, Grönhult. Skyltat: 72 Soffi Stensson. Solklinten, h Kabbo, På udden Ö 120.2 å ek. Nytt namn. Staverud, förr t, Lundebo, Stockholm, förr t, Högebo. Skyltat: 18 Stockholm. Stomhagen, t el bs, Kabbo. Jfr Kabbostommen =? Stommen, st, Hallersbyn. Se Uddestommen. Stommen, förr st till Halängen. Se Kristianshage. Stommen, förr st, Heden, se Hedstommen. Stommen, Tegen, Se Tegsstommen. Stommen, förr st, nu hmd, Teåker. Stora maden, Tegen förr t el bs. Strussås, t, Kabbo. Strutsås Strömbergsslätten, t el bs Heden. Skyltat: 83 Strombergered (troligen). Stugan, förr litet t el bs, Årbol. Se Ringetorpet. Stut(e)dalen. Förr litet t till 1 Båsane. Skyltat: 50 Stutdalen. Suback, t, Kärr. Annat namn för Bromyren, se detta. Samma som nedan? Subäck, förr t, Kärr. Skyltat: 29 Subeck.
Sunnamon, förr t, Tångebyn, Sven-Magnus-vrån, förr bs, Kabbo. Svälte, t Lundebo, Sågarna, t Hallersbyn, Jonstorp Sågekasen, förr t, Hallersbyn, Södhagen, t, Trollungebyn. Tegsstommen st och bs, Tegen. 36 Tegsstommen. Tegstorpet, t Tegen. Skyltat: 35 Tegstorpet Tilita, förr möjl t, nr 1 Båsane, Tjolitta godtemplarhus låg på Tångebo,. Man söp och slogs där. Torpet, t Kläppenäs. Se Lotsetorpet. Torpet, t, Tegen, se Tegstorpet. Torpkasen, tp, Funnebo. Kallas Tugga, se detta! Torpängen, förr t Heden. Skyltat: 76 Torpänga. Torvmossen, t, Funnebo. Se Torpkasen. Trollemyren, t. Lundebo. Trollmyren, Trollungebykasan, t, Trollungebyn. Lokalt ofta blott Kasen. Tronserud, förr t, Funnebo. Skyltat: 55 Tronserud. Trångberget, avs fr Berga o Prästbol Tugga litet, t, Funnebo. Se Tuggan. Tuggan, förr t, Funnebo. Se Torpkasen. Tångebo, Gamla, förr hmd, Tångebo. Skyltat: 43 Tångebo. Tångebymyren, t, Tångebyn. Se Käringemyren. Udden, st, Hallersbyn, se Uddestommen. Udden, förr torp, Lundebo, se Kroktjärnsudden. Udden, bss (backstugor) o t, Årbol, Stora Bergängen och Ödegården.
Uddestommen, st, Hallersbyn, kallas ofta Udden, ibland Stommen. Viken, Södra. Bs, Grönhult. Se Mörteviken. Vägtjärnen, förr litet t Liane. Zakrisestugan (Rosell: Sakrisestugan) förr bs Källhult. Skyltat: 53 Zakrisstugan. Yxesjömyren, t, Teåker. Kallades även Myretorpet. Årbolsstommen, förr st, Årbol. Ängemaden, förr t, Teåker. Se Myren. Ängemyren, två t Halängen. Skyltat: 3 Ängemyra (oklart vilken som är utmärkt). Ängemyren, Lilla, förr t, Halängen. Ängemyren, Nedra, t Halängen, Ängemyren, Stora, förr t, Halängen. Ängemyren, Övra, t Halängen, Ängen, förr t, Båsane, se Gladerud. Ängen, hmd, Heden, se Hedängen. Ängen, t, senare hmd, 1 Prästbol Ängkasen, förr t el bs Källhult.. Nu hmd med namnet Kasen. Ödebacken (?) t Tångebo, Ödebacken (?) ek. Se = Örlebäcken, t Öfsekasen, t Trollungebyn. Skyltat: 71 Öfse Kasa. Öfseliserud, förr t Källhult, Öjerudmaden, förr litet t. Öjerud. Öjeremaa. SO vid Elingetj å ek. Sankmark där. Ön, förr t, Famshed, på öa. Ödebacken, se Örlebäcken Ölebäcken, Örlebäcken Örlebäcken, fd t, Tångebo, Skyltat: 42 Ölebäcken. Österrike, förr bebyggelse?, Tegen ek (1965).
- - - Torp uppdelade på gårdar Här är en lista på torpen i Dalskogs socken, uppdelad på gårdar. Berga Bergamyren, förr torp el backstuga, Berga. Bergamyra kyrkoboken 1861. Det är en stor myr, som kanske kallas Bergamyra, men där har veterligen inte bott folk. Lugnet, backstuga 1 Berga C:a 300 m s rg i Bergane å Häradsekonomiska kartan (1890-97). Existerade en kortare tid, omkring 1870-talet, enligt Erland Rosell i Sofi. Men Jag tror att det fanns kvar senare. Johan på Lugnet, Johan Magnusson (1891 1967), ska ha bott där tills stugan brann. Om det stämmer så var huset kvar långt efter 1870-talet. Johan bodde senare i den lilla stugan vid diket bakom järnvägsstationen. Signe Fems stuga, Berga. Stugan låg uppe på berget norr om där vägen till Bäckefors börjar skära genom berget. Signe Fem hette egentligen Signe Johansson (1892-1983). Hon kallades Signe Fem för att hennes pappa varit banvakt på Femman, banvaktsstugan vid Tångebo. Hennes stuga revs (brändes ned) troligen i början på 1980-talet när hon flyttat till Fagerlidshemmet i Dals Rostock Trångberget, avsöndrat fr Berga o Prästbol 1903. jr ej brukligt jfr Bergtränget, naturnamn. Smalt pass kring vägen. Blekan Bleketorp, torp å Blekan, gårdsarkiv 1830, ej känt (Sofi). Bleketorpet finns under Högebo, även med personer, i Dalskogs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13083/A I/3 (1796-1806) Prästekasen, förr torp, Blekan. Ekonomiska kartan (1963), ER Paul på Prästekasa. Prestkasan ek, Prestkasen kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861. Blekan är komministerboställe, även kallat Prästegården. Skyltat: 31 Prästkasa. Enligt Kroppefjällsboken s. 219 var Erik Magnusson torpare på Prästkasen till 1900, Efterträddes av Erland Back. Den siste torparen var Almer Johansson som senare bodde på Årbol stom, nära Bengterud. Båsane, Norra Sofi är ibland svävande om ett torp hör till Norra eller Södra Båsane, men i Sofi verkar 1 Båsane var norra och 2 Båsane beteckna södra Båsane. Här har jag i huvudsak följt uppdelningen i Kroppefjällsboken. Bränningen, ER: förr litet torp till Båsane, Norra Det har nog varit bränt där Vid S i Stutedalstj å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Upptecknat 1904: soldattorp, södra Båsane med Landsbol. Skyltat: 11 Bränningen.
Båsehagen, Västra, förr torp. Båsane Kyrkoboken 1852 (t), kyrkoboken 1861. ligger intill Östra B Båsehagen, Östra, förr torp, Båsane, kyrkoboken dito, ligger intill V B. Området kallas nu Båsehagarna, område hagmark. Stavas i Kroppefjällsboken s. 220 Båsahagen. Dalen, förr torp, senare liten hemmanet, avsöndrat från hemmanet Nordstugan Båsane. Dalen ek, Generalstabskartan (1926). Stugan ligger högt och fint, men mö dalar runtomkring. Skyltat: 24 Dalen. Se Kroppefjällsboken s. 220 för folk. Dammen, förr lägenhet, nr 1 Båsane. Ekonomiska kartan (1963) ER: torp i Båsane, Fredrik på Dammen = Damängen Häradsekonomiska kartan (1890-97).Man hade fördämning för kvarn vid bäcken där. Dammängen, kallades vanligen Dammen. Skyltat: 14 Dammen. Carl Carlsson, f. 1805 i Ör, kom till gården 1855 och bröt upp torpet Dammen. Han levde under klena villkor, enligt hfl. Sonen Fredrik på Dammen var född 1854 och bedrev skomakeri (Kroppefjällsboken s. 220). Dammängen, torp, Båsane, se Dammen, Båsane. Gladers torp, torp, Båsane. Se Gladerud. Gladerud, förr torp, Båsane. Ängen å Häradsekonomiska kartan (1890-97)och Ekonomiska kartan (1963), Gladerud, torp till hemmanet Nordstugan, Båsane. På Gladere. Där bodde en Karl Glader som var glad och pratsam och kunde berätta historier (och en mästare te göra såll.) Kallas även Gladerängen och Gladere. (Torp ca 1880 1910) Kallas oftast Gladerud. Skyltat: 8 Gladerud. Se Åberg se 139-140. Se Kroppefjällsboken s. 220 för folk. Torpet under Båsane bröts av Karl Glader omkring 1880. Han var en arbetsmyra och ville helst klara sig själv så han bar själv hem allt virket till bygget från hygget. Naturligtvis byggde han både ladugården och stugan själv. Karl Glader föddes i Ör 24 september 1836 och var bror till historieberättaren Jacob Glader och korgmakaren Jan Glader. Också Karl var känd som en mycket duktig korgmakare men inte heller med det tillskottet till försörjningen hade hustrun Klara alla dagar mat på bordet så det kunde mätta barnaskaran. Som arrende för torpet gjorde Karl Glader 60 dagsverken om året. Höskörden räckte inte att klara den enda kon över vintern, hon fick utfodras både med ljung och björklöv. Ändå var Glader tvungen att köpa vinterfoder. Förutom av fattigdom prövades familjen av olyckor. En tvåårig dotter fick smuts i ögonen och miste synen på ett öga. Johan, den äldste sonen blev i 20-årsåldern klämd till döds när han körde med häst. Gladers hustru Klara blev bara 52 år gammal, medan Karl dog 1910, 72 år gammal. Då upphörde också torpet, skriver Hjalmar Åberg. (Kroppefjällsboken s.316-318). Gladerängen, torp, Båsane, se Gladerud.
Jan-Peters tomt, backstuga med liten hage, Båsane, Norra. Ca 100 m V vägen, V N i N. Båsane å Häradsekonomiska kartan (1890-97).En Jan-Peter, död omkr 1910, bodde där på gamla dar. Kråkerud, förr torp, Båsane N. ekonomiska kartan (1965), Olle på Kr f 1823. Kråkerud Häradsekonomiska kartan (1890-97).Skyltat: 7 Kråkerud. Åberg, s. 140. Kroppefjällsboken s 220. Kråkerud ligger intill Regineberg, Där bodde Olof Eriksson, f. 1823, han kallades allmänt Olle på Kråkere. Rörmyren, förr hus?, Båsane.Ekonomiska kartan (1963) ER Rör(e)myren, liten hemmanet, 1 Båsane, Rörmyren Häradsekonomiska kartan (1890-97).lh 1855. Ängsmark vid Båsebäcken Sankt och surt. Skyltat: 9 Rörmyren. Stut(e)dalen. Förr litet torp till 1 Båsane. N Stutedalstjärnet å Häradsekonomiska kartan (1890-97).I dal med samma namn. I ett torp där med samma namn skulle di haft en stut. Där ä ett litet tjärn mä ett bratt berg. Stuten gick oppå och ramla i tjärnet. Landsbolstjärnet samma som Stutedalstjärnen. Skyltat: 50 Stutdalen. Tilita, förr möjl torp, nr 1 Båsane, även plats i skogen nära Tilitetjärnet, S Ängen å Häradsekonomiska kartan (1890-97). Härledn ej kändbeboddes av Karl Glader, kallas nu Gladre (Kroppefjällsboken s. 220). Ängen, förr torp, Båsane, se Gladerud. Båsane, Södra, med Landsbol För folk på torpen se Kroppefjällsboken s. 221 Hörnet, förr torp, Båsane. ekonomiska kartan (1965), ER: torp el backstuga å nr 2 Båsane. Lans på Hörnet. I hörnet på ägorna. Även namn på angränsande skogsområde å Källhult. Ligger längst bort i hörnet av ägorna. Skyltat: 26 Hörnet. Karlsonerud, backstuga (backstuga) el torp, nr 2 Båsane. Stina på K. Nära torp Klingerud och Lagmanrud. Anledningen ej känd. Han hette Eriksson, som bodde där. Österut från Klingerud fanns Kalsonere (Kroppefjällsboken s. 221). Klingerud, förr litet torp, Nr 2 Båsane. 200 m SV S i Stutedalstj. Å Häradsekonomiska kartan (1890-97). Allt hördes så väl där. Det klinga långt En Anders Andersson där kalla de visst för Kling. Han hade arbetat på bruket i Bäckefors och kallades Lilla släggan, Lela släga. Skyltat: 12 Klingerud. Kolbotten, torp å nr 2 Båsane, Södra. Enl kyrkoboken 1852. Ej känt. Det är gott om kolebotar i markera. Där bodde torparen Lars Jonasson f. 1803 i Dalskog, hustrun Malin Andersdotter f. 1789 i Högsäter? I kyrkoboken 1841-1846, står nbg 43, kan det vara nybygge 1926? Paret flyttade från Gunnarsnäs 1926. De finns i kyrkoboken1841-1846 1847-1852, kyrkoboken 1852-1956, i kyrkoboken 1856-1861 står Malin bräcklig. I Kyrkoboken 1861-1865 Malin Andersdotter dör 22/7 1864, Lars Jonasson, änkling, bräcklig, Han står kvar som torpare i kyrkoboken 1866-1870 och i
kyrkoboken 1871-1875, i kyrkoboken 1876-1880 står han som inhyses och Kolbotten nämns inte. I nästa kyrkoboken hittar jag honom inte. Kvarnekroken, torp el backstuga nr 2 Båsane, Södra. Quarnkroken kyrkoboken 1852, Qvarnkroken, kyrkoboken 1861, Ca 100 m NV S i S. Båsane. Å Häradsekonomiska kartan (1890-97).förr kvarn där vid bäcken, som går i en krok. Jag kollat: Kyrkoboken 1852-1856, 1856-1861, 1861-1865, finns i innehållsförteckningen. Lagmanrud, förr litet torp 2 Båsane, Ca 250 m N ud i Branterud å Häradsekonomiska kartan (1890-97). Där skulle ha bott en klok lagman, en som hjälpte folk med lagen. Skyltat: 13 Lamanserud (kan vara det nedan, Lagmanrud, Lilla, som är utmärkt). Torpet Lagmannerud innehades bla av Karl Magnus Lundgren, som avled 1920 vid Idala. (Kroppefjällsboken s. 221) Lagmanrud, Lilla, backstuga å 2 Båsane. Vid torp Lagmannerud, - (Där bodde Gripe-Lena). Västerut från Lagmannerud låg Lilla Lagmanerud. Där skulle enligt traditionen en lagman bott, därav namnet. Där bodde gumman Gripe-Lena. Hon skulle varit trollkunnig och kunde bota kreatur. (Kroppefjällsboken s. 221) Landsbol, förr bebyggelse, Båsane. ekonomiska kartan (1965), ER: hemmanet; genom sämjedele utbrutet ur nr 2 Båsane, Södra. Ek, jb 1877, kyrkoboken 1852, 1857, bek, gårdsarkiv 1827, Lansbo lh 1819, Landsbol gårdsarkiv 1827. Intet känt om anledningen till namnet. Skyltat: 16 Landsbol, 17 Landsbol. Plåten, förr torp, Båsane. ekonomiska kartan (1965), Lg under S. Båsane, Etymologi NoB 9, s 153. ER Litet torp el backstuga. på Plåten Vid B i Bråten å Häradsekonomiska kartan (1890-97). En fin, plan tomt med liten stuga. Skyltat: 15 Plåten. Spismuren fanns kvar i början på 1960-talet, kommer jag ihåg. Kan ha bild på den. Se i lilla albumet. (Erland Rosell i Sofi: Bråten i Båsane nog fel på kartan, ska vara Plåten!) Söder om Bäcken låg Plåten där Erik på Plåten bodde. Han var skifferhuggare (Kroppefjällsboken s, 221). Rönningen torp Landsbol, 2 Båsane. Salmon på Rönningen. Rönningen Häradsekonomiska kartan (1890-97).Skyltat: 10 Rönningen. Torper Rönningen till Landsbol låg väster om gårdarna. Där bodde Salomon Olsson, f. 1840 i Bäcke, och hans hustru Johanna (Kroppefjällsboken s. 221). Dansbo Fyran, banvaktsstugan å Dansbo. Bv ek, Generalstabskartan (1926). Det stod siffra på stugan. Famshed Tillhörde den så kallade Vedboräppen, den del av socknen som hörde till Vedbo härad fram till xxx men som i kyrkligt hänseende hörde till Dalskog.
Arons torp, Famshed = Nytorp på Häradsekonomiska kartan (1890-97)karta. Den siste torparen hette Aron, död ca 1910. Braverud, förr torp Famshed. På Bravere, ca 200 m Ö Vägtjärn å ek. Bråtekasen, fd torp, Famshed, även gärde, upptecknat 1904. ER Bråtekaserna, förr torp. I Famshed. På B ca 200 m VNV Vägtjärn. Mitt ute i vilda skogen. Även namn på skogsområde. Famshedön, förr torp, Famshed. Kallas lokalt vanligen Ön, se detta. Kinnhult, förr hus? Famshed. ekonomiska kartan (1965). Kvarnen, backstuga, Famshed. Augusta på Kvarnen 400 m N a i Famshed å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Förr kvarn därintill. Liljerud, torp Famshed kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861. Namnet ej känt. Enligt Bäckeboken s 283 bodde här Anders Nilsson. Nytorp, förr torp, Famshed ekonomiska kartan (1965), även upptecknat 1904, se Nytorp gärde. ER torp el backstuga kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861, namnet föga känt, kallas Arons torp. Enligt Bäckeboken s 283 innehades Nytorp av Anders Andersson. Raskerud, fd torp Famshed. Nu utlagt Se Raskerud, gärde naturnamn. Upptecknat 1904. Rasketorpet förr torp Famshed. Låg enligt uppgift ca 350 m SV N i Nytorp å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Där bodde en torpare som hette Rask. Sand, torp Famshed. På S Sand ek, Generalstabskartan (1926). På en höjd med sandjord. Ön, förr torp, Famshed, på öa. Låg strax N s i Famshed å Häradsekonomiska kartan (1890-97).vid udde, förr ö, genom sjösänkning landfast. Även= Famshedön. - Nu namn på udden. Ej att förväxla med Ön eller Öjerudön (i Öjerud). Flathult Skräddarehagen, backstuga, Flathult. Nu skog. Sluntom, backstuga, Flathult. Låg vid väg, nära en krök. Se Flathult översikt hemmansdelar mm. På torpet Sluntom bodde Anders Larsson. Han gjorde laggkärl och kunde föda några får på torpet (Kroppefjällsboken s. 225). Funnebo Torpet Kvarnkasa är troligen detsamma som Plåten under Båsane (Kroppefjällsboken s. 226).
Funnebostugan, förr torp Funnebo. Kyrkoboken 1852 kyrkoboken 1861. jfr odlingen Stugelyckan (stövalöka fon stavn på kortet) nära Funnebohögen, höjd. På höjden brukade ungdomar samlas. Man tände eldar där. (Sofi). Beboddes av Jon Olofsson (Kroppefjällsboken s. 226). Mon, torp? Funnebo. Mon Generalstabskartan (1926), ej känt. Nya hemmet, förr torp, Funnebo, ekonomiska kartan (1965), Nya Hemmet, kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861. Låg NNV torp Rönningen å Häradsekonomiska kartan (1890-97).(Sofi). Från 1857 och en lång följd av år bodde Jonas Eriksson där (Kroppefjällsboken s. 226). Parken, förr torp, Funnebo. ekonomiska kartan (1965), Johannes på Parken Parken ek, kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861, kyrkoboken 1881, se park dialektorden! torp, senare tre små hemman. Skomakarn i Parken. Man skilde ibland på Norra Parken, Mellanparken och Södra Parken, äv kallat= Lingerud, ekonomiska kartan (1965). Rosell: Förr litet hemmanet, = Parken, Södra. En Johannes, som var född där, kallade sig Ling. En soldat vid namn Ling bodde där. Han vaccinera och slog åder och sånt. Se översikt hemmansdelar i Ränsliden. (kolla om det inte hör till Ränsliden!!! Rörmyren, förr torp, Funnebo ekonomiska kartan (1965), upptecknat 1904 ER: Rör(e)myren torp (Norra) Funnebo. Rörmyren Häradsekonomiska kartan (1890-97) kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861, kyrkoboken 1881 olika stavning. ( I en sank dal. Där går e ma. Dikat och odlat förr, men nu försumpat. ) (Sofi) På gränsen till Bäcke, här bodde Nils Orre och senare Edvin Orre (Kroppefjällsboken s. 226). Skogen, förr torp, Funnebo,Ekonomiska kartan (1963) Torpkasen, torp, Funnebo. Upptecknat 1904: Ek, jt, Torfmossen, kallas Torpkasa och mossen kallas Torpmossen. Rosell: Torpkasen, torp, Funnebo (ek?), kyrkoboken 1881. Nu ej känt. Upptecknat 1904: Torvmossen, torp, numera borta Funnebo. Häradsekonomiska kartan (1890-97) Torfmossen, se Torpkasen. Rosell: Torfmossen Häradsekonomiska kartan (1890-97).Helt okänt. Kallas Tugga, se detta! (Sofi) Torvmossen, torp, Funnebo. Se Torpkasen. (Sofi) Tronserud, förr torp, Funnebo ER: Tronserud ek, kyrkoboken 1881 (torp) kyrkoboken 1852 (backstuga), kyrkoboken 1861. Skyltat: 55 Tronserud. (Sofi). Söder om Rörmyren, här bodde Anders Jansson, f. 1799 i Torrskog, han kallades Tronseregubben (Kroppefjällsboken s. 226). Tugga litet, torp, Funnebo. Se Tuggan. (Sofi) Tuggan, förr torp, Funnebo. Tugga(n) = Torfmossen å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Enl en uppgift även Tugga lite. Se Torpkasen. (Sofi). En Hindrik hade brutit upp torpet. Sonen, snickaren Johannes Hendriksson, bodde där senare (Kroppefjällsboken s. 226).
Grönhult Gubbehagen, t?, Grönhult. Skyltat: 70 Gubbehagen. Jakobackstugaberg eller Stugkasen, Grönhult. Där bodde Jonas Nilsson och senare Jonas Olsson (Kroppefjällsboken s. 228). Lomfors, torp Grönhult. Häradsekonomiska kartan (1890-97). Generalstabskartan (1926). Vid Lomforsbäcken som skummade vit på våren och drev en liten såg, Lomforsesågen. Bäcken kommer från Lomforsetjärnet där det finns gott om lom (smålom). Skyltat: 67 Lomfors. Lommerud. Förr torp Grönhult. Låg vid Lomforstjärnet, ung vid mf i Lomfors å Häradsekonomiska kartan (1890-97). Skyltat: 69 Lommerud. Malmestommen, st Grönhult. ST ek, Stommen nr 455. kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861. F led efter en soldat Malm, som bodde där. Kallades tidigare (1700-tal och början av 1800-tal): = Nordhagen Se detta! (Sofi). Soldatstommen hade som utrotar Båsane, norra och södra, Lunnebo och skattetorpet Skårsdalen. Siste soldaten hette Anders Malm, som efter indelningsverkets upphörande flyttade till Skållerud. (Kroppefjällsboken s. 228). Mossen, förr torp, Grönhult. ekonomiska kartan (1965). Enl upptecknat 1904, binamn på hemmanet Kolebotten, Grönhult. Enl Rosell sammanslaget med hemmanet Kolebotten. Mörteviken, backstuga, Grönhult. Mörtevika, gårdsarkivet 1802, Wikstugan. Dito 1873. Mörteviken dito 1840 (Viken Dito 1841?) Beläget cirka 300 m N L i Lomfors å ek, nära en åker och vik med samma namn. Kallas ibland Södra Viken. På sunare vika. Jfr Viken hemmanet. (Sofi). Mörteviken eller Viken står antecknat som utbygge utur gården. Josef Andersson bodde som torpare där och hans efterträdare hette Gustaf Larsson (Kroppefjällsboken s. 228). Nordhagen, Grönhult, äldre benämning på st = Malmstommen. Beläget längst i norr å ägorna. Sjöviken, t?, troligen Grönhult på gränsen till Heden, vid Åklångs södra ände, Skyltat: 85 Sjöviken. Svårt att se på kartan var exakt torpet ligger. Inga andra uppgifter än att det är utmärkt med skyltl Skårsdalen, två smärre hemmanet, Grönhult. Ligger nära den markanta dalen (förkastningsspricka) och odlingen Skårsdalen eller Dalen. F d Torp upptecknat 1904. Skyltat: 81 Skårsdalen Ola (troligen) och 80 Skårsdalen Anders (troligen) Soffi Stensson, t?, Grönhult. Skyltat: 72 Soffi Stensson. Stugkasen, Grönhult, se Jakobackstugaberg. Viken, Södra. Backstuga, Grönhult. Se Mörteviken. Gunnersbyn
Kjellinetorpet, torp i nr 1 Gunnersbyn C:a 500 m NNV torp i Tonebyn å Häradsekonomiska kartan (1890-97).F.led sannolikt familjenamnet Kjellin, sedan generationer knutet till 1 Famshed. Skyltat: 47 Kjellinetorpet. (Sofi). Kolebotten, backstuga Gunnersbyn Kolbotten kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861. Låg i skogen SV G i Gunnesbyn å Häradsekonomiska kartan (1890-97) vid gränsen till 1 Tonbyn. (Sofi). Kyrkoboken 47- Skogen, förr torp, nr 1 Gunnersbyn, Skogen ek. Hallersbyn Berget, förr backstuga vid Tomterna vid hemmanet Framme, Hallersbyn. (Sofi). Dammyren, förpantn Hallersbyn. Janne på D Dammyren ek, Dam-myren Häradsekonomiska kartan (1890-97) 1875. Även namn på myrodling. Nära ST å ek, SV Funnebo tj (Sofi). Söder om Hallebäck låg Dammyren. Det var en förpantning som innehades av kolaren Janne på Dammyra". Hustrun hette Britta och hennes fader skall ha odlat upp Dammyran. Jannes son Frans var den siste på torpet (Kroppefjällsboken s. 232). Hallersbykvarnen, kvarn o torp vid Hallebäckyrkobokenäcken. Hallersbyn. Lokalt ofta Kvarnen. Kvarna (Sofi). Vid Hallersbyns kvarn låg torpet "Kvarna". Kvarnen vid torpet inköptes 1877 av Johannes Fors, vars son Henning senare drev kvarnrörelse (Kroppefjällsboken s. 232). Hammeln, (Hammel, Hamel), två torp, Hallersbyn, ek, Kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1875 Hammele skiftet lh 1875, Hamleskiftet lh 1876, 1875. Hamel, m, tvärslå framför vagn, slåttermaskin ed, på vilken skacklarna sitter fästade. Anledningen till namnet är oklar. Ligger mitt för sjön (Ärve) liksom hammelen framför vagnen. det går in en långsmal vik på båda sidor, precis som skacklarna från hammeln. Jfr Hamlestycket, åker! Hammel, förr torp, Hallersbyn. Hammel, torp på ett näs i St Ärven Geologiska kartan (1870) 37. ekonomiska kartan (1965). Upptecknat 1904: Hammel, hus Hallersbyn, självägd stuga (Sofi). Vid norra delen av Ärven låg två torp med namnet Hammeln. På det östra av dem bodde Petter Olsson, f. 1840. Han bröt upp torpet. Hans son Johan var den sista torparen. På västra torpet bodde August. (Kroppefjällsboken s. 232) HFL 1742, Hammeln. Engmyren, torp, se Ängemyren Jonstorp, torp, Hallersbyn. Se Sågarna. Kvarna, se Hallersbykvarnen. Kvarnen, se Hallersbykvarnen.
Kvarnen, torp och kvarn Hallersbyn, vid Hallebäckebäcken. Se Hallersbykvarnen. Plåtarna, förr torp hemmanet Ner i stuga, Hallersbyn. 1 000 m S D i Dammyren å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Nu namn på litet skogsområde. Stommen, st, Hallersbyn. Se Uddestommen. Sågarna, torp Hallersbyn, Jonstorp kallas Sågera. ER = Jonstorp å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Namnet anses påfallande, ligger relativt långt från Hallersby-sågen. Jonstorp Häradsekonomiska kartan (1890-97).Namnet känt såsom kartnamn. Kallas alltid blott Sågarna (Sågara) (Sofi). Söder om torpet Sågkasen låg Jonstorp. Även kallat "Sågera". Johannes Nilsson, f. 1828, hade odlat upp torpet. Hans hustru Anna dog 1895. Johannes var mycket intresserad av fiske. Siste torparen var Ludvig Johannesson, f. 1864. Han flyttade 1906 till Heden. (Kroppefjällsboken s. 232) Sågekasen, förr torp, Hallersbyn, ekonomiska kartan (1965), upptecknat 1904. ER Såg(e)kasen torp till hemmanet Väst i stugan, Hallersbyn. Sågkasen ek, kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861 Med e. Lh 1875. Torpet Sågkasen lh 1876. Rel nära Hallersbysågen, såg (Sofi). Sågkasen beboddes av Johannes, som tillverkade plogar. Nästa torpare var Aron Eriksson, f. 1838. Den siste som innehade Sågkasen var Gustaf Stensson. (Kroppefjällsboken s. 232) Udden, st, Hallersbyn, se Uddestommen. Uddestommen, st, Hallersbyn, kallas ofta Udden, ibland Stommen. ST å Häradsekonomiska kartan (1890-97, kyrkoboken 1852 (No 456), kyrkoboken 1861, Ekonomiska kartan (1963). På ett näs, vid uddar. Sannolikt identiskt med torp Wikudden, lh 1876. Nära en djup vik av sjön Ränn, kallad Uddeviken (strax SO n i Udden å Häradsekonomiska kartan (1890-97). F led efter st Udden eller Uddestommen). Soldatstommen Udden hade 456 i regementsnummer. Utrotar vorongårdarna Lunnebo och Ränsliden. Siste soldaten Otto Hallberg. Han flyttade 1906 till Ränsliden och dog 1934. (Kroppefjällsboken s. 232) Hallersbyns soldattorp. Enligt ett mejl till mig 2015-09-09 mig finns där en aluminiumskylt på en armeringsjärnstång med texten: 168 UDDEN ST NO 456 Position: SWEREF 99 TM N=6525749 E=346579 WGS84 N58 50.651' E12 20.469' Mejlaren skriver: Där föddes min farmors mor Betty Munter 1859. Ser även att på Hammeln står det två torp i listan. Det får mig att undra om soldattorpet också kallades Hammeln för min far sa att Betty var från Hammeln. Kanske han sa i närheten av Hammeln. Halängen
Aspelund, torp Halängen, kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861, ej upptecknat eller känt. Branterud, förr torp, Halängen, ekonomiska kartan (1965). Se Branterud, torp, Högebo, nedan. Högen torp Halängen. Högen kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861. Ej känt. Enl uppgift = Nedra el Lilla Ängemyren, torp. Höjden, förr torp, Halängen, Låg enligt uppgift N hemmanet Kåket. Kristianshage eller Christianshage(n) Enligt detta är Christierns Hage en stom: Jämför man listan på soldater för Soldattorp 1038 Halängen i Bäckeboken, s 509, med husförhörslängder så stämmer namnen för bra, för att det ska vara något annat ställe än Stommen Halängen. (Men om jag fattat rätt i så fall ska ligga på Kronobergs ägor.) Enligt Bäckeboken s 509 var Kristianshage soldattorp 1038 under Halängen rote, med hjälprotar Källsviken, Sjöliane och Tomterås eller Kronoberg. I boken finns förteckning på alla soldater. Jag har kollat i husförhörslängderna och 1743, 1747, 1748, 1749, 1751, 1752, 1755 ända till 1811-1815 nämns Kristianshage i registret. Så nog är Kristianshage samma som Halängen Stom. Och på Häradsekonomiska kartan 1890-97 är det tydligt att det ställe som är utmärkt med ST är Lisa på Stommens ställe (Elisabet Elioasson, född Karlsson (1924-2013). Se Stommen Halängen. Kåket, hemmanet avsöndrat från Halängen. Kåket ek. Prinserud, förr torp, HalängenEkonomiska kartan (1963) ER förr torp Liane. Prinsere. Vid i i Liane å ek.( Före min tid, medd 75 år.) Anl till f led ej känd. Skyltat: 2 Prinserud. Stommen, förr st till Halängen. Stommen kyrkoboken 1852 (No 1038), kyrkoboken 1861. Se Kristianshage. Ängemyren, två torp Halängen, Johan på Ängemyra. Engmyren kyrkoboken 1881. Kallades Övra, resp Nedra eller Stora resp Lilla Ängemyren. Skyltat: 3 Ängemyra (oklart vilken som är utmärkt). Ett av torpen kvar till 1915, det andra verkar ha upphört cirka 1900. /Obs borde vara möjligt att följa vilket av torpen som fanns kvar längst genom att följa vilka torpare som tar vid efter varandra, se Dalskogs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, Högen resp Öfra Ängemyra./ Ängemyren, Lilla, förr torp, Halängen. Ekonomiska kartan (1963) ER: Vid ng i Halängen å Häradsekonomiska kartan (1890-97).(Lokaliseringen ej helt säker, Kallades förr enl uppgift - = Högen. Senare även Nedra Ängemyren. Ängemyren, Nedra, torp Halängen, kallades ursprungligen enl uppgift Högen, Senare vanligen Lilla Ängemyren. Ängemyren, Stora, förr torp, Halängen.Ekonomiska kartan (1963) = Ängemyren, Övra.
Ängemyren, Övra, torp Halängen, Ängemyren Öfra kyrkoboken 1861, Öfre Ängemyra kyrkoboken 1852. ca 500 m N ä i Halängen å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Kallades senare vanligen Stora Ängemyren. Hedan, nyare stavning Heden Skårsdalen, backstuga i Hedan (även hemmanet i Grönhult). Jan i Sk även på janses. Skorsdalen kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861. Skyltat: 80 Skårsdalen Jan (troligen) Larsekvarnen, kvarn å Heden. Ca 700 m NV e i Hedan å Häradsekonomiska kartan (1890-97).F. led efter en Lars, som hade en hemmanet i Heden på 1800- talet. Jfr Larsebäcken! Hedstommen, förr stuga, förr st, Heden, ekonomiska kartan (1965), ST ek, Stommen kyrkoboken 1861, Stommen No 451, kyrkoboken 1852 (Soldaten hette Heder.) Skyltat: 79 Stommen. Hedängen, hemmanet, Heden. Ängen ek, Lokalt ofta blott Ängen. Ligger norr utanför byn. Skyltat: 77 Heänga Kolorum, backstuga Heden. låg på janses i?. Di var ovänner där och de ble alltid bråk och fiendskap. Därför kalla di det väl så. Smätten, backstuga Heden. Vid sn-gränsen strax S sjön Åklång. Smaet f hörn, vrå. Ligger under Köttkullen Skyltat: 84 Smätta. Stommen, förr st, Heden, se Hedstommen. Strömbergsslätten. torp el backstuga Heden. Vid vägen N a i Skårsdalen å Häradsekonomiska kartan (1890-97).En gammal målare, Strömberg, bodde där på 1800-talet. Nu namn på odling. Skyltat: 83 Strombergered (troligen). Torpängen, förr torp Heden. Ca 750 m VNV H i Heden å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Nu namn på odling. Skyltat: 76 Torpänga. Ängen, hemmanet, Heden, se Hedängen. Håbolsbyn Dalen, backstuga, Håbolsbyn. Strax N H i Håbolsbyn å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Kallades oftast Dalestugan. Stod på en höjd vid en dal (en dale). Nu borta. Bygdevägen där kallades åpa dan, fonetisk skrift. Troligen samma som Dalestugan. Dalestugan se Dalen Håbolsbyn. Myren torp Håbolsbyn, Se Paradisemyren. Paradiset, torp, Håbolsbyn. Se Paradisemyren.
Paradisemyren, torp, Håbolsbyn. Myren å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Kallas ibland Paradiset. Perstorp, förr torp senare hemmanet, Håbolsbyn. Perstorp Häradsekonomiska kartan (1890-97) Generalstabskartan (1926). kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861 (med ä) Högebo Branterud, torp, Högebo, Brantere beboddes sist av en Olle Brant, 1836 1904. Häradsekonomiska kartan (1890-97).Även upptecknat 1904. Troligen samma som ovan, markeringen påekonomiska kartan (1963)inte distinkt. Skyltat: 5 Branterud. Bäckenäset, torp, Högebo. Kyrkoboken 1852 kyrkoboken 1861. Ej känt. Gladkas, fd torp, Högebo upptecknat 1904 Glakas ER: Vid H i Högebo å ek. Högebostugan Dalskogs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13083/A I/5 (1811-1815) Dalskogs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13083/A I/4 (1806-1811) Högstorp (överstruket i husförhörslängden). Dalskogs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13083/A I/4 (1806-1811) Slättmossen, förr torp, Högebo, ekonomiska kartan (1965), upptecknat 1904. ER Strax N atj i Bergatj å ek, vid en mosse. (= Slättmyra kyrkoboken 1861?). Skyltat: 4 Slättmossen. Slättmyren, torp el backstuga Högebo. Slättmyra Kyrkoboken 1861. Sannolikt identiskt med =Slättmossen, torp. Stockholm, förr torp, Högebo, ekonomiska kartan (1965), Stockholm ek, Generalstabskartan (1926), Kyrkoboken 1881. (Delvis å Landsbol Nedlagt 1925.) Skyltat: 18 Stockholm. Stommen, förr st, Högebo. Tveksamt om det funnits. Soldaten Anders Båsfeldt f 1786 i Tisselskog, anges i husförhörslängden 1815-1820 som inflyttad till Högebo från soldatstommen Udden. Båsfeld står som bräcklig och Stommen är inte nämnd. Anteckningen om stommen finns i husförhörslängden 1820-1825 men är överstruken. /Undrar om detta kan vara en felskrivning i husförhörslängden, och att prästen rättat det i efterskott./ Trallerud, torp under Högebo. Nämnt i Dalskogs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, (1789-1794), (1811-1815) och (1806-1811). Kabbo Blommerud, torp Kabbo. Enligt uppgift uppbrutet av en soldat Sven Blom, död 1872. Jonas Blom bodde där Blomjonas bodde där även upptecknat som förr torp 1904.
Famshed, Lilla, förr torp, Kabbo, Kyrkoboken 1852 Kyrkoboken 1861. Allmänt känt såsom namn på odling och strandparti. Strax N svi i Källsviken å Häradsekonomiska kartan (1890-97). Grönkas, förr torp, Kabbo.Ekonomiska kartan (1963)Grönkas, fd torp Kabbo. Sjötorp? utlagt, nedtecknat 1904. ER: Rove-skomakarn på Grönkas. Häradsekonomiska kartan (1890-97) Kyrkoboken 1852, Kyrkoboken 1861, Grönt och fint där, växte nog bra. Höljekasen, förr st (soldattorp), Kabbo. Höljekasan Häradsekonomiska kartan (1890-97), Höljekasen Kyrkoboken 1852, Kyrkoboken 1861. Höljekas, gårdsarkiv 1827. Beläget nära hemmanet Höljen vid sjön Höljen i Örs sn. Kabbomossen, torp, Kabbo. Jan på mösa. Mossen Häradsekonomiska kartan (1890-97).En stor mosse, Kabbomossen, därintill. Kallas även Mossen. (Torpet nedlagt 1909.) Kabbomyren, torp, Kabbo, ut på Myra. Generalstabskartan (1926), Ofta blott Myren. Myran ek, kv 1852 (backstuga), kyrkoboken 1861. Kabbomyren Generalstabskartan (1926). Ligger sankt. Kabbostommen, förr st, Kabbo. ST Häradsekonomiska kartan (1890-97). Stomen Nr 454, kyrkoboken 1852, Stommen kyrkoboken 1861, Generalstabskartan (1926)(De senare avser möjligen Höljekasen.) Kasen, förr backstuga el litet torp. Kabbo. Vid p i Kappebo å Häradsekonomiska kartan (1890-97). Kvarnkasen backstuga Kabbo. Quarnkasen kyrkoboken 1852, Qvarnkasen kyrkoboken 1851, Föga känt. Förmodas ha legat vid en kvarn nära Kabbosjön vid torp Grönkas. Mossen, torp i Kabbo Se Kabbomossen. Myren, torp el b Kabbo. Se Kabbomyren. Nytorp, fd torp Kabbo, upptecknat 1904:utlagt, kallas Näsevisa, se detta. Näsevisan förr torp, Kabbo, binamn på Nytorp. Ekonomiska kartan (1963), 1904. ER Petter o Maja på Näsevisan = Nytorp å Häradsekonomiska kartan (1890-97). Det var väl någon som var näsevis, som bodde där förmodas som namnförklaring. Rovan, fd torp Kabbo. Utlagt upptecknat 1904. ER Johannes på Rova Rofvan Häradsekonomiska kartan (1890-97)./rovaskomakarn på torp Grönkas kom från torp Rovan/ Man har nog odlat rovor där Där är svartjord, lämplig för ändamålet. Rumpen, förr backstuga Kabbo. Låg enl uppgift innanför Rumpelanden, litet strandparti med bergklintar vid Kabbosjön. NV K i Kappebosjön å Häradsekonomiska kartan (1890-97).F led efter backstuga Rumpen därinnanför.
Sjötorp, förr torp, KabboEkonomiska kartan (1963) utlagt upptecknat 1904. ER torp el backstuga Kabbo. i Sjötorp. Sjötorp Ek, kyrkoboken 1852 (backstuga), kyrkoboken 1861. Förr 2-3 backstuga där, ca 150 m från Kabbosjön Smocken, backstuga, Kabbo, Strax NV p i Kappebo å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Smok m liten vrå. Smättan, torp el backstuga Kabbo. Smätte ek, Smätta kyrkoboken 1861. Ligger liksom i en kil mellan berg Det är liksom e smätte mellan bägge bergen. jfr smaet m smalt rum. Smätte, förr torp, Kabbo,Ekonomiska kartan (1963)= Smättan, t Solklinten, h Kabbo, På udden Ö 120.2 å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Nytt namn. Stomhagen, torp el backstuga, Kabbo. Stomhagen kyrkoboken 1852, kyrkoboken 1861, ej känt Jfr Kabbostommen =? Strussås, torp, Kabbo. Strutsås kyrkoboken 1852 (backstuga), kyrkoboken 1861. Nära en höjd med samma namn. Sven-Magnus-vrån, förr backstuga, Kabbo. Ca 300 m S Ka i Kabbo å ek, vid Snöromebäcken (Strax Ö bäcken). En Sven-Magnus bodde där på 1890-talet. Äv kallad = Sven-Magnus-maden. Kläppesnäs Köpegullet, förr torp. (två t) Kläppesnäs. Häradsekonomiska kartan (1890-97) Generalstabskartan (1926). Anledningen till namnet ej känd. Lotsetorpet, torp Kläppesnäs. Kallas ofta blott Torpet, oftast Lotsetorpet. Torpet blev uppbrutet (enl uppgift 1854) av en Anders Blom, som varit eller senare blev anställd som lots på Vänern. Upptecknat 1904: Småmyrane, torp, Kläppesnäs. Rosell: Små myrar vid torp. Småmyrarne å Häradsekonomiska kartan (1890-97).Namnet ej känt. Mattes torp, förr litet torp i skogen N Damtjärn i Kläppesnäs. En Mattes började bryta där. Småmyrane, torp, Kläppesnäs. Se Lotsetorpet. Torpet, torp Kläppesnäs. Se Lotsetorpet. Kopparebol Dammen, fd torp Kopparebol, upptecknat 1904. ER: Anna på Dammen Dammen Häradsekonomiska kartan (1890-97).En myr, som de odlade, vid bäck. Man dämde upp där för kvarn å Heden. Skyltat: 78 Dammen.