Elnätet är en viktig samhällsbärare

Nätrapport 2013

Elnätet är en viktig samhällsbärare Elnätet är en viktig samhällsbärare 1 Från eld till el på 100 år 2 Elmarknaden 4 Miljarder för att säkra elnäten 6 I storstad och på landsbygd 8 Fortum framtidssäkrar elnäten 9 Elnätet ger jobb 10 Kortare avbrott och snabb information 12 Mot ljusare tider 14 Fortums elnätsområden 16 El är idag en självklarhet för oss svenskar. Vårt samhälle är i allt högre grad beroende av el. Det svenska elnätet är ett av de mest tillförlitliga i världen. Men i takt med att vårt samhälle blir alltmer elektrifierat ökar också kraven på tillförlitlighet. Elnätsanläggningarna förväntas fungera i 40 år och med tanke på hur användningen av el förändras så har kraven också ökat på ett helt annat sätt än man förutsåg för 20, 30 eller 40 år sedan. Även kundernas vilja att betala för att el alltid ska vara tillgängligt har ökat under de senaste 20 åren. Leveranssäkerheten har varit ett av de viktigaste utvecklingsområdena sedan 1990-talet, men stormen Gudrun 2005 ändrade förutsättningarna radikalt. En storm med sådana konsekvenser på skogen fanns inte med i riskbedömningarna. Vi startade projektet SäkraNät under 2005. Målet med detta projekt, som är det mest omfattande infrastrukturprojektet i Fortums historia, är att både säkra tillförlitligheten i dagens elnät och att samtidigt förbereda elnätet för framtidens krav. De närmaste decennierna står världen och Sverige inför ett historiskt teknikskifte. Skiftet handlar om övergången till allt mer sol-, vind- och vattenkraft, och till att elen i allt högre utsträckning produceras lokalt. I vissa fall blir konsumenten samtidigt producent. Detta ställer helt nya krav på elnätet. Det måste vara mer flexibelt och fungera i bägge riktningarna, för att vissa dagar ta emot lokalproducerad överskottsel och andra dagar förmedla tilläggsel från mer långväga kraftverk. Detta är en stor omställning, och den är en del av den positiva framtidsvision som vi på Fortum kallar för Solekonomi. Solekonomin innebär att praktiskt taget all energi ska produceras miljövänligt och härstamma från källor som direkt eller indirekt baserar sig på solen. Men om solekonomin ska bli verklighet måste vi börja nu, och vi måste fatta de viktiga besluten redan idag. Det elnät vi bygger idag är avgörande för hur vårt energisystem fungerar i framtiden. Mot ljusare tider! Johan Lindehag, ansvarig Fortums elnät. 156000 km elnät i Norden. Följ Fortum Sverige på Twitter (@FortumSverige) Facebook (Fortum Sverige)

2 NÄTRAPPORT FRÅN ELD TILL EL PÅ 100 ÅR NÄTRAPPORT FRÅN ELD TILL EL PÅ 100 ÅR 3 Från eld till el på 100 år Den ökande användningen av el i kombination med digitaliseringen av samhället har gjort att vi är allt mer beroende av en jämn tillgång på el. Elen är en grundförutsättning för att vår vardag ska fungera. I takt med digitaliseringen av vårt samhälle har vårt elbehov stigit kraftigt. Elförbrukningen har ökat framförallt i hushållen, där tv-apparater, datorer och mobiltelefoner står för den största ökningen. Också ett kort elavbrott kan få stora konsekvenser. Det började med tusen glödlampor Det är inte mer än cirka 130 år sedan elen på allvar kom till Sverige. Det första elektricitetsverket i Sverige uppfördes 1884 i Göteborg. Det levererade ström till knappt 1000 glödlampor, som mestadels fanns i butiker och restauranger. Stockholm fick sitt första elektricitetsverk år 1892, då det statsägda Brunkebergsverket uppfördes. Ett av problemen med användningen av el var till att börja med att det var svårt att överföra den. El är ju en färskvara och ingenting som kan lagras längre tider. Mycket av energin gick förlorad i transporten. Det var till slut en svensk uppfinning som rådde bot på problemet. Lösningen var att övergå från likström till trefas växelström. Jonas Wenström och Ernst Danielsson konstruerade världens första kommersiella kraftöverföring med det så kallade trefassystemet mellan Hällsjöns vattenfall och gruvsamhället Energianvändning per område (Twh) 80 70 60 50 40 30 Grängesberg i Bergslagen. Äntligen kunde produktionen ske längre ifrån konsumenterna av elen. Stockholmarna var några av de första som fick dra nytta av uppfinningen då man från och med 1918 kunde överföra energi längs med en nästan 133 km lång kabel från vattenkraftverket i Untra till Värtaelverket. Sedan gick allt väldigt snabbt. År 1924 hade redan 80% av de svenska hushållen tillgång till el. En ökning på 130% på fyrtio år Vår elanvändning har fortsatt att stiga i takt med att allt fler av våra apparater hemma och på jobbet drivs av el. De senaste fyrtio åren har el användningen ökat med över 130%. Sam - tidigt har befolkningen ökat med cirka 17%. Mest ökar hushållens användning av el. De svenska hemmen använder idag 250% mer el än för fyrtio år sedan. Motsvarande siffra för industrin är knappa 60%. Dessa siffror ger en tydlig bild av att våra hus håll blir allt mer beroende av el, vilket också ökar kravet på säkra elleveranser. Industri Bostäder och service Sammanlagda elanvändningen 1970 63,5 TWh 2010 146,8 TWh 131,2% > från 1970 Bostäder och service 1970 22,0 TWh 2010 76,8 TWh 249,1% > från 1970 Industri 1970 33,0 TWh 2010 52,4 TWh 58,8% > från 1970 Befolkningsökning 1970 8 081 229 2010 9 415 570 16,5% > från 1970 Andel förnybar energianvändning i Sverige uttryckt i procent 1990 33% 2009 47% en ökning med 14% Elhistoria i korta drag 1880-talet Thomas Alva Edison bildar The Edison Electric Lighting Company och börjar utveckla tekniken för elektrisk belysning. 1884 Det första elektricitetsverket byggs i Sverige. Det försörjer 1000 glödlampor med ström i Göteborg. 1885 I Härnösand uppförs det första kommunala elektricitetsverket. 1892 Det statsägda Brunkebergsverket invigs i Stockholm. 1893 Världens första kommersiella kraftöverföring enligt trefassystemet sätts i drift mellan Hällsjöns vattenfall och gruvsamhället Gränges, trefas växelström är en svensk uppfinning! 1921 Sveriges första stamlinje etableras mellan Trollhättan och Västerås. 1924 80% av de svenska bostäderna har elektriskt ljus. 20 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 >> Stockholm Globe Arenas. Foto: Stefan Sjödin

4 NÄTRAPPORT elmarknaden NÄTRAPPORT elmarknaden 5 Elmarknaden I Sverige har elmarknaden varit avreglerad sedan 1996. Det innebär i korthet att du som kund kan välja elleverantör fritt, medan själva överföringen av el sker via det lokala elnätsbolaget. Elnätsbolaget har så kallat naturligt monopol, och för att skydda kunderna övervakar och styr Energimarknadsinspektionen elnätsbolagen och deras verksamhet. Elnätbolagets roll Elnätsbolaget har två huvudroller på marknaden, dels att säkerställa överföringen av el med god kvalitet och dels att se till att den konkurrensutsatta delen av marknaden fungerar: Mäta överförd el för varje kund och producent. Hålla reda på vilken balansansvarig/elleverantör som varje kund har valt. Rapportera information såsom mätvärden med mera till de berörda aktörerna. Ett tydligt regelverk styr detta liksom kravet på legal åtskillnad från elhandels- och elproduktionsverksamhet i en koncern. Elnätsavgiften som du som kund betalar täcker kostnaderna för både själva elnätet och marknadsaktiviteterna. Ett elnät i tre nivåer Vårt elnät är uppbyggt ungefär på samma sätt som ett vägnät. Det består av tre nivåer stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet är motorvägarna som transporterar ut de stora mängderna från kraftverken och ut i landet. I stamnäten överförs elenergi med hög spänning. Vid lämpliga knutpunkter ute i landet transformeras elenergin till lägre spänning och till de så kallade regionala elnäten. Slutligen har vi de lokala elnäten som finns närmast kunden. Stamnätet är nationellt och ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät. De regionala elnäten ägs av ett fåtal företag, medan lokalnäten har ett hundratal ägare. Fortum äger både regionnät och lokalnät. Utbyggnaden av vattenkraften som inleddes vid sekelskiftet krävde ett effektivare stamnät som skulle transportera elenergi från kraftverken. Idag består stamnätet av 15000 km högspänningsledningar. Ledningarna närmast de större kraftverken är så kallade högspänningsledningar och ingår i stamnätet. Här har elektriciteten en mycket hög spänning, 400kV eller 220kV. Elektriciteten transporteras långa avstånd i stamnätet för att sedan ledas vidare i regionnätens ledningar. Innan elen förs in i regionnätet har den transformerats till regionnätets nivå 30 till 200kV. Elintensiva industrier som smältverk och pappersbruk får oftast sin el direkt från regionnätet. De lokala elnätet, 10 eller 20kV, tar vid efter regionnäten och skickar elektriciteten vidare till mindre industrier, hushåll och övriga användare. Innan elen når våra vägguttag har den stegvis transformerats till 400/230 Volt, vilket är den spänning vi har i våra hem. New York Peking >> 13 varv runt jorden. Det svenska elnätet är 54 500 mil långt. Det motsvarar 13,6 varv runt jorden. Eller 25 resor tur och retur mellan New York och Peking. << Foto: Eddie Granlund

6 NÄTRAPPORT MILJARDER FÖR ATT SÄKRA ELNÄTEn NÄTRAPPORT MILJARDER FÖR ATT SÄKRA ELNÄTEn 7 Miljarder för att säkra elnäten Fortums långsiktiga arbete med att jämna ut de regionala skillnaderna i leveranssäkerhet har gett resultat. Den genomsnittliga avbrottstiden för oplanerade avbrott i våra landbygdsområden har halverats sedan början av 2000-talet. Men arbetet fortsätter. Fortum arbetar fortlöpande med att säkra elnätets tillförlitlighet både på regional och lokal nivå. Den överlägset vanligaste orsaken till strömavbrott är väderrelaterade fenomen. Det kan vara åska, hårda vindar eller tung snö som leder till att träd och grenar faller ned på ledningarna. På andra plats kommer teknikfel och på tredje grävning, trafik och trädfällning. På landsbygden är det mest vädret som ställer till problem medan det i tätorterna främst är olika byggprojekt och avgrävning av kablar som är orsaken till störningar. Då de väderrelaterade riskerna utgör det största problemet har Fortum valt att främst fokusera på åtgärder som minimerar denna typ av skador. Inom ramen för SäkraNät-programmet har Fortum vädersäkrat cirka 6000 km kabel. Fortum säkrar lokalnäten Fortums SäkraNät-program lanserades år 2005 med målet att halvera den genomsnittliga avbrottstiden i lokalnäten för de kunder som är mest utsatta för störningar. Det målet har redan uppnåtts, men arbetet för att förbättra de lokala elnäten fortsätter. Nu har vi en genomsnittlig leveranssäkerhet på 99,98%, vilket betyder att genomsnittskunden har ström 99,98% av tiden, eller 8758,2 timmar av årets 8760 timmar. Men i dagens elberoende samhälle blir vi alltmer känsliga för avbrott. Det är också viktigt att komma ihåg att det här är en genomsnittlig siffra. Vissa kunder har aldrig strömavbrott, medan andra har det oftare, säger Anders Öberg, ansvarig för lokalnätet på landsbygden. Extrema väderförhållanden, som stormen Dagmar år 2011, är elnätets största fiende. Hårda vindar gör att träd faller över elledningarna vilket leder till kortslutning eller slår av dem. Vid extrema väderförhållanden är det många träd som faller och det kan vara svårt att hinna ut och reparera alla skador snabbt. Därför arbetar Fortum med att vädersäkra ledningarna. Det enklaste sättet är att helt enkelt gräva ner kablarna. Men det fungerar inte alltid på grund av terrängen eller andra skäl. Ett alternativ är att byta ut oisolerad luftledning mot isolerad luftledning som bättre kan stå emot väder och vind och till och med fallande träd. Att bredda lednings gatorna är det billigaste sättet men är ofta svårt att få tillstånd för. Parallellt med SäkraNät-programmet arbetar vi även med att bygga ut våra existerande elnät, framför allt i Stockholm men också i andra områden med stark befolkningstillväxt, berättar Anders Öberg. Bättre regionnät Parallellt med satsningen på lokalnäten arbetar Fortum med att förbättra regionnäten. Utmaningen på regionnätet är att minska risken för långa Det här gör Fortum för att säkra elnäten För ökad leveranssäkerhet arbetar Fortum i SäkraNät-programmet med fyra olika typer av åtgärder: Gräver ned kablar. Isolerar luftledningar. Breddar området runt elledningarna genom att röja träd. Automatiserar elnätet, till exempel genom att installera fler fjärrstyrda frånskiljare som kan dirigera om elen och korta ned avbrottstiderna. strömavbrott som påverkar många kunder eller hela samhällen samtidigt. Regionnäten är viktiga för industrin, men också en förutsättning för att man exempelvis ska kunna bygga ut vindkraften. När det gäller regionnäten har Fortum arbetat med ett projekt för att kartlägga så kallade kritiska anläggningsdelar. Det handlar om att göra en riskbedömning av anläggningar vad gäller sannolikhet och konsekvenser för långa avbrott. Exempel på förbättringar är att komplettera med extra transformatorer som reserv eller att byta ut Fortums investeringar i elnätet 2005 2012 (miljoner svenska kronor) 2000 1500 1000 500 0 komponenter med hög risk. Regionnätet anpassas också för att stödja övergången till alltmer förnybar energi, som till exempel vindkraft, vågkraft och solenergi. Den svenska regeringen har beslutat att det ska finnas kapacitet för en utbyggnad av vindkraften till 30TWh fram till 2020, vilket innebär att även de regionala elnäten måste anpassas till kraven. Förutom att bygga ut elnätet hjälper Fortum även till med andra tjänster för att stödja utbyggnaden av vindkraftmarknaden. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Strömavbrott (minuter per kund och år) 300 250 Fel Planerade Orsaker till strömavbrott Väder 30% Materialfel 15% Övrigt 55% som t ex: Trafik, exempelvis påkörning av kabelskåp. Djur, ex fåglar som lyfter från ledningarna och bävrar som gnager av träd. Åverkan, ex avgrävning av kablar i tätorter eller stölder av olika metaller. Fel på överliggande nät. 200 150 100 50 << Foto: Magnus Gustafsson 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Stormen Gudrun Stormen Per Stormen Dagmar

8 NÄTRAPPORT I STORSTAD OCH PÅ LANDSBYGD NÄTRAPPORT FORTUM FRAMTIDSSÄKRAR ELNÄTEN 9 I storstad och på landsbygd Fortum framtidssäkrar elnäten Växande elnät för en växande stad Stockholms befolkning ökar för närvarande med ungefär 10000 personer årligen och om fyrtio år beräknas folkmängden ha ökat med cirka 30%. Det innebär totalt 2,5 miljoner människor som ska ta sig till och från jobb och skolor, promenera genom upplysta parker, värma upp sina hem, gå på bio, surfa på datorn med mera. Den växande befolkningen, utbyggnaden av bostadsområden och stora infrastrukturprojekt ställer helt nya krav på elnätet. I Stockholmsregionen handlar arbetet huvudsakligen om att bygga ut och bygga nytt, säger Lars Selberg som är ansvarig för lokalnätet i Stockholm, Täby och Lidingö. Vi ersätter gamla stationer med nya och bygger nya elnät och anläggningar. Elnätet är en förutsättning för att Stockholm ska kunna expandera. De senaste åren har Fortum också förstärkt elnäten i Stockholms villaområden. Många hushåll övergår nu från gas- och oljevärme till direktverkande el vilket innebär en ökad belastning på elnätet. Fortum har gjort omfattande insatser för att öka kapaciteten i elnätet. Gigantiskt samarbetsprojekt För tillfället pågår också ett stort samarbetsprojekt, Stockholms Ström, som syftar till att bygga om strukturen på elnätet i Stockholmsregionen. Det är ett projekt mellan Svenska Kraftnät och elnätsföretagen Fortum och Vattenfall samt kommunerna i Stockholmsregionen. Projektet består i sin tur av femtio delprojekt. Det är nya mark- kablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och transformatorstationer som behöver byggas. Projektet Stockholms Ström beräknas vara klart 2020. Drygt 20 kommuner i Stockholmsregionen berörs av ombyggnaden. Luftledningar rivs i bland annat Danderyd, Stockholm, Sollentuna och Täby. Markkabel grävs ner i Järfälla och på Lidingö. Nya transformatorstationer byggs i Danderyd och på Värmdö. När hela Stockholms Ström är klart, kan cirka 15 mil luftledningar i Stockholmsregionen rivas och marken användas till andra ändamål. Läs mer på Stockholmsstrom.net I Värmland, där Fortum har cirka 100 000 elnätskunder har vi vädersäkrat cirka 1250 km elledning under de senaste fem åren. Även om det värmländska elnätet är i ett relativt gott skick, återstår en del förbättringar att göra. Det i särklass största arbetet som pågår just nu är projektet mellan Ås och Sleverud i Västvärmland. Där byter Fortum ut 22 km oisolerad luftledning av äldre modell mot 25 km jordkabel och 2 km ny isolerad luftledning. Fortum har även byggt 10 nya nätstationer i området med tillhörande, så kallade servisledningar ut till kunderna. Delar av sträckan är redan åtgärdad. 73-årige jordbrukaren Göte Karlsson som bor i Långsta i Värmland har följt projektet mellan Långsta och Valåsen från sin gårdsplan. Totalt 13 km kabel har grävts ner. Det är ett jättejobb att gräva ned ledningarna, men vi har hela tiden haft en bra dialog med Fortum och arbetarna. De har varit jätteduktiga och om det har varit något problem eller frågetecken så har vi rett ut det på en gång, säger han. Göte uppskattar att projektet säkrar elen för mellan 50 och 100 abonnenter. Tidigare har vi haft mycket problem med strömavbrott på vintrarna på grund av träd som har ramlat ned på ledningar. Det känns tryggt nu när arbetet är slutfört! Dessutom frigjordes en hel del mark när kablarna grävdes ner, snyggt blev det också! Sverige är ett föregångsland. Både Sveriges och EU:s energipolitik stöder utvecklingen mot en sol ekonomi. Sverige har satt som mål att 50% av all energi ska komma från förnybar energi år 2020. Samtidigt ska energianvändningen vara 20% mer effektiv och 10% av energin i transportsektorn ska komma från förnybara energikällor. EU:s så kallade Road Map 2050 förutsätter att hela EU ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 80% jämfört med 1990 års nivå. EU har även satt upp enskilda mål för hur mycket energi-, industri-, transportoch byggbranschen samt lantbruket ska minska utsläppen. Ökad andel förnybar energi ställer nya krav Vi på Fortum har en framtidssyn som vi kallar för solekonomi. Vi tror att all energi i framtiden kommer att vara baserad på solen. Men det är mycket som måste ske innan solekonomin blir verklighet. En viktig förutsättning är att elnätet anpassas till det faktum att energin i allt högre grad kommer att vara lokalproducerad nära konsumenterna och i viss mån av konsumenterna själva, till exempel i form av solpaneler eller vindkraftverk. Detta ställer helt nya krav på elnätet. Övergången till en solekonomi kräver att elnätet och elmätarna kan hantera elenergin i båda riktningarna. Det ska vara lika lätt att själv överföra egenproducerad överskottsenergi till elnätet som att få mer energi från det de dagar då den egenproducerade energin inte räcker till. Modern övervakningsteknik gör det också möjligt att i tid upptäcka fel i elnätet. Ur ett europeiskt perspektiv kommer övergången och utfasningen av fossil energi att ta tid. Sverige är redan på väg mot en solekonomi. Andelen förnybar energi i Sverige ökar stadigt år 1990 stod den förnybara energin för cirka en tredjedel, nu är nästan hälften av all energi förnybar. Den fortsatta övergången är en utmaning även för elnätet. Därför behöver vi redan idag anpassa våra elnät för den hållbara vardag vi vill ska vara verklighet om cirka 50 år. Framtidens nät byggs idag De elnät som vi underhåller och bygger idag ska kunna användas i framtiden. Detta innebär att vi måste anpassa elnäten till de förändringar vi förutspår under de närmaste decennierna. I många fall är elnätet en förutsättning för framtidens hållbara samhälle. Det är framför allt två stora trender som driver utvecklingen och som vi måste anpassa oss till. För det första tror vi att energiproduktionen till största delen kommer att vara förnybar om 40 50 år. Tillgången på förnybar el är svårare att förutse, svårare att styra och mer lokal. Det betyder att elsystemet måste vara mer flexibelt och möjliggöra att vi vissa dagar kan mata in lokalproducerad överskottsenergi i elnätet och andra dagar använda mer energi från elnätet. I många fall kommer konsumenten även att vara producent själv. Elsystemet går ifrån att produktionen följer elbehovet till att i större grad elbehovet följer produktionen. Det innebär att elanvändarna måste kunna ha tillgång till information och kunskap samt en vilja att påverka sin el användning och miljöpåverkan. De ska kunna göra det på ett enkelt sätt utan stor påverkan på komforten. Delar av detta testar vi i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. En annan trend är att transporterna elektrifieras. Fler elbilar ökar också kraven på elnätet. Tillgången på el blir allt viktigare i framtidens samhälle, och det gör det också mer känsligt för elavbrott. Därför måste elnäten framtidssäkras så att man kan upptäcka och åtgärda avvikelser i tid innan konsumenterna märker av det och det uppstår avbrott i elförsörjningen. << Göte Karlsson. Foto: Jonatan Björck >> Solceller. Foto: Raimund Linke

10 NÄTRAPPORT ELNÄTET GER JOBB NÄTRAPPORT ELNÄTET GER JOBB 11 Elnätet ger jobb Tillsammans med lokala entreprenörer arbetar Fortum dygnet runt året om för att säkerställa att elen alltid kommer fram till våra kunder. Att underhålla och öka tillförlitligheten kräver organiserade insatser och det är Fortums uppgift att se till att kunderna har tillgång till el när de behöver den. Med hjälp av våra lokala entreprenörer ser Fortum till att förbättra leveranssäkerheten till både stad och landsbygd. Arbetet med att underhålla elnätet sysselsätter inte bara anställda inom Fortum, utan också lokala entreprenörer som på uppdrag av Fortum genomför arbetet ute på fältet. Några av de vanligaste yrkena inom underhåll och förbättring av våra elnät är elmontörer, skogsarbetare, schakt- och markarbetare, besiktningsmän samt servicepersonal. Det är elmontören som skarvar och kopplar ledningar och ansvarar för att utföra reparationer på rätt sätt. Det kan handla om att isolera luftledningar så att de klarar av att till exempel ett träd faller ner på dem utan att eltillförseln bryts. Skogsarbetare gör ett viktigt arbete med att till exempel bredda ledningsgator och därmed röja undan träd som kan påverka elnäten. Fält- och servicepersonal arbetar med löpande underhåll av stationer och ledningar. De utför till exempel stolpbyten, smörjer apparater och hjälper kunder eller andra med kabelutsättning, trädfällningsbevakning eller liknande. Besiktningsmännen ansvarar för den årliga tillsynen av våra elnät. De identifierar och rapporterar riskfaktorer som till exempel överhängande träd och skadade apparater som sedan åtgärdas. Det är en viktig del i att öka tillförlitligheten och förebygga strömavbrott. Tillsammans med våra entreprenörer arbetar vi ständigt med reparation, under håll och förebyggande insatser för att öka leveranssäkerheten till våra kunder runtom i landet. Vi får övergripande arbetsbeskrivningar av Fortum som en besiktningsman sedan under - söker närmare, där efter lämnar vi ett förslag på vad som bäst bör göras, till exempel om vi bör gräva ner kablarna eller om vi skall isolera dem. Ibland kan det även handla om att bredda ledningsgatan. Tillsammans med Fortum beslutar vi sedan om vad som ska göras och min roll är att fördela arbetet som vi på Kewab sedan utför, berättar Ronny Johansson, elmontör på Kewab. << Tony Haraldsson och Ronny Johansson arbetar hos entreprenören Kewab. Foto: Jonatan Björck >> Stolpbyte. Foto: Jonatan Björck

12 NÄTRAPPORT KoRTARE AVBROTT OCH SNABB INFORMATION NÄTRAPPORT KORTARE AVBROTT OCH SNABB INFORMATION 13 Kortare avbrott och snabb information Direkt i mobilen Den som bor i Fortums nätområden kan få information om planerade och oplanerade strömavbrott via e-post eller SMS direkt till mobilen. Så fort vi får information om ett strömavbrott som berör just ditt hus eller din sommarstuga skickar vi ett SMS med information om att ett strömavbrott har inträffat. När felet avhjälpts får du ett nytt meddelande som talar om att ström avbrottet är åtgärdat och vad orsaken till avbrottet var. Det enda du behöver göra för att anmäla dig är att skicka ett SMS med texten Start [kundnummer] [anläggnings id] till 71046 eller gå in på fortum.se och logga in på Mina sidor. Har du batteri i datorn kan du alltid hitta den senaste strömavbrottsinformationen via Fortums hemsida under aktuellt driftläge på fortum.se/ stromavbrott. Det går även att ringa och felanmäla dygnet runt på telefon 020-4411 00. För att anmäla strömavbrott eller få information om ett avbrott Kundservice, dygnet runt: Tel 020-4411 00 Fortums hemsida: fortum.se/stromavbrott Via mobiltelefon: fortum.se/stromavbrottmobil >> Under ett år får driftcentralen ta emot cirka 10000 kundärenden. Majoriteten kommer in via kundservice, 70 80%. << Här testas en ny typ av fanérstolpe som Fortum har varit med och utvecklat. Foto: Jonatan Björck Kunden ringer in till 020-44 11 00 då ett strömavbrott har inträffat. Kundservice tar emot felanmälan och lämnar information om sådan finns. Montör kontaktas av DC. Montören åker ut och felsöker. Om det behövs kallas exempelvis skogs- eller grävmaskiner ut för att hjälpa till. Montören uppdaterar DC med orsak till felet och prognos för när felet kan vara lagat. Driftcentralen (DC) får meddelande om strömavbrott. Antingen via kundservice eller när systemet upptäckt ett strömavbrott. Operatören försöker koppla om via fjärrstyrning. Om det inte fungerar kontaktas en montör. Driftoperatören skickar information via olika kanaler. Trots det förebyggande arbete som görs runtom i Sverige för att säkra Fortums elnät förekommer det fortfarande strömavbrott. Stormar och kraftiga oväder är de vanligaste orsakerna till dessa avbrott och då krävs ett snabbt agerande för att de ska bli så korta som möjligt. Fortum arbetar proaktivt med att hålla kunderna informerade och åtgärda störningar innan det märks hos kunden. När strömmen går är det viktigt att få rätt information i rätt tid. Därför arbetar Fortum med att sprida uppdaterad information via flera olika kanaler för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. De viktigaste kanalerna för att få aktuell driftinformation är Fortums hemsida, strömavbrottsinformation via SMS, Fortums kundservice samt lokala medier. Snabb information tack vare elmätaren Elmätaren i hemmet skickar ett SMS till Fortums driftcentral omedelbart när strömmen till hushållet bryts. Den här informationen är ett bra stöd för driftcentralen för att kunna tolka felet och ringa in berört område när vi får en felanmälan. I framtiden räknar vi med att ha ännu mer nytta av den här informationen, men tekniken utvecklas och vi behöver lära oss mer och skaffa oss erfarenhet för att kunna integrera det ännu mer i felavhjälpningen. Genom GPS-teknik kan driftcentralen följa reparatörerna och på så sätt veta vem som befinner sig närmast ett aktuellt strömavbrott och snabbt kalla ut denne för att reparera felet. Ett automatiserat elnät minskar avbrotten Fortum arbetar också med att automatisera elnätet för att snabbare kunna åtgärda strömavbrott. Ny teknik gör det möjligt att fjärrstyra eventuell omkoppling av elen vid störningar. Detta var något som man tidigare gjorde manuellt på plats och det tog därför längre tid. Bland annat har Fortum satt upp ett stort antal så kallade frånskiljare för att kunna koppla på strömmen etappvis i områden som drabbats av ett avbrott. Det gör att de kunder som inte är direkt berörda av felet snabbare kan få till baka strömmen. Den etappvisa omkopplingen gör även att felet i elnätet kan hittas snabbare och rätt insatser sättas in för att åtgärda felet. Kunden får strömmen tillbaka. Information Lokal media Internet fortum.se/stromavbrott fortum.se/stromavbrottmobil Sociala medier @FortumAvbrott SMS-tjänst Orsak till avbrott och eventuell prognos när strömmen är tillbaka. Kundservice 020-44 11 00 Driftcentralen kategoriserar avbrottet. Statistiken används sedan till analys och för att se eventuella behov av investeringar och underhåll.

14 NÄTRAPPORT MOT LJUSARE TIDER NÄTRAPPORT MOT LJUSARE TIDER 15 Mot ljusare tider Världen går mot ljusare tider om vi bara vill Idag produceras den energi vi behöver med kol, olja och gas, med kärnkraft och vattenkraft, och med biomassa och vindkraft. Men priserna på de fossila ändliga bränslena ökar, och vi måste få ner utsläppen av växthusgaser. Samtidigt växer behoven när människor får det allt bättre. Många oroar sig för miljön och en del oroar sig för hur det ska gå i framtiden; kommer energin att räcka till alla? Men så behöver det inte vara Energin som produceras idag bygger på beslut som fattades för åtskilliga år sedan. Det är hundra år sedan besluten togs om vattenkraften, femtio år sedan kärnkraften började byggas ut, och trettio år sedan fjärrvärme- och kraftvärmeutbyggnaden. Det handlar om stora beslut och investeringar, och det tar lång tid innan de får genomslag. Det handlar inte om att gå från den ena tekniken till den andra över en natt, utan om att fasa ut gammal teknik och sinande energikällor, och att fasa in ny teknik och förnybara källor. Under tiden ska vi också bli bättre på att använda dagens energikällor och teknik så smart och resurssnålt det bara går. Det råder ingen brist på energi. Solen står för ett inflöde som motsvarar våra energibehov många gånger om. Men vi utnyttjar bara en väldigt liten andel. Energin finns i vinden och vågorna. Den finns i vattenflöden och i solens värme och strålar. Den finns i jordytan och den finns i skogen. Den är förnybar och den är närmast oändlig. Men idag har vi varken råd eller kunskap nog att utnyttja den på rätt sätt. Vi på Fortum vill därför börja planera för det vi kallar framtidens solekonomi. Solekonomin innebär att praktiskt taget all energi produceras miljövänligt och till rimliga priser från solbaserade källor. Vi har börjat bygga om våra elnät så att de bidrar till solekonomin. Det handlar om smarta elnät som gör att vi alla kan använda energin effektivt, och även bidra med den energi vi själva producerar. Om det ska bli allvar måste vi börja nu, och vi måste fatta de viktiga besluten redan idag. Vi på Fortum tänker satsa stort. Under 2013 påbörjar vi bygget av det som kommer att bli världens största vågkraftspark utanför Bohuslän. Vi satsar på vindkraft i norra Sverige och vi utvecklar solenergiproduktion i Värmland. Vi bygger kraftvärmeanläggningar för biomassa och i norra Djurgårdsstaden planerar vi för det första smarta elnätet där elen kan gå i bägge riktningarna. Under de närmaste åren kommer vi att investera många miljarder för att göra vattenkraften mer effektiv och säker. Samtidigt satsar vi också på att byta bränslen och effektivisera de system vi redan har. Det är ingenting mindre än en energirevolution vi står inför. Där alla goda krafter i samhället kommer att behövas för att energin ska kunna produceras och användas uthålligt, klimatsmart och till rimliga priser av både folk och företag. Vi på Fortum vill gärna gå före för att steg för steg ta oss närmare framtidens solekonomi. Så följ med oss mot ljusare tider. Den hållbara staden I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm pågår ett projekt som syftar till att testa och samla kunskap för att bygga framtidens hållbara stad. Projektet omfattar nya lägenheter utrustade med systemlösningar för elanvändning relaterade till inomhusklimat, belysning, smarta vitvaror och laddning av elbilar samt visualisering av lokal el produktion från solceller. Användarlösningar kombineras med modern teknik i elnätet som exempelvis nya kommunikationslösningar, ökad styrning och övervakning. Ett viktigt mål är att studera om elkonsumenterna i pilotstudien med hjälp av de nya lösningarna kan minska koldioxidutsläppet på årsbasis med cirka 200 kg per hushåll. Liknande testprojekt pågår också i Esbo, Finland. Mot en solekonomi Resurs- och systemeffektivitet Hög Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning Gas Kraftvärme Solbaserad produktion med genomgående hög systemeffektivitet Morgondagens kärnkraft Geotermiskt Vatten Biobränsle Hav Sol Vind >> Mot en solekonomi. Mänskligheten står idag inför ett teknikskifte, vilket vi av erfarenhet vet betyder mycket för hur samhället ser ut i stort. Hur snabbt förändringen kommer att gå är förknippad med bland annat den energi politik EU och Sverige vill driva, hur snabbt konsumenterna vill ändra beteende och vad som i övrigt händer i världen som kan påverka energibranschen. << Vågkraft. Foto: Getty Images/Johan Wallgren (retusch) Låg Olja Kol Ändliga resurser. Stora koldioxidutsläpp. Koldioxidinfångning Kärnkraft idag Oändliga resurser. Utsläppsfri produktion.

16 NÄTRAPPORT fortums elnätsområden 1 3 6 4 5 8 7 2 >> Fortums elnätsområden 1. Gävleborg 2. Halland 3. Dalarna 4. Bohuslän 5. Skaraborg 6. Värmland 7. Stockholm City 8. Lidingö/Täby/Ekerö