PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 170/2005 rd. och sjukförsäkringsfondens. miljoner euro. Frågan om täckandet av folkpensionsfondens

RP 233/2009 rd. I propositionen föreslås att giltighetstiden

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 143/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 18/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om. Lag om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift

RP 125/2005 rd. I denna proposition föreslås att det utfärdas

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 120/ PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 189/2005 rd. I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. I propositionen föreslås att ikraftträdandebestämmelsen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 133/2005 rd. 1. Nuläge

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

RP 126/2007 rd 2008.

RP 165/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 47/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 i lagen om överlåtelseskatt

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 144/2004 rd. I propositionen föreslås att det stiftas en lag

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 160/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 87/2011 rd euro och 2,20 procent för den överskjutande. lönen för ett lönebelopp upp till

RP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 131/2009 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 101/2006 rd. och andra motsvarande sammanslutningar. Sättet att räkna ut understödet ses över för att det skall motsvara vedertagen beslutspraxis.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

RP 118/2006 rd Under de tre första skatteåren är maximibeloppet av en avskrivning av anskaffningsutgiften

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 136/2017 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras.

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 136/2004 rd. I denna proposition föreslås att sjöarbetstidslagens

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAPPLAND. Sysselsättningsöversikt

RP 11/2008 rd. finansiering av hållbart skogsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

LAPPLAND. Sysselsättningsöversikt

LAPPLAND. Sysselsättningsöversikt

LAPPLAND. Sysselsättningsöversikt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

LAPPLAND. Sysselsättningsöversikt

Transkript:

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att tillämpningsområdet för lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009 ändras så att befrielsen gäller även arbetsgivare med fast driftställe i kommunerna Ilomants, Juuka, Rautavaara och Valtimo och i städerna Lieksa och Nurmes. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen 2007 och avsikten är att behandla den i samband med budgetpropositionen. Avsikten är att lagen träder i kraft den 1 januari 2007. Lagen skall tillämpas i den föreslagna formen första gången på den socialskyddsavgift som skall betalas i februari 2007 och som fastställs på basis av de i januari 2007 utbetalda lönerna.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 MOTIVERING...3 1. Nuläge...3 2. Föreslagna ändringar...4 3. Propositionens konsekvenser...4 4. Beredningen av propositionen...5 5. Ikraftträdande...5 6. Lagstiftningsordning...5 LAGFÖRSLAGEN...6 om ändring av lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009...6 BILAGA...7 PARALLELLTEXTER...7 om ändring av lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009...7

3 MOTIVERING 1. Nuläge Lag om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009 Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009 (1200/2002) har varit i kraft i kommunerna Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå samt de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av 2003. Lagen ändrades senast 2005 då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av 2009. Samtidigt utvidgades tillämpningsområdet för avgiftsbefrielsen från privata arbetsgivare och statens affärsverk till kommuner, samkommuner som finns i dessa kommuner, den evangelisklutherska kyrkan, dess församlingar och kyrkliga samfälligheter samt det ortodoxa kyrkosamfundet och dess församlingar. Enligt lagen är en arbetsgivare som inom försöksområdet har ett sådant fast driftställe som avses i 13 a i inkomstskattelagen (1535/1992) berättigad till befrielse från socialskyddsavgift. Avgiftsbefrielsen gäller endast arbetsgivares socialskyddsavgift som beräknas utgående från den lön som betalas till anställda vid ett driftställe som ligger inom försöksområdet. Avgiftsbefrielsens maximibelopp har varit 30 000 euro per arbetsgivare och år. Befrielsen är ett sådant de minimisstöd som avses i kommissionens förordning (EG) nr 60/2001. Beloppet av det avdrag som en arbetsgivare som bedriver företagsverksamhet får göra är beroende av de övriga de minimisstöd som arbetsgivaren får. Under en period av tre år får stödens sammanlagda belopp inte överstiga 100 000 euro. Enligt bestämmelserna om de minimisstöd får sådana arbetsgivare inte avgiftsbefrielse vilkas huvudsak-liga verksamhetsområde omfattar transport eller vilka bedriver sådan verksamhet som avses i bilaga I till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, till exempel. produktion, förädling eller saluföring av jordbruks- och fiskeprodukter eller produktion av stenkol. Enligt lagen skall arbetsgivaren när försöket inleds göra en anmälan till skatteverket på hemorten. Efter anmälan har arbetsgivaren på eget initiativ kunnat göra avdraget för de socialskyddsavgifter som arbetsgivaren betalat. Arbetsgivaren skall dock underrätta skatteverket avgiftsbefrielseavdragens belopp. om Lapplands, Norra Österbottens och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentraler är skyldiga att på begäran tillställa Skattestyrelsen samt skatteverket på arbetsgivarens hemort uppgifter om grunderna för tillämpningen av lagen. Arbetskrafts- och näringscentralerna är också skyldiga att bistå med information till de arbetsgivare som omfattas av försöket. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också gjorts i landskapet Kajanaland genom lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i landskapet Kajanaland 2005 2009 (1094/2004). För att finansiera ovannämnda försök i Lappland och Kajanaland har man tillfälligt höjt övriga arbetsgivares socialskyddsavgift. med 0,014 procent åren 2003 2004 och 0,008 procent år 2005. Från och med 2006 har minskningen inte kompenserats i vare sig sjukförsäkrings- eller folkpensionsfondens medel. På grund av befrielse från socialskyddsavgift har man höjt de gällande folkpensionsavgifter med 0,008 procentenheter åren 2005-2006. Sjukförsäkringsfondens sjukförsäkringsförmåner finansieras från och med 1. januari 2006 i sin helhet av de lagfästa finansieringsinstanserna. Efter att lagen träder i kraft justeras avgiftsprocenterna för sjukför-säkringens dagpenningsavgift och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift så att den andel som finansieras med försäkringsavgifter finansieras genom att avgiftsprocenten för både dagpenningsavgiften och arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift justeras med lika många procentenheter. Syftet med lagen är att undersöka hur

4 avgiftsbefrielsen påverkar sysselsättningen och arbetsgivarnas sys selsättningsbetingelser. Enligt en forskning om försökets verkan till sysselsättning som gjordes år 2005 (Sosiaaliturvamaksukokeilun vaikutus työllisyyteen, STM 2005:7) har avgiftsbefrielsen inte haft stora statistiska sysselsättningseffekter. De slutliga resultater om avgiftbefrielseförsöket fås när försöket slutar i slutet av 2009. Den ekonomiska regionen Pielinen-Karelen och kommunerna Ilomants och Rautavaara Kommunerna Juuka, Lieksa, Nurmes och Valtimo hör till den ekonomiska regionen Pielinen-Karelen. Tillsammans med Kehys- Kainuu, Tornedalen och östra Lappland hör Pielinen-Karelen till de ekonomiska regioner som enligt statistikcentralens befolkningsprognos relativt sett förlorar mest befolkning fram till 2020. I de kommuner som hör till den ekonomiska regionen Pielinen-Karelen minskar befolkningen fram till 2020 enligt statistikcentralens prognos med 18,9 procent från år 2005, dvs. sammanlagt 5 968 personer. Den största befolkningsförlusten gör kommunen Valtimo vars befolkning minskar med 24,9 procent till år 2020. Fram till 2030 minskar befolkningen i den ekonomiska regionen Pielinen-Karelen med 26,8 procent enligt prognosen. I kommunerna Rautavaara och Ilomants som gränsar till den ekonomiska regionen Pielinen-Karelen minskar befolkning fram till 2020 i Rautavaara med 19,7 och i Ilomants med 18,6 procent. Enligt prognosen minskar befolkningen i Rautavaara med 28 procent och i Ilomants med 25,4 procent fram till 2030. Dessa kommuners befolkningsutveckling är jämförbar med övriga försöksko mmuners befolkningsutveckling. Deras befolkningsutveckling skiljer sig från befolkningsutveckl ingen i kommunerna i övriga ekonomiska regioner. Kommunen Rautavaara hör till nordöstra Savolax ekonomiska region och landskapet Norra Savolax och kommunen Ilomants hör till Joensuu ekonomiska region och landskapet Norra Karelen. Befolkningsminskningen orsakas av den svaga naturliga befolkningstillväxten och flyttningsrörelsen. 2. Föreslagna ändringar I propositionen föreslås att tillämpningsområdet ändras för 3 i lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009 så att socialskyddsavgiftsavdraget kan göras även av arbetsgivare med sådant fast driftställe som avses i 13 a i inkomstskattelagen (1535/1992) i kommunerna Ilomants, Juuka, Rautavaara och Valtimo eller i städerna Lieksa och Nurmes. Dessutom föreslås att 7 2 mom. ändras så att även Norra Karelens och Norra Savolax arbetskrafts- och näringscentraler blir skyldiga att på begäran tillställa Skattestyrelsen samt skatteverket på arbetsgivarens hemort uppgifter om grunderna för lagens tillämpning samt att bistå med information till arbetsgivare som omfattas av försöket. 3. Propositionens konsekvenser Kostnaderna av det föreslagna utvidgade tillämpningsområdet för avgiftsbefrielsen beräknas uppgå till 3,6 miljoner euro 2007. Av avgiftsbefrielsen riktas 3,4 miljoner euro till privata arbetsgivare, 0,15 miljoner euro till kommunala arbetsgivare och 0,05 miljoner euro till församlingar. Avgiftsbefrielsen minskar arbetsgivarnas premier till sjukförsäkringsfonden med 1,8 miljoner euro och till folkpensionsfonden med 1,8 miljoner euro. För att täcka underskottet i folkpensionsfonden höjs övriga arbetsgivares folkpensionsavgift med 0,003 procentenheter. Underskottet i sjukförsäkringsfonden täcks genom en justering år 2008 av sjukförsäkringens dagpenningsavgift och arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift. Utvidgningen av tillämpningsområdet för betalningsbefrielsen väntas ha positiva effekter i den ekonomiska regionen Pielinen- Karelen och för konkurrensläget och sysselsättningsvillkoren för företagen i Rautavaara och Ilomants. Stödet till företagsverksamhet väntas ha effekter på befolkningens flyttningsrörelse. Utgående från den tidigare utvärderingen

5 av försöket är det huvudsakligen små företag som sysselsätter färre än tio personer som omfattas av avgiftsbefrielsen. Propositionen har konsekvenser för arbetet i skatteverken på de inom området verksamma företagens hemorter och i Norra Karelens och Norra Savolax arbetskrafts- och näringscentraler. Eftersom arbetsgivare med driftställe inom området mestadels har sin hemort inom försöksområdet ökar propositionen något uppgifterna för Pielinen- Karelens, Joensuus och Siilinjärvi-Nilsiäs skattebyråer. Eftersom arbetsgivarna själva sköter avgiftsbefrielsen är effekterna av utvidgningen av tillämpningsområdet antagligen ringa. Utvidgningen har även små effekter på uppgifterna för arbetskrafts- och näringscentralerna i området. Enligt lagen ankommer på dem främst att informera arbetsgivarna inom området om utvidgningen av försöket. Propositionen bedöms ha positiva effekter på befolkningsutvecklingen i områdena eftersom socialskyddsavgiftsbefrielsen påverkar arbetsgivarnas anställningskostnader. 4. Beredningen av propositionen Statssekreterare Raimo Sailas som är kanslichef har på uppdrag av inrikesministeriet utrett hur man kunde främja tillgången på arbetskraft i områden som har en negativ befolkningsutveckling. Föremålen för un-dersökningen var de ekonomiska regioner som enligt statistikcentralens befolkningsprognos relativt sett förlorar mest befolkning, alltså Kehys-Kainuu, Tornedalen, östra Lappland och Pielinen-Karelen. Enligt utredningen kan inte utvecklingen förbättras snabbt i områden med stort utflyttningsöverskott och svag försörjningskvot. I utredningen framförs dock åtgärder genom vilka utvecklingstrenden i områdena kan påverkas. En av åtgärderna som föreslås i utredningen är att socialskyddsavgiftsbefrielsen utvidgas till att gälla även inom Pielinen-Karelens ekonomiska region från och med ingången av 2007. Beredningen har utförts som tjänsteuppdrag vid inrikesministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. 5. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft vid ingången av 2007. Lagen skall tillämpas i den föreslagna formen första gången på den socialskyddsavgift som betalas i februari 2007 och som fas tställs på basis av de i januari 2007 utbetalda lönerna. När det gäller privata arbetsgivare och statliga affärsverk fortgår försöket med avgiftsbefrielse utan avbrott efter utgången av den gällande lagens giltighetstid. Sista gången ges befrielse i januari 2010 på basis av löner som betalas ut i december 2009. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen 2007 och avses bli behandlad i samband med den. 6. Lagstiftningsordning I ett tidigare utlåtande om lagen har grundlagsutskottet ansett att lage n kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet är en del av ett tidsbundet försök med målet att få kännedom om hur betalningsbefrielsen påverkar sysselsättningen och arbetsgivarnas anställningsförutsättningar. Effekterna av utvidgningen på övriga arbetsgivares socialskyddsavgifter är ringa. Regeringen anser att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

6 Lagförslagen Lag om ändring av lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003? 2009 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 20 december 2002 om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003? 2009 (1200/2002) 3 och 7 som följer: 3 7 Denna lag tillämpas på arbetsgivare som avses i 1 som inom försöksområdet har ett sådant fast driftstäl-le som avses i 13 a i inkomstskattelagen (1535/1992) i någon av följande kommuner (försöksområde): 1) Lapplands län: Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki eller Övertorneå, 2) Uleåborgs län: Karlö, 3) Västra Finlands län: Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu eller Velkua, eller 4) Östra Finlands län: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara eller Valtimo. Avgiftsbefrielsen gäller endast arbetsgivares socialskyddsavgift som beräknas utgåe nde från den lön som betalas till anställda vid ett fast driftställe som ligger inom försöksområdet. Hushållsarbetsgivare har rätt till avgiftsbefrielsen om arbetet utförs inom försöksområdet. Behörigt skatteverk är skatteverket på arbetsgivarens hemort. Egentliga Finlands, Lapplands, Norra Karelens, Norra Savolax och Norra Österbottens arbetskrafts- och näringscentraler lämnar på begäran till Skattestyrelsen och det behöriga skatteverket uppgifter om grunderna för tillämpningen av 4 och 5 samt bistår vid information om försöket med avgiftsbefrielse till de arbetsgivare som omfattas av försöket. Denna lag träder i kraft den 200. Lagen tillämpas första gången på den socialskyddsavgift som betalas i februari 2007 och som fastställs på basis av de i januari 2007 utbetalda lönerna. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft. Helsingfors den 12 september 2006 Republikens President TARJA HALONEN Region- och kommunminister Hannes Manninen

7 Bilaga Parallelltexter Lag om ändring av lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009 I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 20 december 2002 om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003? 2009 (1200/2002) 3 och 7 som följer: Gällande lag Förslag 3 Denna lag tillämpas på en arbetsgivare som avses i 1 och som har ett sådant fast driftställe som avses i 13 a inkomstskattelagen (1535/1992) i någon av följande kommuner (försöksområde): 1) Lapplands län: Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki eller Övertorneå, 2) Uleåborgs län: Karlö, eller 3) Västra Finlands län: Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu eller Velkua. Avgiftsbefrielsen gäller endast sådana socialskyddsavgifter för arbetsgivare som fastställs på basis av de löner som betalats till arbetstagarna vid ett fast driftställe inom försöksområdet. Hushållsarbetsgivare har rätt till avgiftsbefrielse, om arbetet utförs inom försöksområdet 3 Denna lag tillämpas på arbetsgivare som avses i 1 som inom försöksområdet har ett sådant fast driftstäl -le som avses i 13 a i inkomstskattelagen (1535/1992) i någon av följande kommuner (försöksområde): 1) Lapplands län: Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki eller Övertorneå, 2) Uleåborgs län: Karlö, 3) Västra Finlands län: Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu eller Velkua, eller 4) Östra Finlands län: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara eller Valtimo. Avgiftsbefrielsen gäller endast arbetsgivares socialskyddsavgift som beräknas utgående från den lön som betalas till anställda vid ett fast driftställe som ligger inom försöksområdet. Hushållsarbetsgivare har rätt till avgiftsbefrielsen om arbetet utförs inom försöksområdet. 7 Behörigt skatteverk är skatteverket på arbetsgivarens hemort. Lapplands, Norra Österbottens och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentraler lämnar på begäran till Skattestyrelsen och det behöriga skatteverket uppgifter om grunderna för tillämpningen av 4 och 5 samt bistår vid information om försöket med avgiftsbefrielse till de arbetsgivare som 7 Behörigt skatteverk är skatteverket på arbetsgivarens hemort. Egentliga Finlands, Lapplands, Norra Karelens, Norra Savolax och Norra Österbottens arbetskrafts- och näringscentraler lämnar på begäran till Skattestyrelsen och det behöriga skatteverket uppgifter om grun-derna för tillämpningen av 4 och 5 samt bistår vid information om försöket med

8 omfattas av försöket. avgiftsbefrielse till de arbetsgivare som omfattas av försöket. Denna lag träder i kraft den 200. Lagen tillämpas första gången på den socialskyddsavgift som betalas i februari 2007 och som fastställs på basis av de i januari 2007 utbetalda lönerna. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder ikraft.