Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 11221

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten rätt... 5 Demografi... 6 Befolkningsutveckling...6 Folkmängd... 8 Födelsenetto... 8 Åldersstruktur... 8 Ålderspyramider... 9 Andel yngre... 9 Andel äldre... 1 Utländsk bakgrund... 1 Pendling... 1 Livsvillkor... 12 Utbildningsnivå... 12 Personaltäthet i förskola/skola... 13 Förskola... 13 Skola... 13 Arbetsliv... 14 Trivs på arbetsplatsen... 14 Arbetslösa... 15 Försörjningsmått... 16 Ekonomiska förutsättningar... 17 Inkomst... 17 Ekonomisk trygghet bland vuxna... 18 Ekonomisk utsatthet bland barn... 18 Trygghet... Anmälda brott... 23 Valdeltagande... 23 Politiskt deltagande bland unga... 24 Dödlighet, sjuklighet... 25 Hjärt-kärlsjukdomar... 25 Döda i hjärtinfarkt... 25 Cancersjukdomar... 26 Psykisk ohälsa... 27 Levnadsvanor... 28 Rökning... 28 Alkohol... 29 Motion... 31 2

Hälsa... 33 Självupplevd hälsa... 33 Värk... 34 Värk i skuldror, nacke eller axlar... 34 Värk i rygg eller höfter... 36 Värk i händer, armar, ben eller fötter... 37 Psykiska besvär... 38 Stress... 38 Ängslan/oro... 4 Sömnproblem... 41 Tandhälsa... 42 Bilaga 1... 45 3

Förord Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt. Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på vår hemsida. www.landstinget.sormland.se/lh (Liv & hälsa) och www.landstinget.sormland.se/lhu (Liv & Hälsa ung). Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket eller CDUST-regionen. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten. Denna rapport har utarbetats av Anna Ekholm, Hans-G Eriksson, Fredrik Granström, Olle Kylensjö och Lotta Sahlqvist vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Eva-Maria Annerbäck Enhetschef Enheten för FOU, Landstinget Sörmland 4

Bakgrund Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från landstingets egna enkätundersökningar (Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen (AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Folktandvården (Ftv), Samordningsförbundet RAR i Sörmland (RAR) och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). I tabeller och figurer med resultat hämtade från denna undersökning görs därför jämförelser med CDUST istället för riket. Begreppsförklaringar Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen. Åldersstandardisering innebär ett hänsynstagande till eventuella åldersskillnader i befolkningen. I denna rapport tillämpas åldersstandardisering vid vissa jämförelser över tid. Detta innebär i praktiken att jämförelserna visar hur skillnaden mellan två tidpunkter skulle ha varit om ålderssammansättningen i länet varit identisk vid båda tillfällena. De skillnader som framkommer efter ålderstandardisering beror då inte på att Södermanland har en åldrande befolkningssammansättning. I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut. Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Liv & hälsa. Den är en urvalsundersökning (12 7 av länets drygt invånare mellan 18 och 84 år har fått enkäten) Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd. Tolka resultaten rätt De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Liv & hälsa inkluderar tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen KI i tabellerna och som antenner som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det sanna resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att sanningen med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor sannolikhet beror enbart på slumpen. I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 5 eller 1. 5

Demografi För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration (flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren. Befolkningsutveckling Länets folkmängd var från början av 7-talet och fram till mitten av 8-talet relativt konstant runt 25 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till 1994. I slutet av 9-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Under -talet har befolkningen ökat i,,, och medan den har minskat i och. Befolkningsutveckling 1968-9 ( och 1991-9) 96 5 18 5 95 18 93 5 17 5 92 17 9 5 16 5 89 16 87 5 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 15 5 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 4 34 1 33 5 1 33 9 8 32 5 9 6 32 9 4 31 5 9 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 31 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 6

7 16 65 15 6 14 55 13 5 12 45 11 4 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 32 5 12 3 11 5 27 5 11 25 1 5 22 5 1 9 5 17 5 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 9 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 27 Södermanland 9 8 265 9 6 26 9 4 255 9 25 9 245 8 8 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 24 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 1 Riket 9 5 9 8 5 8 7 5 7 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 Källa: SCB 7

Folkmängd Vid årsskiftet 9/1 fanns drygt 269 invånare i Södermanland. är länets klart största kommun med drygt 95 5 invånare och är minst med knappt 9 invånare. I riket, länet och alla kommuner utom, och är antalet kvinnor högre än antalet män. Folkmängden i Södermanland och riket 9-12-31 Kvinnor Män Totalt 48 155 47 422 95 577 7 955 8 184 16 139 5 189 5 129 1 318 16 334 15 969 32 33 26 29 25 18 51 9 5 481 5 645 11 126 16 113 15 911 32 24 5 752 5 694 11 446 4 392 4 519 8 911 Länet 135 4 133 653 269 53 Riket 4 691 668 4 649 14 9 34 682 Källa: SCB Födelsenetto Födelsenettot är skillnaden mellan antalet levande födda och antalet döda. Antalet födda varierar ganska kraftigt. Det föddes många barn på 4- och 6-talen och i början av 9- talet. Antalet döda har däremot hållit sig relativt konstant under åren. Detta har lett till att Södermanland från slutet av 8-talet fram till mitten av 9-talet hade ett relativt stort födelseöverskott men under de senaste åren har det istället varit ett litet underskott. 5 4 3 2 1 Källa: SCB Antal döda och antal levande födda i Södermanland 1968-9 Födda Döda 68 72 76 8 84 88 92 96 4 8 Åldersstruktur De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och medellivslängden. I början av 19-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5-2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större. 8

Ålderspyramider Åldersgrupperna 15-19 år och 6-64 år relativt stora, detta beroende på de stora födelsetalen åren runt 199 och på 4-talet, detta gäller för samtliga länets kommuner, se bilaga 1. I de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Södermanland Riket Källa: SCB-8 Andel yngre Andelen yngre, -19 år, har under de senaste 4 åren minskat från 28 till 24 procent. Bland länets kommuner är det som har den klart lägsta andelen yngre, procent. Övriga kommuner har mellan 23 och 26 procent yngre (-19 år) och ligger nära riksvärdet. Länet Riket Källa: SCB Andel -19 år 9-6 år 7-12 år 13-19 år 1 3 4 5 9

Andel äldre Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av befolkningen blir allt större. Andel 75 år och äldre 9 I länet var andelen 85 år och äldre,7 år 197 och 8 var den 2,8. Andelen äldre är något högre i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Högst andel äldre har Länet, och Riket med drygt tio procent, har den lägsta andelen med 7 procent. 5 1 15 25 Källa: SCB 75-84 år 85 + år Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen ändrades 31 december 3, före dess räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn ansågs ha utländsk bakgrund. Ungefär var femte sörmlänning har utländsk bakgrund. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, har nästan tre gånger så stor andel med utländsk bakgrund som. Andel () personer med utländsk bakgrund 9 Totalt 26 18 11 17 13 19 14 14 1 Länet 19 Riket 19 Källa: SCB Pendling Andelen som pendlar från en kommun till en annan har ökat från till 28 procent mellan åren 1993 och 8. Andelen män som pendlar är högre än andelen kvinnor som pendlar. År 8 var det drygt 3 procent av männen och drygt procent av kvinnorna i länet som pendlade. Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år) över kommungräns i Södermanland 1993-8 Källa: SCB 1

Andelen pendlare skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet. I och pendlar mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. har den klart lägsta andelen pendlare med 16 procent. Andel () utpendlare över kommungräns, 8 ( av förvärvsarbetande 16 + år) Kvinnor Män Totalt 12 19 16 29 39 34 48 66 57 19 28 24 18 32 25 39 31 34 38 47 43 46 58 52 35 45 4 Länet 23 32 28 Källa: SCB 11

Livsvillkor Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är dock svårt att veta om det är de ekonomiska och sociala förhållandena i sig som orsakar ohälsa eller om det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre utbildning samtidigt som äldre personer, med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren. Inte ens den kommunen i länet med högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet. 5 4 3 1 Andel () med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 1985-9 Södermanland Riket 85 87 89 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 Källa: SCB I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i, och. De minsta andelarna finns i, och. Andel () med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 9 Kvinnor Män Totalt 3 23 26 23 16 19 27 23 26 18 22 3 23 27 23 16 19 33 25 29 29 22 25 Länet 13 17 Riket Länet 29 21 25 Riket 35 28 32 1 3 4 5 Källa: SCB 12

Personaltäthet i förskola/skola Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 199- talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste åren har personaltätheten dock ökat något. Bland länets kommuner har och den högsta personaltätheten medan den är lägst i, och. Att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning anges i förskolans allmänna råd för kvalitet som en viktig kvalitetsfaktor. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mycket mellan kommunerna, från s 38 procent till s 64 procent. År 9 Andel () årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare 6 5,6 47 5,5 38 5,7 6 4,8 57 4,3 64 5,8 44 5,8 5 5,9 46 5,4 Länet 55 5,2 Riket 54 5,4 Källa: Skolverket Skola Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 199-talet men har sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 199-talets nedgång. Flest antal lärare per 1 elever har och medan och har lägst antal. Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger på 8 procent eller mer i alla länets kommuner förutom. År 9 Andel () lärare med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per 1 elever 84 7,4 76 8,1 8 7,2 86 8,5 85 8,6 83 8,1 93 7,3 81 7,6 89 8, Länet 85 7,8 Riket 88 8,3 Källa: Skolverket 13

Arbetsliv Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö. Trivs på arbetsplatsen Andelen anställda som uppger att de trivs bra med sitt arbete har ökat sedan 4. Den enda kommun som påvisbart skiljer sig från länsgenomsnittet är, där en större andel av de förvärvsarbetande invånarna trivs med sina arbeten jämfört med hela länets andel. Andel anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, 18-64 år, 8 1 8 6 4 Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 8 Andel () anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, 18-64 år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 86 3 82 4 84 2 83 6 82 6 83 4 8 8 86 6 83 5 88 4 82 5 85 3 84 4 84 4 84 3 87 7 88 6 88 5 87 4 83 5 84 3 88 5 9 5 89 4 92 5 79 8 84 5 Länet 86 2 83 2 85 1 Regionen 86,8 84,9 85,6 Källa: Liv & hälsa 8 14

Arbetslösa Arbetslösheten i Södermanland har under hela -talet legat högre än genomsnittet för riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden varit något större bland män. De senaste årens kraftiga lågkonjunktur till följd av den finansiella oron i världen avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av antalet arbetslösa i länet, även om en viss förbättring skett för männen under 1. har den högsta arbetslösheten i länet, medan och har den lägsta. Antal arbetslösa i Södermanland 1998-1*, 12-mån medelvärde Andel arbetslösa 9, 12-mån medelvärde 6 5 4 3 1 Kvinnor Män 1998 2 4 6 8 1* Länet Riket 1 2 3 4 5 6 7 () *t.o.m. oktober 1 Källa: Arbetsförmedlingen Andel () arbetslösa, 16-64 år, 9, 12-mån medelvärde Kvinnor Män Totalt 5,3 8,2 6,8 3,7 4,8 4,3 2,8 3,7 3,3 4,1 5,8 4,9 3,2 4,7 3,9 3,4 4,5 4, 3,2 4,1 3,6 2,5 2,9 2,7 3,4 3,7 3,5 Länet 4,1 5,9 5, Riket 3,4 4,6 4, Källa: Arbetsförmedlingen 15

Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt arbetslöshetsersättning (s k A-kassa). Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland jämfört med riket totalt. Det gäller alla tre delarna av försörjningsmåttet: A-kassa, försörjningsstöd och socialförsäkring. Mellan 6 och 8 skedde en tydlig minskning i antal utbetalda kronor, en utveckling som därefter vänts till liten ökning. Mest ersättning per individ i arbetsför ålder betalades ut i och. Minst betalades ut i och. Försörjningsmått i Södermanland 3-9 Försörjningsmått april-juni 1 1 8 6 4 Länet Riket 3 4 5 6 7 8 9 4 6 8 1 Källa: RAR Sörmland Försörjningsmåttet* i Södermanland april-juni 1 A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt 12,4 12,2 43,5 68,1 1,5 5,3 51,4 67,2 5,2 3,5 41,5 5,2 9,8 6,5 48,4 64,6 7, 3,3 4,8 51,2 7,8 2,8 5,1 6,8 8,4 5, 34,9 48,4 4,8 1,8 35,2 41,8 9,2 4,3 48,2 61,7 Länet 9,6 7,2 43, 59,8 Riket 8,5 4,7 38,3 51,5 Källa: RAR Sörmland *Utbetald ersättning i kronor per individ (16-64 år) och dag 16

Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av Näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i Södermanland konstant stigit för varje år under -talet. Män har under hela perioden haft en medianinkomst på över 5 kronor mer än kvinnor. De högsta medianinkomsterna bland kvinnor återfinns i och och bland män i och. De lägsta inkomsterna har kvinnor och män i, och. Sammanräknad förvärvsinkomst i Södermanland -8, 8 års priser, median (tkr) 3 25 15 1 5 Kvinnor Män 1 2 3 4 5 6 7 8 Källa: SCB Sammanräknad förvärvsinkomst, år och äldre 8, median Länet Riket 5 1 15 25 3 (tkr) Sammanräknad förvärvsinkomst, år och äldre, 8, median Kvinnor Män Totalt 188 4 252 1 219 5 179 7 242 5 8 1 196 7 264 5 229 4 179 7 25 8 21 3 193 272 6 228 8 192 288 8 231 5 2 276 236 6 214 4 296 8 253 8 18 254 1 212 7 Länet 19 6 261 9 223 8 Riket 196 266 227 7 Källa: SCB 17

Ekonomisk trygghet bland vuxna Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat Nej på frågan Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? Under våren 8 befann vi oss i Andel som inte haft svårt att klara löpande slutet av en högkonjunktur. Detta har utgifter under ett år, 8 bidragit till att andelen med 1 ekonomisk trygghet har ökat sedan undersökningen 4. Skillnaden 8 mellan kommunerna i länet är små och det går inte att påvisa någon tydligt 6 skillnad mellan kvinnor och män. Det finns dock särskilda grupper i 4 befolkningen där den ekonomiska tryggheten är avsevärt mindre än för befolkningen i stort, en sådan grupp är ensamstående föräldrar. Källa: Liv & hälsa 8 Länet CDUST Andel () med ekonomisk trygghet, 18-84 år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 84 2 88 2 86 2 81 4 86 4 84 3 84 5 81 5 82 4 89 3 87 4 88 2 86 3 86 3 86 2 85 4 89 5 87 3 83 3 85 4 84 3 85 4 89 4 87 3 87 4 86 5 86 3 Länet 85 1 87 1 86 1 Regionen 84,6 86,7 85,5 Källa: Liv & hälsa 8 Ekonomisk utsatthet bland barn De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer. Den ekonomiska utsattheten är till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Nästan en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra tolv procent. 18

Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Klart högst andel finns i, 18 procent och lägst andel finns i och med åtta procent. I tabellen till höger redovisas andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Andel () barn -17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 7 18 15 11 13 11 8 11 8 12 Länet 14 Riket 12 Källa: SCB Andelen elever som upplever att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar ligger på ungefär 7 procent. Eleverna i årskurs nio upplever i något högre grad att de har tillräckligt med pengar än eleverna i årskurs sju och årskurs två på gymnasiet. Det är en högre andel pojkar än flickor som upplever att de har ekonomiska möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner varierar andelen flickor i årskurs nio som anser sig ha tillräckligt med pengar från 57 procent i till 74 procent i. För pojkarna är motsvarande andelar 59 procent i och 79 procent i och. Andel elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar. Årskurs 9 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Kommun Flickor Pojkar Totalt 1 63 75 68 68 73 7 8 67 68 68 68 79 74 6 74 63 68 79 71 7 66 57 59 73 62 65 4 58 72 65 Länet 66 73 69 Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 8 Bland de elever som bor med både mamma och pappa är det fem procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bor med ensamstående förälder är tio procent. 19

Det är cirka 6 procent av alla elever som bor med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i årskurs nio i länets kommuner varierar från 46 procent bland flickorna i till 67 procent av flickorna i och. Motsvarande andelar för pojkarna är 58 procent i och 72 procent i. Andel elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar. Årskurs 9 Kommun Flickor Pojkar Totalt 63 62 62 1 62 62 62 8 67 66 66 6 66 63 6 62 66 58 67 6 66 46 61 66 62 58 61 4 67 72 7 Länet 62 63 63 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Trygghet Andelen som känner sig otrygga (Svarat Ja på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredat?) är större i Södermanland jämfört med hela CDUST-regionen. Det är framför allt kvinnor, och särskilt de yngsta och de äldsta, som känner oro för att gå ut. Den klart största andelen otrygga finns i. I och är andelen som känner otrygghet utomhus mindre än länsgenomsnittet. 5 4 3 1 Andel otrygga, 8 Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 8

Andel () otrygga, 18-84 år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 35 3 15 2 25 2 23 5 1 4 16 3 23 6 9 4 16 3 28 4 1 3 19 3 26 3 1 3 18 2 3 6 1 4 4 26 4 1 3 18 3 19 5 8 3 13 3 18 5 6 3 12 3 Länet 29 1 11 1 1 Regionen 27,7 1,5 18,4 Källa: Liv & hälsa 8 Tillit definieras som att ha svarat mycket väl eller ganska väl på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området Andelen som litar på människorna där de bor har generellt sett ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger på runt 9. I och är tilliten större än i hela länet, medan den i är mindre än länsgenomsnittet. Andelen med tillit ökar med stigande ålder. 1 8 6 4 Andel med tillit till människorna i bostadsområdet, 8 Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 8 Andel () med tillit till människorna i bostadsområdet, 18-84 år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI 87 2 86 3 86 2 93 3 93 3 93 2 96 3 92 4 94 2 91 3 94 3 93 2 91 2 93 2 92 2 93 3 91 4 92 3 92 3 91 3 91 2 92 3 95 3 93 2 97 2 95 3 96 2 Länet 9 1 9 1 9 1 Regionen 91,5 92,6 91,4 Källa: Liv & hälsa 8 21

Bland ungdomar upplever ungefär 9 av både pojkar och flickor att de känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskar denna känsla markant bland flickor, bara hälften känner sig trygga då. Det finns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid, däremot är det stora skillnader på hur trygga ungdomarna känner sig på kvällen/natten. Högst andel trygga finns i och lägst i. Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen, 8 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 9 92 91 1 87 87 87 8 88 95 92 94 92 93 6 95 91 94 92 94 91 89 96 9 99 9 97 4 85 96 91 Länet 92 93 91 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten, 8 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 52 79 64 1 59 77 69 8 58 89 74 61 82 72 6 54 59 8 82 67 71 68 61 81 94 76 77 4 58 84 72 Länet 56 81 68 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 22

Anmälda brott Från att ha haft lägre antal anmälda brott per 1 invånare än riket så har Södermanland de senaste åren haft fler antal anmälda brott per 1 invånare än i riket. Värt att notera är att antalet anmälda brott förändras över tiden på grund av andra faktorer än faktiskt brottslighet, exempelvis attityder i samhället, ändrade försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder, lagstiftning, brottsbekämpande myndigheters prioriteringar samt polisens spaningsoch kontrollrutiner. Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen Totalt 167 151 91 159 142 13 131 11 14 Länet 155 Riket 151 15 1 5 Källa: Brå Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen 199-9 Hela landet Södermanlands län 9 92 94 96 98 2 4 6 8 har klart högst frekvens av anmälda brott i relation till folkmängd i Södermanland och är den kommun som har lägst frekvens. Vid regionala jämförelser av antal anmälda brott finns det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är ålderstrukturen, där en region med hög andel unga tenderar att ha högre frekvens av anmälda brott än regioner med en äldre befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta högre i regioner där en stor andel av befolkningen bor i stadsmiljö istället för på landsbygd. Regioner som är populära turistmål brukar också ha högre antal anmälda brott. Källa: Brå Valdeltagande Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Personer med hög inkomst röstade i betydligt större utsträckning i valen 6 jämfört med personer med låg inkomst. Valdeltagandet bland förstagångsväljare ökade markant från valet 2 från 7 procent till 76 procent. Utländska medborgare får sedan 1976 rösta i de kommunala valen. Deras röstdeltagande är dock mycket lågt 37 procent vid senaste valet. 23

Valdeltagandet i länet var jämförbart med riket. I de flesta enskilda kommuner var dock valdeltagandet högre, högst i och. Länets andel dras ner av, där valdeltagandet var flera procentenheter lägre än länsgenomsnittet. Valdeltagandet var generellt högre i riksdagsvalet än i valen till kommun-, respektive landstingsfullmäktige. Andel röstande i kommunvalen 6 Länet Riket Andel röstande () av alla röstberättigade, Valen 6 Riksdag Landsting Kommun 79,6 74,9 75,2 81,9 78,4 79,4 82,6 8,3 8,7 82,8 8,1 8,7 84,1 81,9 82,2 81,9 78,1 78,9 83,1 8,3 8,9 85,5 82,2 82,9 83,3 81,6 82,1 Länet 82, 78,6 79,1 Riket 82, 78,8 79,4 Källa: SCB 4 6 8 1 () Källa: SCB Politiskt deltagande bland unga Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram sina åsikter på och påverka. Andel elever som uppger att de gjort följande: Ungefär 15 procent av eleverna i årskurs 9 och 2 på gymnasiet i Södermanland har det senaste året burit märken/symboler som uttrycker en åsikt och närmare tio procent har skrivit en insändare. Drygt sex procent av eleverna i årskurs 9 har tagit kontakt med politiker under det senaste året jämfört med knappt nio procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet. Det är inga höga andelar av eleverna som är medlemmar i ett politiskt parti, runt fem procent, men 31 procent svarar att de skulle kunna tänka sig att gå med i ett politiskt parti. 25 15 1 5 Bära märken Åk 9 Skriva insändare Åk 2, gymnasiet Ta kontakt med politiker Källa: Liv & Hälsa ung 8 Medlem i parti 24

Dödlighet, sjuklighet Hjärt-kärlsjukdomar Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Ungefär 42 av kvinnorna och 41 av männen har en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak. Hjärtinfarkt är, både när det gäller incidens och mortalitet, starkt könsoch åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor som för kvinnor. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 1 invånare sjönk under åren 1987 med i genomsnitt 1 2 procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 1 ökade den uppmätta incidensen men var år 4 tillbaka på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes. Därefter har minskningen fortsatt. Hjärtinfarktincidensen i Södermanland 1987-7 1 Män Kvinnor 8 6 4 1987 1991 1995 År 1999 3 7 Källa: Socialstyrelsen Döda i hjärtinfarkt Andelen som dör efter att ha fått hjärtinfarkt sjunker också snabbt. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu nere på 14 procent för män och kvinnor totalt. Detta är en halvering jämfört med åren i slutet av 198- talet. Samma goda utveckling vad gäller minskning av insjuknande och död i hjärtinfarkt som sker i riket sker också i vårt län. Döda i hjärtinfarkt i Södermanland 1987-7 1 Män Kvinnor 8 6 4 1987 1991 1995 År 1999 3 7 Källa: Socialstyrelsen 25