LAG OCH RÄTT Brott och straff
Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se
En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en påföljd som det också kallas. Det finns flera olika sorters straff. Vilket straff man döms till beror främst på: vilken typ av brott man begått hur gammal man är om man dömts för brott tidigare.
Åldersgräns Det är först när man har fyllt 15 år som man kan åtalas och dömas i domstol. Man ska alltså ha begått brottet efter att man fyllt 15 år. En person som är under 15 år överlämnas till socialtjänsten. Men polisen kan fortfarande utreda händelsen och sedan lämna ärendet vidare. Om man är under 15 år kan man bli skadeståndsskyldig för brottsliga handlingar, även om man inte kan åtalas och döma
Ungdomsvård: Den som är under 21 år kan dömas till ungdomsvård. Då är det socialtjänsten som tar hand om påföljden. Det kan till vara : att man får en kontaktperson el. att man får gå ett särskilt program för att lära sig mer om vilka konsekvenser brottslighet har. att man måste gå och prata med någon för att ändra sitt beteende eller att man placeras i ett familjehem Om man är under 18 års ålder kan han eller hon även dömas till sluten ungdomsvård under viss tid. Då placeras man på ett ungdomshem. Det är en påföljd som ersätter fängelse för de yngre lagöverträdarna. Det finns fyra slutna anstalter inom Statens institutionsstyrelse (SIS).
Ungdomstjänst: Det är vanligast att ungdomar mellan 15-18 år döms till ungdomstjänst (ungd. upp till 21år kan få det ). Ungdomstjänst är oavlönat arbete inom socialtjänstens regi, till exempel städning och trädgårdsarbete. Ungdomstjänst infördes bland annat för att minska återfallen i brott. Annars är det vanligt att föräldrarna betalar böterna och den unge får inte ta konsekvenserna av sitt handlande.
Böter Böter bestäms i pengar, till exempel böter 800 kr eller som dagsböter Vid dagsböter anges två tal, till exempel 40 dagsböter à 50 kr (det vill säga 2 000 kr). Det första talet visar hur allvarligt domstolen bedömt brottet och det senare talet bestäms beroende på den tilltalades ekonomi.
Villkorlig dom Villkorlig dom är i stället för fängelse om man till exempel inte är straffad tidigare och brottsligheten inte är så allvarlig. Den som döms till villkorlig dom (i stället för fängelse) har en prövotid på två år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Den villkorliga domen kan förenas med dagsböter och/eller med en skyldighet att utföra oavlönat arbete under viss tid (samhällstjänst).
Skyddstillsyn För den som dömts till skyddstillsyn löper en prövotid på tre år. Under prövotiden ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Samtidigt med domen utser domstolen en övervakare som ska hjälpa och stödja den dömde
Fängelse (anstalt) Ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Kriminalvården hjälper den som sitter i fängelse att anpassa sig i samhället samtidigt som vi försöker att motverka de skador som kan följa av en inlåsning. Det är en grundtanke i svensk kriminalpolitik att försöka undvika att låsa in människor, eftersom inlåsning har skadliga effekter på den enskilda individen. Den som istället för fängelsestraff döms till ett straff i frihet hamnar hos frivården. De som är intagna på anstalt arbetar, går utbildning eller genomgår behandling. Alla insatser ska hjälpa den dömde att inte återfalla brott. (Texten är hämtad från kriminalvarden.se)
Olika typer av anstalter Det finns olika typer av anstalter: Öppna anstalter (säkerhetsklass3): Här är säkerheten inte så hög, internerna kan röra sig fritt inne på anstalten och det är låst bara på natten. Man har inte murar osv. Man sitter oftast på en anstalt nära hemmet och får permissioner och frigång ibland (man får jobba/studera på dagarna och sover på anstalten). Här sitter förstagångsförbrytare dömda till lindriga straff och sådana som är i slutet av sitt straff.
Slutna anstalter Säkerhetsklass 2 Slutna anstalter med lägre säkerhetsnivå. Anstalter inom denna kategori kan ha olika grad och form av övervakning och kontroll. Vissa har mur och staket, vissa är renodlade behandlingsanstalter medan andra har ett blandat innehåll i verksamheten. Anstalten i Hägernäs Täby är en sluten anstalt i säkerhetsklass 2.
De allra mest slutna anstalterna Anstalter i säkerhetsklass 1 utrustas för att klara de mest riskfyllda intagna. Anstalterna Hall, Kumla och Saltvik har även så kallade säkerhetsavdelningar. De är speciellt anpassade för klienter som vi bedömer ha en särskilt hög risk för rymning eller fritagning. På bilden: Porten till anstalten i Norrtälje
Livstidsstraff Livstids fängelse är den svenska lagens strängaste straff. Livstids fängelse är inte tidsbestämt, den dömde vet därför inte hur länge han eller hon kommer att sitta i fängelse. I maj 2015 avtjänade 143 intagna livstidsstraff i Sverige, alla utom en är dömda för mord (inklusive medhjälp, försök, anstiftan till). En är dömd för folkmord. Sju av de som avtjänar livstidsstraff är kvinnor.
Brott som kan ge livstid Mord Grovt spioneri Grov mordbrand Grov allmänfarlig ödeläggelse Människorov Grovt sabotage Sjö-, luftfarts- och flygplatssabotage.
Omvandling av livstidsstraff Efter att ha avtjänat minst tio år av straffet kan den dömde ansöka om att få sitt livstidsstraff tidsbestämt. Om tingsrätten (i Örebro) går med på ansökan, får det tidsbestämda straffet inte vara kortare än 18 år, som är det längsta tidsbegränsade straff som kan dömas ut i Sverige. Kriminalvården och rättsmedicinska verket uttalar sig innan om hur den intagne skött sig och risk för återfall.
Fotboja Cirka 13 000 personer döms till fängelse varje år, varav 3 000 av dem verkställer straffet genom att ha fotboja. Det innebär intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja, utanför anstalt. Den som vill ansöka om fotboja ska kontakta frivården i hemkommunen. Man kan ansöka om man fått ett straff på högst 6 mån. Mer info om fotboja: https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-ochhakte/fangelse/fotboja/
Rättpsykiatrisk vård Rättspsykiatrisk vård är också en del av kriminalvården. Personer som bedöms vara psykiskt sjuka behandlas med terapi och ev. medicinering på rättpsykiatriska anstalter.