Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Relevanta dokument
Uppdragstider prio 1 per kommun Q1 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q3 1/1-30/9 2015

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling RAPPORT Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Trygghetsmätning Höör Sammanfattning

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknad i Skåne, januari 2018

Företagsamheten 2017 Skåne län

Resultat av enkätundersökningar

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling

Trygghetsmätning - vad är det?

Företagsklimatet i Klippans kommun 2018

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld.

Företagsamheten 2018 Skåne län

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var

Företagsamheten Skåne län

Företagsklimatet i Lunds kommun 2018

Företagsklimatet i Malmö stad 2018

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Företagsklimatet i Burlövs kommun 2018

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

Svarsöversikt Länsrapporten Skåne län

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var

Sveriges Kommuner och Landsting. Greta Berg SKL Trygghet & säkerhet

Enkät om medborgarlöftesarbete (exempel)

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen MalmöLundregionen. Augusti 2012

NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne Kartläggning Idéburen sektor i Skåne IDÉBUREN SEKTOR I SKÅNE Kartläggning 2015

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Välkomna till vårens Geodataseminarium

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Lokalpolisområde Uppsala/Knivsta för 2015

Företagsklimatet i Landskrona stad 2017

Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun

Trygghetsmätningen 2017

Arbetsmarknadsläget december 2013 Skåne län

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Antalet utländska gästnätter i november för Skåne län var

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Inte fokus på enskilda insatser snarare på effekterna av föreningens övergripande arbete.

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET Arbetet med Polissamordningen

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

Arbetsmarknadsläget januari 2014 Skåne län

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen

Företagsklimatet i Skåne län 2019

Arbetsmarknadsläget november 2013 Skåne län

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

Barns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET TRELLEBORG 2014

Företagsamheten Skåne län

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Ranking av företagsklimatet 2014

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version Bild 1 ---

Polismyndighetens verksamhetsuppföljning

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LANDSKRONA 2014

Statistik för Skånes inkvartering

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET ÄNGELHOLM 2014

Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET HELSINGBORG 2014

Transkript:

Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Daniel.p.svard@skane.se RESULTAT Datum -- () Berörda Kommunenkät till kommundirektörer angående polisens närvaro i Skånes kommuner Bakgrund Enkäten skickades till samtliga kommundirektörer i Skånes kommuner under september månad. Syftet med enkäten var att ta reda på hur Skånes kommuner upplever polisens resurser och prioriteringar i den aktuella kommunen. Uppdraget kom från Regionstyrelsens ordförande Henrik Fritzon. Resultat Totalt besvarade kommuner enkäten ( %) och ytterligare två kommuner valde att svara endast via e-post med allmänna reflektioner kring polisens närvaro. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla kommuner inte besvarat enkäten och svaren speglar de som svarat och inte samtliga kommuner i Skåne. De svarande kommunerna är jämt spridda i Skåne, dock har något färre kommuner valt att inte besvara enkäten i norra Skåne jämfört med den södra delen. Nedan redovisas svaren fråga för fråga: Fråga Som kommundirektör tycker jag att polisens närvaro i min kommun är? Respondenterna ombads besvara frågan på en skala mellan till där = Dålig och = God. Totalt angav stycken ( procent) svarsalternativ eller vilket måste tolkas som att respondenterna anser polisnärvaron som relativt dålig. Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: - Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon (växel): - Fax: - Internet: www.skane.se

Datum -- () Som kommundirektör tycker jag att polisens närvaro i min kommun är? Dålig God För fråga och har även en uppdelning gjorts avseende stor och liten kommun. Med stor kommun menas de kommuner som har en befolkning på över invånare. Som figuren nedan visar så anser de som svarat av de stora kommunerna att polisnärvaron snare är god än dålig och att de i detta fall skiljer sig något från de små kommunerna. Det är viktigt att här komma ihåg att antalet respondenter i respektive kategori i väldigt få och ett enstaka resultat får stort genomslag. Fråga. Som kommundirektör tycker jag att polisens närvaro i min kommun är? Dålig God Total Liten Stor Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad, Hässleholm, Landskrona, Trelleborg och Ängelholm

Datum -- () Fråga Som kommundirektör upplever jag att polisens närvaro i min kommun förändrats på följande sätt under den senaste - månadersperioden? Respondenterna ombads besvara frågan på en skala mellan till där = Försämrats och = Förbättrats. Totalt svarade kommuner ( procent) svarsalternativ eller vilket signalerar att polisnärvaron försämrat under de senaste månaderna, även om försämringen inte kan betraktas som särskilt stor. Det är dock viktig att notera spridningen på svaren och att kommuner ( procent) har angivit svarsalternativ eller där polisnärvaron förbättrats. Fråga. Som kommundirektör upplever jag att polisens närvaro i min kommun har förändrats på följande sätt under den senaste - månadersperioden? Försämrats Förbättrats En jämförelse mellan stora och små kommuner visar inte på några större skillnader utan mönstret är ungefär det samma för stora och för små. Det är viktigt att här komma ihåg att antalet respondenter i respektive kategori i väldigt få och ett enstaka resultat får stort genomslag. Fråga. Som kommundirektör upplever jag att polisens närvaro i min kommun har förändrats på följande sätt under den senaste - månadersperioden? Försämrats Förbättrats Total Liten Stor

Datum -- () Fråga Som kommundirektör tycker jag att polisen prioriterar rätt i sitt arbete? Respondenterna ombads besvara frågan på en skala mellan till där = Instämmer inte alls och = Instämmer helt. På denna fråga svarar kommuner ( procent) svarsalternativ eller. Dock är även här svaren spridda. Exempelvis svarar kommuner ( procent) alternativ och ytterligare kommuner ( procent) alternativ. Fråga. Som kommundirektör tycker jag att polisen prioriterar rätt i sitt arbete? Instämmer inte alls Instämmer helt Fråga Som kommundirektör är min upplevelse av polisens prioritering av brottsbekämpning i min kommun samt Fråga Som kommundirektör tycker jag polisens bör prioritera brott i min kommun på följande sätt: I fråga ställs sju kategorier av brott upp där respondenterna ombads svara på en skala mellan till hur polisens prioritering av brottsbekämpning upplevs där = Låg och = Hög. Samma kategorier och svarsalternativ återfinns i fråga där respondenterna ombads svara hur brottsbekämpningen bör se ut. Vad gäller stöld, rån och inbrott finns en stor diskrepans mellan hur upplevelsen är och hur respondenterna tycker brotten bör prioriteras. Upplevelsen över hur brotten prioriteras idag är väldigt spridd, dock menar respondenterna att brotten bör prioriteras betydligt mer. Samma mönster går att återfinna vad gäller skadegörelse och alkohol- och narkotikabrott samt övriga brott. Extra tydligt är detta mönster avseende brott mot person där respondenterna anser att polisen bör prioritera detta betydligt mer. Vad gäller trafikbrott och bedrägeri är upplevelsen mer samstämmig med åsikten hur polisen bör prioritera dessa brott.

Datum -- () Stöd, rån och inbrott Stöld, rån och inbrott Låg Hög Brott mot person (exempelvis vålds- och sexualbrott) Brott mot person (exempelvis vålds- och sexualbrott) Låg Hög Bedrägeribrott (exempelvis förskingring och trolöshet) Bedrägeribrott (exempelvis förskingring och trolöshet) Låg Hög

Datum -- () Skadegörelsebrott Skadegörelsebrott Låg Hög Trafikbrott Trafikbrott Låg Hög Alkohol och narkotikabrott Alkohol och narkotikabrott Låg Hög

Datum -- () Övriga brott Övriga brott Låg Hög Kategorierna av brott som används i fråga och återfinns även i Brottsförebyggande rådets (BRÅ) officiells statistik. Fråga Jag vill lämna följande synpunkter angående polisens resurser i min kommun. Totalt har kommuner besvarat denna fråga. Nedan presenteras svaren: De enskilda poliserna och kommunpoliserna gör överlag ett mycket bra jobb men polisreformen som skulle föra polisen närmare medborgarna har havererat. Vi saknar nu kommunpolis och vår områdespolis sysslar med det som kallas "ingripandeverksamhet". Att känna sitt område och vara känd i sitt område. Det är förutsättningar för att lyckas i uppdraget som områdespolis enligt polisen själva. När kommunen begär extra stöd vid större ordningsstörningar kan det ta upp till en vecka innan man får någon respons från polisen. Den operativa insatsledningen hos polisen måste kunna växla tempo på ett betydligt bättre sätt. Det är viktigt att vi får behålla vår polisstation. Den har ett stort symbolvärde och vill man vara nära medborgarna är det självklart att "våra" poliser skall utgå från den. Vid möte med regionpolischef Annika Stenberg har kommunen begärt att vi åtminstone skall få chansen att lämna ett remissvar innan beslut i stationsfrågan fattas, vilket hon skulle överväga. För mig är det självklart

Datum -- () att de förtroendevalda i Tomelilla och Sjöbo borde få yttra sig innan stationerna läggs ner. Till sist - Om man tror att ambulerande husbilar fullt ut kan ersätta polisstationer bör man nog fundera över sitt val en gång till. Det har kommit många signaler om oro och osäkerhet kring polisens nya organisation. Hur de sk medborgarlöftena ska se ut (finns fortfarande inga sådana). Det har varit ett vakum av ovisshet länge i dialogen med polisen. Nu verksar det ha landat in lite vilket är positivt. Så det är lite för tidigt att ha en uppfattning om hur polisen fungerar och prioriterar. Fråga och är svåra att besvara eftersom jag inte har en så nära inblick i polisens prioriteringar, men vi är nöjda med polisen och samarbetet mellan kommunen och polisen i Ängelholm. "Kommentar till Fråga : Ystad är en sommarkommun.sommarbemanningen kan man inte vara nöjd med. Samma bemanning som på vintern när kommunen faktiskt inte är lika välbesökt. Jag tycker att det ska finnas utryckningspoliser men också områdespoliser under sommaren. Fråga. Jag uppfattar inte att det görs några särskilda prioriteringar. Fråga. Förmågan bör förbättras i alla avseende Därutöver: Min uppfattning är att polisen inte kommunicerat den tid det tar i olika fall. I mångt och mycket saknas den lokala förankringen. Kommunpolisen arbetar inte tillsammans med kommunen och områdespoliserna är inte fulltaliga. Belastningen på personalen är så stor att utredningar inte genomförs, samverkan känns som en belastning av vissa poliser. Om förtroende ska finnas kvar för polisen måste man synas, prioritera att finnas ute vid olika evenemang m.m. Kommunpolisen är polisens öra mot rälsen. Då måste kommunpolisens uppdrag tydliggöras bättre. Kommunens prioritering måste möta polisen och deras resurser." "Känns som att den nya organisationen ännu inte fallit på plats fullt ut. Lär finnas ett antal vakanta tjänster gällande områdespoliser, vilka ska tjänstgöra lokalt i Kävlinge kommun. Detta i kombination med resurskrävande allvarliga händelser i grannkommuner/omvärld ger en känsla av att närvaron inom den egna kommunen/lokalpolisområdet inte är så god som var planerat och att det nya sättet att arbeta (synlighet/närvaro, nära invånarna o s v) inte riktigt fallit på plats.

Datum -- () Inrättandet av en särskild kommunpolis har fallit väl ut och sammarbetet fungerar mycket bra." Min uppfattning är att polisen i Trelleborg har för svag bemanning vilket medför att det förebyggande och utredande arbetet upplevs ta för lång tid. Polisen är för lite synlig. Polisen utgår inte från Svedala längre och upplevs från medborgarna att man inte har någon polis i Sveadala längre. Svårt att komma i kontakt med Polisen. "Polisens nya organisation verkar ha fått en toppstyrning som inte medger en flexibilitet vare sig för organisationen lokalt eller prioriteringar lokalt. Utöver det verkar ju alla som deltar i debatten på riksnivå om polisens resurser vara överens om att det är för få poliser i Sverige totalt sett. Om man gör en jämförelse med andra europeiska länder står det klart att Sverige har det lägsta snittet poliser per innevånare. I Malmö känner jag att vi borde ha mer poliser än genomsnittet i Sveriges kommuner givet de utmaningar runt kriminalitet som vi har här." Poliskontoret hade sommarstängt i Hörby vilket många invånare var missnöjda med. Informationen om detta var bristfällig. På fråga om vad jag tycker skall prioriteras, så har jag angett skadegörelse. Det gör jag utifrån min tidigare profession, då jag vet att skadegörelse ofta tillsammans med snatteri är brott som är ingången till mer allvarlig verksamhet. "Tillgång till kommunpolisresurser är mycket begränsad, trots att detta avses vara en prioriterad fråga hos polismyndigheten. Har varit svårighet under längre tid att rekrytera ny kommunpolis till vår kommun." Vilka resurser? Jag väljer därför att svara på detta sätt, Burlövs kommun har sedan organisationskommitténs dagar upprepat protesterat mot den nya polisorganisationen eftersom vi uppfattar att förslaget att Burlöv skall tillhöra nytt polisdistrikt (Lund/Kävlinge) inte stämmer med varken vår kommuns normala samarbetsvägar i trygghetsfrågor (vi har t ex

Datum -- () socialjouren ihop med Malmö stad) eller med kriminaliteten i Burlöv som även den har starkare samband med storstadsmalmö. Vi bedömer dessutom att insatser oftast kommer att komma via Malmö eftersom de når stora delar av vår kommun snabbast. Genomförandet skedde den ¼ och tiden för utvärdering av resurser osv är därför alltför kort för att svara på er detaljerade enkät. Vi har dock noterat att fast kommunpolis ännu inte tillförts Burlöv (vi har haft tre olika tf-lösningar), vi har haft ett byte av lokalpolisområdeschef osv. Gamla upparbetade samband för områdespoliserna har brutits och det har inte gynnat närvaron eller effektivitet av de poliser som nu jobbar hos oss. Vi skrev medborgarlöftena baserade på vår existerande trygghetsöverenskommelse med Malmöpolisen och dess skall nu ses över. Med detta sagt så kan man notera att delar av vår kommun upplever att polisen syns mer i centrala delarna av Arlöv och att processen att hitta kommunpolis verkar finna en bra lösning. Skolan anser ff att områdespoliserna behöver tid att sätta sig in i burlövsskolornas elevers situation. Eslövs kommun har mottagit en enkät med detaljerade frågor kring polisen prioriteringar och resurser. Med tanke på den korta tid som finns att utvärdera organisationen, finner jag det inte möjligt att svara på en enkät av denna detaljeringsgrad. Men jag vill gärna ändå lämna följande kommentarer: I yttrandet över geografisk indelning i Polisregion Syd, var Eslövs kommun kritiska och anförde att all etablerad samverkan är med kommunerna i Sydväst och menade att Eslövs kommun skulle tillhöra Lund i den nya polisorganisationen. Resurstilldelningen är svår att bedöma då det under perioden behövs göra omfördelningar i regionen på grund av olika omvärldsfaktorer. I kommunens perspektiv är såväl det förebyggande trygghets-och säkerhetsarbetet som brottsbekämpning viktigt. Med detta sagt har vi ett gott samarbete med kommunpolisen som är en aktiv part i det övergripande trygghets- och säkerhetsarbetet och kommunpolisen finns även finns på plats en dag i veckan på stadshuset för att kunna möta kommuninvånarna. Dialogen med nästa organisatoriska nivå behöver dock utvecklas.

Datum -- () Slutsatser Generellt anser respondenterna att polisnärvaron kan vara något bättre i kommunerna. Närvaron har också försämrats något under de senaste månaderna. Det råder delade meningar om polisen prioriterar rätt i sitt. Dock är det något fler som inte tycker att polisen prioriterar rätt i sitt arbete än de som tycker polisen prioriterar rätt. Skånes stora kommuner anser att polisnärvaron snare är god än dålig och att de i detta fall skiljer sig något från de små kommunerna. Dock är det svårt att se någon skillnad mellan stora och små kommuner avseende frågan hur polisnärvaron försämrats de senaste måndaderna. I jämförelse mellan hur respondenterna upplever polisens prioriteringar och hur de bör prioriteras råder diskrepans. Generellt anser även respondenterna att polisen bör prioritera de flesta brott högre. Detta gäller särskilt personbrott, stöld, rån och inbrott, skadegörelse samt alkohol- och narkotikabrott. Bland de fritextsvar som skickats in går att utläsa en viss missnöjdhet med polisens nya organisation. Dels gäller detta kommunernas möjlighet att påverka innan beslut tas avseende polisens närvaro i den aktuella kommunen samt kommunikationen in i den nya polisorganisationen. Dels gäller detta också bemanning och närvaro lokalt i kommunerna runt om i Skåne.