PM 2016-11-10 1(5) Mindre hackspett vid Frostvägen i Alingsås förekomst och förutsättningar Uppdraget Vid Frostvägen 39 i Alingsås planerar kommunen för bostadsbyggande. Under planarbetet framkom indikationer på att mindre hackspett kan förekomma i området. Arten är klassad som Nära hotad på den svenska rödlistan och omfattas av artskyddsförordningen (Naturvårdsverket 2009). Naturcentrum AB fick därför i uppdrag av Alingsås kommun att undersöka förekomst och förutsättningar för mindre hackspett i området, samt bedöma effekterna av en exploatering och om förstärknings- eller kompensationsåtgärder behöver vidtas för arten. En översiktlig naturvärdesinventering av området har tidigare gjorts (Örnborg 2013). Uppdragsgivare: Alingsås kommun. Niklas Idesjö, samhällsbyggnadskontoret, planavdelningen och Sara Johansson, kommunledningskontoret, exploaterings- enheten. Uppdragstagare: Naturcentrum AB, Matti Åhlund (förarbete, fältbesök, text och foto) och Johan Ahlén (projektledare). Naturcentrums projektnummer: 1072. Utförande Inledningsvis genomsöktes Artportalen efter observationer av mindre hackspett i Alingsåstrakten för perioden januari 2000 till november 2016. Särskilt beaktades observationer med häckningsindicier. En sökning efter annan relevant information om trakten och mindre hackspett i Alingsås omgivningar gjordes också på internet. Förekomsten av för mindre hackspetten lämpliga (lövskogs- )biotoper studerades från flyg- och satellitfoton och tolkningen kontrollerades sedan vid fältbesöket. Området besöktes 9 november 2016. Varje träd i planområdet kontrollerades då efter spår av mindre hackspett (och andra hackspettar) och trädens potential som potentiella boträd bedömdes. Bedömningen grundar sig på mångårig egen erfarenhet av arten i Västsverige och ett flertal liknande uppdrag i Göteborgstrakten (t ex Åhlund & Ahlén 2012). Mindre hackspett kort om ekologi och miljö Tumregel för ett normalt revir: det krävs minst 20 ha äldre lövträdsdominerad skog inom ett område av drygt 200 ha (Wiktander m fl 2001). Hög andel äldre lövträd är gynnsamt, liksom död ved (såväl stående, liggande, grov som klen ved) viktigt särskilt för vinteröverlevnaden då vedlevande insekter utgör en väsentlig del av födan under vinterhalvåret.
PM 2016-11-10 2(5) Lind, björk, klibbal och ek är de mest värdefulla trädslagen, särkilt gynnsamt om de förekommer tillsammans ger jämnare födotillgång (insektstillgången i de olika trädslagen varierar ofta mellan år). Bohålen återfinns oftast i klibbal och högstubbar av björk. Lövsly och ekkrattskog kan vara värdefulla födokällor under ungarnas uppväxt, då de till stor matas med småkryp och larver som hämtas i lövverket. Under vintern kan födosök också ske i barrskog och bladvassbälten. När en individ häckat i ett område stannar den oftast där resten av sitt liv. En hona kan häcka tillsammans med två hanar i olika revir och ibland kan en hane häcka med två honor i olika revir. Ovanstående är i huvudsak hämtat från Artdatabankens (2011) artfaktablad och referenser som återfinns i denna referens. Ottosson m fl (2012) beräknade att det häckar omkring 600 par mindre hackspett i Västra Götalands län och totalt 7 000 par i Sverige. Resultat Det finns gott om bra miljöer för mindre hackspett i Alingsåstrakten. Lämpliga lövskogsmiljöer påträffas längs Mjörns stränder, längs Säveån och kring många bergknallar (figur 1). Rapporterna i Artportalen sammanfaller också väl med utbredningen av dessa miljöer. Rapporterna till Artportalen visar också att det finns ett gott häckande bestånd av arten kring Alingsås (figur 2). I området som täcks i figur 2 har det årligen rapporterats minst fem revir de senaste åren. (Alingsås har tillräckligt med rapporterande fågelskådare för att ge en meningsfull bild av artens utbredningen.) Observationerna närmast Frostgatan 39 kommer från Landsortskyrkan och Brunnsparken. Därifrån rapporterades ropande mindre hackspett under häckningstid 2011, 2013 och 2014. Miljön i planområdet vid Frostvägen är mycket lämplig för mindre hackspett. Närmast Säveåns strand står ett flertal grova klibbalar som alla är potentiella boträd. Dessa verkar alla finnas med som "inmätta träd som sparas" på illustrationskartan från september 2013 (figur 3). Övriga träd längre från stranden lämpar sig utmärkt för födosök, men är inga goda kandidater att bli boträd. Några färska hål eller inhack efter mindre hackspett hittades inte i träden inom planområdet. En flerstammig döende klibbal (alldeles utanför det sydvästra hörnet av den markerade tomten) hade årsgamla inhack, sannolikt av större häckspett. Ett flertal (mycket) gamla håligheter finns i de grova klibbalarna längs strandkanten. Bedömning En exploatering av området som den skisseras i planbeskrivningen från september 2013 kommer inte att påverka mindre hackspetten negativt vare sig lokalt eller regionalt. Sparas de grova klibbalarna längs stranden bibehålls häcknings- möjligheterna. Arealförlusten av lämplig födosöksmiljö i övriga delar av planområdet är försumbar. Från födosökssynpunkt är det gynnsamt för mindre hackspetten om strandzonen inte ansas för mycket, utan även i fortsättningen får vara "risig".
PM 2016-11-10 3(5) Referenser Artdatabanken. 2011. Dendrocopos minor mindre hackspett. Artfaktablad 2011-01- 20. SLU, Uppsala. Naturvårdsverket. 2009. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1. Fridlysning och dispenser. Handbok 2009:2. Naturresursavdelningen. (Inklusive bilagor.) Ottosson, U m fl. 2012. Fåglarna i Sverige antal och förekomst. Sveriges ornitologiska förening, Halmstad. 592 s. Wiklander, U., Olsson, O. & Nilsson, S. G. 2001. Seasonal variation in home- range size, and habitat area requirement if the lesser spotted woodpecker Dendrocopus minor in southern Sweden. Biological Conservation 100: 387 395. Åhlund, M. och Ahlén, J. 2012. Inventering av biotoper för mindre hackspett kring Guldhedsdalen, Göteborgs kommun 2011. Underlag för detaljplan. Naturcentrum AB 2012-01- 23. Rapport, 14 sidor. På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad. De gamla, grova klibbalarna längs strandkanten har god potential som boträd och födosöksmiljö för mindre hackspett. Frostvägen 39 ligger dock lite väl långt från större lövskogsbestånd för att vara helt idealt som häckningslokal.
PM 2016-11-10 4(5) Figur 1. Satellitbild över Alingsås. Ljusbruna områden består är lövskogsdominerade miljöer lämpliga för mindre hackspett (mörkbruna områden består av barrskog). Frostvägen 39 markerad med gul symbol. (Bilden hämtad från Skogsstyrelsens hemsida) Figur 2. Lokaler från vilka mindre hackspett rapporterats med häckningsindicier i Artportalen 2000 2016. Röda symboler visar rapporter från 2016.
PM 2016-11-10 5(5) Figur 3. Illustrationskarta över planområdet från september 2013. Inringade träd (de flesta klibbalar) är "inmätta träd som sparas" enligt planbeskrivningen. De enda färska spåren i planområdet hade åstadkommits av en bäver som börjat bearbeta en pil.