Föreskrifter om ändring i Högskoleverkets HSVFS 2010: föreskrifter (HSVFS 2007:8) om områdesbehörigheter; beslutade den xx december 2010 Högskoleverket föreskriver med stöd av 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a högskoleförordningen (1993:100) samt 5 kap. 2 b och 2 c förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet i fråga om verkets föreskrifter (HSVFS 2007:8) om områdesbehörigheter dels att rubrikerna till områdesbehörigheterna 1 2, 11 15 och 16 17 i bilaga 1, avdelning A, ska ha följande lydelse, dels att områdesbehörighet 6 i bilaga 1, avdelning A, ska ha följande lydelse, dels att det i bilaga 1, avdelning A, ska införas två nya områdesbehörigheter, områdesbehörighet 6 a och områdesbehörighet 6 b, med följande lydelse, dels att rubrikerna till områdesbehörigheterna 1 2, 11 15 och 16 17 i bilaga 1, avdelning B, ska ha följande lydelse, dels att områdesbehörighet 6 i bilaga 1, avdelning B, ska ha följande lydelse, dels att det i bilaga 1, avdelning B, ska införas två nya områdesbehörigheter, områdesbehörighet 6 a och områdesbehörighet 6 b, med följande lydelse, dels att områdesbehörighet 17 i bilaga 1, avdelning B, ska ha följande lydelse, dels att bilaga 2 ska ha följande lydelse, dels att bilaga 3 ska ha följande lydelse. Denna författning träder i kraft den 15 januari 2011 och ska tillämpas första gången vid antagningar till utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som börjar efter utgången av juni 2011. På Högskoleverkets vägnar LARS HAIKOLA Aleksandra Sjöstrand (Analysavdelningen) Bilaga 1
Avdelning A Områdesbehörigheter gällande för kursplaner i gymnasieskolan som infördes hösten 2000 samt för kursplaner i gymnasial vuxenutbildning som infördes den 1 juli 2001 Humaniora/Juridik/Teologi Områdesbehörighet 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Undervisning Områdesbehörighet 6 Behörighetskurser Meritkurser Engelska B Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Naturkunskap A Samhällskunskap A Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng Filosofi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kultur- och idéhistoria - en halv (0,5) meritpoäng Mediekommunikation A - en halv (0,5) meritpoäng Människan socialt och kulturellt - en halv (0,5) meritpoäng Pedagogiskt ledarskap - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Skapande verksamhet - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation - en halv (0,5) meritpoäng Virtuella miljöer - en halv (0,5) meritpoäng Områdesbehörighet 6 a Behörighetskurser Meritkurser Engelska B Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Matematik B Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Naturkunskap A Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng Samhällskunskap A Filosofi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kultur- och idéhistoria - en halv (0,5) meritpoäng Mediekommunikation A - en halv (0,5) meritpoäng Människan socialt och kulturellt - en halv (0,5) meritpoäng Pedagogiskt ledarskap - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng Skapande verksamhet - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation - en halv (0,5) meritpoäng Virtuella miljöer - en halv (0,5) meritpoäng Områdesbehörighet 6 b Behörighetskurser Meritkurser Engelska B Meritkurser enligt 7 kap. 18 högskoleförordningen (1993:100) Samhällskunskap A Meritkurser som avser områdeskurser (maximalt 1 meritpoäng) Etik och livsfrågor - en halv (0,5) meritpoäng
Filosofi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Kultur- och idéhistoria - en halv (0,5) meritpoäng Mediekommunikation A - en halv (0,5) meritpoäng Människan socialt och kulturellt - en halv (0,5) meritpoäng Pedagogiskt ledarskap - en halv (0,5) meritpoäng Psykologi A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Samhällskunskap B - en halv (0,5) meritpoäng (utom när Samhällskunskap B är en behörighetskurs) Skapande verksamhet - en halv (0,5) meritpoäng Svenska C - muntlig och skriftlig kommunikation - en fjärdedels (0,25) meritpoäng Utveckling, livsvillkor och socialisation - en halv (0,5) meritpoäng Virtuella miljöer - en halv (0,5) meritpoäng Utöver ovanstående behörighetskurser gäller följande behörighetskurser beroende på vilket undervisningsämne den sökande valt. Behörighetskurser Undervisningsämne Bild Bild Bild och form, grundkurs Form eller motsvarande kunskaper Biologi B Biologi Kemi A Matematik C Dans och gestaltning C Dans Dansträning eller motsvarande kunskaper Historia A Filosofi Juridik Religionskunskap Historia B Historia Fysik B Fysik Matematik D Teknik (gymnasieskola) Matematik C Företagsekonomi Matematik B Geografi Naturkunskap B Teknik (grundskola) Biologi A + Kemi A + Fysik A motsvarar Naturkunskap A + B Grekiska B Grekiska Idrott och hälsa B Idrott och hälsa Matematik B Naturkunskap B Biologi A + Kemi A + Fysik A motsvarar Naturkunskap A + B Biologi A Kemi Kemi B Matematik D
Latin B Latin Matematik D Matematik Aktuellt språk Steg 3 Moderna språk Modersmål B Modersmål eller motsvarande kunskaper Ensemble A Musik Gehörs- och musiklära A Instrument/sång, nivå 3 Körsång A eller motsvarande kunskaper Matematik C Naturkunskap Naturkunskap B Biologi A + Kemi A + Fysik A motsvarar Naturkunskap A + B Matematik B Psykologi Matematik B Samhällskunskap Samhällskunskap B Hantverksteknik F, Slöjd, inriktning Textil specialisering textilteknik eller Textil - sömnad - vävning eller motsvarande kunskaper Hantverksteknik F, Slöjd, inriktning Trä- och metall specialisering Trä- och metallteknik eller motsvarande kunskaper Röst och rörelse Teater Scenisk gestaltning C eller motsvarande kunskaper Teckenspråk för hörande Teckenspråk steg 3 Fysik/Matematik/Teknik Områdesbehörighet 7 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmaci/Medicin/Naturresurser/Naturvetenskap/Odontologi Områdesbehörighet 11 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Omsorg/Vård Områdesbehörighet 16 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Avdelning B Bilaga 1
Områdesbehörigheter Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i gymnasieskolan --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 eller gymnasial vuxenutbildning enligt de kursplaner som infördes den 1 juli 2001. Matematik kurs B Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Växelström trefas Fysik kurs A Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs alternativt Ellära för flygmekaniker A, Ellära för flygmekaniker B samt Flygelektronik Kemi kurs A Industriprogrammet med kurserna Kemi process A och Kemi - Process B eller Energiprogrammet med kursen Energi B Biologi kurs A och Biologi kurs B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Mikrobiologi och Genetik Naturkunskap kurs A och Naturkun- Naturbruksprogrammet med kurseskap kurs B rna Ekologi, Växt- och djurliv samt Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik Bilaga 3
Områdesbehörigheter för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilagan 2 (examensordningen) till högskoleförordningen (1993:100) och bilagan till förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Utbildning som leder till läkarexamen: områdesbehörighet 13 Utbildning som leder till förskollärarexamen och utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem: områdesbehörighet 6 Utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 och utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6: områdesbehörighet 6 a Utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan: områdesbehörighet 6 b Utbildning som leder till optikerexamen: områdesbehörighet 13 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------
PM Enligt sändlista Aleksandra Sjöstrand Analysavdelningen 08-563 087 76 aleksandra.sjostrand@hsv.se www.hsv.se 2010-11-03 Förslag till områdesbehörigheter för utbildningar som leder till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarexamen en konsekvensutredning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet, innan beslut om föreskrifter fattas, utreda föreskrifternas kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. Bakgrund Riksdagen beslutade den 28 april 2010 att lärarutbildningen ska förändras i enlighet med förslagen i regeringens proposition Bäst i klassen - en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89, 2009/10:UbU16, rskr 2009/10:248). Dagens sammanhållna lärarexamen ersätts därmed av fyra nya yrkesexamina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. De nya utbildningarna kommer att starta höstterminen 2011. Högskoleverket ska ta fram särskilda behörighetskrav för tillträde till de nya lärarutbildningarna. Till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärarutbildningen enligt verkets bemyndiganden i högskoleförordningen (7 kap. 9a och 10a ) och till yrkeslärarutbildningen enligt uppdrag från regeringen (U2010/2877/UH). Enligt reglerna i högskoleförordningen ska Högskoleverket fastställa vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilka behörighets- och områdeskurser som ska ingå i respektive områdesbehörighet. Högskoleverket ska även fastställa vilken områdesbehörighet som ska gälla för ett utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till yrkesexamen. Högskolan får bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla för övriga utbildningar.
Enligt det ovannämnda uppdraget från regeringen ska Högskoleverket utarbeta förslag till särskilda behörighetskrav i fråga om yrkeskunskaper för respektive undervisningsämne för tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Regeringen avser att i förordning reglera de särskilda behörighetskraven till utbildning som leder fram till yrkeslärarexamen. Högskoleverkets uppgift med att ta fram särskilda behörighetskrav för de nya lärarutbildningarna består alltså av två delar. Dels ska verket ta fram områdesbehörigheter för förskollärar-, grundläraroch ämneslärarutbildningen, dels utarbeta förslag till särskilda behörighetskrav för yrkeslärarutbildningen. Arbetet med de båda delarna pågår var för sig. Det bifogade förslaget är ett förslag till de områdesbehörigheter avsedda för förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningen. I sitt arbete har Högskoleverket inhämtat synpunkter från representanter för lärarutbildningarna. Verket har även beaktat de faktiska krav på särskild behörighet som ställs vid antagningen genom att inhämta information från utbildningarnas webbplatser. Utgångspunkter Utgångspunkterna för Högskoleverkets arbete med områdesbehörigheter har varit högskoleförordningens bestämmelser om att godkända betyg i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik krävs för grundläggande behörighet och att de krav som ställs på särskild behörighet ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. De kurser (behörighetskurser och områdeskurser) som ingår i de föreslagna områdesbehörigheterna utgår från nuvarande gymnasieskola och från examensbeskrivningarna för de nya lärarexamina. De nya lärarområdesbehörigheterna kommer att tillämpas för första gången vid höstantagningen 2011. Ny gymnasieskola börjar tillämpas för elever som börjar hösten 2011, vilket innebär att nya områdesbehörigheter anpassade till Gymnasieskola 2011 ska tas fram. Högskoleverket kommer att återkomma om dessa områdesbehörigheter i början av 2011. 2(5)
Konsekvenser av Högskoleverkets förslag Lärarutbildningen är en mycket flexibel utbildning som innehåller många olika kombinationsmöjligheter vad gäller inriktningar och ämnen, vilket gör att de krav på förkunskaper som ställs vid antagning till olika lärarutbildningar är mycket varierande. I det nuvarande områdesbehörighetssystemet finns det sex områdesbehörigheter avsedda för lärarutbildningen, vilket är många fler än vad som gäller för andra utbildningar. En av dessa områdesbehörigheter (områdesbehörighet 6) är avsedd för undervisningsområdet. Behörighetskraven i denna områdesbehörighet motsvarar de krav som många lärarinriktningar ställer i dag. Utöver denna områdesbehörighet finns det alltså ytterligare fem områdesbehörigheter, knutna till olika ämnesområden. Dessa områdesbehörigheter delas med andra utbildningar som leder till en yrkesexamen. Exempelvis är områdesbehörighet 1 avsedd både för juristutbildningen och för lärarutbildningen och områdesbehörighet 17 både för sjukgymnastutbildningen och för lärarutbildningen. Enligt det bifogade förslaget skapas ett områdesbehörighetssystem där de nya lärarutbildningarna (förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarutbildningen) får egna områdesbehörigheter med samma områdeskurser som är särskilt relevanta för just lärarutbildningen. Lärarområdesbehörigheterna får därmed en enhetlig struktur och blir enklare att hitta för presumtiva lärarstudenter. Lärosätena kommer även fortsättningsvis att ha möjlighet att hos Högskoleverket ansöka om att få ställa andra krav än de som anges i områdesbehörigheterna. De kommer även att ha rätt att besluta om undantag från kraven om det finns särskilda skäl för det. De särskilda behörighetskraven för vissa undervisningsämnen För undervisningsämnena Bild, Dans, Musik och Teater i områdesbehörigheten 6 b föreslås kurser i de relevanta inriktningarna på Estetiska programmet och för undervisningsämnet Slöjd olika specialiseringar i kursen Hantverksteknik F som särskilda behörighetskrav. I dag har vissa lärarutbildningar med inriktningar mot estetiska ämnen eller slöjd tillstånd från Högskoleverket att använda andra krav än i områdesbehörigheterna, oftast ett arbetsprov. Som påpekats tidigare kommer det att vara möjligt även i fortsättningen att ansöka om att få ställa andra krav om man anser att de föreslagna behörighetskraven inte är tillräckliga eller relevanta. 3(5)
Krav på svenska som särskild behörighet Under arbetet med att ta fram de nya områdesbehörigheterna har framförts att Svenska B alternativt Svenska som andra språk B bör ingå i områdesbehörigheterna som särskilt behörighetskrav. Skälet till detta är att det kan finnas sökande som saknar godkända betyg i svenska, eftersom det av övergångsbestämmelser till högskoleförordningen (SFS 2006: 1054 p. 4) framgår att den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på grundläggande behörighet även därefter anses ha grundläggande behörighet. I de äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet finns inget krav på godkänt betyg i de nämnda kurserna. För de sökande som uppfyller kraven på grundläggande behörighet efter den 1 januari 2010 är önskemål redan tillgodosett då krav på godkänt betyg i dessa kurser ingår i den grundläggande behörigheten. När det gäller sökande som uppfyller kraven på grundläggande behörighet enligt de äldre reglerna har regeringen alltså beslutat att dessa även framöver kommer att ha grundläggande behörighet. Enligt Högskoleverkets mening kan verket inte besluta om föreskrifter som syftar till att ställa högre krav på dessa sökande än vad som framgår av övergångsbestämmelserna i högskoleförordningen. Krav på Svenska B alternativt Svenska som andraspråk B ställs därför inte i de föreslagna områdesbehörigheterna. Områdesbehörighet för utbildning som leder till ämneslärarexamen För ämneslärarutbildningen föreslås en flexibel områdesbehörighet (områdesbehörighet 6 b) bestående av behörighetskraven Engelska B och Samhällskunskap A som alla sökande ska uppfylla samt ytterligare krav som varierar beroende på vilket ämne man söker till. Högskoleverkets förslag bygger på att man kommer att söka till ett ämne. Det ämne/de ämnen som det först valda ämnet kan kombineras med kommer att väljas under utbildningens gång. Det innebär att lärosätena kommer att behöva informera de sökande om att ytterligare krav kommer att ställas beroende på vilket ämne eller vilka ämnen man väljer att läsa. Skärpning av behörighetskraven Högskoleverkets förslag innebär en viss skärpning av behörighetskraven. Exempelvis föreslås Historia B som behörighetskrav för undervisningsämnet Historia och Samhällskunskap B för undervisningsämnet Samhällskunskap. I detta sammanhang vill Högskoleverket påpeka att Samhällskunskap B inte kommer att kunna ge meritpoäng om kursen krävs för behörighet. 4(5)
Ekonomiska konsekvenser Regeringen har fattat beslut om att dagens sammanhållna lärarexamen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Detta innebär att områdesbehörigheter för utbildningar som leder till förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarexamen ska tas fram. Ändringarna i behörighetsreglerna innebär att lärosätena måste göra ändringar i sina lokala regler om tillträde samt i informationsmaterial. Detta kommer att medföra vissa kostnader för lärosätena. Högskoleverkets föreskrifter torde inte medföra andra kostnader än de som följer av regeringens beslut. 5(5)