Antagen av: Kommunstyrelsen 249 Datum: 2015-12-08 för giftfria förskolor Inledning varför är det viktigt att förskolorna är giftfria? I vår vardag omges vi ständigt av olika kemikalier. Kemikalier finns överallt, i vår kropp, i vår mat, i våra kläder, i våra elektroniska apparater och i barnens leksaker. Allt är uppbyggt av kemikalier och kemiska ämnen är byggstenarna för allt inuti oss och omkring oss. En del kemikalier är naturligt förekommande och andra är skapade av människor. Kemikalier är nödvändiga - men en del av dem är skadliga för oss människor och särskilt utsatta är barnen. Barnen tillbringar en stor del av sin tid i förskolan därför är det viktigt att denna miljö är hälsosam. en är framtagen för att driva på arbetet med att göra miljön i kommunens förskolor så hälsosam som möjligt. En del åtgärder är enkla att genomföra och medför inga större kostnader. De kan utföras ganska omgående, ofta handlar det om att öka kunskap och medvetenhet samt förändra befintliga rutiner eller skapa nya. Andra åtgärder kräver en större arbetsinsats eller drar med sig större kostnader. Sådana åtgärder kan behöva ett mer långsiktigt perspektiv. Att alltid göra väl genomtänkta inköp när något behöver förnyas är viktigt. Att inhandlade saker används länge är också en miljöaspekt. en är indelad i tre delar: en inledning som beskriver varför vi behöver arbeta med frågan, hur nuläget ser ut och hur genomförandet av arbetet är tänkt att ske. Del två är en konkret åtgärdsplan som är uppdelad i sex olika områden. Del tre innehåller information om några av de ämnen som finns i vår omgivning och som vi ska försöka undvika. Ett av Olofströms kommuns övergripande mål är att sätta barnen i centrum. En giftfri miljö i förskolan är en viktig del av barnens vardag eftersom många timmar tillbringas där. Åtgärderna i handlingsplanen gäller för alla kommunens förskolor. Arbetet med att göra förskolorna fria från gifter är kommunövergripande och kräver samverkan mellan olika förvaltningar och bolag. Samtidigt som handlingsplanens åtgärder genomförs kommer tematräffar för personalen i förskolorna att hållas för att höja kompetensen och underlätta arbetet. Att arbeta för en giftfri miljö är en del av kommunens miljömålsarbete. Det fjärde svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är formulerat som en framtidsvision: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Vårt samhälle är idag långt från detta miljökvalitetsmål och tempot behöver höjas för att nå målet på både nationell och lokal nivå. Hur ser det ut på förskolorna idag? Under 2013 inventerade Naturskyddsföreningen 129 svenska förskolor runt om i landet. Det resulterade i en kartläggning som visar stora skillnader 1
mellan olika förskolor. Det ser nog lite olika ut på de enskilda förskolorna även i Olofströms kommun, men gemensamt för dem är att både leksaker och övriga inventarier är olika gamla och av olika kvalitet. Någon fullständig inventering är inte genomförd i kommunen. Det finns förmodligen ingen som medvetet väljer att köpa en leksak som kan vara skadlig för barn. Men det är helt enkelt så att många av de vardagliga föremål vi omger oss med innehåller ämnen som inte är bra för oss. Kunskapen ökar och med det ökar också kraven vid tillverkning och försäljning. Men än är det en lång väg till det giftfria samhället och för att komma dit behövs aktiva insatser på många plan. Att inreda en förskola ställer krav på funktion ur många synvinklar. Intressekonflikter kan lätt uppstå mellan funktion, pris och miljökrav. Lokalen måste - förutom att fungera väl ur ett pedagogiskt perspektiv - vara både hälsosam och lätt att städa. Det finns i dagsläget (september 2015) sju förskolor i kommunen, samtliga är kommunala. Lokalerna som inrymmer förskolorna är av olika ålder och standard. På området Vilboken ska en ny förskola byggas med planerad start 2016. Vid detta bygge kommer stor vikt att läggas vid materialval för att skapa en så sund miljö som möjligt. Barn är extra känsliga Barn är med sina växande kroppar och tunna hud mer känsliga för påverkan från kemikalier och miljögifter än vuxna. Ett barn andas snabbare än en vuxen och i förhållande till sin vikt äter och dricker de också mer. På det sättet kan barn få i sig mer av ett ämne jämfört med en vuxen - även om mängden eller koncentrationen de exponeras för är densamma. Små barn utforskar dessutom gärna sin omgivning genom att smaka på olika föremål eller stoppa dem i munnen. Vissa ämnen, som till exempel hormonstörande ämnen, kan påverka barnens utveckling negativt. Man kan inte bortse från risker med små mängder eller låga koncentrationer av ett enskilt kemiskt ämne i omgivningen. Även om mängden av ämnet är liten och understiger tillåtna gränsvärden kan dess effekt tillsammans med andra ämnen som också förkommer i liten mängd ge effekter som förstärker varandra. Detta brukar kallas cocktaileffekt. Flera undersökningar visar att damm kan bidra till barns intag av olika miljögifter, till exempel flamskyddsmedel. Barn rör sig nära golvet på ett annat sätt än vuxna. Därför är det extra viktigt med bra städning och god hygien för att minska mängden kemikalier barn utsätts för. Det är också viktigt att välja bra städkemikalier som är fria från skadliga ingredienser. Vem ska utföra åtgärderna i handlingsplanen? Att arbeta för giftfria förskolor berör många delar av kommunens verksamheter. Många åtgärder utförs direkt på förskolorna av personalen och förskolecheferna på de olika enheterna. Stödfunktioner på kommunledningsförvaltningen som inköpssamordnare och miljösamordnare fungerar som bollplank och rådgivare. Några åtgärder utförs av kostenheten, andra av städenheten. Vissa åtgärder gäller 2
fastighetsägaren eller fastighetsförvaltaren. Ytterligare en resurs i detta sammanhang är kommunens tillsynsmyndighet, Miljöförbundet Blekinge Väst (MBV). Genom tillsynsarbetet har MBV uppdrag att se till att miljön i förskolorna är hälsosam för alla som vistas där. Sett med perspektiv utifrån är kommunen en enhet, oavsett hur vår interna organisation är upplagd. Varje förvaltning ansvarar dock var för sig att deras respektive kostnader tas upp i den årliga budgetprocessen för att tilldelas resurser. När ska åtgärderna utföras? Arbetet med giftfria förskolor startar som ett separat projekt, men kommer efter den inledande fasen att bli en del i den ordinarie verksamheten. Arbetet är långsiktigt och kommer att ta tid även om en del åtgärder kan utföras relativt snabbt. Att ta fram en handlingsplan är första steget. Alla åtgärder i planen är tidssatta och ska genomföras inom utsatt tid. En del åtgärder har kort tidshorisont för genomförande. Det gäller åtgärder som att rensa bort de sämsta sakerna, förändra rutiner eller börja köpa in andra typer av förbrukningsvaror. Åtgärder som att byta inredning eller göra ombyggnader kräver en längre tidshorisont, mer planering samt utrymme i budget. Att omedelbart rensa bort alla föremål som skulle kunna innehålla skadliga ämnen skulle innebära stora kostnader om de ska ersättas direkt. Det handlar i hög grad om att prioritera rätt och göra smarta val. Att nya inköp som görs är bra och genomtänkta, samt följer ramavtalen är viktigt. När nyinköp görs ska det vara rätt från början. Extra viktigt är det att kloka val av material görs vid nybyggnation eller vid renovering och ombyggnader av förskolor för att minimera miljögifter i lokalerna. Val av bra inredning som möbler och madrasser är också viktigt eftersom inredning medför stora kostnader och används länge. Uppföljning och revidering På sikt är planen att även andra kommunala verksamheter ska börja arbeta mer fokuserat med att minimera skadliga kemikalier inom sina områden. Att ständigt arbeta för en bättre miljö ska ingå som en naturlig del av det dagliga arbetet inom alla kommunens verksamheter. Kemikalieaspekter är en viktig del av detta och ska finnas med i alla sammanhang där det är relevant. Uppföljning av åtgärderna i handlingsplanen ska ske årligen och rapporteras till kommunstyrelsen. Ansvarig för varje åtgärd rapporterar hur det går och miljösamordnaren sammanställer resultatet. en revideras vid behov eller en gång under varje mandatperiod. Åtgärder för en giftfri förskola Rensa bort och fasa ut En viktig del av arbetet för att göra förskolan fri från skadliga ämnen är att se över vad som finns där just nu och rensa bort allt sådant som barn inte 3
bör ha i sin närmiljö eller bör använda som leksaker. Åtgärderna under denna rubrik ansvarar respektive förskolechef för tillsammans med sin personal. Arbetet kan delas upp och utföras i arbetsgrupper. Arbetet ska dokumenteras och löpande rutiner ska upprättas inom egenkontrollen. 1. Rensa bort gammal elektronik Elektronik av alla de slag innehåller en hel rad skadliga ämnen och är inte några bra leksaker. All gammal elektronik ska rensas bort direkt och nya föremål av detta slag ska heller inte tas emot. Exempel på föremål denna åtgärd omfattar är avlagda mobiltelefoner eller tangentbord. Plasthöljet och kretskorten i elektroniska apparater innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel. Lödpunkterna i kretskort kan innehålla bly och elkablar innehåller ofta ftalater. Tidsplan: All elektronik ska vara borta senast 1 december 2016. 2. Rensa bland plastleksakerna Plast är användbart till mycket men det är inte alltid det bästa materialet i barns närmiljö. Det finns många sorters plast som innehåller olika ämnen med varierande risker. Bland plastleksakerna behöver det rensas. Rensa bort äldre mjuka plastleksaker Kemikaliekraven på leksaker har skärpts under åren, därför är nya plastleksaker bättre än äldre. Mjuka leksaker av PVC eller annan plastsort som är äldre än 2007 innehåller sannolikt ftalater som idag är förbjudna inom EU. Äldre mjuka plastleksaker kan även innehålla bly. Tidsplan: Rensa bort äldre mjuka plastleksaker. Mjuka plastleksaker äldre än 2007 ska vara borta senast 1 december 2016. Rensa bort plastleksaker tillverkade utanför Europa I Europa ställs kemikaliekrav vid leksakstillverkning. Samma krav ställs inte på leksaker som tillverkas utanför Europa, även om leksakerna säljs här. Tidsplan: Rensa bort uppenbart dåliga plastleksaker direkt. Resten fasas ut på sikt. Rensa bort plastleksaker som känns klibbiga eller hala Det som känns klibbigt eller halt när man tar i en leksak kan vara utläckande ftalater. Tidsplan: Rensa bort direkt. Alla klibbiga eller hala leksaker ska vara borta senast 1 december 2016. Rensa bort plastleksaker som luktar Leksaker som har en tydlig lukt av parfym eller luktar kemiskt ska undvikas eftersom de kan innehålla ämnen som framkallar allergier. Tidsplan: Rensa bort direkt. Alla starkt luktande leksaker ska vara borta senast 1 december 2016. 4
3. Rensa bland icke-leksaker Det finns mycket som är roligt att leka med, men som egentligen inte är avsett att vara leksaker. En del sådana föremål är inte så lyckade att använda som leksaker. Rensa i utklädningsgarderoben Rensa bort väskor eller andra saker i konstskinn. De innehåller ofta PVCplast med ftalater och ibland även bly. Rensa bort billiga smycken som känns tunga. De kan innehålla stora mängder bly och kadmium. Nickel, som är allergiframkallande, kan också förekomma. Rensa bort kläder med metalldetaljer, som till exempel bälten. De kan också innehålla bly, kadmium och nickel. Tidsplan: Rensa bort direkt. Föremål i konstskinn, tunga smycken och kläder med metalldetaljer ska vara borta senast 1 december 2016. Se över pysselmaterial Att återanvända material är ofta bra, det är både roligt ur pysselsynpunkt och bra ur resurssynpunkt. Men allt är inte lämpligt att återvinna som leksaker. Saker från naturen är till exempel mycket bättre än metallföremål, plastförpackningar och byggmaterial som impregnerat trä eller PVC-rör. Tidsplan: Rensa bort sämre pysselmaterial direkt. Pysselmaterial som exemplen ovan ska vara borta senast 1 december 2016. Fortsätt däremot att använda saker från naturen. 4. Fasa ut möbler Möbler är en ganska stor investering som är avsedd att hålla länge. Att köpa bra möbler när nya ska köpas är viktigt. Sämre möbler ska fasas ut på sikt. Byt ut soffor från 1970 och 1980-talet Soffor från 1970 och 1980-talet innehåller sannolikt bromerade flamskyddsmedel. Vissa sorter av dessa flamskyddsmedel har förbjudits, därför är äldre möbler sämre än möbler av nyare produktion. En äldre soffa med stoppning av skumgummi kan även innehålla andra ämnen som inte är hälsosamma, till exempel bly. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Äldre möbler fasas ut på sikt. Rensa bort gamla lekkuddar av skumgummi Produkter av skumgummi innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel. Vissa sorter av dessa flamskyddsmedel har förbjudits, därför är äldre kuddar sämre än nyare. En kudde av skumgummi kan även innehålla andra ämnen som inte är hälsosamma, till exempel bly. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Kuddar från 1980 och 1990-talet fasas ut på sikt. Byt ut gamla sovmadrasser Äldre madrasser innehåller sannolikt bromerade flamskyddsmedel. Vissa sorter av dessa flamskyddsmedel har förbjudits, därför är äldre madrasser sämre än nyare. En madrass med kärna av skumgummi kan även innehålla 5
andra ämnen som inte är hälsosamma, till exempel bly. Överdragen är ofta av PVC-plast och kan på äldre madrasser innehålla någon eller flera av de sex ftalater som idag är förbjudna. Nyare madrasser, även de som säljs idag, kan ha överdrag av PVC-plast men alternativ finns. Välj ftalatfritt och om möjligt även PVC-fritt när nya madrasser köps in. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Äldre madrasser ska fasas ut på sikt. Se över förvaringen Det är bra att minska mängden plastprodukter rent generellt på en förskola. Välj om möjligt annat material än plast. Välj PVC-fri plast när plast ändå köps in. Återanvänd inte plastförpackningar av olika slag för förvaring. Tidsplan: Fasa ut förvaring i plast på sikt och köp in förvaring i alternativa material. Välj rätt bord Ett bord med ljuddämpning kan bidra till en lägre ljudnivå och därmed en trevligare arbetsmiljö för både barn och personal. Men materialet i den dämpande bordsskivan kan innehålla PVC-plast. Kontrollera att bordsskivan är fri från PVC när nya bord köps in. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Byt till PVC-fria bord på sikt. 5. Fasa ut kemikalier På varje förskola behöver man tänka igenom vilka kemikalier som man egentligen behöver ha och rensa bort resten. Kemikalier man väljer att behålla förvaras på plats där barnen inte kan komma åt dem. En förteckning över de kemikalier som finns i lokalen ska finnas. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga och hela personalen ska känna till var dessa finns. Tidsplan: Fasa ut onödiga kemikalier direkt och köp bara in bästa möjliga kemikalier. Onödiga kemikalier ska vara borta senast 1 december 2016. Tillgängliga säkerhetsdatablad ska finnas på varje enhet och uppdateras löpande. 6. Sortera avfallet rätt Avfallshanteringen i kommunen sköts av det kommunala bolaget Västblekinge Miljö AB (VMAB). Bolaget ägs gemensamt av de tre grannkommunerna Olofström, Karlshamn och Sölvesborg. VMAB sköter hämtning och transport av avfall i kommunerna. Insamlat matavfall rötas till biogas i VMAB:s regi på anläggningen i Mörrum. Med en bra sortering av avfall ökar återvinningen av material samtidigt som mängden gifter i miljön minskar. Detta följer målen i kommunens avfallsordning och minskar dessutom kostnaden för avfallshanteringen. 6
Upphandling och inköp Att köpa in rätt saker när man köper nytt är viktigt för att undvika att fler skadliga ämnen kommer in i förskolorna. Vi ska följa de ramavtal som finns för inköp och endast välja de miljömässigt bästa produkterna ur sortimentet. 7. Ta fram en inköpsvägledning För att underlätta för personalen som upphandlar ska en inköpsvägledning tas fram. I vägledningen finns både generell information och konkreta tips. Den innehåller också information om kemikalier vi bör undvika och en förteckning över miljömärkningar. I samband med att vägledningen blir klar kommer berörd personal även att få en introduktion för att användningen ska komma igång. Ansvarig: Miljösamordnare tar fram en inköpsvägledning och introducerar den för personalen tillsammans med inköpssamordnare. Förskolechef ansvarar för att personalen känner till och använder inköpsvägledningen. Tidsplan: Vägledning och introduktion ska vara klart senast 1 december 2016. Därefter ansvarar förskolecheferna löpande för att sprida vägledningen till personalen. 8. Upphandla hygienprodukter och städprodukter som är både allergivänliga och miljömärkta Vid upphandling ska miljökrav ställas på hygienprodukter och städprodukter så att det finns allergivänliga och miljömärkta produkter att välja mellan när inköp ska göras. Ansvarig: Inköpssamordnare och personal med inköpsansvar Använd bara hygienprodukter som är allergivänliga och miljömärkta Vid inköp ska ramavtalen följas och produkter som till exempel tvål och tvättmedel ska väljas med fokus på både förebyggande av allergier och innehåll utan skadliga ämnen. Parfym kan till exempel orsaka allergiska reaktioner och kan ofta väljas bort. Produkter som rekommenderas av astma- och allergiförbundet är alltid allergitestade. Inköpsvägledningen för giftfria inköp kan fungera som stöd. Ansvarig: Personal med inköpsansvar Använd bara miljömärkta städprodukter Endast miljömärkta städprodukter ska köpas in och användas. Detta gäller även för tvättmedel och sköljmedel. Välj produkter som är parfymfria och allergitestade. Ansvarig: Personal med inköpsansvar Undvik vinylhandskar Ibland används vinylhandskar i kök eller vid blöjbyten. Vinylhandskar är gjorda av PVC och kan innehålla stora mängder mjukgörande ftalater som läcker ut när handskarna används. Alternativa material finns, till exempel: nitril, latex, neopren och polyuretan. Av dessa alternativ är nitril det bästa valet ur miljösynpunkt. 7
Ansvarig: Inköpssamordnare ansvarar för att upphandling av det miljömässigt bästa alternativet görs. Personal med inköpsansvar köper endast in miljömässigt bästa möjliga alternativ. Tidsplan: Redan inköpta vinylhandskar fasas ut omgående och alternativ som till exempel nitril köps in i fortsättningen. 9. Informera våra leverantörer För att ständigt förbättra våra ramavtal och de produkter som erbjuds ska leverantörerna informeras om vår målsättning att minska exponeringen för miljögifter. Ökade krav ska ställas på leverantörerna att redovisa innehåll i produkterna de erbjuder. Ansvarig: Inköpssamordnare och miljösamordnare 10. Ytterligare skärpa miljökraven i kommande upphandlingar I upphandlingar som görs ställs miljökrav redan idag. Dessa krav kan skärpas ytterligare, till exempel genom att ställa mer avancerade krav. Ansvarig: Inköpssamordnare och miljösamordnare 11. Se över beställningsrutiner I dagsläget kan många inom kommunens olika verksamheter göra inköp utan att ha nödvändig kunskap om vilka avtal och regler som ska följas. Genom att begränsa antalet som gör inköp kan den mindre gruppen få utbildning och stöd i större omfattning. Genom att på sikt även införa en beställarportal eller någon typ av e-handel begränsas de produkter som köps utanför ramavtalen ytterligare, vilket förenklar att välja bra produkter. Ansvarig: Ekonomiavdelningen Tidsplan: En översyn av inköpsansvar görs under hösten 2015. Under 2016 utförs en utredning av hur många beställare som behövs. En utbildning för beställningsansvariga tas fram 2016. Efter igångsättning och utvärdering av den nya beställarorganisationen kan nästa steg tas mot att införa någon typ av beställarportal eller e-handel. Mat och tillagning Det vi äter tas upp direkt av kroppen. Därför är det viktigt att begränsa antalet ämnen i maten som kan vara skadliga. 12. Öka mängden ekologisk mat Ekologisk mat innehåller mindre kemikalier som till exempel rester av bekämpningsmedel. Olofströms kommun ska arbeta långsiktigt för att öka den inköpta andelen av både närproducerade och hållbart producerade livsmedel. Andelen ekologiska livsmedel ska öka och maten ska transporteras med så liten miljöbelastning som möjligt. Detta görs bland annat genom att säsongsanpassa menyerna och minska matsvinnet, både vid tillagning och vid serveringstillfället. Kommunens kök ska Kravcertifieras enligt ett Kravmärke. Det innebär att minst 15 Kravcertifierade livsmedel används, varav minst 5 basvaror. Ansvarig: Kostenheten 8
13. Undvik konservburkar Insidan av konservburkar har en beläggning som innehåller bisfenol A (BPA) som bland annat är hormonstörande. Andelen mat som köps i konservburkar ska därför minskas. Alternativa förpackningar finns redan för många produkter och antalet bättre förpackningar ökar. Ansvarig: Kostenheten 14. Spola i vattenkranen Ämnen som bly och koppar kan lakas ur från både kranen och vattenledningarna. Om vattnet står stilla länge i ledningen kan bakterier växa till. En bra grundregel är att spola tills vattnet är riktigt kallt innan man dricker eller använder det till matlagning. Detta är särskilt viktigt när ingen har spolat i kranen på många timmar, till exempel på morgonen. Ansvarig: Förskolepersonal och kostenheten Tidsplan: Rutiner för att kranar ska spolas ur ska finnas senast 1 december 2016, sedan löpande. 15. Undvik plast och teflon vid både tillagning och servering Plast som hettas upp eller kommer i kontakt med varm mat släpper ifrån sig mer kemiska föreningar som kan vara skadliga. Stekpannor och kastruller med non-stick-beläggning innehåller ofta teflon eller andra perflourerade ämnen som är både svårnedbrytbara och tas upp i kroppen. Byt ut stekpannor och kastruller med non-stick-beläggning Ett fåtal stekpannor och kastruller med non-stick-beläggning finns på vissa kök. Dessa byts ut omgående. Ansvarig: Kostenheten Tidsplan: Stekpannor och kastruller med non-stick-beläggning byts ut senast 1 december 2016. Använd inte tallrikar, muggar eller bestick av plast Alla tallrikar och glas i kommunens verksamheter är sedan några år utbytta till porslin och glas. Plastbestick används endast vid utflykter, även denna användning behöver minskas i fortsättningen. Ansvarig: Förskolepersonal och kostenheten Tidsplan: Tallrikar, muggar eller bestick av plast ska inte användas efter 1 december 2016. Fasa ut tillbringare i plast Tillbringare i plast rensades ut för några år sedan. När nya tillbringare köps in ska de inte vara av plast. Glas och metall är bättre alternativ även om de är tyngre att hantera för de mindre barnen. Personalen får hjälpa till med upphällningen eller så kan man ha flera mindre tillbringare på bordet. Ansvarig: Förskolepersonal och kostenheten Tidsplan: Inga tillbringare av plast ska användas eller köpas in efter 1 december 2016. 9
Undvik vinylhandskar vid hantering av mat Vinylhandskar är gjorda av PVC och kan innehålla stora mängder ftalater som kan läcka ut när handskarna används. Alternativa material finns som till exempel Nitril. Om handskar behövs ska alternativ till vinyl väljas. Rena händer utan handskar är dock det miljövänligaste alternativet. Ansvarig: Förskolepersonal och kostenheten Tidsplan: Inga vinylhandskar av PVC ska användas vid hantering av mat efter 1 december 2016. Rutiner för hygien och städning God hygien är viktigt på förskolor både för att minimera smittspridningen och för att miljön ska vara trevlig. Bra städning har också stor betydelse för att minska intaget av skadliga ämnen. Kemikalier som släpper från olika föremål i lokalen samlas i dammet och regelbunden städning minskar på så sätt spridning av dessa ämnen. Att städkemikalier väljs med omsorg och inte överdoseras är viktigt. Flera relativt enkla åtgärder kan ytterligare förbättra inomhusmiljön. 16. Tvätta händerna ofta Barns händer rör vid mycket i omgivningen, att känna på saker är ett viktigt sätt att uppleva dem. När händerna sedan stoppas i munnen får barnen i sig de ämnen som samlats på händerna. Genom att tvätta händerna ofta minskar både smittspridning och mängden farliga ämnen barnen utsätts för. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Tydliga rutiner för handtvätt ska finnas på varje förskola senast 1 december 2016. 17. Tydliga rutiner för städning Det ska finnas tydliga rutiner för hur städning utförs på varje enhet där det beskrivs vem som ansvarar för vad så att inget viktigt moment glöms bort. Rutiner ska också finnas för uppföljning av att städningen fungerar som avsett. Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Tydliga rutiner för hur städning utförs och följs upp ska finnas på varje förskola senast 1 december 2016. 18. Tvätta textilier Alla nya textilier ska tvättas innan användning, även kramdjur och kuddar. Textilier kan innehålla rester av kemikalier från tillverkningen och mycket av dessa kemikalier försvinner vid tvätt. Det är viktigt att tvätta alla textilier regelbundet även om de inte ser smutsiga ut. Textilier samlar damm som i sin tur binder diverse skadliga ämnen till sig. Detta gäller till exempel gardiner, filtar och kramdjur. Tidsplan: Tydliga rutiner för tvätt av textilier ska finnas på varje förskola senast 1december 2016. 10
Byggnader och utomhusmiljö Byggnaden en förskola är förlagd i spelar en stor roll för miljön inomhus. Bygger man nytt är det därför viktigt att göra rätt från början. Det är även viktigt att göra kloka val när man renoverar eller bygger till befintliga lokaler. Utomhusmiljön runt förskolan och lekredskapen där har också stor betydelse för barnens miljö eftersom de tillbringar många timmar på skolgården. 19. Nya förskolor byggs enligt direktiven för Miljöklassad byggnad Vid nyproduktion av förskolor följer Olofströms kommun direktiven för Miljöklassad byggnad enligt Swedish Green Building Council; https://www.sgbc.se/om-miljoebyggnad, lägst nivå silver. Klassningen ställer krav på bland annat energiförbrukning och användning av kemikalier för att skapa en hälsosam miljö. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Fastighetsägaren (Olofströmshus) 20. Välj rätt material vid ombyggnad Vid ombyggnad eller renovering ska endast miljömässigt bra byggvaror användas. Man kan till exempel utgå från BASTA-registret eller Sunda hus för att välja bra produkter. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Fastighetsägaren (Olofströmshus) Tidsplan: Riktlinjer för val av material klar senast 1 december 2016, sedan löpande. 21. Inventera golvmaterial i kommunens skolor Äldre golv av PVC kan innehålla blyföreningar som stabilisator av materialet. Den typen av golv kan även innehålla ftalater. En enkel inventering av golven i kommunens förskolor görs under hösten 2015 för att se hur stor omfattningen av PVC golv är. Vilka golv som eventuellt behöver bytas ut behöver sedan ytterligare utredas innan beslut fattas om byte av golv. Vilket nytt material som ska väljas vid ett byte av golv måste också utredas. Här måste man även se till helheten för golvmaterialet och vilka kemikalier som behövs för att sköta golvet. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Fastighetsägaren (Olofströmshus) Tidsplan: Inventering klar senast 1 december 2016, sedan utförs eventuella golvbyten på sikt. 22. Skapa stimulerande och giftfria skolgårdar Att vistas utomhus så mycket som möjligt är bra för både barn och vuxna. Förskolans utomhusmiljö ska vara både stimulerande och fri från skadliga ämnen. Med välplanerade skolgårdar och kloka val av inredning blir uteleken både hälsosam och rolig. Välj den bästa gummiasfalten om sådant underlag behöver användas. Gummiasfalt är slitstark och funktionell, men välj hellre ett mer naturligt material som grus eller gräs. Om gummiasfalt ändå väljs ska leverantörernas utbud av material ses över innan köp. Välj det material som är bäst ur miljösynpunkt även om det är ett dyrare alternativ. Gummiasfalt 11
innehåller ibland gamla bildäck och kan därmed få ett innehåll av skadliga kemikalier. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Fastighetsägaren (Olofströmshus) Tidsplan: Riktlinjer för val av material klar senast 1 december 2016, sedan löpande. Hitta alternativ till däckgungor När nya gungor köps in ska däckgungor väljas bort eftersom gamla bildäck kan innehålla skadliga kemikalier. Alternativa gungor finns. Byt ut befintliga däckgungor på sikt. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Fastighetsägaren (Olofströmshus) Tidsplan: Riktlinjer för val av gungor klar senast 1 december 2016, sedan löpande. Befintliga däckgungor byts ut på sikt. Undvik tryckimpregnerat trä Tryckimpregnerat trä innehåller gifter och ska undvikas helt vid nybyggnad. Vid reparation av befintliga anläggningar som består av tryckimpregnerat trä görs en helhetsbedömning av effekt och kostnader för att byta ut allt trä i anläggningen jämfört med att göra en mindre reparation med tryckimpregnerat trä eller trä med annan ytbehandling. Ansvarig: Kommunstyrelsen, Fastighetsägaren (Olofströmshus) Tidsplan: Riktlinjer för helhetsbedömning inför reparation klar senast 1 december 2016, sedan löpande. Utbildning och kompetensutveckling För att kunna arbeta långsiktigt med komplexa frågor som kemikalier behövs utbildning och kompetensutveckling för både personal och förtroendevalda. 23. Öka kunskapen om kemikalier och miljögifter Utbildning om kemikalier och miljögifter i samhället För att öka kunskapen kommer föreläsningar om miljögifter att anordnas för anställda och förtroendevalda. Inledning blir ett strategiskt samtal på landshövdingens residens hösten 2015 arrangerat i samvekan mellan Länsstyrelsen och kommunerna i Blekinge. I Olofströms kommun följer strax därefter en föreläsning för all förskolepersonal, cirka hundra personer. Nästa steg blir tematräffar för att öka kompetensen hos berörd personal. Under hösten 2015 kommer även en föreläsning om kemikalier i vardagen att hållas på kommunens gymnasieskolor. Ansvarig: Kommunstyrelsen Tidsplan: Start med föreläsningar hösten 2015. Under 2016 kommer fler utbildningstillfällen med olika teman att hållas. Därefter löpande kompetensutveckling. Ta fram en inköpsguide för förskolan En guide för att lätt kunna göra kloka inköp till förskolan tas fram. Utbildningstillfällen kommer att hållas för berörd personal för att ge dem ytterligare stöd att kunna använda inköpsguiden i vardagen. Ansvarig: Kommunstyrelsen Tidsplan: Inköpsguide ska vara klar senast 1 december 2016. Utbildning för personal hålls under våren 2016. 12
Sprid kunskap om handlingsplanen och vad den innebär i olika arbetsgrupper Ansvariga för de olika åtgärderna ska sprida kunskap om arbetet som handlingsplanen innebär i berörda arbetsgrupper och verksamheter. Ansvarig: Berörda chefer inom förskolan, kommunledningsförvaltningen och fastighetsbolaget Olofströmshus. Tidsplan: Start hösten 2015 och sedan löpande. Kompetenshöjning av måltidspersonal Måltidspersonalen ska utbildas om ekologisk mat och tillsatser i mat. Ansvarig: Kostenheten. Tidsplan: Start 2016 och sedan löpande. Öka kompetensen om inköp hos berörd personal Personal som har inköpsansvar ska få löpande kompetenshöjning för att kunna göra bra val ur miljösynpunkt. Inköpssamordnaren uppdaterar löpande information på intranätet Infos om ramavtal och miljökrav vid inköp. Ansvarig: Inköpssamordnare och personal med inköpsansvar inom samtliga förvaltningar och bolag.. Kemikalierna i vår omgivning Vi omges av fler kemikalier än någonsin. Under andra halvan av 1900-talet har världsproduktionen av kemikalier ökat från cirka 7 miljoner ton kemikalier per år till cirka 400 miljoner ton per år. Det finns drygt 145 000 olika kemikalier registrerade. Från EU:s kemikaliemyndighet rapporteras det att cirka 100 000 olika kemiska ämnen används inom EU idag. I Sverige tillverkades eller importerades cirka 90 000 olika ämnen under 2013. Hur många av dessa kemikalier som vanliga konsumenter kommer i kontakt med vet ingen. Vad vi vet är att många olika ämnen ständigt finns runt omkring oss i vardagen, både inomhus och utomhus. I blodprover och bröstmjölk från människor har forskare funnit över 300 främmande kemikalier. Gränsvärden och cocktaileffekt Det finns gränsvärden för hur mycket av vissa ämnen en produkt får innehålla. Lagstiftningen har nyligen skärpts för produkter som är avsedda för små barn. Barn kommer ändå ofta i kontakt med många saker som inte omfattas av denna tuffare lagstiftning. Produkter avsedda för större barn omfattas inte av förändringarna och lagstiftningen gäller enbart leksaker. Bedömningar om gränsvärden och lagstiftning runt ett ämne baseras på vad man vet om just det ämnet. Vilken effekt ämnet kan ha i kombination med andra ämnen vet man ofta inte så mycket om. Klart är dock att vi sällan utsätts för ett ämne åt gången. Tvärtom har vi ständigt olika ämnen runt oss både skadliga och harmlösa. Effekten som uppstår av olika kombinationer av ämnen kallas cocktaileffekten. Den kan vara betydligt större än vad man kan förvänta sig av de koncentrationer som finns av de enskilda ämnena. 13
Kandidatlistan EU:s kemikaliemyndighet kallas ECHA och ett av deras verktyg för att begränsa och förse kemiska ämnen med restriktioner är kandidatlistan. Anmälan av ett ämne till kandidatlistan kan bara göras av EUkommissionen eller en medlemsstat. Efter anmälan gör ECHA en utredning enligt REACH som är EU:s kemikalielagstiftning. Når det utredda ämnet det översta trappsteget i REACH krävs tillstånd för att använda ämnet. Kriterierna för att klassas som ett farligt ämne är att ämnet är cancerogent, mutagent och reproduktionsstörande (CMR), svårnedbrytbart, bioackumulerande och giftigt (PBTs), eller mycket svårnedbrytbart (persistent) och starkt bioackumulerande (vpvbs). Kemiska ämnen bedöms ett i taget och processen att begränsa ämnen som är skadliga går långsamt. Ett problem med att bedöma ämnen ett och ett är att när liknande ämnen som inte bedömts finns tillgängliga kan dessa användas fritt även när det snarlika ämnet förbjudits. Försiktighetsprincipen Eftersom lagstiftningen är komplicerad och tar tid att förändra samtidigt som det finns så många ämnen vi inte har tillräckliga kunskaper om ska vi tillämpa försiktighetsprincipen. Den innebär att vi alltid ska välja de minst skadliga produkterna och det bästa alternativet ur miljö- och hälsosynpunkt. När det gäller små barn är valen av produkter extra viktiga eftersom barn är mer känsliga än vuxna. Ämnen och kemikalier att undvika Kemikalieinspektionen har pekat ut åtta ämnesgrupper som de anser vara särskilt stora riskfaktorer för barns hälsa. Det handlar om ämnen som är vanligt förekommande i barns närhet och som kan avges till inomhusmiljön. Det är därför viktigt att begränsa dessa ämnesgrupper i barns närhet. Ftalater Ftalater används främst som mjukgörare i olika plaster, bland annat PVCplast. Ftalaterna är inte bundna i plastmaterialet utan kan läcka ut och spridas till omgivningen under lång tid. Barn kan få i sig ftalater genom huden, genom munnen när de biter i plasten eller genom att andas in och svälja damm där ftalater samlats. Att en del ftalater verkar hormonstörande och reproduktionsstörande är bevisat. De liknar vissa av människans egna hormoner och tas därför upp av kroppen. Forskning visar att det även finns risk att barn utvecklar astma, luftvägsproblem eller eksem om de utsätts för vissa ftalater. Sedan 2007 är ftalaterna DEHP, DBP och BBP förbjudna i leksaker och barnvårdsartiklar. Ytterligare tre ftalater (DINP, DNOP och DIDP) är förbjudna i leksaker, eller delar av leksaker, som kan stoppas i munnen. Eftersom förbudet infördes först 2007 kan det fortfarande finnas i leksaker 14
och barnvårdsprodukter som är äldre än så. Dessa ftalater är heller inte förbjudna i några andra konsumentprodukter. Bromerade flamskyddsmedel Elektronik, textilier och stoppade möbler är exempel på produkter som behandlas med flamskyddsmedel för att inte börja brinna så lätt. Det finns ett stort antal olika flamskyddsmedel och majoriteten innehåller brom. Flamskyddsmedel bryts ner mycket långsamt och finns kvar länge i miljön. De är dessutom fettlösliga och kan därför ansamlas i våra kroppar. Studier har visat att flera flamskyddsmedel kan vara hormonstörande, reproduktionsstörande, cancerframkallande och eventuellt ge inlärningssvårigheter. Barn utsätts främst för flamskyddsmedel genom att de andas in eller sväljer damm som partiklarna samlats i. Det finns olika typer av flamskyddsmedel och runt 70 av dem innehåller brom. Av dem är det främst fem som använts. De flamskyddsmedel som är långlivade, ansamlas i levande organismer och är giftiga kallas för PBTämnen (persistenta, bioackumulerande och toxiska). Dessa ämnen är det särskilt viktigt att undvika. Grupperna polybromerade bifenyler (PBB) och polybromerade difenyleter (PBDE) förbjöds i elektriska och elektroniska varor inom EU i omgångar, först 2006 och sedan 2008. Globalt regleras användningen av dem genom FN:s Stockholmskonvention. Användningen av Hexabromcyklodekan (HBCDD) är ännu inte reglerad, men finns på EU:s lista över särskilt giftiga ämnen. Det innebär att företag är skyldiga att på begäran deklarera om ämnet finns i varan. Bisfenol A Bisfenol A (BPA) används vid tillverkning av polykarbonatplast som är en vanlig plast i leksaker. BPA används även i andra plaster som polyuretan och PVC för att skydda materialen från att brytas ner. Den största källan som exponerar oss för BPA är maten eftersom livsmedel ofta förpackas och förvaras i plastförpackningar som innehåller BPA. Ett exempel är lacken på insidan av konservburkar. Barn kan även få i sig BPA genom att andas in och svälja damm eller genom att stoppa föremålet som innehåller BPA direkt i munnen. BPA samlas inte i kroppen, men vi utsätts ständigt för ämnet. Effekterna av BPA är hormonstörande och reproduktionsstörande. Studier har även indikerat att effekter kan uppstå på hjärnans utveckling, beteendeförändringar kan också uppstå liksom ökad risk för fetma och cancer. BPA tros även kunna påverka de hormoner som styr hjärnans utveckling under den senare delen av fosterutvecklingen samt under de första levnadsåren. Perflourerade ämnen Perfluorerade ämnen används för att ge olika produkter, till exempel stoppade möbler, egenskaper för att avvisa vatten, smuts och fett. De förekommer också ofta i rengöringsmedel som fönsterputs och golvpolish för att ge mer lättstädade ytor. Perfluorerade ämnen bryts ner mycket långsamt i naturen om de ens bryts ner. De kan också samlas i våra 15
kroppar. Barn utsätts främst för dessa ämnen genom att andas in eller svälja damm där ämnena samlats. Främst är det två av de ämnen som använts, PFOS och PFOA, som konstaterats vara cancerframkallande och ha reproduktionsstörande effekt. Risken för långsiktiga hälsoeffekter gör att det är viktigt att minska användningen av produkter som innehåller perfluorerade ämnen. Organofosfater Organofosfater är en stor grupp ämnen som har många olika användningsområden. De används som flamskyddsmedel, som mjukgörare i plaster, som växtskyddsmedel eller som ingrediens i golvpolish. I förskolemiljön är sannolikt äldre vilmadrasser i skumgummi med plastöverdrag en vanlig källa till organofosfater. Ämnena lämnar långsamt madrasserna och samlas i dammet som barnen sedan andas in eller sväljer. Eftersom gruppen organofosfater innehåller många olika varianter av ämnet varierar kunskapen om dess effekter på människa och miljö. EU har klassat en typ av organofosfater som cancerframkallande. Andra typer anses kunna ge skador på hjärnan och nervsystemet, samt möjligen även vara en orsak till ADHD. Nonylfenoler, antimögelmedel och färgrester i nya textilier När man framställer textilier används många olika kemikalier, färgämnen och tillsatser för att ge textilen de egenskaper man vill ha. Bland dessa kemikalier finns flera som kan ge allvarliga effekter. Nonylfenol misstänks vara hormonstörande. Azofärgämnen är cancerframkallande och kan påverka arvsmassan. Andra kemikalier som används kan ge allergiska reaktioner, exempel på det är formaldehyd, färgämnen, antimögelmedel och konserveringsmedel. Nya textilier bör alltid tvättas innan de används, det gäller inte bara kläder utan även gardiner och annan inredningstextil. Bly Bly är ett grundämne med många användningsområden. Det används bland annat i elektronik, vattenkranar och som tillsats i PVC-plast. Det är viktigt att barn skyddas från att få i sig bly eftersom det är både reproduktionsstörande och cancerframkallande. Bly har även negativ inverkan på hjärnans utveckling, nervsystemet och intellektet. Även koncentrationsstörningar och inlärningssvårigheter kan orsakas av bly. Barn exponeras för bly genom livsmedel, vatten, olika konsumentprodukter samt genom damm som de andas in eller sväljer. Studier har visat att bly är farligt även i doser som ligger under de gränsvärden som anses vara ett tolerabelt intag. Det finns alltså ingen nivå av blyinnehåll som kan anses vara säker. 16
Kadmium Kadmium är en metall som bland annat kan finnas i äldre plastföremål och elektronik. Den största exponeringen av kadmium sker dock genom maten vi äter. Liksom bly lagras kadmium in i skelettet, men även i njurarana. Kadmium kan på sikt ge benskörhet, njurskador och orsaka cancer. Källor Kemikalieinspektionen www.kemi.se ECHA (EU:s kemikaliemyndighet) http://www.echa.europa.eu/sv/web/guest/chemicals-in-our-life Livsmedelsverket www.livsmedelsverket.se De svenska miljömålen www.miljomal.se Naturvårdsverket www.naturvardsverket.se Naturskyddsföreningen www.snf.se Makt, plast, gift & våra barn, författare Ethel Forsberg ISBN; 789197814201 Den onda badankan, författare Katarina Johansson ISBN; 9789170377419 17