Sammanträdesdatum 2006-02-07



Relevanta dokument
VA-taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar

Förslag till vatten- och avloppstaxa för Uppvidinge kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning att gälla fr. o. m

VA-taxa för allmänna vatten- och avloppsanläggningar

ÅNGE KOMMUN VA-TAXA Antagen av Ånge kommunfullmäktige , 93

VA-taxa För Essunga kommuns allmänna VA-anläggning

ANLÄGGNINGSTAXA - för Torsås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

VAXHOLMSVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR

Kungsörs kommuns författningssamling Nr E.03

Taxa för Norsjö kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VALLENTUNAVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VALLENTUNA KOMMUN

för Älvdalens kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

Förvalhung Utställningslokaler Restauranger

VA-taxa 2016 osthammar.se

VA-taxa. För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning 2010

VA-taxa För Boxholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 43 / 2009 TAXA FÖR DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN

VA-taxa. Antagen av Grums Kommunfullmäktige

TAXA för Jokkmokks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Taxa för Tyresö kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning

VA-taxa För Degerfors Kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med Antagen av kommunfullmäktige

VA-taxa. för Krokoms kommun. Antagen av Kf 97 Prissatt

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING

VA-taxa för Älvsbyns Kommun

VA-taxa. För Degerfors Kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med Antagen av kommunfullmäktige

Taxa för Dorotea kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa. För Filipstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige Gäller från och med

TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA 2017

TAXA FÖR FAGERSTA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH

Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter.

för Strömstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar

VA-taxa Torsås kommun

VA-taxa. För Filipstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige Gäller från och med

Taxa för Sala kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning

Taxa för kommunens allmänna vattenoch avloppsanläggning

VA-TAXA. För Tranås kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Taxa för Vännäs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

ALVESTA KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

Taxa för Sorsele kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2018

Taxeföreskrifter

TAXA för Stöten Vatten ABs vatten- och avloppsanläggning.

Taxa för Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 26 november 2015, 151/2015.

VATTEN OCH AVLOPPSTAXA

Taxa för Kristinehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Gäller från och med

Vatten- och avloppstaxa

Taxa. Bjurholms allmänna vatten- och avloppsanläggningstaxa KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi

TAXA för. Allmänna vatten- och avloppsanläggningar

Taxa för Marks kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Taxa för Ekerö kommun allmänna vatten- och avloppsanläggningar (KFS 13:2)

Taxa. Vatten och avlopp. Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige Gullspångs kommun

Antagen Kf 110, VA-taxa. för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna Vatten- och Avloppsanläggning. Giltig from

TAXA FÖR NORBERGS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR

Taxa för Motala kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA ATT GÄLLA FR O M

för Trosa kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar år 2014.

VA TAXA HEBY KOMMUN. Gäller fr.o.m V A & A v f a l l s e n h e t e n

Antagen av kommunfullmäktige i Strömstads kommun Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Strömstads kommun.

Förslag till ny VA-taxa för Arvidsjaurs kommun

ÅSTORPS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING. Antagen av kommunfullmäktige , 127 (gäller from )


VA-TAXA För Karlstads kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa. För Köpings kommun

Taxa för Aneby kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

VA-taxa Antagen av kommunfullmäktige 18 november 2013 att gälla från och med 1 januari 2014.

VA-taxa. för Åtvidabergs Vatten AB:s allmänna Vatten- och Avloppsanläggning. Giltig from

Vatten- och avloppstaxa

VA-TAXA FÖR VIMMERBY KOMMUN

VA-TAXA FÖR VINGÅKERS KOMMUN

VA-taxa 2015 Antagen av kommunfullmäktige

TAXA för Finspångs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 2014

VA-taxa För vatten- och avloppsanläggning tillhörig Härnösand Energi & Miljö AB

DALS-EDS KOMMUN VA-TAXA 2016

TAXA För Oxelösunds kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

VA-taxa Hällefors kommun 2015

VA-TAXA för Ovanåkers kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

HERRLJUNGA VATTEN AB

TAXA för Säters kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning

VA-taxa för SEVAB Strängnäs Energis allmänna vatten- och avloppsanläggning

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Taxa för Upplands-Bro kommuns allmänna vattenoch avloppsanläggning

FÖRESKRIFTER FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA

VA-taxa. Pajala kommun. Gäller fr.o.m. 1 juli 2009 Enligt beslut i kommunfullmäktige , 36,

VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING

TAXA 2017 för Skurups kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa. För Storfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Bilaga 2 Kommunfullmäktige

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

Nedanstående avgifter är antagna av kommunfullmäktige och gäller från och med

För Hässleholms kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar.

VA-taxa. Fastställd av Laxå kommunfullmäktige Taxan gäller från , avgiftsjusterad från

Taxa för Järfälla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa. för Danderyds kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-taxa Vindeln. Taxa för Vindelns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige Träder i kraft

VA-TAXA 2015 FÖR BRÄCKE KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR

TAXA FÖR VATTEN OCH AVLOPP 2013

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING. Gäller från och med Antagen av kommunfullmäktige

för Bergs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

för Kramfors kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXA för allmänna vattentjänster

TAXA - TAXEBESTÄMMELSER. Förvaltningen av kommunens VA-anläggningar handhas under kommunstyrelsen av Tekniska kontoret, nedan kallat VA-verket

Transkript:

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2006-02-07 Blad 1 (31) Plats och tid Grelsgård, Folkets Hus, Strömsund, kl. 11.00-14.40 Beslutande Gudrun Hansson (s) Karin Stierna (c) Lars Andreasson (s) Birgitta Guldbrandsson (s) Mikael Stedt (s) Anette Bergqvist (s) Maj-Britt Bergqvist (s) Göran Espmark (c) Göran Wikberg (c) Jan-Olof Andersson (m) Lars Edin (fp) Bengt Olofsson (kd) Börje Forsmark (s), tjg ersättare Inger Vigren (s), tjg ersättare Gert Norman (v), tjg ersättare Övriga Ingrid Nilsson, sekreterare närvarande Karin Holmquist, Hjalmar Strömerskolan, 18 Monica Texmo, framtids- och utvecklingsförvaltningen, 18 Utses att justera Karin Stierna Justeringens Kommunkansliet, Strömsund, 2006-02-14 plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 18-39 Ingrid Nilsson Organ Ordförande... Gudrun Hansson Justerare... Karin Stierna ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen 2006-02-07 Datum då anslag 2006-02-14 Datum då anslag 2006-03-08 sätts upp tas ned Förvaringsplats Kommunkansliet, Strömsund för protokollet

Kommunstyrelsen 2006-02-07 2 18 Information om gymnasieskolan Fr.o.m. den 1 januari 2006 är kommunstyrelsen ansvarig nämnd för gymnasieskolans verksamhet. Rektorn för Hjalmar Strömerskolan informerar om ungdomsgymnasiets olika program, skyttegymnasiet och de olika vuxenutbildningar som finns m.m. Rektorn lyfter olika frågor som senare kommer att aktualiseras som ärenden.

Kommunstyrelsen 2006-02-07 3 19 Tillägg i föredragningslistan Föredragningslistan tillförs följande ärende: * Finansrapport för kommunkoncernen per den 31 december 2005 Ärendet behandlas efter punkt 1 i föredragningslistan.

Kommunstyrelsen 2006-02-07 4 20 Dnr 2004.208 041 Bokslut 2005 för Strömsunds kommun Kommunens bokslut visar på +12,1 miljoner kronor mot budgeterade +7,5 miljoner kronor. Detta genom bättre utfall för statsbidrag och finansiella kostnader och intäkter. Det är ett resultat helt i linje med kommunens nya mål för god ekonomisk hushållning. Senast år 2007 har kommunen planerat att ha årliga överskott på 13 miljoner kronor. Verksamheterna har ett underskott på 6,3 miljoner kronor. Trots underskott visar resultatet på bättre budgetföljsamhet än tidigare år. Nya avsättningar i bokslutet uppgår till 2,3 miljoner kronor. Nedskrivningar av fastigheters och anläggningars bokförda värden finansieras numera i huvudsak inom ramen för de årliga budgeterade avskrivningarna. Då kommunen uppvisar ett bättre resultat än budget, och likviditet finns, föreslås att 10 miljoner kronor öronmärks till pensionsfond i stället för budgeterade 5 miljoner kronor. Det innebär att kommunens nya mål för god ekonomisk hushållning som gäller pensionsfond, kan infrias ett år tidigare än planerat. Kommunens extra statsbidrag under 2005 har p.g.a. utdragna hyresförhandlingar ännu inte fördelats till verksamheter som kompensation för hyreshöjningar. Förslaget är därför att dessa medel i stället används till partiell inlösen av ansvarsförbindelsen för pensioner, vilket leder till lägre pensionskostnader under många år framöver. I stället öronmärks det extra statsbidraget för 2006 på 9,4 miljoner kronor till att kompensera vissa verksamheter för hyreshöjningar. Ekonomiavdelningen har föreslagit följande: 1 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för år 2005 fastställs. Bilaga 2 Pensionsfonden ökas med 10 miljoner kronor i bokslut 2005. 3 För partiell inlösen av ansvarsförbindelsen för pensioner avsätts 10,1 miljoner kronor (exkl. löneskatt).

Kommunstyrelsen 2006-02-07 5 20 forts. 4 Det extra statsbidraget för 2006 på 9,4 miljoner kronor öronmärks för att kompensera vissa verksamheter med kraftiga hyreshöjningar. Yrkanden * Gudrun Hansson (s) yrkar bifall till ekonomiavdelningens förslag. * Jan-Olof Andersson (m) yrkar att punkt 4 i ekonomiavdelningens förslag stryks och tas upp i delårsbokslutet som tilläggsanslag i budgeten för år 2006. Proposition 1 Ordföranden ställer proposition på punkterna 1-3 och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla dessa. Proposition 2 Ordföranden ställer därefter proposition på yrkandena beträffande punkt 4 och finner bifall till eget yrkande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för år 2005 fastställs. Bilagor 2 Pensionsfonden ökas med 10 miljoner kronor i bokslut 2005. 3 För partiell inlösen av ansvarsförbindelsen för pensioner avsätts 10,1 miljoner kronor (exkl. löneskatt). 4 Det extra statsbidraget för 2006 på 9,4 miljoner kronor öronmärks för att kompensera vissa verksamheter med kraftiga hyreshöjningar. Reservation Jan-Olof Andersson (m) reserverar sig mot punkt 4 i beslutet.

Bilaga till kommunstyrelsen 20/2006 Resultaträkning 2005 Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter 194,6 Verksamhetens kostnader -807,5 Avskrivningar -34,8 Verksamhetens nettokostnader -647,7 Skatteintäkter 389,5 Generella statsbidrag 272,3 Finansiella intäkter 3,2 Finansiella kostnader -5,2 Resultat före extraordinära poster 12,1 ÅRETS RESULTAT 12,1

Balansräkning 2005 Belopp i Mkr Anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekniska anläggningar 398,1 Maskiner och inventarier 17,7 Finansiella tillgångar 13,7 Summa anläggningstillgångar 429,5 Omsättningstillgångar Förråd 0,3 Kortfristiga fordringar 44,5 Kortfristiga placeringar 3,0 Likvida medel 74,8 Summa omsättningstillgångar 122,6 SUMMA TILLGÅNGAR 552,1 Eget kapital 288,4 därav årets resultat 12,1 - anläggningskapital 317,5 - rörelsekapital -29,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner 14,1 Andra avsättningar 30,9 Summa avsättningar 45,0 Skulder Långfristiga skulder 67,0 Kortfristiga skulder 151,7 Summa skulder 218,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 552,1 OCH SKULDER Ställda panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse - pensionsskuld 371,3 Borgensförbindelser 117,3

KASSAFLÖDESANALYS (MKR) 2005 Not Löpande verksamhet Årets resultat 12,1 Justering för av- och nedskrivningar 34,8 Justering för gjorda avsättningar 4,7 Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster - 2,2 Medel från verksamheten före förändring 49,4 av rörelsekapital Förändring kortfristiga skulder 11,6 Förändring kortfristiga fordringar - 6,5 Förändring förråd - Kassaflöde från löpande verksamhet 54,5 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar - 7,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,2 Förändring av finansiella anläggningstillgångar 0,4 Kassaflöde från investeringsverksamhet - 6,6 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån Amortering av skuld - 25,4 Ökning/minskning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet - 25,4 Förändring i kassaflöde 22,5 Likvida medel vid årets början 55,3 Likvida medel vid årets slut 77,8 22,5

Investeringsbudget 2005 per objekt - årsavstämning Objekt Budget TA Tot bud Bokslut Avvikelse Ansök TA/ Komm- 2005 2005 2005 2005 ombudg. entar KOMMUNSTYRELSE Tekniska avdelningen Ospecificerad investeringsbudget 2005 20 000-13 395 6 605 0 6 605 Ombyggnad Åshamra 0-200 200 1. Samlokalisering lokaler Hoting 0-70 70 1. Bredgårds skola 0-96 96 1. Förstudie lokalanpassning 0 185-185 2. Åtgärder fukt f d Grelsgård 0-60 60 1. Upprustning gymnastiksalsbyggnad Backe 3 155 3 155 3 871-716 250 3. Tillbyggnad GELAB -600 600 4. Ventilation Vattudalsskolan 1 600 1 600 1 648-48 Ombyggnad Bredgårdsskolan 1 900 1 900 1 546 354 175 5. Carport Hotings brandstation 120 120 97 23 23 6. Arbetsmiljöåtgärder Fjällsjöskolan 100 100 102-2 Renovering Bredgårds föskola 1 000 1 000 470 530 530 7. Förb.åtg Almen 2, Saga/Pelarn 4 000 4 000 0 4 000 4 000 8. Inköp/förs bostadsmark, fastighetbildning 0 121-121 9. Sophämtningsfordon 1 100 1 100 0 1 100 1 100 10. Strömsund Turism Gräsklippare 0 160-160 Förvaltningsstab/Data Fastighetsnät kommunhus, socialkontor 420 420 0 420 420 Summa investeringsutgifter 20 000 0 20 000 7 174 12 826 6 498 Summa investeringsinkomster Summa nettoinvesteringar 20 000 0 20 000 7 174 12 826 6 498 Totala nettoinvesteringar 2005 20 000 0 20 000 7 174 12 826 6 498 Kommentarer 1. Uppbokat från tidigare år. Projektet avslutat. 2. Beslutat projekt från tidigare år, nu nytt driftprojekt. 3. Projekt förändrat från ursprung, fördyrat. 4. Avslutat, överskott till största del investeringsbidrag. 5. Vissa åtgärder kvarstår, akustik m m, kostnad lägre än budgeterat. 6. Vissa utvändiga arbeten kvarstår, klart sommaren 2006. 7. Pågående arbete, färdigställs våren 2006. 8. Projektering pågår, beräknad byggstart april 2006. 9. Kostnader i samband med köp och försäljning av fastigheter. 10. Upphandlat, beräknad leverans mars 2006.

2004 5,2 35,2 5,7 46,1-2,5 2,6 0,1 51,1 - - - 16,6 1,9 0,3 15,0 - - 30,4 30,4 5,7 49,6 55,3 5,7

Kommunstyrelsen 2006-02-07 6 21 Dnr 2005.182 040 Finansrapport för kommunkoncernen per den 31 december 2005 Ekonomiavdelningen har upprättat finansrapport per den 31 december 2005. Kommunstyrelsens beslut Rapporten godkänns.

Kommunstyrelsen 2006-02-07 7 22 Dnr 2004.394 003 Närvarorätt för icke tjänstgörande ersättare i styrelsens/nämndernas arbetsutskott Enligt respektive styrelses/nämnders reglementen får ersättare närvara vid utskottssammanträde och skall underrättas om tid och plats för sammanträde. Författarna till Svenska Kommunförbundets skrift Kommunal vardagsjuridik rekommenderar att ersättare i utskott av praktiska skäl bör få närvara vid utskottets sammanträden endast om en ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Med anledning av ovanstående togs frågan upp och kommunstyrelsen beslutade den 23 november 2004, 229, föreslå kommunfullmäktige följande: * Av praktiska skäl får ersättare i styrelsens/nämndernas utskott närvara vid utskottets sammanträden endast om en ledamot är förhindrad att tjänstgöra. Ersättare skall dock informeras om tid och plats för sammanträde. Kommunfullmäktige beslutade att nuvarande reglementen skulle behållas ett försöksår och utvärderas sedan. Under år 2005 har ingen ersättare, som inte tjänstgjort, deltagit varken i sammanträdena med kommunstyrelsens arbetsutskott, socialnämndens arbetsutskott eller barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott. Beredning Arbetsutskottet 2/2006 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Nuvarande skrivning om närvarorätt för icke tjänstgörande ersättare i styrelsens/nämndernas arbetsutskott bibehålls oförändrad.

Kommunstyrelsen 2006-02-07 8 23 Dnr 2005.329 100 Yttrande över PBL-kommitténs slutbetänkande SOU 2005:77 Får jag lov Om planering och byggande PBL-kommittén har avslutat sitt arbete. Slutbetänkandet har skickats på remiss till bl.a. Strömsunds kommun. Remissvar skall vara miljöoch samhällsbyggnadsdepartementet tillhanda senast den 17 februari 2006. Planingenjören har redovisat vilka de största förändringarna blir med PBL-kommitténs förslag och har föreslagit att miljö- och byggnämnden skall framföra synpunkter på följande: * Allmänna synpunkter * 1 kap 3 proportionalitetsprincipen * 8 kap 22 underrättelser till sakägare * 8 kap 27 delgivning av beslut * 8 kap bygglovpliktens omfattning * Saknas: strandskydd, vattendirektivet och eviga detaljplaner Miljö- och byggnämnden har den 8 december 2005, 93, beslutat att, på grund av den korta tid som står till förfogande för arbete med remissen, delegerar nämnden rätten att avge svar till ordföranden/planingenjören. Miljö- och byggnämndens ordförande och planingenjören har den 20 december 2005 kommit in med förslag till yttrande. Beredning Arbetsutskottet 4/2006 Kommunstyrelsens beslut Yttrande avges enligt bilaga. Beslutsexpediering Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

Bilaga till kommunstyrelsen 23/2006 STRÖMSUNDS KOMMUN YTTRANDE 1 (2) 2006-01-11 Yttrande över SOU 2005:77 Kommunens remissvar i fyra exemplar skall vara miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet tillhanda senast den 17 februari 2006. Allmänna synpunkter Kommunen är positiv till föreslagna förändringar av bestämmelserna för översiktsplan och detaljplan och till att bygglovet även skall omfatta tekniska krav och samordning med miljöbalken. Kommunen är negativ till förslagets utformning av bygglovpliktens omfattning inom glesbygdsområden. Förslaget innebär kraftigt utökade krav på bygglov för t.ex. ekonomibyggnader, komplementbyggnader m.m., som kommunen inte finner motiverade. Den föreslagna ordningen kräver stora planeringsresurser för att reglera nivån på bygglovet genom områdesbestämmelser eller detaljplaner. Detta kommer särskilt att drabba resurssvaga delar av landet. Det är rimligare att staten fastställer miniminivån för bygglovpliktiga åtgärder. Denna kan sedan höjas av de kommuner som har behov av detta. De föreslagna förändringarna innebär sammantaget att staten ställer ökade krav på kommunen både ekonomiskt och personellt. Kommunen, liksom övriga glesbygdskommuner, har i dag svårigheter att rekrytera personal med önskvärd kompetens. Det finns därför en uppenbar risk att den framtida ärendehandläggningen inte kan uppfylla alla lagstiftningens krav. Detaljsynpunkter 1 kap 3 Propotionalitetsprincipen: Risken är stor att bestämmelsen missförstås och leder till att ärendehanteringen kompliceras. 8 kap 22 underrättelser till sakägare: Enligt kommunens erfarenhet finns det inget behov av ändrad utformning av bestämmelserna. Resultatet kan bli ökat antal överklaganden som saknar grund.

STRÖMSUNDS KOMMUN YTTRANDE 2 (2) 2006-01-11 Förslaget innebär förlängda handläggningstider och ställer krav på ökade resurser för administrativt arbete inom kommunen. 8 kap 27 delgivning av beslut: Kommunen ifrågasätter behovet av den föreslagna ändringen. I Strömsunds kommun har inget fall inträffat under de senaste 15 åren där problem uppstått på grund av att bygglovbeslut inte vunnit laga kraft. Förslaget löser inte grundproblemet. Förslaget innebär förlängda handläggningstider och ställer krav på ökade resurser för administrativt arbete inom kommunen. 8 kap 3 5 Bygglovfri carport/garage Det är olämpligt att i lagtext föreskriva tillåten användning av denna typ av komplementbyggnader. Saknas: Strandskydd: Miljöbalkens bestämmelser om strandskydd bör föras över till PBL. Strandskyddet är en bebyggelse-/planeringsfråga där kommunerna bör ha beslutanderätt. Regleringen av tillämpningen i olika delar av landet bör ske i översiktsplan. Vattendirektivet: Utredningen har inte behandlat samordningen med pågående planering av landets vattenresurser som sker inom ramen för EU:s vattendirektiv. Inaktuella detaljplaner: Utredningen har inte behandlat problemen med inaktuella detaljplaner. Det vore önskvärt med någon form av tidsbegränsning så att en detaljplan som inte genomförts upphör att gälla efter en viss tid, alternativt att förenklade regler skapas som medger ett resurssnålt upphävande.

Kommunstyrelsen 2006-02-07 9 24 Dnr 2005.317 759 Bidrag till verksamheten 2006 Riksförbundet för sexuellt likaberättigade, RFSL RFSL i Östersund Jämtland/Härjedalen anhåller i en skrivelse den 29 september 2005 om bidrag till verksamheten år 2006 med 15 000 kronor. Yttrande den 20 december 2005 från individ- och familjeomsorgsavdelningen, IFO: Då länsförbundet har sitt säte i Östersund och mot bakgrund av att man inte kan utläsa vare sig resekostnader eller program för att besöka vår kommun har vi svårt att se kommunnyttan för Strömsunds kommuninvånare vad gäller uppsökande verksamhet i bl.a. skolorna. IFO föreslår att bidrag till RFSL inte beviljas. Beredning Arbetsutskottet 7/2006 Yrkanden * Karin Stierna (c) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag att ansökan om bidrag beviljas. * Bengt Olofsson (kd) yrkar avslag på ansökan om bidrag. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens beslut 1 Bidrag beviljas med 15 000 kronor. Kommunen förväntar sig då att RFSL besöker skolorna i Strömsunds kommun och informerar i niondeklasserna och i gymnasiet. 2 Medel anvisas ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov.

Kommunstyrelsen 2006-02-07 10 24 forts. Reservation Bengt Olofsson (kd) reserverar sig mot beslutet. Beslutsexpediering RFSL i Östersund Jämtland/Härjedalen Hjalmar Strömerskolan Niondeklasserna i Strömsunds kommun

Kommunstyrelsen 2006-02-07 11 25 Dnr 2004.511 840 Yttrande över föreskrifter om användning av vattenskoter i Jämtlands län Länsstyrelsen, Östersund, har skickat föreskrifter om användningen av vattenskoter i Jämtlands län på remiss till bl.a. Strömsunds kommun. Gällande föreskrifter upphörde att gälla den 31 december 2005. Länsstyrelsen vill att kommunen lämnar förslag till vattenskoterområden samt redovisar vilka erfarenheter och synpunkter som kommunen har på hur användningen av vattenskoter fungerat hittills. Miljö- och byggnämnden har inte kännedom om det förekommit någon trafik med vattenskoter inom området och kan därför inte delge länsstyrelsen några erfarenheter. Miljö- och byggnämnden har den 8 december 2005, 98, lämnat följande yttrande: Avgränsningen, i Jämtlands läns författningssamling, av aktuellt område i Strömsunds kommun måste göras tydligare. Avgränsning i text och på karta måste vara enkel att förstå. Aktuellt område av Ströms Vattudal torde begränsas av en linje från Mjösundsöns sydspets till Rotnäset (pumpstationen) och en linje 200 m nedströms landsvägsbron (väg 45) från hembygdsgården till Långön. Beredning Arbetsutskottet 9/2006 Efter yrkande av Lars Andreasson (s) ajourneras sammanträdet klockan 13.30 13.40 för överläggning i partigrupperna. Yrkande Lars Andreasson (s) yrkar att ärendet återremitteras till arbetsutskottet för en översyn i hela kommunen, där man tar fram ett förslag som värnar badplatser och andra känsliga områden.

Kommunstyrelsen 2006-02-07 12 25 forts. Proposition Ordföranden ställer proposition på om ärendet skall återremitteras eller avgöras i dag och finner att ärendet skall återremitteras. Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras till arbetsutskottet för en översyn i hela kommunen, där man tar fram ett förslag som värnar badplatser och andra känsliga områden. Reservation Gert Norman (v) reserverar sig mot beslutet.

Kommunstyrelsen 2006-02-07 13 26 Dnr 2004.452 054 Översyn av kommunens fordonsinnehav och förslag till åtgärder Kommunfullmäktige beslutade den 14 september 2005, 107, att bifalla en motion från Lars Edin (fp) och Barbro Zetterlund (fp) om att göra en översyn av kommunens fordonsinnehav och bilnyttjande. Översynen skall inkludera åtgärder för att reducera bilinnehavet och för att samordna kommunens bilresor. Den tillsatta arbetsgruppen skall redovisa sitt arbete till det första sammanträdet med kommunfullmäktige år 2006. En arbetsgrupp bestående av Stig Willman, sammankallande, Ingrid Gabrielsson, Paul Bergenby och Jörgen Pettersson har lämnat förslag. Beredning Arbetsutskottet 19/2006 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har tagit del av arbetsgruppens redovisning. Bilaga

STRÖMSUNDS KOMMUN Bilaga till kommunstyrelsen 26/2006 1 2006-01-12 Kommunfullmäktige Översyn av kommunens fordonsinnehav och förslag till åtgärder Kommunfullmäktige beslutade den 14 september 2005, 107, att bifalla en motion från Lars Edin (fp) och Barbro Zetterlund (fp) om att göra en översyn av kommunens fordonsinnehav och bilnyttjande. Översynen skall inkludera åtgärder för att reducera bilinnehavet och för att samordna kommunens bilresor. Arbetsgrupp För beredning av förslag till samordning av tjänstebilar för kommunförvaltningen i Strömsund hade kommunchefen utsett en arbetsgrupp bestående av Ingrid Gabrielsson, förvaltningsstab/ekonomi, Paul Bergenby, socialchef, Jörgen Pettersson, teknisk chef och Stig Willman, utredningschef och sammankallande. Denna arbetsgrupp fick också uppdraget att bereda kommunstyrelsens svar på här aktuell motion. Andra motioner om tjänstebilar Tommy Johansson (s) har i en motion den 25 maj 2005 föreslagit att kommunen skall agera så att vi får tankställen med miljövänliga bränslen, att kommunen vid utbyte av tjänstebilar skall köpa in s.k. miljöbilar samt att kommunens leasing- och hyrbilar också skall vara s.k. miljöbilar. Bengt Olofsson (kd) har i en motion den 22 oktober 2005 föreslagit att vid nästa upphandling av leasingbilar skall dessa vara utrustade med alkolås. Dessa motioner kommer att få egna motionssvar men förslagen kan ändå beröras något i detta svar under avsnitt förnyelse av fordonsparken.

STRÖMSUNDS KOMMUN 2 2006-01-12 Översyn, fordonsinventering, fordonsförteckning, fordons- och resekostnader 2004 Ett viktigt led i översynen var att inventera och förteckna de kommunala fordonen, ägda och på annat vis finansierade. Sålunda har förteckningar över personbilar och tyngre fordon/släpfordon upprättats. Bilparken Fokus i den forsatta framställningen läggs på personbilarna. En sammanställning över fordons- och resekostnader från år 2004 har också upprättats. Kommunen förfogar alltså över 80 personbilar varav ett antal är mindre lastfordon och minibussar. De äldre fordonen har kommunen skaffat genom inköp. Sedan 2003 har nyttjandeformen i huvudsak varit finansiell leasing med treårsavtal eller korttidshyra. Hemvårdsavdelningen disponerar 43 av de i förteckningen upptagna bilarna, tekniska avdelningen har 28 personbilar/lätta lastfordon i sin verksamhet. Således finns alltså 90 % av kommunens tjänstefordon inom hemvårdsavdelningen/tekniska avdelningen. Tabellen nedan visar fördelningen av fordon områdesvis avseende dessa avdelningar. Område Hemvård Tekn avd Summa Strömsund 18 13 31 Hammerdal 9 6 15 Hoting/Tåsjö 8 3 11 Backe/Rossön 5 2 7 Gäddede 3 4 7 Totalt 43 28 71 Kommentar: Bilar i Gäddede för hemvården har överförts till Närvård Frostviken. Reseersättningar och fordonskostnader år 2004 Förteckningen redovisar rese- och fordonskostnader för samtliga avdelningar inom kommunförvaltningen. Uppgifterna är hämtade från bokföringen med undantag för reparationer/underhåll och drivmedel för vilka kostnader uppskattningar har tillämpats. Vidare finns inte

STRÖMSUNDS KOMMUN 3 2006-01-12 värdeminskning för ägda fordon upptaget. Med ca 45 ägda fordon kan den årliga värdeminskningen lågt uppskattas till 200 000 kronor. Årskostnaden 2004 för utbetalda reseersättningar och ägda och hyrda uppgår sålunda till ca 7,6 miljoner kronor. Trots att hemvårdsavdelningen och tekniska avdelningen disponerar ett stort antal tjänstebilar utbetalas också från dessa avdelningar stora belopp i resersättningar. Arbetsgruppens antagande Inom kommunen finns i dag ingen fungerande organisation för samordning av resor eller beställningscentral för att få disponera bilar för tjänsteresor. Troligen hänger det samman med att årliga besparingskrav har förstärkt fokus mot kärnverksamheterna och att därmed förutsättningarna för också angelägen administration minskat. Kommuner som medvetet och med effektiva stödfunktioner granskat behoven av tjänsteresor har också framgångsrikt lyckats sänka kostnaderna med ca 20 25 % för denna funktion. Det bör också vara möjligt i Strömsunds kommun. Vi bygger detta antagande på följande: - Nya fordon, oftast då med korttidshyra, tillförs verksamheterna mera som ett akut behov, ingen långtidsplanering finns. Det kan ha sin grund i att inköp kräver avsättning av ett större kapitalbelopp eller upptagande av lån. - Det verkar vara få användare per fordon, ingen samverkan sker mellan organisatoriska enheter. En anledning kan vara att ett begränsat antal fordon inom tekniska avdelningen måste bära med verktyg och annan utrustning för reparationer. - Det är stor spännvidd vad gäller fordonens tillverkningsår. De äldsta bilarna är från 1988 och är då i jämförelse med nyare fordon dåligt byggda vad gäller passiv säkerhet. - Det är också stor spännvidd vad gäller bilarnas angivna årliga körsträcka. Som minst 400 500 mil och som mest 5 000 6 000 mil, ja upp till 8 000 mil per år. Ekonomiskt optimalt med beaktande av värdeminskning är körsträckor om 2 500-3 000 mil per år. Det saknas intern tillsyn som styr mot en mer jämn fördelning av bilarnas körsträckor. - Sannolikt används tjänstebilarna också för mycket korta körsträckor för att spara arbetstid.

STRÖMSUNDS KOMMUN 4 2006-01-12 - Interna personalkrav har medfört att nya fordon är av större modell och inte sällan fyrhjulsdrivna. Det är väl motiverat att hemvårdens nattpatruller och distriktssköterskor i beredskap med körningar i oplogat väglag har tillgång till fyrhjulsdrivna bilar. Men det kan inte vara ekonomiskt försvarbart att sådana fordon skall bli en allmän standard året om. Arbetsgruppens förslag Det finns således inte, som också motionen konstaterar, någon sammanhållen planering och styrning vad gäller kommunens tjänstebilar. Arbetsgruppen finner det angeläget att det skapas en särskild organisation inom kommunen som får ett samlat ansvar för den kommunala bilparken. Verksamheterna får hos denna organisation via beställning disponera bilar kortare eller längre perioder. En sådan organisation måste för sin funktion ha stöd av olika riktlinjer som klargör när tjänstebilar ska bytas ut, fordonsstandard, utrustning m.m. Det behövs också verksamhetsorganisatoriska undersökningar per förvaltning/avdelning som möjliggör ett mera effektivt användande av tjänstebilar. Däri ska då ingå överväganden om alternativ till bilåkning vid kortare förflyttningar. Här avses då promenad, cykling och sparkåkning. Dessa sätt att förflytta sig är bra för såväl miljön som hälsan. Det kan tyckas något förvånande att kommunen som i dag betalar för över 80 tjänstebilar helt saknar cyklar och sparkar för tjänstebruk. Arbetsgruppen har också övervägt förslag om att avskaffa tjänstebilarna och hänvisa personalen helt till att använda sina privata bilar. Vi vill efter en samlad bedömning avskriva denna möjlighet som orealistisk. Ett beslut om en sådan inriktning kan medföra svåra störningar i verksamheterna. Vi utvecklar föreslagna åtgärder mera utförligt och konkret. Organisation för tjänstebilar, intern uthyrning, skötsel m.m. Denna organisation ges ansvar för kommunens alla personbilar vad gäller fordonsjournaler, intern uthyrning, skötsel m.m. De skall förfoga över en ändamålsenlig och väl avpassad fordonspark.

STRÖMSUNDS KOMMUN 5 2006-01-12 De för fordonsjournal för varje enskilt fordon som innehåller uppgifter om inköp, service/reparationer, skatt, försäkring och besiktning och körsträcka. Beroende på beräknad körsträcka åsätts varje fordon ett pris per mil som tillämpas vid intern uthyrning. Prissättning kan följa Konsumentverkets beräkningar avseende bilmärke, fordonstyp och körsträcka om kostnad per mil. Andra modeller för prissättning kan också tillämpas. Prissättningen skall dock vara så anpassad att den interna ersättningen täcker fordonets årliga kostnader inklusive avskrivning. Denna organisation skall också svara för de beställningsfunktioner som kan komma att erfordras. På sikt kan det kanske räcka med en beställningscentral för hela kommunen. Det kan ändå vara rådligt att successivt bygga upp en sådan funktion. Organisationen ska också svara för att fordonen får service i rätt tid, att skatter och försäkringar betalas och att fordonen kommer i tid till bilbesiktningen. De ska också svara för att fordonen blir tvättade och städade i nödvändig omfattning. I detta sammanhang kan det skapas en vettig sysselsättning för omsorgstagare. Här finns redan vad gäller Strömsund ett förslag. Det kan då vara lämpligt att starta en bilsamordning för de bilar som är stationerade vid Strömbacka/Solbacken. I området finns ett välutrustat garage där bilskötseln kan utföras. Tjänstebilarna överförs då successivt till kommunens organisation för bilsamordning. När så sker bokförs samtliga fordonskostnader på ett konto som denna enhet svarar för. Förvaltnings-/avdelningsvis översyn av eget behov av tjänstebilar Detta berör då främst hemvårdsavdelningen och tekniska avdelningen. Arbetsgruppen vill inte ge mera konkreta anvisningar om hur det skall utföras. Förnyelse av bilparken, fordonssammansättning Kommunen bör agera så att den är en stark part på marknaden när nya bilar ska införskaffas. För att få den positionen bör ett flertal fordon bytas ut samtidigt. Förutsättningarna för utbyte av 10 15 bilar per tillfälle är goda. Det är inte helt lätt att fastställa en given ordning när bilarna skall bytas ut. En riktlinje kan dock vara att utbyte sker när bilarna är ca sex år gamla eller har uppnått körsträckan 20 000 mil.

STRÖMSUNDS KOMMUN 6 2006-01-12 Ett lämpligt antal medelstora fordon med fyrhjulsdrift och med bra fördelning över kommunen bör finnas också framdeles. Flertalet tjänsteresor sker med endast förare och högst en passagerare. En stor del av kommunens bilpark bör därför bestå av mindre fordon, dock med hög passiv säkerhet; ABS-bromsar, airbag m.m. Ett lämpligt antal transportfordon måste också finnas. I samband med upphandling av nya fordon beaktas också möjligheterna att skaffa bilar som går att köra med miljövänligt bränsle och som har alkolås. Sammanfattning Arbetsgruppen anser att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna för kommunens tjänsteresor. Det kräver dock att en särskild organisatorisk funktion för bilsamordning inrättas. En sådan funktion tar då en viss summa i anspråk av den möjliga besparingen. Vi skall då ha i åtanke att viss arbetstid i dag går åt för bilskötsel. En försiktig gissning kan ändå vara att det går att minska kostnaderna för kommunens tjänstebilar med 1,0 1,2 miljoner kronor per år netto om arbetsgruppens förslag genomförs.

Kommunstyrelsen 2006-02-07 14 27 Dnr 2006.20 105 Medfinansiering av projektet Mångfald 2 Den 31 december 2005 avslutades det länstäckande integreringsprojektet Mångfald 1. Genom att bilda sociala nätverk med svenskar och invandrare skulle kvinnorna (och männen) med utländsk härkomst integreras i det jämtländska samhället. Strömsunds kommun ägde projekt Mångfald 1. Medfinansieringen var 5,66 % av den totala budgeten 208 886 kronor på 3 år. (En heltidsanställning under motsvarande period skulle ha kostat kommunen ca 1 miljon kronor). De uppsatta indikatorerna (mål omvandlat till siffror) för projekt Mångfald 1 överskred 200-300 %. Bl.a. blev resultatet 5 heltidstjänster, flera deltidstjänster och 2 småföretag i vår kommun. Några permanenta resultat av projektet i Strömsund: Föreningen EQ med alla dess aktiviteter Mångfaldsfestivalen Öppen ungdomsverksamhet (öppnar i och med flytten till Gluggen) EQ-kompetens - ett projekt som jobbar med bemanning och entreprenörskapsutveckling En social mötesplats, där nyinflyttade svenskar och invandrare kan få kontakt med Strömsundsbor Mångkulturellt mötescafé en gång i månaden Goodwill, som bidragit till en positiv bild av Strömsund Därtill effekter i de andra av länets kommuner Personal på EU:s Strukturfonder på Länsstyrelsen har uppmanat projektledaren Vivian Fabricius att söka pengar till en uppföljning av projekt Mångfald 1. Det nya projektet kommer att ha utgångspunkt i de genom projekt Mångfald 1 bildade föreningarna i Strömsund och Krokom. Projekttiden är 1 mars 2006 31 december 2007.