Ura 2000:5 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare AMS Utredningsenhet Prognossektionen Katarina Berggren Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.
1 (50) Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3 1 Inledning...7 2 Invandringen under 1990-talet...8 2.1 Flyktinginvandringen...9 2.2 Befolkningen...12 2.3 Svenskundervisningen...15 3 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, naturaliserade och personer födda utanför Norden...17 3.1 Arbetskraften...17 3.2 Sysselsättningen...19 3.3 Arbetslösheten...25 4 Arbetsförmedlingen...28 4.1 Inskrivna vid arbetsförmedlingen...28 4.2 Regionala skillnader...32 4.3 Inskrivningstid vid arbetsförmedlingen...33 4.4 Efter arbetsförmedlingen...35 4.5 Arbetsmarknadspolitiska program...37 5 Skillnader i utbildningsnivå mellan utomnordiska medborgare och övriga...39 5.1 Utbildningsnivån i befolkningen, arbetskraften och sysselsättningen..39 5.2 Utbildningsnivån vid arbetsförmedlingen...41 5.3 Placeringsresultat för personer med olika utbildningsnivå...43 5.4 Utbildning kontra sökt yrke för invandrare...45 6 Slutsatser...47 Referenser...50
2 2 (50)
3 (50) Sammanfattning Under 1990-talet ökade arbetslösheten för alla grupper på arbetsmarknaden, men i synnerhet för utomnordiska medborgare och utrikesfödda. Vändningen kom 1997 då arbetslösheten upphörde att öka och sedan dess har den sjunkit. Framför allt genom en kraftig sysselsättningstillväxt 1998 och 1999 men också genom ökade utbildningssatsningar, typ Kunskapslyftet och utbyggnaden av högskolan. Den starka konjunkturen 1999 har påverkat arbetssökande utomnordiska medborgare och utlandsfödda gynnsamt. Arbetslösheten har sjunkit och sysselsättningen ökat för såväl nyinvandrade som för personer som invandrat tidigare. Sett till hela gruppen utomnordiska medborgare har arbetslösheten minskat från 33 procent 1997 till 21 procent 1999. Relativt sett har arbetslösheten sjunkit mest för de som har varit kortast tid i landet, men den är fortfarande betydligt högre än arbetslösheten för dem som varit här länge och för dem som fått svenskt medborgarskap. Det visar att situationen på arbetsmarknaden är bättre ju längre tid invandrarna varit i Sverige. Arbetslösheten (andelen arbetslösa av arbetskraften) för dem som invandrade 1994 och tidigare var 16 procent år 1999 enligt arbetskraftsundersökningen (AKU). Trots det förbättrade arbetsmarknadsläget är arbetslösheten tre gånger högre än för personer födda i Sverige. Av dessa var 4,8 procent arbetslösa. För dem som invandrat efter 1995 uppgick arbetslöshetstalet till 22 procent 1999. För invandrare med svenskt medborgarskap, d.v.s. naturaliserade, har situationen på arbetsmarknaden förbättrats under det senaste året. Trots den gynnsamma utvecklingen är arbetslösheten mycket hög och betydligt högre än för svenska medborgare födda i landet. Under 1999 uppgick arbetslösheten för invandrare med svenskt medborgarskap till 14 procent, vilket var oförändrat jämfört med 1997. Sysselsättningen har ökat både för dem som invandrade före 1995 och för senare invandrade. Bland dem som invandrade före 1995 har sysselsättningsinten- 3
4 (50) siteten (sysselsatta av befolkningen) ökat till 54 procent 1999 (43 procent 1997) och bland dem som invandrade senare till 33 procent (19 procent 1997). Sysselsättningen för födda i Sverige var 75 procent. Bland de utomnordiska medborgarna har sysselsättningsintensiteten successivt ökat sedan mitten av 90-talet och uppgick 1999 till 46 procent. För utomnordiska invandrare med svenskt medborgarskap var 57 procent sysselsatta. Av alla svenska medborgare var 74 procent sysselsatta. Fortfarande är alltså sysselsättningsgraden låg i invandrargrupperna och även om avståndet krympt till svenskfödda återstår mycket att göra. De ökade rekryteringsproblemen bör förstärka möjligheterna för invandrare att öka sin sysselsättning ytterligare. För närvarande är situationen mycket gynnsam att sätta in olika program för att öka sysselsättningen bland invandrare. Aktivitetsgarantin som införs i hela landet från och med den 1 augusti i år är ett steg i rätt riktning. Till detta måste olika utbildningsprogram nå invandrargruppen samt att Arbetsförmedlingen förstärker företagskontakterna. Detta ökar möjligheterna för invandrare att få arbete. Det finns en relativt stor grupp av invandrarna som inte har gymnasiekomp e- tens. Studeras åldersgruppen 25-44 år framkommer att andelen som saknar gymnasiekompetens av befolkningen, arbetskraften eller sysselsättningen är större i samtliga invandrar grupperingar än bland svenskfödda. Invandrare från Östeuropa har lägst andel med enbart förgymnasial utbildning. Det är också en något högre andel med eftergymnasial utbildning bland de svenskfödda i åldern 25-44 år jämfört med samtliga grupperingar av invandrare. De som kommer från bl.a. Asien har nästan en lika hög andel eftergymnasialt utbildade som svenskfödda. Av de utomnordiska medborgare som är inskrivna vid arbetsförmedlingen är det genomgående en betydligt större andel som har högst grundskoleutbildning (eller lägre) än av de svenska medborgarna. Men det är också en större andel som har treårigt gymnasium eller eftergymnasial utbildning. Det innebär att utbildningsfaktorn är en av flera faktorer som förklarar varför invandrare har en högre arbetslöshet än svenskfödda. 66 000 utomnordiska medborgare var inskrivna vid arbetsförmedlingen. Av dem var 25 000 arbetslösa. 12 000 utomnordiska medborgare deltog i arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmedlingen har givit hög prioritet åt att nedbringa den höga arbetslösheten bland utomnordiska medborgare. Volymen av arbetsmarknadspolitiska program har minskats bl.a. som en följd av det finns allt fler lediga arbeten. Trots det är det en större andel av de utomnordiska medborgarna som deltar i program än andelen som är arbetslösa. Situationen 4
5 (50) är lite annorlunda om man studerar födda utanför Norden. Antalet i program uppgick till 21 000 personer och arbetslösheten uppgick till 43 000 personer. Det innebär att denna grupp inte har blivit prioriterad. En femtedel av alla inskrivna vid Arbetsförmedlingen var födda i ett land utanför Norden, det motsvarar 103 000 personer. Det är allt fler som får arbete via arbetsförmedlingen. I genomsnitt fick 4 500 utomnordiska medborgare arbete varje månad under 1999, vilket var 500 fler per månad jämfört med 1998. Trots den kraftigt förbättrade situationen på arbetsmarknaden för samtliga studerade grupper av invandrare är arbetslösheten fortfarande mycket hög och sysselsättningsgraden otillfredsställande liten. Det framkommer om man jämför grupperna med personer födda i Sverige. Därför krävs ytterligare åtgärder för att ge alla likvärdiga förutsättningar på arbetsmarknaden, oavsett ursprung. 5
6 (50) Befolkning 16-64 år 5 580 000 Utrikesfödda 660 000 varav utomnord. 466 000 Svenskfödda 4 920 000 Utländska medb 360 000 varav utomn. 238 000 Svenska medborgare 5 220 000 inkl naturaliserade 522 000 varav 232 000 f d utomnord. 6
7 (50) 1 Inledning Sverige är ett invandringsland. I dag är närmare en miljon människor i befolkningen födda i ett annat land. Det är människor som är utländska medborgare och människor som under sin tid i Sverige blivit svenska medborgare, dvs. naturaliserats. Den sammansättningen av befolkningen är numera en naturlig del av det svenska samhället. Efter andra världskriget ledde bristen på arbetskraft inom den svenska industrin till en kraftig arbetskraftsinvandring som var den helt dominerade formen av invandring fram till början av 1970-talet. Under 1980-talet ändrade invandringen karaktär. På grund av krig och andra oroligheter ökade flyktinginvandringen medan arbetskraftsinvandringen i det närmaste upphörde. Konsekvensen blev en fördubbling av den utomnordiska invandringen till Sverige. Flykting- och anhöriginvandringen fortsatte under första hälften av 1990-talet i spåren av kriget i Jugoslavien. De stora flyktingströmmarna under 1980- och 1990-talen har inneburit ett ökat antal utrikesfödda i Sverige. Då denna grupp vuxit antalsmässigt i befolkningen är det viktigt att följa deras utveckling på arbetsmarknaden vad gäller deltagande i arbetsliv, sysselsättning och arbetslöshet. Det är också intressant med utgångspunkt av den pågående diskussionen om brist på arbetskraft på delar av arbetsmarkanden. Syftet med rapporten är att förmedla fakta om arbetsmarknaden för invandrare och i någon mån peka på möjligheterna att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Eftersom det inte går att sätta likhetstecken mellan utländska medborgare och utrikesfödda (se bild i sammanfattningen) har vi valt att studera dessa grupper var för sig. Begreppen invandrare och utländsk medborgare är inte självklara. I denna rapport avser vi med invandrare personer som själva invandrat till Sverige. Därutöver har vi avgränsat analysen till personer med en utomnordisk bakgrund. Med naturaliserade menas utomnordiska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap. 7
8 (50) Rapporten inleds med ett avsnitt om invandringen under 1990-talet som följs av en mer utförlig beskrivning av arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, naturaliserade och personer födda utanför Norden. Rapporten bygger i dessa delar i huvudsak på bearbetningar av specialtabeller från Statistiska Centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar (AKU). I senare delen av rapporten förmedlas aktuella data över utrikesfödda och utomnordiska medborgare. I de avsnitten vilar rapporten på AMS registerstatistik och uppgifter från SCB:s befolkningsregister. I övrigt används uppgifter från Skolverket samt Statens invandrarverk. För att ingå i statistiken krävs att invandraren erhållit uppehållstillstånd. Personer som avvaktar beslut om uppehållstillstånd ingår inte. 2 Invandringen under 1990-talet Under senare delen av 1990-talet har antalet utomnordiska medborgare i Sverige blivit färre. Bakgrunden till det är bl. a. att invandringen minskat och att en del har återvandrat. Antalet flyktingar som kommer till Sverige har drastiskt minskat och i dag är det till övervägande del anhöriga som får uppehållstillstånd. En stor av del av dem som fått uppehållstillstånd under 1990-talet har kommit från f.d. Jugoslavien och Asien. En annan förklaring till minskningen av utomnordiska medborgare är att fler har blivit svenska medborgare (naturaliserats). Fakta - Under 1990-talet fick 430 000 personer uppehållstillstånd i Sverige - 40 procent var flyktingar och 50 procent var anhöriginvandrare. Övriga kom av arbetsmarknadsskäl - 111 000 personer kom från f.d. Jugoslavien och 138 000 från Asien 8
9 (50) 2.1 Flyktinginvandringen De som invandrade till Sverige under 1990-talet, och därmed haft en relativt kort tid på sig att etablera sig på arbetsmarknaden, har nästan uteslutande varit personer som är flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Sedan 1994, när EESavtalet började tillämpas, har dock ett ökat antal personer kommit som arbetskraftsinvandrare. Gruppen som fått uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl har ökat, särskilt under 1999. 1 Fortfarande är dock nära 70 procent av dem som får uppehållstillstånd flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Fler anhöriga än flyktingar Sedan mitten av 1990-talet har andelen flyktingar minskat och i stället är det allt fler anhöriga som får uppehållstillstånd. Anhöriginvandringen utgjorde drygt hälften av alla beviljade uppehållstillstånd i Sverige år 1999. Antalet asylsökande varierar både med oroligheter ute i världen och med den svenska invandringspolitiken. Lagstiftningen från 1997 kan ha medfört att det är svårare att få uppehållstillstånd av flyktingskäl. Samtidigt har ett antal flyktingar som kom till Sverige under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet kunnat återförenas med delar av sina familjer genom en ökad anhöriginvandring. 2. 1 Statens Invandrarverk redovisar sedan 1999 även tidsbegränsade uppehållstillstånd i statistiken över arbetsmarknadsskäl. 2 Därutöver har drygt 7 000 tidsbegränsade uppehållstillstånd utfärdats till Kosovoalbaner. 9
10 (50) Beviljade uppehållstillstånd 1980-1999 Flyktingar Anhöriga Tusental 50 40 30 20 10 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 Källa: Invandrarverket F.d. Jugoslavien och Asien dominerade Det är från särskilt några landområden som det har kommit ett stort antal asylsökande människor. Det enskilt största området är f.d. Jugoslavien (inkl. Bo s- nien). Därifrån kom drygt 1l1 000 människor som beviljades uppehållstillstånd. Från Asien kom 138 000 och från Afrika 43 000 människor. Det senaste fem åren är det framför allt invandringen från f.d. Jugoslavien som sjunkit och den utgjorde under år 1999 mindre än 10 procent. Invandringen från Asien stod för 35 procent och där dominerade invandrare från Irak. Under senare delen av 1990-talet har allt fler kommit från forna Sovjetunionen. För närvarande är 7 procent av invandrarna därifrån. 10
11 (50) Tabell 1 Beviljade uppehållstillstånd 1990-1999 för personer från länder utanför Norden Land Totalt 1990-1999 varav 1999 Flyktingar 1990-1999 varav 1999 Anhöriga 1990-1999 Varav 1999 Övriga 3 1990-1999 varav 1999 Europa, ej Norden 188 473 14 063 84 947 1 244 66 482 5 808 37 044 7 011 F.d. Jugoslavien 111 470 3 465 81 754 1 212 29 472 2 144 244 109 F.d. Sovjetunionen 13 848 2 733 2 172 254 7 415 1 254 4 261 1 225 Afrika 42 845 3 568 13 631 703 27 056 2 503 2 158 362 Somalia 16 893 1 335 7 664 427 9 226 905 3 3 Nordamerika 11 821 2 107 7 172 755 4 649 1 352 Latinamerika 19 995 1 851 4 705 230 12 344 1 232 2 946 389 Asien 137 957 13 989 49 526 3 050 77 826 9 074 10 605 1 865 Irak 42 854 6 220 23 993 2 337 18 856 3 878 5 5 Iran 23 262 1 060 11 004 310 12 051 714 207 36 Turkiet 15 430 1 107 2 427 85 12 867 982 136 40 Oceanien 2 161 549 2 161 238 311 Statslösa/ okända/övriga 13 778 902 4 529 116 9 165 767 84 19 Totalt 430 878 39 762 159 510 5 597 209 621 21 631 61 747 12 534 Källa: Statens Invandrarverk. 3 Övriga är beviljade uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl, gäststudier, adoption eller EES-avtal. 11
12 (50) Fakta - Nära en miljon människor utrikesfödda - 466 000 personer (16-64 år) är födda i ett land utanför Norden - 238 000 utomnordiska medborgare - 100 000 utomnordiska medborgare blev svenska medborgare 1996-1998 2.2 Befolkningen År 1945 fanns 100 000 utrikesfödda i Sverige och antalet har ökat till närmare en miljon idag. Av dessa är 466 000 personer i åldern 16-64 år födda i ett land utanför Norden. Antalet och den nationella sammansättningen av utrikesfödda i Sverige har förändrats under 1990-talet som en följd av flyktingmottagandet. Följande tabellen visar hur många som är födda utanför Norden av Sveriges befolkning. Antalet har ökat med nära 156 000 under 1990-talet. Tabell 2 Utlandsfödda i åldern 16-64 år efter födelseland i befolkningen Födelseland 1990 1999 Diff 90-99 Europa, ej Norden 158 500 218 800 60 300 F. d. Jugoslavien 32 300 96 300 64 000 Afrika 16 300 29 800 13 500 Nordamerika 10 900 12 800 1 900 Sydamerika 28 100 32 500 4 400 Asien 91 300 169 000 77 700 Iran 29 500 37 800 8 300 Irak 7 300 24 100 16 800 Turkiet 18 700 23 000 4 300 Övriga 5 500 3 300-2 200 Utomnordiska totalt 310 600 466 200 155 600 Källa: SCB 12
13 (50) Under de gångna 20 åren har antalet utomnordiska medborgare i åldern 16-64 år i Sveriges befolkning nära nog fördubblats från 120 000 till 238 000 personer. Under senare delen av 1990-talet har antalet utomnordiska medborgare i Sverige däremot blivit färre. Bakgrunden till det är att invandringen minskat samtidigt som allt fler beviljas svenskt medborgarskap. 4 Dessutom väljer ett antal invandrare varje år att återvända till det tidigare hemlandet. Många blir svenska medborgare Det är ett stort antal personer som varje år naturaliseras, dvs. övergår från utländskt till svenskt medborgarskap. Under 1990-talet har allt fler valt att bli svenska medborgare. Under åren 1996-1998 naturaliserades 100 000 personer. Av 46 000 som naturaliserades 1998 var 9 000 födda i Sverige och 36 000 födda i ett utomnordiskt land, varav 17 000 var födda i f.d. Jugoslavien. Ytterligare 20 000 utomnordiska medborgare i åldern 16-64 år naturaliserades 1999. Totalt var 290 000 personer naturaliserade (f.d. utomnordiska medborgare) av Sveriges befolkning 1999. 4 Efter fem år i Sverige är det möjligt att ansöka om svenskt medborgarskap. 13
14 (50) Befolkning 1998 1999 Utomnordiska medborgare Utn inv senaste 5 åren Invandrade tidigare Naturaliserade utomnordiska 0 100 200 300 400 500 Tusental Källa: SCB Stor återvandring av arbetskraftsinvandrare Av 1960-talets arbetskraftsinvandring till Sverige har drygt 80 procent återvandrat. För flyktingar är förutsättningarna helt andra eftersom det bara är möjligt att återvända till hemlandet när förhållandena där förändrats, t.ex. att krig eller förföljelse upphört. Av de flyktingar som kom till Sverige under 1980-talet hade 40 procent flyttat ut ur landet efter tio år. Allt färre av de invandrare som kommit under senare år har återvandrat. SCB har i en studie konstaterat att av 1993 års invandrare har 15 procent återvandrat efter fem år. Motsvarande andel för 1983 års invandrare var 33 procent och för 1968 års invandrare 40 procent. Under 1980- och 1990-talen har andelen naturaliserade av dem som utvandrar varit konstant ca 20 procent per år. Utomnordiska medborgare - en grupp som förändras Att det varje år tillkommer nyinvandrade i gruppen utomnordiska medborgare, samtidigt som naturaliserade och återvandrare lämnar den, innebär en kontinuerlig förändring av sammansättningen av de utomnordiska medborgarna. Det är viktigt att lägga det på minnet när man sedan tittar närmare på de utomnordiska medborgarnas situation på arbetsmarkanden. 14
15 (50) Fakta - 35 000 personer läste svenska för invandrare (sfi) läsåret 1998/1999-60 procent av deltagarna var kvinnor - Var femte elev uppnådde sfi-nivån 2.3 Svenskundervisningen Alla invandrare som kommer till Sverige erbjuds att delta i svenskundervisning (sfi). Undervisningen bör kombineras med praktik som ger deltagaren möjlighet att träna sig i att tala svenska. Bristande svenskkunskaper är en bakomliggande orsak till svårigheter att hitta arbete. För att fler ska kunna tillgodogöra sig det svenska språket krävs det att svenskundervisningen är anpassad till individens behov och önskemål. Sfi-eleverna heterogen grupp Under läsåret 1998/99 gick 35 000 personer på sfi varav 21 000 var kvinnor. Flyktingarna utgjorde en dryg tredjedel av alla elever. Det innebär att även anhöriginvandrarna numera får en betydande del av resurserna till sfi- undervisningen. Eleverna är en heterogen grupp med mycket olika utbildningsbakgrund. Det finns en relativt stor grupp som är långtidsutbildad, men också en betydande andel som har en kort utbildning. 60 procent av eleverna hade minst 10 utbildningsår i sitt födelseland, samtidigt som 20 procent hade högst 6 års utbildning. De som läser sfi är relativt unga, då 60 procent var 34 år och yngre. 19 procent uppnår sfi-nivån Vid en genomgång av studieresultaten visar det sig att av dem som läste sfi läsåret 1998/99 hade 19 procent uppnått den s.k. sfi-nivån ett år senare. Att uppnå sfi-nivå innebär att eleverna har klarat ett standardiserat nationellt prov i svenska. Hälften av eleverna planerade att fortsätta utbildningen kommande läsår och en tredjedel hade avbrutit utbildningen. Endast bland 7 procent av dem som ej uppnått sfi-nivån var orsaken att de avbrutit studierna för arbete eller börjat andra studier. 15
16 (50) De uppnådda resultaten skiljer sig beroende på vilket modersmål eleven har. Dessutom finns det naturligtvis skillnader i elevers resultat även inom varje modersmål beroende på utbildningsbakgrund m.m. Elever med ett europeiskt modersmål uppnår sfi-nivå i större utsträckning än andra. Elever med den allra kortaste utbildningen måste i allmänhet delta i läs- och skrivinlärning inom grundläggande vuxenutbildning före eller parallellt med svenskundervisning. Detta kan säkert försvåra deras möjligheter att avsluta sfi. Enligt en studie från Linköpings Universitet visar det sig att 40 procent av eleverna, efter genomförd kurs i sfi, inte har nått tillräckligt långt för att klara ens enkel vardagssvenska. Anpassa svenskundervisningen till individen Bristande kunskaper i svenska språket är en bakomliggande orsak till svårigheten att hitta ett arbete för arbetslösa invandrare. Det gäller i högre grad de som är relativt nyinvandrade. Det kan också försvåra möjligheten att tillgodogöra sig en i många fall behövlig vidareutbildning t.ex. inom ramen för arbetsmarknadsutbildning. Det är mot den bakgrunden inte tillfredsställande att så få uppnår sfi-nivå. Det är angeläget att svenskundervisningen anpassas till individens behov och önskemål eftersom gruppen av elever är heterogen. Många invandrare har lång utbildning och här är det av stor vikt att svenskundervisningen läggs på rätt nivå. Men det räcker inte att endast fokusera på den pedagogiska utformningen av svenskundervisningen. Det avgörande är kombinationen av språklig träning och arbetslivspraktik. Enligt vår uppfattning borde en modell byggas med grundläggande svenskundervisning som alltid kombineras med arbetslivspraktik. Om sedan yrkesutbildning påbörjas bör den kombineras med yrkesinriktad svenskundervisning. Det är också viktigt att det finns en tydlig koppling mellan grundläggande vuxenutbildning och gymnasial utbildning. Med en sådan koppling finns det förutsättningar för att öka invandrarnas motivation och möjligheter till vidare studier. 16
17 (50) 3 Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare, naturaliserade och personer födda utanför Norden Arbetsmarknadssituationen i form av deltagande i arbetslivet, sysselsättningsgrad och arbetslöshet skiljer sig markant mellan utomnordiska invandrare som är relativt nyinvandrade och dem som invandrat tidigare. De som kom till Sverige före 1995 har ett högre deltagande i arbetslivet, högre sysselsättning och en lägre arbetslöshet jämfört med dem som kommit senare. För samtliga invandrargrupperingar har situationen förbättrats under det senaste året. Fakta - Arbetskraftsdeltagandet (andelen sysselsatta eller arbetslösa av befolkningen) var 64 procent bland dem som invandrade från ett utomnordiskt land före 1995 - För de som invandrade efter 1995 var arbetskraftsdeltagandet 42 procent - 57 procent av de utomnordiska medborgarna deltog i arbetskraften - Arbetskraftsdeltagandet var 66 procent bland de naturaliserade 3.1 Arbetskraften Arbetskraftsdeltagandet har ökat. 1999 var arbetskraftsdeltagandet (andelen sysselsatta och arbetslösa av befolkningen) 64 procent bland de som invandrade från ett utomnordiskt land före 1995. Männen deltog i högre utsträckning i arbetslivet än kvinnorna. Männens arbetskraftsdeltagande var 70 procent och kvinnornas 60 procent. För dem som invandrade efter 1995 var arbetskraftsdeltagandet 42 procent. Av männen deltog 56 procent i arbetskraften och av kvinnorna 31 procent. För födda i Sverige var arbetskraftsdeltagandet 79 procent. 17
18 (50) Samtidigt som antalet utomnordiska medborgare i landet ökat kraftigt under de senaste decennierna har deras deltagande i arbetslivet (sysselsatta och arbetslösa) minskat dramatiskt. Vid början av 1980-talet var deltagandet i arbetslivet i stort sett lika högt som bland de svenska medborgarna. Nu har den negativa utvecklingen emellertid vänt och sedan 1995 har arbetskraftsdeltagandet successivt ökat till 57 procent 1999. Bland de naturaliserade deltog 66 procent i arbetskraften och bland de svenska medborgarna var motsvarande andel 78 procent. Liksom för övriga grupper finns det könsmässiga skillnader bland utomnordiska medborgare. Endast hälften av de utomnordiska kvinnorna deltog i arbetslivet 1999. Bland männen var andelen närmare 66 procent. Motsvarande andelar för svenska medborgare under 1999 var 80 procent för männen och 76 procent för kvinnorna. Studier är den vanligaste verksamheten för de som inte är sysselsatta eller arbetslösa. Utomnordiska medborgare Relativa arbetskraftstal 1998 1999 Utn inv senaste 5 åren Invandrade tidigare Naturaliserade utomnordiska Svenska medborgare 0 20 40 60 80 Procent Källa: SCB 18
19 (50) Fakta - 33 procent av invandrade efter 1995 är sysselsatta - 54 procent av invandrade före 1995 är sysselsatta - Sysselsättningsintensiteten är 46 procent bland utomnordiska medborgare - 57 procent av naturaliserade är sysselsatta 3.2 Sysselsättningen Fler sysselsatta av dem som invandrade före 1995 Det är en större andel sysselsatta av befolkningen i åldern 16-64 år (sysselsättningsintensitet) bland dem som kom till Sverige före 1995 än bland dem som kommit senare. Det kan tyckas självklart då de förstnämnda bättre lärt sig det svenska språket och upparbetat nätverk. Sysselsättningsintensiteten bland dem som invandrade före 1995 uppgick till 54 procent år 1999. Det kan jämföras med 33 procent av dem som invandrat efter 1995. Skillnaden i sysselsättning mellan män och kvinnor är störst bland de som invandrat efter 1995. Sysselsättningen var drygt 44 procent bland männen och närmare 24 bland kvinnorna. År 1999 var sysselsättningsintensiteten 75 procent av de i Sverige födda. 19
20 (50) Tabell 3 Arbetsmarknaden för personer födda utanför Norden och för svenska medborgare födda i Sverige (16-64 år), 1999 Födelseland Invandrade 1994 och tid igare Invandrade 1995-1998 Befolkning Sysselsättningsintensitet % Relativ arbetslöshet % Befolkning Sysselsättningsintensitet % Relativ arbetslöshet % Sverige (exkl. naturaliserade) 4772000 75,3 4,7...... Sverige (inkl. naturaliserade) 5294000 74,0 5,2...... Europa, ej Norden 200 500 55,9 13,9 18 300 40,3 17,5 F.d. Jugoslavien 87 600 42,8 22,0 8 800 25,8 29,3 Polen 27 300 61,4 13,5 * * * Asien 153 200 49,8 19,8 15 900 20,0 34,4 Irak 18 700 39,1 32,5 5 400 10,4 56,6 Iran 35 800 51,0 21,7 * * * Turkiet 21 600 49,3 17,3 * * * Afrika 27 800 45,7 20,7 * * * Sydamerika 30 200 59,1 11,2 * * * Chile 19 100 59,0 10,2 * * * Övriga länder 14 000 69,5 6,7 * * * Utomnorden totalt 425 700 53,7 15,9 40 600 33,0 21,5 *Mindre än 100 intervjuade i AKU Källa: SCB, AKU 20
21 (50) Sysselsättning bland utomnordiska medborgare ökade till 46 procent Sysselsättningsintensiteten, dvs. antalet sysselsatta relaterat till antalet personer i befolkningen med utomnordiskt medborgarskap, minskade kraftigt under 1980- och första hälften av 1990-talet. Den negativa utvecklingen vände vid mitten av 90-talet och de senaste två åren har sysselsättningen ökat mer än för svenska medborgare. Under 1999 var andelen sysselsatta 46 procent. Sysselsättningsökningen har även kommit de utomnordiska kvinnorna till del. Från de mycket låga värdena i mitten av 1990-talet steg sysselsättningsnivån till 41 procent 1999. Bland männen var sysselsättningsintensiteten högre, 51 procent. Motsvarande andelar för svenska medborgare under 1999 var 76 procent respektive 72 procent. Procent 80 Sysselsättningsintensiteten för utomnordiska medborgare Män Kvinnor 60 40 20 0 1977 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 Källa: SCB 21
22 (50) Sysselsättningen ökade till 57 procent bland naturaliserade Sysselsättningen bland de naturaliserade ökade under 1999 och är högre än för de utomnordiska medborgarna. Närmare 57 procent var sysselsatta. Männens sysselsättning var 61 procent och kvinnornas var 52 procent. Av tabell 5 framgår att både det relativa arbetskraftstalet och sysselsättningsintensiteten var betydligt lägre för naturaliserade än för svenska medborgare födda i landet. Utomnordiska medborgare Sysselsättning 1998 1999 Utn inv senaste 5 åren Invandrade tidigare Naturaliserade utomnordiska Svenska medborgare 0 20 40 60 80 Procent Källa: SCB 22
23 (50) Tabell 4 Arbetsmarknaden för personer med utländskt medborgarskap (16-64 år), 1999 Medborgarskap Befolkning (1000-tal) Arbetskraft (1000-tal) Sysselsatta (1000-tal) Arbetslösa (1000-tal) Relativt arbetskraftstal % Sysselsättningsintensitet % Relativ arbetslöshet % Utländska medborgare 360 222 189 34 61,8 52,5 15,1 Nordiska medb ej svenska medb 121 86 80 6 70,8 66,1 6,5 Utomnordiska medborgare 238 136 108 28 57,3 45,5 20,5 Därav Östeuropa 85 43 31 12 50,3 36,5 27,3 Asien 65 31 22 9 47,3 33,6 28,9 Afrika 15............ Sydamerika 13.............. Sifferangivelser saknas där skattningen är gjord på en liten redovisningsgrupp och är därmed osäker Källa: SCB 28 000 fler sysselsatta bland födda utanför Norden Sysselsättningen bland de födda utanför Norden har ökat med 28 000 det senaste året. Sysselsättningen har ökat inom samtliga näringsgrenar men den största ökningen finns inom handel och kommunikationsbranschen. 10 000 fler sysselsatta utomnordiska medborgare Under det senaste året har 10 000 fler utomnordiska medborgare fått sysselsättning. (AMS planerar att göra en djupare studie kring dessa arbetstillfällen under hösten 2000). En fjärdedel av dessa arbeten har tillkommit inom vårdoch omsorgssektorn och ytterligare en fjärdedel inom parti- och detaljhandel. Därutöver har tillverkningsindustrin och företagstjänster sysselsatt ytterligare drygt 1 500 personer. 23
24 (50) Tabell 5 Arbetsmarknaden för personer födda i Sverige samt naturaliserade (16-64 år), 1999 Födelseland Befolkning (1000-tal) Arbetskraft (1000-tal) Sysselsatta (1000-tal) Arbetslösa (1000-tal) Relativt arbetskraftstal % Sysselsättningsintensitet % Relativ arbetslöshet % Svenska medb (exkl nat) 4 772 3 768 3 591 177 79,0 75,3 4,7 Svenska medb (inkl. nat) 5 294 4 132 3 916 215 78,1 74,0 5,2 Samtliga naturaliserade 522 364 326 38 69,8 62,4 10,6 därav Norden (inkl. Sverige) 232 174 162 12 75,0 70,1 6,6 Utanför Norden 290 190 164 26 65,6 56,6 13,7 Östeuropa 94 62 54 8 66,5 57,9 12,9 Asien 117 75 62 13 64,2 52,8 17,7 Afrika 18 11.... 61,6.... Sydamerika 22 15.... 66,5...... Sifferangivelser saknas där skattningen är gjord på en liten redovisningsgrupp och är därmed osäker Källa: SCB Flest sysselsatta inom tillverkningsindustrin av födda utanför Norden Den största andelen sysselsatta av födda utanför Norden, drygt 20 procent, arbetar inom tillverkningsindustrin. Därefter kommer handel och kommunikation där nästan lika många är sysselsatta. Det är i stort sett lika stor andel svenskfödda som arbetar inom dessa näringsgrenar. Däremot är det en större andel födda utanför Norden än svenskfödda som arbetar inom vård och omsorg (18 procent jämfört med 7 procent) och inom personella/kulturella tjänster (16 procent mot 7 procent). 24
25 (50) Större andel med tidsbegränsad anställning av födda utanför Norden Det är också en större andel födda utanför Norden som har en tidsbegränsad anställning, 28 procent. 72 procent av alla anställda har alltså en fast anställning. Av de i Sverige födda har 85 procent en fast anställning och 15 procent en tidsbegränsad anställning. Den största andelen fast anställda finns inom tillverkningsindustrin, där 90 procent är fast anställda. Det gäller för såväl svensk födda som dem som är födda utanför Norden. Det är vanligare att de födda utanför Norden är egna företagare eller medhjälpande familjemedlemmar. 14 procent av de sysselsatta arbetar i eget företag jämfört med 10 procent av de i Sverige födda. Fakta - Arbetslösheten var 16 procent av de utomnordiskt födda som invandrade före 1995 - Arbetslösheten var 22 procent av de utomnordiskt födda som invandrade efter 1995-21 procent av utomnordiska medborgare var arbetslösa - Arbetslösheten var 14 procent bland de naturaliserade 3.3 Arbetslösheten Tendensen till ökad arbetslöshet påbörjades redan under 1980-talet för de födda utanför Norden och de utomnordiska medborgarna för att sedan öka dramatiskt under 1990-talet. Det fanns alltså en underliggande tendens till en försämrad position på arbetsmarknaden före lågkonjunkturen. Orsaken till detta kan vi inte fastställa i denna rapport, men en trolig förklaring kan vara att invandringen ändrat karaktär, från arbetskraftsinvandring till flyktinginvandring. En vä x- ande diskriminering kan inte heller uteslutas. 25
26 (50) Efterfrågeökningen har gynnat de nyinvandrade Det har skett en klar förbättring det senaste året för dem som varit kort tid i landet, d.v.s. invandrat efter 1995. En anledning till det är att efterfrågan på arbetskraft ökat kraftigt. Arbetslösheten har sjunkit från 36 procent 1998 till 22 procent år 1999. Inom gruppen är kvinnornas arbetslöshet lite högre än mä n- nens och det är en av få grupper som har en högre kvinnoarbetslöshet. Bland männen var arbetslösheten 21 procent och bland kvinnorna 24 procent. Arbetslösheten för dem som invandrade före 1995 var 16 procent. Männens arbetslöshet var något högre än kvinnornas, 17 procent jämfört med 14 procent. Arbetslösheten för svenskfödda var 4,7 procent. 1996 Arbetslöshet 1997 1998 1999 Utomnordiska medborgare Utn inv senaste 5 åren Invandrade tidigare Naturaliserade utomnordiska Svenska medborgare 0 10 20 30 40 50 Procent Källa: SCB Oroväckande hög arbetslöshet och låg sysselsättning En stor del av dem som kom till Sverige före 1995 invandrade under en period då det rådde full sysselsättning och ett icke obetydligt antal av dem utgjordes av arbetskraftsinvandrare. Det är därför oroväckande att denna grupp ändå har en klart lägre sysselsättningsintensitet och en högre arbetslöshet än de svenskfödda. Redan under 1980-talets goda arbetsmarknadssituation minskade dock deltagandet i arbetslivet. Denna negativa utveckling förstärktes påtagligt under första hälften av 1990-talet då den svenska ekonomin drabbades av den största nedgången sedan 1930-talet. Många invandrare förlorade då arbetet och det var 26
27 (50) i det närmaste omöjligt för de arbetslösa att hitta ett nytt arbete. Det skedde också en stor strukturell förändring då en stor del av de jobb som försvann var sådana som har ersatts av kapitalinvesteringar. Det finns dock många fler fö r- klaringar till invandrarnas utsatta position. Följande faktorer har haft störst betydelse: att arbetskraftsinvandringen har i stort sett upphört, ändrade kompetenskrav på arbetsmarknaden, diskriminering mm. Arbetslösheten sjunkit till 21 procent för utomnordiska medborgare År 1999 var 21 procent av de utomnordiska medborgarna i arbetskraften arbetslösa. Det motsvarade 28 000 personer. Kvinnornas arbetslöshet är lägre än männens. Arbetslösheten bland de utomnordiska kvinnorna har sjunkit till 17,8 procent av arbetskraften och bland männen till 22,8 procent. En förklaring kan vara att kvinnor deltar i Kunskapslyftet i större omfattning. Kvinnor med svenskt medborgarskap har haft en lägre arbetslöshet än männen under hela 1990-talet, alltså redan innan Kunskapslyftet startade. En annan förklaring kan vara att invandrarkvinnor med en svag ställning på arbetsmarknaden valt eller tvingats att stå utanför den. För de svenska medborgarna uppgick arbetslösheten till 5,2 procent 1999. Bland männen var arbetslösheten 5,5 procent och bland kvinnorna 4,9 procent. Arbetslösheten oförändrad för de naturaliserade För de naturaliserade har arbetslösheten legat på en jämn nivå de senaste åren. Det kan förklaras av att det årligen tillkommer ett antal relativt nyinvandrare till gruppen då de utomnordiska medborgarna blir svenska medborgare. Situationen har förbättrats under det senaste året och de har ett bättre arbetsmarknadsläge än de utomnordiska medborgarna. Detta indikerar att tiden i landet påverkar situationen på arbetsmarknaden positivt, även om arbetslösheten är fortsatt hög jämfört med övriga svenska medborgare. Arbetslösheten uppgick till 26 000 eller 14 procent år 1999. 27
28 (50) 4 Arbetsförmedlingen I kapitel 4 beskrivs aktuell statistik för utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen. I den statistiken överskattas antalet utomnordiska medborgare med 20-30 procent. Den troliga orsaken till det är att arbetsförmedlingen i många fall inte har kännedom om att den inskrivne har blivit svensk medborgare. Eftersom det kontinuerligt är ett stort antal människor som tillkommer och lämnar gruppen utomnordiska medborgare är det även intressant att studera gruppen som är födda i ett land utanför Norden. Att en person är utomnordisk medborgare innebär inte automatiskt att hon/han är utrikesfödd. De utomnordiska medborgarna och utrikesfödda är alltså två grupperingar som särredovisas i texten, men som till viss del kan sammanfalla med varandra. För att komplettera AMS statistik har en samkörning gjorts med SCB:s befolkningsregister. I avsnitten 4.1 och 4.3 redovisar vi resultaten av samkörningen och anger hur många av dem som är aktuella vid arbetsförmedlingen som är födda i ett land utanför Norden. Fakta - 66 000 utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen - 25 000 arbetslösa - Stor andel inskrivna från Östeuropa och Asien 4.1 Inskrivna vid arbetsförmedlingen Antalet utomnordiska medborgare och födda utanför Norden som var inskrivna vid arbetsförmedlingen ökade kraftigt i början av 1990-talet. En anledning till det var att ett stort antal flyktinginvandrare kom till Sverige. En annan orsak är att invandrare i större utsträckning än svenskfödda förlorade arbetstillfällen vid början av 1990-talet. Under 1996 bromsades ökningen upp på grund av minskad invandring och viss återvandring. 28
29 (50) I slutet av februari 2000 var nära 66 000 utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen, en nedgång med över 10 000 jämfört med samma månad förra året. Det innebär att närmare en tredjedel av samtliga utomnordiska medborgare i landet (åldern 16-64 år) är arbetssökande på arbetsförmedlingen. Många från Östeuropa och Asien vid Arbetsförmedlingen De största utomnordiska invandrargrupperna vid arbetsförmedlingen kommer från Östeuropa och Asien. Sedan mitten av 1990-talet har antalet östeuropéer ökat kraftigt, främst flyktingar från Bosnien. Tabellen nedan illustrerar sammansättningen av medborgarskap bland arbetssökande vid arbetsförmedlingen. Tabell 6 Antalet utomnordiska medborgare och födda utanför Norden vid arbetsförmedlingen, februari 2000 Medborgarskap Befolkning 5 16-64 år Inskrivna vid Af I arbetsmarkn.pol. program Övriga arbetssök utan arbete vid Af Arbetslösa vid Af Västeuropa 44 300 6 400 1 000 800 2 500 Östeuropa 85 300 23 100 4 600 3 800 8 000 Asien 64 800 23 100 3 800 5 600 8 800 Afrika 15 000 5 700 1 000 1 000 2 400 Sydamerika 13 300 4 600 700 700 1 800 Övriga 15 800 2 900 500 400 1 100 Summa utomnordiska medb 238 500 65 800 11 600 12 300 24 600 Summa födda utanför Norden 466 200 102 600 21 000 17 100 42 600 Källa: SCB, AMS 5 Uppgifterna avser 1999 29
30 (50) 66 000 utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen Av de 66 000 utomnordiska medborgarna inskrivna vid arbetsförmedlingen var närmare 25 000 arbetslösa. Dessutom klassificerades 12 000 som övriga inskrivna utan arbete, vilket innebär att de var på väg antingen in på eller ut från arbetsmarknaden. Många av dessa kan antas gå på svenskundervisning före inträdet på arbetsmarknaden. Närmare 12 000 fanns i olika arbetsmarknadspolitiska program och drygt 17 000 arbetade deltid, hade tillfälligt arbete eller var ombytessökande. Tusental 120 Arbetssökande utomnordiska medborgare vid arbetsförmedlingen Samtliga inskrivna utomn. medb Arbetsmarknadspolitiska program Arbetslösa 100 80 60 40 20 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Källa: AMS 30
31 (50) Fakta - 103 000 eller 17 procent av de inskrivna vid arbetsförmedlingen är födda i ett land utanför Norden - 43 000 arbetslösa är födda utanför Norden Födda utanför Norden För både totala antalet inskrivna vid arbetsförmedlingen, de arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspoltitiska program är en femtedel födda i ett utomnordiskt land. Av alla inskrivna vid arbetsförmedlingen i april 2000 var 17 procent födda i ett land utanför Norden. Det motsvarade 103 000 personer. Närmare 20 procent eller 43 000 av dessa var arbetslösa och ytterligare 17 000 klassificerades som övriga utan arbete. 21 000 deltog i olika arbetsmarknadspolitiska program. Drygt hälften eller 54 000 av de utomnordiskt födda som är inskrivna vid arbetsförmedlingen kom till Sverige under 1990-talet. De övriga 46 000 invandrade före 1990. Det innebär att det finns en stor grupp arbetssökande som kom till Sverige när det var full sysselsättning åren fram till 1990, men även ett betydande antal relativt nyanlända som invandrade under en period med låg efterfrågan på arbetskraft. Många i åldern 25-44 år - få 55+ De utomnordiskt födda som är anmälda vid arbetsförmedlingen är i högre grad koncentrerade till åldrarna 25-44 år jämfört med svenska medborgare. Det förklaras delvis av att flyktinginvandrarna vanligen är relativt unga. Det är få arbetssökande utlandsfödda och utomnordiska medborgare som är 55 år och äldre. En förklaring till detta kan vara att en stor del av de äldre aldrig har fått fotfäste på arbetsmarknaden, beroende bl.a. på språksvårigheter. 31
32 (50) 40 Arbetssökande svenska och utomnordiska medborgare. Februari 2000 Svenska medborgare Utomn. medborgare Procent 30 20 10 0 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år Källa: AMS 4.2 Regionala skillnader Det finns stora regionala skillnader i arbetslöshet och deltagande i program bland de utomnordiska medborgarna. I de kommuner där många är arbetslösa eller deltar i program är det generellt sett också en hög andel utomnordiska medborgare som är arbetslösa eller deltar i program. Det finns inget givet samband att de kommuner som har en hög andel utomnordiska medborgare i befolkningen också har en hög andel av dem som är arbetslösa eller i program. Dels finns det kommuner som har en hög andel utomnordiska medborgare i befolkningen och även hög andel av dem som är arbetslösa och inskrivna i program (t. ex. Landskrona, Norrköping och Helsingborg). Dels finns det ett antal kommuner som har hög andel utomnordiska medborgare i befolkningen men ändå relativt sett låg andel av dem som är arbetslösa eller i program (t. ex. Solna, Stockholm och Huddinge). I kommunerna runt Stockholm är arbetsmarknaden för de utomnordiska medborgarna till stora delar bättre än i övriga landet. Flera av Storstockholms kommuner har en hög andel utomnordiska medborgare i befolkningen, men sett till riket som helhet en relativt låg andel i arbetslöshet eller i program. En förklaring kan vara att det finns ett stort antal företag inom servicenäringen (butiker, skomakerier, kemtvätt mm) som sysselsätter en större andel utomnordiska medborgare. 32
33 (50) 4.3 Inskrivningstid vid arbetsförmedlingen Det svåra arbetsmarknadsläget under större delen av 1990-talet ledde till ett stort antal långtidsinskrivna. Den förbättring av arbetsmarknadsläget som skett under senare år har dock inneburit att antalet personer som varit inskrivna vid arbetsförmedlingarna minst tre år har blivit betydligt färre. En orsak till det är olika utbildningssatsningar. Fördelningen av inskrivningstiden för olika medborgargrupper varierar något som framgår av nedanstående tabell. Tabell 7 Inskrivningstid vid arbetsförmedlingen för svenska och utomnordiska medborgare samt födda utanför Norden. Procentuell fördelning, februari 2000 Inskrivningstid Svenska medb Utomn medb Östeuropa Asien Afrika Sydamerika Övriga Födda utanför Norden <3 månader 18 19 16 19 23 22 17 3-6 månader 12 12 11 12 13 12 11 6-12 månader 18 18 18 18 20 20 17 51* 12-24 månader 17 20 20 20 20 19 18 19 24-36 månader 9 10 10 10 9 8 9 9 >36 månader 27 21 25 21 15 20 27 21 *Inskrivningstid mindre än 12 månader Källa: AMS Färre långtidsinskrivna utomnodiska medborgare Det är vanligare med långa inskrivningstider bland svenska än bland utomnordiskt födda och utomnordiska medborgare. Drygt en fjärdedel av de svenska medborgarna hade varit inskrivna längre än tre år. Den långtidsinskrivne kan har varit i ett arbete under tiden men kvarstått som arbetssökande på arbetsförmedlingen. Detta gäller dock samtliga inskrivna vid arbetsförmedlingen. Många av de svenskfödda är deltidsarbetslösa eller behovsanställda vilket fö r- klarar att det är vanligare med längre inskrivningstider för svenska medborgare. Av dem som är långtidsinskrivna är det en större andel av de utomnordiska medborgarna som är arbetslösa eller deltar i arbetsmarknadsprogram och en 33
34 (50) mindre andel som har tillfälliga jobb än de svenska medborgarna. Det visar att många utomnordiska medborgare har svårt att finna ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Antalet långtidsarbetslösa har ökat under det senaste året. Bakgrunden till det är dels att det skedde förändringar i AMS register, dels att de arbetsmarknadspolitiska programmen dragits ned. Registerförändringen innebar att personer som var på väg ut från arbetsmarkanden men uppbar arbetslöshetsersättning registrerades som arbetslösa. Deras arbetslöshet övergick till stora delar i långtidsarbetslöshet under sommaren/hösten 1999. Antal långtidsarbetslösa och långtids- inskrivna utomnordiska medborgare Långtidsarbetslösa Långtidsinskrivna över 2 år Tusental 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 Källa: AMS Födda utanför Norden Av alla långtidsarbetslösa är andelen födda utanför Norden 18 procent. I antal var det 12 000 personer. De som är födda i ett utomnordiskt land utgör också 21 procent av alla som är långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen. I april 2000 var det 14 000 personer. 34
35 (50) Fakta - 4 500 utomnordiska medborgare fick arbete varje månad - 12 000 utomnordiska medborgare i program - 21 000 i program var födda i ett land utanför Norden - Arbetsmarknadsutbildning vanligaste programmet 4.4 Efter arbetsförmedlingen Fler utomnordiska medborgare får arbete Under 1990-talet var det en betydligt lägre andel utomnordiska medborgare som fick arbete än svenska medborgare även om andelen har ökat stegvis sedan 1993. Andelen utomnordiska medborgare som fick arbete fortsatte att öka under 1999 och skillnaden beroende på medborgarskap tycks minska. Relativt sett är ökningen större för de utomnordiska medborgarna. men fortfarande färre än svenska medborgare I genomsnitt fick 4 500 utomnordiska medborgare arbete varje månad, vilket var 500 fler än 1998. Det innebar att 6 procent av de arbetssökande fick arbete. För svenska medborgare har andelen sjunkit, men är fortfarande högre, 8,3 procent. Alla utomnordiska medborgare, oberoende av medborgarskap, har ökat sin sannolikhet att få arbete under 1999. En förklaring till det kan vara att de utomnordiska medborgarna har en större andel som är yngre än 45 år än för de svenska medborgarna och i en högkonjunktur är det lättare för de yngre än de äldre att få arbete. 35
36 (50) Tabell 8 Arbetssökande vid arbetsförmedlingen som erhållit arbete* (i procent av samtliga kvarstående arbetssökande) Medborgarskap 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Utomnordiska medborgare 3,1 2,5 2,8 2,7 3,0 3,5 4,9 6,0 Sverige 7,0 5,9 7,1 6,7 6,7 7,0 8,5 8,3 Östeuropa 3,5 3,0 2,9 2,3 2,8 3,6 5,4 6,6 Västeuropa 5,6 4,7 5,0 4,7 4,9 5,2 6,5 7,5 Asien 2,5 1,9 2,4 2,4 2,7 2,9 3,9 4,9 Afrika 2,4 1,8 2,1 2,2 2,6 2,8 3,9 5,3 Sydamerika 3,5 2,7 3,2 3,2 3,5 4,2 5,5 6,5 Övriga 3,3 2,7 3,4 3,6 4,2 4,3 5,7 6,0 *Lönebidrag och OSA ingår ej. Källa: AMS Vanligare utomnordiska medborgare lämnar arbetsförmedlingen för utbildning Det har under större delen av 1990-talet varit vanligare att utomnordiska medborgare än svenska medborgare lämnat arbetsförmedlingen för att utbilda sig. Här räknas inte arbetsmarknadsutbildning in. Andelen som lämnar arbetsfö r- medlingen för att utbilda sig har sjunkit jämfört med 1998 för alla, oavsett medborgarskap. Fortfarande är det en något större andel av de utomnordiska medborgarna som börjar studera, 1,9 procent jämfört med 1,6 procent för de svenska medborgarna. 36
37 (50) Tabell 9 Andel av de arbetssökande som lämnat arbetsförmedlingen för reguljär utbildning Medborgarskap 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Utomnordiska medborgare 0,7 1,3 1,4 1,2 1,3 1,8 2,0 1,9 Övriga (Sverige + Norden) 0,7 1,1 1,1 1,1 1,2 1,6 1,9 1,6 Östeuropa 0,4 0,9 1,0 1,0 1,1 1,7 1,9 1,7 Västeuropa 0,5 1,0 1,2 1,1 1,2 1,7 1,9 1,6 Asien 0,9 1,4 1,6 1,3 1,3 1,7 2,0 1,9 Afrika 1,0 1,6 1,8 1,6 1,8 2,4 2,6 2,5 Sydamerika 0,6 1,4 1,9 1,7 1,6 2,2 2,9 2,4 Övriga 0,5 1,1 1,3 1,3 1,2 1,7 2,1 1,6 Källa: AMS 4.5 Arbetsmarknadspolitiska program Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden har lett till att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har minskat kraftigt. Det gäller även de utomnordiska medborgarna. I slutet av februari 2000 fanns närmare 12 000 utomnordiska medborgare i arbetsmarknadspolitiska program. Det var nära 9 000 färre än vid motsvarande tid för ett år sedan. De utomnordiska medborgarnas andel av programmen har ökat under det senaste året och är högre än deras andel av de arbetslösa. Det innebär att utomnordiska medborgarna fått god tillgång till de arbetsmarknadspolitiska programmen. Tillgången på insatser är av stor betydelse för att de utomnordiska medborgarna ska lyckas på arbetsmarknaden. Nära hälften gick arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning är fortfarande det vanligaste arbetsmarknadsprogrammet för utomnordiska medborgare. Andelen låg i februari 2000 i stort sett på samma nivå som föregående år och uppgick till 43 procent. Det motsvarade 5 000 personer. Det är vanligare att utomnordiska medborgare deltar i arbets- 37
38 (50) marknadsutbildning än svenska medborgare. Arbetsmarknadsutbildning är det program där skillnaden på deltagande är störst mellan utomnordiska och svenska medborgare. Arbetspraktik är det andra stora programmet och som 2 300 utomnordiska medborgare deltog i februari 2000. Det motsvarade 20 procent av programdeltagarna. Andelen var något högre bland de svenska medborgarna. Skillnaderna mellan olika medborgarskap i deltagande i olika program är små. Födda utanför Norden 21 000 personer som var födda i ett land utanför Norden deltog i något arbetsmarknadspolitiskt program i april 2000. Det vanligaste programmet var arbetsmarknadsutbildning. Drygt en tredjedel av alla i program eller 7 500 deltog i arbetsmarknadsutbildning. Därefter följde arbetspraktik och förstärkt anställningsstöd. Procent 20 Utomnordiska medborgares andel av arbetsmarknadspolitiska program och av arbetslöshet Arbetslösa Arbetsmarknadspolitiska program 15 10 5 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 * Uppgift om rekstöd och starta eget saknas före juli 1995 Källa: AMS 38