Öppen 1 av 65 Miljörapport 2012 SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund 1
Öppen 2 av 65 2
Öppen 3 av 65 SAMMANFATTNING... 5 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 6 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER FÖR SSAB EMEA AB - OXELÖSUND... 7 1.2 ALLMÄNNA UPPGIFTER FÖR SSAB MEROX AB... 8 1.3 FRÅN JÄRNMALM TILL PLÅT EN ÖVERSIKT... 9 1.4 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VID SSAB MEROX AB... 13 2 PRÖVNINGSÄRENDEN... 17 2.1 PRÖVOTIDSUTREDNINGAR... 17 2.2 ANMÄLNINGSÄRENDEN ENLIGT MILJÖBALKEN... 17 2.3 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 17 3 TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD... 17 3.1 PRODUKTIONSTILLSTÅND OCH TILLSTÅND FÖR DEPONI... 17 3.2 HANDELSSYSTEM FÖR UTSLÄPPSRÄTTER (CO 2 ) UNDER HANDELSPERIODEN 2008-2012... 18 4 PRODUKTIONSVOLYMER... 19 5 RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN... 20 5.1 REDOVISNING AV NFS (2002:26) OM UTSLÄPP TILL LUFT FRÅN FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR... 20 5.2 REDOVISNING AV NFS (2001:11) OM BEGRÄNSNING AV UTSLÄPP AV FLYKTIGA ORGANISKA FÖRENINGAR FÖRORSAKADE AV ANVÄNDNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL I VISSA VERKSAMHETER OCH ANLÄGGNINGAR... 25 5.3 UTSLÄPP TILL VATTEN - UPPFYLLANDE AV VILLKOR MED KOMMENTARER TILL ÖVERSKRIDNA RIKTVÄRDEN... 26 Villkor 13c för zink i vatten från Stålverkets Vakuumanläggning... 27 Villkor P3 för zink och cyanid i vatten från masugnar.... 27 Villkor V9 för olja i cirkulationsvatten från valsverket... 27 5.4 AVLOPP OCH INTAG FÖR VATTEN SAMT UTSLÄPPSTABELL... 28 5.5 ANALYSER PÅ LAKVATTEN OCH GRUNDVATTEN FRÅN DEPONIER.... 30 5.6 UTSLÄPP TILL LUFT - UPPFYLLANDE AV VILLKOR MED KOMMENTARER TILL ÖVERSKRIDNA RIKTVÄRDEN... 30 Villkor P8 svaveldioxid från Svavelsyraverket... 30 Villkor P9 Svavelhalt i renad koksgas... 31 Villkor P5 Stålverket Stoft i renad LD-gas... 31 Villkor P10 Totala utsläpp till luft av PAH... 31 Villkor 12 Temperatur från avlopp 20... 31 Villkor 25 - Buller... 31 5.7 STOFT... 31 5.8 KVÄVEOXIDER... 33 5.9 KOLDIOXID... 33 5.10 SVAVELDIOXID... 34 5.11 DIAGRAM ÖVER UTSLÄPP AV STOFT, SVAVELDIOXID OCH KVÄVEOXIDER ÖVER TID.... 34 5.12 PAH OCH DIOXINER... 35 5.13 UTSLÄPP AV METALLER OCH ÖVRIGT TILL LUFT OCH VATTEN.... 35 5.14 MARKFÖRORENINGAR OCH GRUNDVATTEN... 37 5.15 RESURSANVÄNDNING... 37 5.16 KÖLDMEDIA... 37 5.17 ENERGI... 37 5.18 OMGIVNINGSUNDERSÖKNINGAR/RECIPIENTKONTROLLER... 39 Bottenfaunaundersökningar... 40 Omgivningsundersökning för mätning av stoft... 41 Mätning av små partiklar i luft (PM10)... 42 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen och flyktiga kolväten... 43 Externt buller... 43 3
Öppen 4 av 65 6 ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 44 6.1 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN... 44 6.2 PROJEKT MOT DIFFUS DAMNING... 45 6.3 FÖRBÄTTRAD METOD FÖR RENING AV VATTEN FRÅN MASUGNAR... 45 6.4 DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA MILJÖSTÖRNINGAR I VERKSAMHETEN... 45 Driftstörningar och miljöstörningar i produktionsanläggningar... 45 6.4.1 Driftstörningar och miljöstörningar i reningsanläggningar... 46 6.4.2 Driftstörningar och miljöstörningar inom övrig verksamhet... 46 6.5 AVFALLSHANTERING... 47 6.5.1 Omhändertagande av avfall... 47 6.5.2 Statistik över avfall och farligt avfall... 48 6.6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM... 50 6.7 RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR VATTEN... 51 6.8 RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR LUFT... 53 6.9 BULLERBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER... 55 6.10 KEMIKALIER... 55 7 BILAGOR... 56 7.1 BILAGA 1 UPPFYLLANDE AV VILLKOR MED KOMMENTARER... 57 7.2 BILAGA 2: UTDRAG UR MILJÖDOM MÅL NR M 2033-07... 62 4
Öppen 5 av 65 Sammanfattning Konjunkturen har varit avmattad under hela 2012. Återhållsamhet har därför präglat verksamheten under året. Både Masugn 2 och Masugn 4 var i drift en period under våren. Efter sommarstoppet startade enbart Masugn 4 upp och Masugn 2 har varit stillastående under hösten. Detta på grund av den rådande lågkonjunkturen. Under året har PIL-projektet fortsatt (Partiklar i luft) där Oxelösunds kommun, Oxelösunds hamn och SSAB samverkar för att minska den diffusa damningen i kommunen. Projektet har bland annat resulterat i att bevattning och sopning intensifierats och ett dammreducerande miljövänligt medel har spridits för att minska diffust damm. Detta med gott resultat. Tolv prövotidsutredningar har lämnats in till mark- och miljödomstolen under december. I några av dessa utredningar föreslår bolaget villkor och i andra föreslås fortsatt prövotid. Bolaget har även lämnat in en prövotidsutredning gällande villkor för vatten från koksverkets biologiska rening under juni månad. Miljöförbättrande åtgärder för vatten har gjorts vid koksverket, masugnarna och stålverket. Ett omfattande renoveringsarbete vid Stålhamnens kaj har pågått under hela 2012. Under arbetets gång, med flera dykarlag som arbetat under kajen, har samtidigt en regelbunden miljöövervakning med provtagning i vattnet genomförts. Resultaten av dessa har sedan redovisats till tillsynsmyndigheten. En större mängd förorenade muddermassor har skickats till extern destruktion. Arbetet med renoveringen fortsätter även under år 2013. Under året har fem tillsynsmöten hållits med Länsstyrelsen. Oxelösunds kommun har också varit representerad med en deltagare. Antalet anställda den 31 dec 2012, SSAB EMEA AB i Oxelösund var 2283 stycken. 5
Öppen 6 av 65 1 Verksamhetsbeskrivning SSABs industriområde ligger öster om Oxelösunds kommuns centrala delar och området omfattar cirka 400 hektar. I söder gränsar området mot Gamla Oxelösund och Oxelösunds hamn, i öster mot Östersjön och i norr mot Brannäshalvön. SSAB Oxelösund Vy över industriområdet. SSAB EMEA AB i Oxelösund producerar både färdig plåt och halvfabrikat i form av stålämnen. Stålämnestillverkningen är betydligt större än den mängd som valsas i det egna valsverket. Övriga stålämnen går i huvudsak till SSAB EMEA AB i Borlänge för vidare valsning till tunnplåt. En mindre del av ämnena säljs även till externa kunder. Plåten som valsas i Oxelösund används både till enklare stålkonstruktioner och till mycket avancerade tillämpningar där hög hållfasthet, svetsbarhet och slitstyrka behövs. Slitstålet Hardox och det extra höghållfasta konstruktionsstålet Weldox utgör företagets kärnaffär. Verktygsstålet Toolox och skyddsplåten Armox är plåtar som också tillverkas och valsas i Oxelösund. 6
Öppen 7 av 65 1.1 Allmänna uppgifter för SSAB EMEA AB - Oxelösund Verksamhetsutövare/företag/plats Namn: Platsnummer: Postadress: Telefonnummer: Organisationsnummer: Anläggningens mittpunkt RT90: Kontaktperson: E-post: Ort där anläggningen finns: Fastighetsbeteckningar: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: SSAB EMEA AB 0481-104 613 80 OXELÖSUND www.ssab.com 0155-254000 556313-7933 X= 1576600 Y=6506800 Miljöchef Kristina Branteryd kristina.branteryd@ssab.com Oxelösunds kommun, Södermanlands län Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 Oxelö 7:37, Oxelö 7:62, Oxelö 7:69 27.10 Stål och metall 23.10 Stenkol 40.50 Förbränning 63.10 Infrastruktur Produktionstillstånd från Miljödomstolen: Mål nr M 2033-07 Beslut från 2007-11-15, beslutet vann laga kraft 2007-12-12. Tillstånd för Ålödeponin: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Mål nr M 10-99 Beslut 2002-04-09 Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt Länsstyrelsen i Södermanlands län 7
Öppen 8 av 65 1.2 Allmänna uppgifter för SSAB Merox AB Verksamhetsutövare/företag/plats Namn: Platsnummer: Postadress: SSAB Merox AB 0481-104 613 80 OXELÖSUND www.merox.se Telefonnummer: Organisationsnummer: Kontaktperson: E-post: Ort där anläggningen finns: Fastighetsbeteckningar: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 0155-254400 556123-5978 Miljöchef Kristina Branteryd kristina.branteryd@ssab.com Oxelösunds kommun, Södermanlands län Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 90.100 Förbehandling sortering mm 90.30 Mellanlagring 90.300 Deponering Tillstånd från Miljödomstolen: Tillstånd för Ålödeponin: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Mål nr M 2033-07 Beslut från 2007-11-15, beslutet vann laga kraft 2007-12-12. Mål nr M 10-99 Beslut 2002-04-09 Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt Länsstyrelsen i Södermanlands län 8
Öppen 9 av 65 1.3 Från järnmalm till plåt en översikt Nedan visas en principskiss över råvaruanvändningen och tillverkningen av olika produkter i de olika processerna vid SSAB i Oxelösund. Leverans Förädling MEROX Biprodukter Leverans Eldningsolja Leverans Koks Malm Masugn Råjärn Stålugn Råstål Efterbehandling & Stålämnen stränggjutning Ämnesugn Valsning Plåt Kol Kalksten Luft Syrgas Skrot Bränd kalk Kol Koksverk Koksugnsgas Värmebehandling Leverans biprodukter Masugn Järnmalm, koks, kol och kalksten lossas från pråm/båt till upplagringsplatser i Oxelösunds hamn. Råvarorna forslas sedan från hamnen på inbyggt transportband in till lagerfickor i masugnarnas råvaruhus. Första steget i tillverkningen av ämnen eller plåt är masugnsprocessen, där järnoxiden i malmen reduceras till råjärn. Reduktionen sker med koks och kol i ett cirka 25 meter högt ugnsschakt. I detta schakt tillsätts järnbärare, slaggbildare och koks överst. Ugnen är keramiskt infodrad. I den nedre delen blåses het blästerluft, syrgas och kolpulver in. Det sker kemiska reaktioner med slutresultatet att syre i malmen reagerar med kolet och avgår som gaserna koldioxid och kolmonoxid. Kvar blir flytande råjärn och slagg. Masugnen tappas på flytande råjärn och slagg genom ett tapphål i botten på ugnen. Råjärnet tappas i ett stort eldfast kärl, en så kallad torped, som går på järnväg för vidare förädling i stålverkets LD-konverter. Slaggen transporteras också på järnväg i gryta till svalningsanläggning och vidareförädling. 9
Öppen 10 av 65 Gasen från masugnen renas, dels genom torr avskiljning vilket ger hyttsot, och dels genom våt avskiljning som ger hyttslam. Den renade gasen energiåtervinns i kraftverket samt i förbränningsprocesser i produktionskedjan. Vid råjärnstappning ur masugnen frigörs stora stoftmängder som samlas upp via utsugsfilter. Vid start och stopp av masugnen måste man under kortare perioder släppa ut orenad masugnsgas vid toppen av masugnen. Koksverk För att smälta järnmalmen i masugnen behövs koks. Koksen fungerar dels som bränsle och dels som reduktionsmedel, men även genom sin styckeform stötta övriga material inne i masugnen så att gas kan passera genom ugnen. Koksen bildas genom att råkolet hettas upp utan lufttillträde i cirka 20 timmar så kolet koksar, dvs. först mjuknar till en plastisk massa och sedan stelnar till koks. Koksningen sker i 100 parallella ugnar. Vid koksningen avges stora mängder koksugnsgas. Ur koksugnsgasen utvinns bensen och stenkolstjära i biproduktverket. Koksugnsgasen renas även från svavel som överförs till svavelsyra som i sin tur används för att framställa ammoniumsulfat. Den renade koksugnsgasens energiinnehåll används sedan i olika värmningsprocesser, exempelvis för att värma stålämnen till valsningstemperatur samt för värmebehandlingar av plåt. Energi och media - kraftverk Vid SSABs kraftverk produceras/distribueras följande: - Elkraft - Fjärrvärme - Olika typer av vatten - Ånga - Blästerluft till masugnarna - Gasol - Olja Fjärrvärme från kraftverket levereras internt inom företaget samt till Oxelösunds kommun. Stora mängder vatten hanteras inom företaget. De olika typer av vatten som förekommer inom företaget är industrivatten, saltvatten, dagvatten, dricksvatten och spillvatten. De olika vattentyperna används och hanteras olika beroende på var i processen vattnet används. Den ånga som produceras i ångpannorna används till elproduktion, hetvattenproduktion eller till värmningsändamål. Blästerluft är tryckluft och används till reduktionsprocessen i masugnarna. Gasolen används till skärning, exempelvis i stålverk och valsverk. Eldningsoljan distribueras dels till kalkverket, dels används oljan i kraftverkets ångpannor som stöd- och reservbränsle. Oljan är lågsvavlig tjockolja. 10
Öppen 11 av 65 Stålverk LD-konverter LD-konvertern i stålverket består av en tegelinfodrad plåtmantel med en höjd på cirka 8,5 meter och en diameter på cirka 6,5 meter. Konvertern är tippbar för påfyllning av råvaror respektive urtappning av det färdiga stålet. Råjärnet innehåller cirka 4 procent kol, i LD-konvertern minskas denna kolhalt till under 0,1 procent genom att blåsa på syrgas mot råjärnet i konvertern. Vid denna så kallade blåsningsprocess oxideras en del föroreningar och tas upp som fasta oxidföreningar i slaggen medan kolet avgår som koloxid via avgaserna. För att ta upp de oxidiska föreningarna i slaggen tillsätts bränd kalk som slaggbildare. För att hålla nere temperaturen vid blåsningen tillsätts även cirka 20 procent skrot. Efter blåsningsprocessen återstår ett råstål som alltid har en likartad analys. I samband med tappningen till skänk tillsätts sedan olika legeringsämnen för att ge det färdiga stålet önskvärda egenskaper. LD-slaggen transporteras i speciella grytor för svalning och vidareförädling. LDslaggen luftkyls och siktas sedan till olika fraktioner av LD-sten. Värmen i avgaserna från LD-konvertern tas tillvara via värmeväxlare, därefter avskiljs stoftet från gaserna, som sedan facklas. Granuleringsanläggning I anläggningen, som har en kapacitet på cirka 180 ton per timme kan råjärn och stål granuleras. Till största delen granuleras avsvavlat råjärn. Granuleringsanläggningen är ett alternativt sätt att omhänderta flytande järn från masugnarna då kapaciteten vid stränggjutningsanläggningen är begränsad, exempelvis vid sommarstopp. Stålverkets Granuleringsanläggning vid skänköppning. Efterbehandling av råstål Fortsatt behandling av stålet sker i olika efterbehandlingsstationer där legeringar tillsätts och exempelvis vakuumbehandling kan göras. Utsläpp vid efterbehandlingsstationerna sker huvudsakligen som stoft som samlas upp i filter via utsug. 11
Öppen 12 av 65 Stränggjutning Det flytande stålet levereras till stränggjutningsmaskinerna i skänkar om cirka 220 ton per styck. Skänkarna förflyttas mellan stationerna med traverskranar. I stränggjutningsmaskinen gjuts det flytande stålet ut till fasta stålämnen. Stålverket har två stränggjutningsmaskiner. Från flytande stål till prima ämnen vid strängbryggan. I stränggjutningsmaskinen formas och kyls stålet till en lång sträng med bredden varierande mellan 900-1700 mm och med en tjocklek av 220 mm eller 290 mm. Strängen kapas sedan till stålämnen med gasolskärbrännare. Innan stålämnena levereras vidare synas ytorna och eventuella sprickor hyvlas manuellt eller slipas bort i en ämnesslipmaskin. För varje skänk som gjuts ut kyls energi motsvarande cirka 45 000 kwh bort. Detta motsvarar årsförbrukningen av 1-2 villor med direktverkande el. Stålsträng från stränggjutning kapas till prima ämnen. Valsning De nu färdiga stålämnena värms upp i ämnesugnarna till lämplig valsningstemperatur, dvs. mellan 1100 C och 1300 C. Som bränsle i ugnarna används nu den gas som bildas i koksverket. Det färdigvärmda stålämnet passerar ämnesblästern för rensning av glödskal som bildats i ugnen. Valsverket är ett reversibelt kvartoverk, vilket betyder att verket kan köras i bägge riktningar samt att det har fyra valsar med två arbetsvalsar och två stödvalsar. Stödvalsarna tar upp valskraften från arbetsvalsarna så att plåten kan valsas jämntjock. När stålämnet har valsats ut till önskad längd, bredd och tjocklek kommer det ut från kvartoverket som en råplåt. Råplåten riktas och svalnar vid någon av svalbäddarna. Råplåten synas, eventuella ytfel slipas bort och går vidare till formatering som ordereller lagerplåt. 12
Öppen 13 av 65 Efterbehandling Valsverkets efterbehandling värmebehandlar, formaterar, skyddsmålar och lastar ut plåt inför leverans till kund. Plåtar har olika flöden beroende på plåtens tjocklek och kvalitet. Det finns även anläggningar för olika räddningsbehandlingar, såsom slipning, svetsning, och riktning. För att kunna hålla reda på plåtens identitet finns anläggningar för stämpling och märkning av plåten. Skyddsmålning av plåt vid valsverkets efterbehandling. Utlastning och leverans Utlastning och leverans av plåt sker med både lastbil, järnväg och båt. Av de totala utleveranserna av färdiga produkter sker cirka 14 procent med järnväg, cirka 23 procent med lastbil och resterande cirka 63 procent går ut med båt via företagets Stålhamn. Kontroll av plåt innan utleverans. 1.4 Beskrivning av verksamheten vid SSAB Merox AB SSAB Merox AB är ett helägt dotterbolag till SSAB EMEA AB med verksamheter i Oxelösund, Luleå, Borlänge och Grängesberg. I den här miljörapporten redovisas verksamheten i Oxelösund. Merox utvecklar, marknadsför och processar metallurgiska biprodukter, samt bidrar till att återföra bland annat järn- och kolhaltiga material till processerna för att stödja och säkerställa en hög nivå av resursutnyttjande vid tillverkning av stål inom SSAB. Merox produktsortiment innefattar exempelvis kravgodkänd jordbrukskalk, unika ballastmaterial och råvaror till elektronikindustrin. Merox hanterar cirka 900 000 ton material årligen. Antalet anställda vid Merox var 58 personer i december 2012. 13
Öppen 14 av 65 SSAB Merox AB har inga egna tillstånd för verksamheterna i Oxelösund, Luleå eller i Borlänge. Huvudverksamheterna på orterna har villkor för verksamheten som inbegriper de verksamheter som sköts av Merox. Verksamheten i Grängesberg är anmälningspliktig. För att stödja och säkerställa en mycket hög nivå av resursanvändning vid tillverkning av stål inom SSAB styrs processerna för att erhålla biprodukter med rätt kvalitet. Biprodukterna förädlas och säljs av SSAB Merox AB. Merox har genom sin verksamhet uppnått en ledande position i landet inom sin bransch. Merox sköter också driften av SSABs deponier och styrning av farligt avfall. Både för klassiska produkter och biprodukter är det en självklarhet att kunna styrka både tekniska, miljömässiga och hälsopåverkande egenskaper. Merox arbetar kontinuerligt med att införskaffa den kunskap som krävs och har som målsättning att alltid kunna uppvisa behövliga data. Biprodukterna undersöks ur flera olika aspekter för att finna dess unika egenskaper. Med dessa som bas identifieras en applikation där produkten kommer till sin rätt, både ekonomiskt, tekniskt, och miljömässigt. Det gäller att se till helheten och göra en total bedömning av biprodukternas fördelar. Genom att nyttja dessa produkter kan kunderna ofta erhålla miljöfördelar i form av färre transporter, minskade utsläpp till luft och mark, minskad användning av jungfruliga råvaror, smartare markanvändning mm. För att skapa mer tekniskt funktionella produkter kompletteras ibland biprodukterna med andra råvaror. Kvaliteten på produkterna säkras genom kontinuerliga provtagningar, olika tester och analyser, vissa produkter är även certifierade. För bästa produktutnyttjande hos kund har Merox en aktiv kundsupport, med produktframtagning nära kunden. Som alltid är råvarorna viktiga i framtagandet av bra produkter. SSABs mycket kända och starkt styrda processer ger oss råvaror med väl känt innehåll med homogenitet över tid. De produkter som Merox idag säljer är mycket väldefinierade och undersökta. Till varje produkt finns en produktspecifikation och vid behov även säkerhetsdatablad. Produkterna hanteras inom gällande kemikalie- och produktlagstiftning och har registrerats inom ramen för REACH. Huvuddelen av Merox forskning och produktutveckling sker i egen regi men även genom samarbete med universitet och högskolor. Miljöpåverkan Miljöpåverkan från processerna vid Merox består huvudsakligen av stoft till luft samt olika former av slam, dels från autogenkvarnen, dels från vattenbegjutning av LDslaggtipp. Autogenkvarnen bidrar även med ett högt ph till vatten. Där har åtgärder vidtagits och vattnet leds nu mot ett avlopp med stort flöde. 14
Öppen 15 av 65 Den verksamhet som Merox bedriver för att förädla biprodukter och omhänderta avfall, medför att diffus damning kan uppstå vid hantering samt från olika upplag. Därför vidtas alltid åtgärder för att förebygga detta, till exempel genom bevattning, sopning och dammbindning med miljövänliga specialprodukter. Merox Råvaror Processer Produkter Råvaror in från SSABs processer Processer för biprodukter Produkter ut Interna Skrot i olika form. Järnoxider i olika form; slagg, slam, skärslagg, slipspån, glödskal m m. Tegel olika sorter Slagg från masugn och LD. Externt inköpta Olika råvaror Produktionsprocesser Skrothantering Krossverk, slagger Siktverk, slagger Kvarnanläggning Lågtipp Autogenkvarn Separationsverk Huvudsaklig miljöpåverkan Förbrukning gasol och syrgas, damm och buller Bidrar ibland till damning, visst buller Bidrar ibland till damning Bidrar till damning, elförbr. Industrivattenförbr, transporter Elförbrukning, industrivattenförbr, AQS-slamrest Elförbrukning Internt SSAB Briketter masugn/ld Skrot masugn/ld Merolit Slaggbildare Täckmedel Legeringar Extern försäljning Hyttsten Hyttsand Merolit Täckmedel Ammoniumsulfat Skrot M-kalk, Surfric Tegel olika sorter Merox järnbärare Slaggranuleringsanl. Industrivattenförbrukning Torkanläggning Oljeförbrukning. Bidrar till damning. Brikettverk Bidrar ibland till damning. Blandningsverk Råvaruförbrukning Transporter Förbrukning av olja 15
Öppen 16 av 65 16
Öppen 17 av 65 2 Prövningsärenden 2.1 Prövotidsutredningar Följande prövotidsutredningar har lämnats till Mark- och miljödomstolen den 31 december 2012. U1. Stoftutsläpp från masugnarna U2. Utsläpp till vatten från masugnarnas gasreningssystem U3. Stoftutsläpp från stålverket U4. Energi (LD-gas) U5. Svaveloxider och svavelväte U6. Kväveoxider U7. Totala utsläpp till luft U8. Totala utsläpp till vatten U9. Sediment Ålöfjärden U10. Dagvatten U11. Buller från provberedning och hall 9 och 10 U12. Buller mm från skrothantering 2.2 Anmälningsärenden enligt miljöbalken Följande anmälningar har beslutats av länsstyrelsen under 2012: 2012-06-15 2012-08-24 Avslutningsplan för Lotsängens deponi Anmälan om muddring vid Stålhamnens södra kaj 2.3 Andra gällande beslut 2008-09-30 2008-11-13 Rivning av glasbruk och Vattentorn, etapp 1 Beslut från länsstyrelsen 3 Tillstånd och villkorsefterlevnad 3.1 Produktionstillstånd och tillstånd för deponi 2002-04-09 Tillstånd för Ålödeponin Mål nr M 10-99 Tillståndet avser en högsta mängd av 700 000 m 3 17
Öppen 18 av 65 2007-11-15 Miljödomstolen, Nacka tingsrätt Mål nr M 2033-07, M 1894-07, M 1402-07 Miljödomstolen lämnar tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet i bolagets anläggningar i Oxelösund med följande tillståndsgivna produktion per år: Rampkoks Råjärn Prima ämnen Levererad plåt Gods över kaj 530 000 ton 2 000 000 ton 1 900 000 ton 1 000 000 ton 3 500 000 ton Tillstånd att få anlägga deponi för inert avfall och hanteringsyta Brannäs. Deponering av högst 520 000 m 3 av avfallsslagen LD-slagg och AQS 2011-09-02 Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt Mål nr M 2033-07 3.2 Handelssystem för utsläppsrätter (CO 2 ) under handelsperioden 2008-2012 2006-09-28 Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för 2008-2012. Ansökan till Naturvårdsverket. 2007-11-05 Ansökan om tillstånd för utsläpp av koldioxid enligt lagen SFS 2004:1199) om handel med utsläppsrätter. 2007-11-22 Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för ny deltagare 2008 2012. 2007-12-20 Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län om nytt tillstånd för utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. 2008-03-27 Beslut om tilldelning av utsläppsrätter till befintliga anläggningar för handelsperioden 2008-2012. 2008-06-02 Beslut om tilldelning av utsläppsrätter till nya deltagare för perioden 2008-2012. 2009-01-22 Tillfällig förändring av övervakningsmetod för Eldningsolja (EO5). 2009-07-03 Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län. 2009-11-30 Anmälningsärende Tillfällig förändring i övervakningsmetod för egenproducerad koks. 2009-12-14 Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län. 2011-08-24 Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2013-2020. 2012-06-20 Anmälningsärende förändring i övervakningsmetod för egenproducerad koks, EO5 och lösningsmedel. 2012-09-04 Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län. 2012-12-12 Ansökan om tillstånd för utsläpp av växthusgaser under handelsperioden 2013-2020 18
Köpta råvaror SSAB Merox AB SSAB Oxelösund AB Titel Öppen 19 av 65 4 Produktionsvolymer Produktion/omfattning på verksamheten 2012 Produkt Tillståndsgiven produktion Ton Utfall förändring sedan 2011 Koks 530 000 395 122-28 410 Stenkolstjära 13 988-636 Råbensen 3 285-223 Råjärn hytta 2 244 864-441 319 Råjärn hytta 4 631 340 198 962 Råjärn totalt 2 000 000 876 204-242 357 Bäddgjutet råjärn (galtgjutet) 10 130-21 659 Granulerat järn 200 000 7 930-17 464 Råstål 963 080-184 355 Prima ämnen 1 900 000 880 572-182 477 Produktion härdlinje 2 79 836-27 186 Levererad plåt 1 000 000 554 600-50 602 Gods över kaj 3 500 000 592 831-148 176 Brikettproduktion 116 379 20 557 Produkter baserade på masugnsslagg 142 722 22 769 LD-sten 3 020 346 Ammoniumsulfat 8 472 1 921 Pellets 1 022 909-458 422 Koks 0-100 652 Injektionskol 73 752-26 819 Kol 348 095-318 199 Bränd kalk 40 267-8 663 Legeringar 29 534-666 Kalciumkarbid 5 379-1 504 Köpt extern skrot 0-79 896 Internt skrot 6 339-167 181 Råvaror till Merox 25 205-2 556 19
Öppen 20 av 65 2000000 1800000 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 Koks Råjärn Prima ämnen (råstål tom 2007) Plåt 400000 200000 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Produktionen i ton vid SSAB EMEA AB i Oxelösund under åren 2003-2012 5 Resultat från egenkontrollen Utsläpp till luft och vatten från verksamheten låg under år 2012 i de flesta fall betydligt lägre än de begränsningsvärden som finns i form av villkor. Några av dessa villkors riktvärden har tillfälligt överskridits. 5.1 Redovisning av NFS (2002:26) om utsläpp till luft från förbränningsanläggningar Företagets kraftverk har dels en större gas/oljeeldad panna (P4) med bränsleeffekten 200 MW försedd med kondensturbin ombyggd för värmetappning, dels två mindre ångpannor på 25 MW vardera (P1, P2). I tabellen nedan redovisas utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och stoft för panna nr 1, panna nr 2 och för panna nr 4. 20
Öppen 21 av 65 Kväveoxider - utfall och utsläppsgränsvärden för P1 2012 Utfall Gränsvärde Antal NOx Antal ej gk dygn NOx mån NOx mån NOx mån> 48 h>gräns- > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde värde 48 h temfel Jan 317,5 300 1 6 0 Feb 218,4 302 0 4 8 Mar 123,7 300 0 0 0 Apr 80,7 302 0 0 0 Maj 143,7 304 0 4 0 Jun 119,4 301 0 0 7 Jul 327,3 342 0 3 0 Aug 300 0 2 8 Sep 385,5 308 1 10 0 Okt 389,1 302 1 10 0 Nov 121,7 300 0 0 24 Dec 135,8 305 0 0 5 Medel 211,8 305 Summa 3 29 36 Krav 100 % 95 % Summa år <10 Utfall 73 % 79 % Svaveldioxid - utfall och utsläppsgränsvärden för P1 2012 Beräknat Gränsvärde Antal SOx 48 h Antal ej gk dygn SOx mån SOx mån SOx mån> beräknat > > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde gränsvärde 48h temfel Jan 272,3 800 0 0 0 Feb 241,5 805 0 0 0 Mar 103,4 800 0 0 0 Apr 88,2 807 0 0 0 Maj 190,8 814 0 0 0 Jun 145,9 803 0 0 0 Jul 445,2 940 0 0 0 Aug 0 800 0 0 0 Sep 377,2 817 0 0 10 Okt 868 805 1 3 0 Nov 217 808 0 0 6 Dec 176,6 813 0 0 0 Medel 249,9 818 0 Summa 1 3 16 Krav 100 % 97 % Summa år<10 AMP mätning 81 mg SO2/Nm3 2012 Utfall 91 % 98 % 21
Öppen 22 av 65 Stoft - utfall och utsläppsgränsvärden för P1 2012 Beräknat Gränsvärde Antal Stoft mån Stoft mån Stoft mån> Stoft 48 h Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde > gränsvärde Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Summa Krav Utfall Stoftmätning har skett med stickprov och bedöms till 10 mg/nm3 Gränsvärden ligger mellan 10-50 mg stoft/nm3 Kväveoxider - utfall och utsläppsgränsvärden för P2 2012 Utfall Gränsvärde Antal NOx Antal ej gk dygn NOx mån NOx mån NOx mån> 48 h>gräns- > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde värde 48 h temfel Jan 358,2 304 1 9 0 Feb 250,8 305 0 3 0 Mar 162,2 302 0 0 0 Apr 117,1 301 0 0 0 Maj 127 305 0 0 0 Jun 9 302 0 0 7 Jul 80,7 364 0 0 0 Aug 286,6 367 0 0 8 Sep 157,7 315 0 0 0 Okt 120,9 316 0 0 0 Nov 128,7 336 0 0 24 Dec 265,6 318 0 0 5 Medel 135,2 320 Summa 179,9 1 12 36 Krav 100 % 95 % Summa år <10 Utfall 92 % 92 % 22
Öppen 23 av 65 Svaveldioxid - utfall och utsläppsgränsvärden för P2 2012 Beräknat Gränsvärde Antal SOx 48 h Antal ej gk dygn SOx mån SOx mån SOx mån> beräknat > > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde gränsvärde 48h temfel Jan 293,3 814 0 0 0 Feb 259,8 818 0 0 0 Mar 133,5 808 0 0 0 Apr 137,4 804 0 0 0 Maj 206,3 818 0 0 0 Jun 136,9 807 0 0 0 Jul 451,8 968 0 0 6 Aug 0 800 0 0 31 Sep 101,2 816 0 0 12 Okt 241 855 0 0 0 Nov 250 841 0 0 6 Dec 201,5 853 0 0 0 Medel 222,8 834 Summa 0 0 55 Krav 100 % 97 % Summa år<10 AMP mätning SO2 94 mg/nm3 2012 Utfall 100 % 100 % Stoft utfall och utsläppsgränsvärden för P2 2012 Beräknat Gränsvärde Antal Stoft mån Stoft mån Stoft mån> Stoft 48 h Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde > gränsvärde Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Summa Krav Utfall Stoftmätning har skett med stickprov och bedöms till 10 mg/nm3 Gränsvärden ligger mellan 10-50 mg stoft/nm3 23
Öppen 24 av 65 Kväveoxider - utfall och utsläppsgränsvärden för P4 2012 Utfall Gränsvärde Antal NOx Antal ej gk dygn NOx mån NOx mån NOx mån> 48 h>gräns- > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde värde 48 h temfel Jan 61,6 310 0 0 0 Feb 110,1 336 0 0 0 Mar 54,3 306 0 0 0 Apr 30,7 304 0 0 0 Maj 67,4 304 0 0 0 Jun 66,8 304 0 0 0 Jul 300 6 Aug 317,6 450 0 0 9 Sep 140,9 317 0 0 0 Okt 111 332 0 0 0 Nov 93,8 317 0 0 0 Dec 95 353 0 0 0 Medel 98,7 328 Summa 0 0 15 Krav 100 % 95 % Summa år<10 Utfall 100 % 100 % Svaveldioxid - utfall och utsläppsgränsvärden för P4 2012 Beräknat Gränsvärde Antal SOx 48 h Antal ej gk dygn SOx mån SOx mån SOx mån> beräknat > > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde gränsvärde 48h temfel Jan 727,7 833 0 0 0 Feb 165,1 921 0 0 0 Mar 64,3 821 0 0 3 Apr 32,7 812 0 0 0 Maj 82,7 815 0 0 0 Jun 68,6 814 0 0 0 Jul 59,7 800 6 Aug 651,3 800 31 Sep 96,6 821 0 0 5 Okt 168,7 908 0 0 0 Nov 125,1 856 0 0 0 Dec 212 976 0 0 0 Medel 111,5 848 Summa 0 0 42 Krav 100 % 97 % Summa år<10 AMP mätning SO2 78 mg/nm3 2012 Utfall 100 % 100 % 24
Öppen 25 av 65 Stoft - utfall och utsläppsgränsvärden för P4 2012 Beräknat Gränsvärde Antal Antal ej gk dygn Stoft mån Stoft mån Stoft mån> Stoft 48 h > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde > gränsvärde temfel Jan 31,1 19 1 15 0 Feb 31,2 26 1 10 0 Mar 30,5 15 1 14 0 Apr 23,8 13 1 15 0 Maj 22,8 19 1 6 0 Jun 26,6 18 6 0 Jul 50 6 Aug 50 1 31 Sep 43,4 20 1 9 5 Okt 48,5 24 1 12 0 Nov 26,4 21 1 13 0 Dec 33,8 29 1 12 0 Medel 31,4 25 Summa 10 112 42 Krav 100 % 97 % Summa år <10 Utfall 0 % 20 % 5.2 Redovisning av NFS (2001:11) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar Företaget har tre stycken målningsanläggningar inom verksamhetsområdet. Anläggningarna är utrustade med effektiva förbränningsanläggningar för VOC. Anläggningarna finns på följande tre platser: - Bläster och målning, valsverket (Hall 5) - Härdlinje 2 (H2) - Målningslinjen, Brannäs (MTB) Alla tre anläggningar har kontinuerlig mätning efter rening. Extern kontrollmätning genomförs en gång per år. Under året har alla tre målningsanläggningarna haft problem med mätningen av VOC. För utsläppsåret 2012 har målningslinjen Brannäs (MTB) överskridit EU:s gränsvärde för punktutsläpp enligt bilaga 2A I (Tröskelvärden och utsläppskontroll), men mätvärdet är högst osäkert pga störningar i flödesmätningen. Sedan december 2012 ska problemen med felaktig mätning vara åtgärdade. För diffusa utsläpp har en intern granskning gjorts. Utsläppen bedöms här vara < 20 % av mängden tillförda lösningsmedel. 25
Öppen 26 av 65 Lagkrav Utsläpp av VOC max dygnsmedelvärde per månad (mg C/Nm 3 ) NFS 2001:11 mg C/Nm 3 Bläster och målning (Hall 5) Målningslinjen Brannäs (MTB) Härdlinje 2 (H2) Jan 75 5,8 16,2 16,5 Feb 75 6,5 ** 26,5 Mars 75 7,4 6,1 15,0 April 75 37,5 146,6 18,1 Maj 75 3,9 61,9 17,2 Jun 75 3,5 41,8 18,7 Juli 75 3,0 1,6 5,5 Aug 75 17,7 1,5 6,8 Sep 75 4,4 15,8 3,3 Okt 75 3,1 13,9 6,3 Nov 75 6,0 14,5 5,6 Dec 75 3,7 15,6 4,4 ** Mätinstrument trasigt 5.3 Utsläpp till vatten - uppfyllande av villkor med kommentarer till överskridna riktvärden Merparten av företagets villkor har kunnat hållas under 2012, men vissa riktvärden har överskridits, vilka kommenteras nedan. Hela tabellen med villkor och uppfyllande av dessa finns i bilaga 1. Vy där vatten från avlopp 20 leder ut till recipienten Ålöfjärden. 26
Öppen 27 av 65 Villkor 13c för zink i vatten från Stålverkets Vakuumanläggning Villkoret för Zink från stålverkets tankvakuumanläggning har överskridits under mars månad. Villkoret är 0,02 mg/l som riktvärde och månadsmedelvärde. I mars låg värdet på 0,07 mg/l. Under året har vattnet från tankvakuumanläggningen letts om från tidigare utsläpp mot avlopp 20 till intern cirkulering. Villkor P3 för zink och cyanid i vatten från masugnar. Villkoret för cyanid i vatten har överskridits vid ett tillfälle i början på året. Åtgärder har genomförts se kap 6.3. För zink i avdragsvattnet från masugnarna har villkoret överskridits ett flertal gånger under året. Utredning pågår för att komma tillrätta med problemet. Villkor V9 för olja i cirkulationsvatten från valsverket Villkoret för olja i vatten från valsverkets sandfilter till industrivattendammen har överskridits två gånger under året. Under maj månad låg riktvärdet på 2,5 mg/l och under juni 3,3 mg/l. Villkoret är 2 mg/l som rikt och månadsmedelvärde. Vid tillfällena då villkoret överskreds pågick underhållsarbeten vid anläggningen. 27
Öppen 28 av 65 5.4 Avlopp och intag för vatten samt utsläppstabell Nedan visas en karta över verksamhetsområdets vattenintag och vattenavlopp. För utsläpp till vatten redovisas detta i tabellen nedan. 28
Öppen 29 av 65 AVLOPPSVATTEN 2012 Till Ålöfjärden Mängd Beräkn. Metod Avlopp 20 Kylvatten från: stränggjutning, valsverk, järngranulering, vakummanläggning samt dagvatten och vatten från kommunens reningsanlägning vid problem. Stålverkets granuleringsanläggn. VTD Stålverkets tankvakuumanläggning Mängd kg Mängd kg Aluminium 182 14 196 kg E Bly 1 0,1 1 kg E Koppar 2 0,16 2 kg E Nickel 2 0,09 3 kg E ph 7,2-8,7 4,2-8,5 M Suspenderande ämnen 2927 64 3 ton E Vanadin 11 0,1 11 kg E Zink 3 0,4 4 kg E ph hela avlopp 20 8,6 Vattenmängd tot avlopp 20 19 Mm3 E Avlopp 80 Kylvatten från: OK2/3, biprodverk,masugnar (Provpunkt 81) Olja/fett 0 ton C ph 7,3-8,7 M Vattenmängd tot avlopp 80 58 Mm3 E Avlopp 50 Biologisk rening i koksverket (Provpunkt 82) Ammoniumkväve 1,1 ton C Bly 0,3 kg C COD beräknat 31 ton C Cyanid lättillgänglig 4 kg C Cyanid total 517 kg C Fosfor 84 kg C Järn 220 kg C PAH4 < 0,1 kg E PAH16 < 0.1 kg E ph (min-max under året) 7,2-8,2 ej mätt i avlopp M Suspenderande ämnen 0,7 ton C Tiocyanat 4 kg C Zink 4 kg C Vattenmängd tot avlopp 50 24 Mm3 E Avlopp 90 Gasreningsvatten från masugnar efter sandfilter (Provpunkt 96) Bly 0,9 kg C COD beräknat 14 ton C Cyanid lättillgängligt 10 kg C Cyanid totalt 23 kg C ph (min-max under året) 7,5-8,4 ej mätt i avlopp M Suspenderande ämnen 0,5 ton C Zink 210 kg C Vattenmängd tot avlopp 90 0,4 Mm3 E Till kommunens reningsverk Avlopp 110 Sanitärt vatten till kommunens reningsverk TOC 11 ton E Fosfor 1,0 ton E Olja / fett 0,1 ton E Vattenmängd 0,1 Mm3 E 29
Öppen 30 av 65 5.5 Analyser på lakvatten och grundvatten från deponier. 102 Utgående vatten från Lotsängens deponi till recipienten Parameter Enhet Minvärde Medel Maxvärde ph CN totalt Zn Al Cd Fe Ni Mn Cr Co Cu mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 9,6 0,04 0,01 0,06 0,004 0,055 0,006 0,007 0,005 0,004 0,004 10,6 0,19 0,08 0,57 0,004 0,776 0,006 0,031 0,005 0,004 0,005 11,0 0,38 0,21 2,10 0,004 2,800 0,006 0,063 0,005 0,004 0,007 Grundvatten från deponin på Lotsängen Parameter Enhet Medel Zn Al Cd Fe Ni Pb mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 0,358 1,633 <0,004 3,313 <0,005 0,031 124 lakvatten från Ålödeponin Parameter Enhet Minvärde Medel Maxvärde ph CN totalt Zn Al Cd Fe Ni Mn Cr Co Cu mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 11,5 0,6 0,004 0,13 <0,004 0,58 0,005 <0,004 0,011 <0,004 0,026 11,75 2,01 0,039 0,19 <0,004 0,865 0,010 <0,004 0,018 0,005 0,03 11,9 5 0,14 0,32 <0,004 1,2 0,014 <0,004 0,023 0,006 0,035 5.6 Utsläpp till luft - uppfyllande av villkor med kommentarer till överskridna riktvärden Villkor P8 svaveldioxid från Svavelsyraverket Villkoret för svaveldioxid från svavelsyraverket har överskridits. En plan för ytterligare utredning och åtgärder har tagits fram och lämnats till tillsynsmyndigheten. 30
Öppen 31 av 65 Villkor P9 Svavelhalt i renad koksgas Generella problem med svavelvätereningen under hela året. Fortsatt arbete med att komma tillrätta med problemet. Villkor P5 Stålverket Stoft i renad LD-gas Villkoret för stoft i renad LD-gas efter skrubber har överskridits. Riktvärdet per år är 50 mg/nm 3 och årsmedelvärdet är 65 mg/nm 3. En kontinuerlig mätare för stoft har under året installerats för att få bättre mätunderlag för kommande åtgärder. Villkor P10 Totala utsläpp till luft av PAH Det provisoriska villkoret för PAH till luft har överskridits. Utsläppen varierar mellan åren och fler mätpunkter finns nu för PAH mätning. Villkor för totalutsläpp av PAH har ännu inte fastställts. Villkor 12 Temperatur från avlopp 20 Villkoret för temperaturskillnaden från ingående och utgående vatten vid avlopp 20 har överskridits vid två tillfällen. Villkor 25 - Buller Bullervillkoret nattetid på 45 db(a) har inte kunnat innehållas vid två av mätpunkterna. En prövotidsutredning har lämnats till mark- och miljödomstolen gällande fortsatt utredningar för buller. 5.7 Stoft Stoftutsläpp via utsugsutrustning och taklanterniner mäts genom uppsamling av stoft på filter medan ett antal andra källor måste uppskattas med schabloner. Mängden stoft från koksverket beräknas utifrån det rykindex som driftspersonalen skattar genom visuell mätning. Den totala mängden stoft ut till luft har under året varit ett provisoriskt villkor på 500 ton/år. I tabellen nedan visas källorna för stoftutsläpp. Beräkningsmetoderna är antingen C = calculated eller E = estimated 31
Öppen 32 av 65 Utsläpp 2012 - STOFT till luft Mängd Process avsnitt Ton Summa ton Beräkn metod Koksverket 131 släktorn 15 C fyllning 34 E tryckning 54 E stigrör 0 E ugnsdörrar 13 E undreldning 15 C övrigt 0 C Kraftverk 33 Pelletshantering 0,6 siktstation pelletshus 0,6 C Masugn 2 5 tapphall, lanternin 3 C diffus dammning 1 E vid masugnsstopp 2 Masugn 4 34 tapphall, lanternin 28 C diffus dammning 1 E vid masugnsstopp 5 Bäddgjutning 0,4 Kolmalning 0 filter 0,3 C Ståltillverkning 63 primärsystem 1784-1 16 C sekundärsystem 1475-1,2 2 C höga lanternin 1786-1 26 C taklanterniner 16 C kalkhantering 0,0 C ämnesslip 3,1 C skänkugn 0,4 C Valsverket 31 oljeeldning 6 E blästring målning 1,0 C blästring N2 5,8 C plasmaskärning Brannäs 0,2 C ämneskap 1,7 C blästring + plasma H2 2,7 C målningsterminal Brannäs 13,7 C Merox 3 krossar 0 C granulering 0,2 C slaggtipp 3 E TOTALT 303 Riktvärde 500 32
Öppen 33 av 65 5.8 Kväveoxider Utsläpp 2012 - KVÄVEOXIDER till luft Mängd Beräkn Process avsnitt Ton Summa ton metod Koksverket 176 E Masugnar 18 varmapparat 16 E fackling 2 E Ståltillverkning 76 E Valsverket 248 ämnesugnar 134 E normugn 1 22 E normugn 2 85 E normugn 7+8 7 E OK2, OK3 74 E Panna 1 19 Panna 2 24 Panna 4 32 Interna transporter 240 E TOTALT (exkl interna transporter) 592 Riktvärde 800 Utsläpp av kväveoxider mäts i några anläggningar. Utifrån dessa data beräknas specifika utsläpp för de olika bränslen som används. Med dessa data beräknas övriga likartade utsläppskällor. Totalutsläppet av kväveoxider är reglerat genom ett provisoriskt villkor på 800 ton. Det är svårt att minska mängderna utan att samtidigt tappa i energieffektivitet. De höga förbränningstemperaturer som fås vid förbränning av koksgas är en bidragande orsak. 5.9 Koldioxid Företaget har tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004: 1199) om handel med utsläppsrätter för handelsperioden 2008-2012. Företaget tar fram en årlig utsläppsrapport som skickas till Naturvårdsverket. Utsläpp av koldioxid är i huvudsak processberoende och ökar med ökad produktion. Stora mängder processgaser energiåtervinns i kraftverk OK2/OK3. Den delen av koldioxidutsläppen bokförs därför på dessa anläggningar, men är samtidigt en integrerad del av hela verksamheten. Mängden koldioxid beräknas genom en materialbalans, där mängden kol in i en process ska balansera mängden kol ut ur processen. Företaget har tagit fram en vitbok SSAB och koldioxidutsläppen. Boken beskriver hur företaget arbetar idag och hur man på lång sikt ska bidra till ytterligare förbättringar. 33
Öppen 34 av 65 Koldioxidutsläpp från verksamheten är 1 535 457 ton enligt utsläppsrapporten för år 2012. 5.10 Svaveldioxid Utsläpp 2012 - SVAVELDIOXID till luft Mängd Beräkn. Process avsnitt Ton Summa ton metod Koksverket 24 svavelsyraverk 20 C kokssläckning 4 E Masugnar 167 Lanterniner M2 1 C Utsug M2 36 E Lanterniner M4 5 C Utsug M4 80 E Övrigt 45 E Utsläppen av svaveldioxid från förbränning beräknas från mängden svavel i bränslet. Det diffusa utsläppet av svaveldioxid från masugnsslagg och kokssläckning beräknas genom materialbalans för svavel. Totala mängden utsläppt svaveldioxid regleras som ett provisoriskt villkor på 800 ton per år som ett riktvärde. Utöver detta finns specifika villkor för utsläpp av svaveldioxid och svaveltrioxid vid koksverkets biproduktverk. Koksgaseldning 427 C renad gas 397 orenad 30 Hyttgaseldning 1 E Olja 101 C TOTALT 721 E Riktvärde 800 5.11 Diagram över utsläpp av stoft, svaveldioxid och kväveoxider över tid. 34
Öppen 35 av 65 5.12 PAH och dioxiner Polycykliska aromatiska ämnen (PAH) Vid koksning frigörs bland annat tjärliknande ämnen. Tjäran utvinns ur den energirika koksugnsgasen. De ämnen som förekommer i tjäran består huvudsakligen av olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som är ett samlingsnamn för en grupp relativt svårflyktiga kolväten uppbyggda med minst tre bensenringar. PAH är relativt svårnedbrytbara i naturen. Vissa enskilda föreningar kan vara cancerframkallande och/eller reproduktionsstörande. Den mest uppmärksammade som också används som markör är bens(a)pyren, BaP. Från koksverket emitteras PAH i viss utsträckning vid själva processen i samband med läckage, men huvudsakligen vid eldning i koksugnarna, tryckning och släckning av koksen. En uppsamlingshuv (CTC) för stoft vid tryckning är installerad och villkoret för stoftutsläpp är 5 mg/m 3 från filtret. Dioxiner Mängden dioxin i företagets utsläpp till luft har mätts tidigare år. Mätningarna tyder på att mängden dioxin mätt som summa PCDD/F från företaget understiger 1 gram per år. Ingen mätning har genomförts med avseende på dioxiner under 2012. 5.13 Utsläpp av metaller och övrigt till luft och vatten. Utsläpp av metaller till vatten och luft sker huvudsakligen genom utsläpp av stoft och slam. Bly, zink, kadmium och kvicksilver kommer från föroreningar i ingående järnråvaror. För utsläpp av kolväten är det i huvudsak de lösningsmedel som förekommer i de färger som företaget använder. Tabellen redovisar mängden utsläpp till luft och vatten av metaller, kolväten och PAH. 35
Öppen 36 av 65 Bly Ämne/process Luft kg Koksverk, släcktorn+skorstenar 46 E Vatten, Ålöfjärden kg Metod Kommentar Masugn 2, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Masugn 4, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk, lanterniner o dyl 6 E Svåruppskattade luftvolymer Koksverksvatten 0,3 C Masugnsvatten 1 C Vattenmängder uppmätta Stålverksvatten granulering+vtd 1 E Vattenmängder uppskattade Summa 52 2 Zink Koksverk, släcktorn+skorstenar 174 E Masugn 2, lanternin o dyl 1 E Svåruppskattade luftvolymer Masugn 4, lanternin o dyl 2 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk, lanterniner o dyl 227 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk LD-gasfackling 164 E Schablon Koksverksvatten 4 C Masugnsvatten 210 C Vattenmängder uppmätta Stålverksvatten granulering+vtd 4 E Vattenmängder uppskattade Summa 568 218 Kadmium Koksverk, släcktorn+skorstenar 0,7 E Masugn 2, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Masugn 4, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk, lanterniner o dyl 0,1 E Svåruppskattade luftvolymer Summa 0,8 Kvicksilver Koksverk, släcktorn+skorstenar+huvfilter 0,7 E Stålverk, lanterniner o dyl 0,3 E Svåruppskattade luftvolymer Summa 1,0 PAH16 Koksverk, släcktorn o skorstenar 772 E Masugnar lanterniner o galler 2 E Stålverk lanterniner 4 E Schablon 300 E Koksverk biologisk rening 0 E Mkt låga halter Summa 1078 0 PAH4 Koksverk, släcktorn+skorstenar+huvfilter 9 E Masugnar lanterniner o galler 0 E Stålverk lanterniner 0 E Koksverk biologisk rening 0,10 E Mkt låga halter Summa 9 0 Lösningsmedel målningsalägningar Blästring o målning 184 C Härdlinje 2 målning 944 C Brannäs blästring o målning 1015 C Summa 2144 Utsläpp Metaller, kolväten och PAH 36
Öppen 37 av 65 5.14 Markföroreningar och grundvatten Vid grävning inom verksamhetsområdet har markföroreningar påträffats. Detta har då anmälts som miljöstörning till länsstyrelsen och uppföljning har skett muntligt på tillsynsmöten eller skriftligt till tillsynsmyndigheten. Den sammanlagda mängden förorenade massor som forslats bort till destruktion var tillsammans med förorenade muddermassor från Stålhamnen cirka 2065 ton under 2012. Sammanlagt finns åtta stycken observationsrör och nio stycken grundvattenrör installerade inom verksamhetsområdet. Regelbundna grundvattenprovtagningar ingår i företagets kontrollprogram. 5.15 Resursanvändning I tabellen för produktionsvolymer i kapitel 4 redovisas de största mängderna råvaror som köpts in under året. 5.16 Köldmedia En årsredovisning gällande köldmedia har lämnats till länsstyrelsen. Företaget redovisar följande för år 2012: - Totalt installerad köldmediemängd HFC: 1 649,42 kg. - Sammanlagd påfylld köldmediemängd HFC: 354,53 kg. - Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd HFC: 73,24 kg. 5.17 Energi Vid produktionen av järn och stål uppkommer stora mängder energirik gas, dessutom produceras ånga i samband med de metallurgiska processerna. Gas och ånga används i processerna och för produktionen av fjärrvärme och el. Till kommunens fjärrvärmenät levererades år 2012 97 GWh. 37
Öppen 38 av 65 Produktion och förbrukning av media och energi 2012 Energislag Kvantitet TJ GWh Kol till koksverk 348 095 ton 9 573 2 659 Köpt koks 0 ton 0 0 Injektionskol 73 752 ton 2 286 635 Eldningsolja Eo5LS 14 547 nm3 563 156 El 1 511 420 Gasol 1 674 ton 76 21 Energi i producerad gas TJ GWh Energifördelning Procent Masugnsgas 2 850 792 Kol och koks 85 Koksgas 4 966 1 379 El 11 LD-gas 529 147 Eldningsolja o gasol 5 Koksgasfördelning Procent GWh Hyttgasfördelning Procent GWh Koksverk exkl fackling 34 293 Koksverk 23 184 Valsverk 35 309 Masugnar, varmapp 31 247 Masugnar 8 68 OK2 7 57 Stålverk 4 35 OK3 29 227 OK2 11 92 Fackling 10 77 OK3 5 40 Totalt 792 Fackling 4 35 Totalt 871 Fördelning olja Procent GWh OK2 2 3 OK3 18 28 Valsverk 80 125 Totalt 156 GWh Värme till Oxelösunds kommun 97 GWh El produktion OK3 45 38
Öppen 39 av 65 5.18 Omgivningsundersökningar/Recipientkontroller Förutom provtagningar och mätningar inom verksamhetsområdet och i enlighet med kontrollprogrammet, genomförs även mät- och provtagningskampanjer i omgivningen kring företaget. Dessa kan exempelvis vara PAH-mätningar i luft, bullermätningar eller provtagningar i vattnet utanför Oxelösund. Omfattningen av undersökningarna fastställs oftast i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontinuerlig mätning finns för stoft (PM 10) i luft vid en mätplats i Oxelösunds centrala del. Samordnad recipientkontroll miljöövervakning för vatten Sedan 2006 har SSAB i samarbete med Oxelösunds hamn och Oxelö Energi startat upp en samordnad recipientkontroll för vatten vid Oxelösundskusten. Arbetet har utvecklats i samråd med länsstyrelsen. Den samordnade recipientkontrollen innebär ett miljöövervakningsprogram för Oxelösunds kustlinje som successivt kommer att anpassas enligt EU:s vattendirektiv (2000/60/EG), Miljöbalken kap 5 samt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660). SSABs verksamhet. Foto taget från Ålöfjärden. Den samordnade recipientkontrollen (SRK) innebär bland annat provtagningar i den fria vattenmassan, i fisk och musslor samt i sediment. Provtagningar har genomförts under sommaren 2012 och resultatet redovisas under 2013 i en årlig rapport som tas fram av Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet. Nedan presenteras ett sammanfattande utdrag ur rapporten för år 2012, vilket innebär 2011 års provtagningar: Sommaren och hösten 2011 genomfördes undersökningar av vattenkemi, sediment, abborre och blåmusslor inom det samordnade recipientkontrollprogrammet för Oxelösundskusten. 39
Öppen 40 av 65 Koncentrationerna av totalkväve, totalfosfor och klorofyll var inte, eller endast marginellt, förhöjda i anslutning till våtmarken och SSAB. Fosfathalten var ovanligt hög i hela Örsbakenområdet. Metallhalterna i abborre vid SSAB och Oxelösunds hamn var låga och avvek generellt inte från referensområdet Dragviksfjärden. En viss förhöjning av kadmium i abborre vid Hamnen kan dock noteras, men inte högre än vad som tidvis har noterats även i referensområdet. För blåmusslor finns en viss förhöjning av bly vid Hamnen. I abborre är endast de lättare PAH-substanserna över kvantifieringsgränsen, och tydligt förhöjda vid SSAB. I blåmussla är istället de tyngre substanserna förhöjda, både vid SSAB och vid Hamnen. Förhöjningen av PAH vid SSAB jämfört med Dragviksfjärden var större 2011 än vid tidigare undersökningar, både för abborre och för blåmussla. Bottenfaunaundersökningar Under sommaren 2006 lät företaget undersöka bottenfaunan utanför SSAB. Prov togs på bottenvatten, sediment och bottenfauna vid sammanlagt nio provtagningsstationer. På bottenvatten gjordes analyser med avseende på temperatur, salthalt och syrgashalt. För sediment analyserades vattenhalt och glödgförlust och för bottenfaunan analyserades artmångfald, individtäthet och biomassa. Resultaten visar bland annat att syrehalterna var goda till höga på samtliga stationer, att artmångfald, individtäthet och att biomassan hade ökat jämfört med tidigare undersökningar. I rapporten menar man att de goda resultaten mycket väl kan bero på minskade utsläpp från företaget. Undersökningen genomfördes av Institutionen för Systemekologi vid Stockholms universitet. Under sommaren 2011 har en ytterligare bottenfaunaundersökning genomförts av Institutionen för Systemekologi vid Stockholms universitet. För bedömningen används Benthic Quality Index (BQI) och statusen för bottenfaunan bedöms även under 2011 vara God ekologisk status. 40
Öppen 41 av 65 Omgivningsundersökning för mätning av stoft Det finns sammanlagt 16 stycken mätutrustningar för totalstoft utplacerade i omgivningarna, inom och utanför företagets verksamhetsområde. Mätningen har genomförts från april t o m november 2012. Det enskilt högsta värdet för fallande stoft har uppmätts under vårmånaden maj med värdet 4,9 g/m 2 vid Brandstationen, och det enskilt lägsta värdet var mindre än 0,1 g/ m 2 vid bland annat Färjeläget och Östersviken. Då både SSAB, Oxelösunds hamn och Oxelösunds kommun har arbetat kraftfullt med att försöka minska den diffusa damningen i omgivningen visar diagrammet nedan att åtgärderna har gett goda resultat. Diagrammet visar resultaten av totalstoftmätningarna i Oxelösunds omgivningar under år 2010-2012 i gram per kvadratmeter (g/m 2 ). 41
Öppen 42 av 65 Mätplatser för totalstoftmätning år 2012 Mätning av små partiklar i luft (PM10) En mätutrustning för svävande stoft finns installerade i Oxelösunds kommun. Mätinstrumenten registrerar kontinuerligt mängden svävande stoft utryckt som µg/m 3 med partikelstorleken <10 µm (PM10). Instrumenten är placerade vid Oxelösunds gästhamn (Färjeläget). Medelvärdet per månad för PM10 mätningen under 2012 visas nedan. PM10 Oxelösunds kommun Gästhamnen under år 2012 PM10 GÄSTHAMNEN 2012 2000-1 Medelvärde Januari 5,3 Februari 4,6 Mars 7,1 April 9,0 Maj 9,5 Juni 7,9 Juli 8,7 Augusti 6,7 September 5,3 Oktober 5,2 November 7,6 December 7,1 42
Öppen 43 av 65 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen och flyktiga kolväten Provtagning av PAH och flyktiga kolväten har genomförts i omgivningsluften på fyra mätpunkter i närområdet vid företaget. En första provtagning av PAH gjordes under en tvåveckorsperiod i december år 2005, samt en provtagning av PAH och VOC i två veckor under juni 2006. Resultaten visar att inga miljökvalitetsnormer har överskridits. En ny provtagningskampanj för PAH i luft genomfördes under tiden 11 juni-25 juni 2012 och vid samma mätpunkter som tidigare mätning. Resultaten visar att inga miljökvalitetsnormer har överskridits. I samband med att ett avluftningssystem för bensentankarna är i drift räknar företaget med att det inte fortsättningsvis ska finnas någon mätbar källa för bensenutsläpp till luft inom verksamhetsområdet. Externt buller Kontroll av bullernivån i intilliggande bostadsbebyggelse sker nattetid och för 2012 har en mätning genomförts vid 13 mätstationer. Se karta på nästa sida med mätplatsernas placering. Mätningen genomfördes i augusti 2012. Mätstation db(a) Stationernas placering i Oxelösund Riktvärde nattetid db(a) Mätresultat nattetid db(a) 1000-20 Korsningen Sjögatan Industrigatan 45 48 1000-22 SSAB stora parkering väster 45 51 1000-23 Korsningen Floragatan Ängsgatan 45 37 1000-24 Korsningen Floragatan Floragränd 45 35 1000-25 Korsningen Thulegatan Punktgränd 45 37 1000-26 Gamla Oxelösund Lotsvägen- Mästerlotsvägen 45 35 1000-27 Aspa 1 45 32 1000-28 Aspa 2 45 33 1000-31 Våtmarksparkeringen 45 37 1000-43 Bergsplatå mot Kölshalsen 45 40 1000-44 Brygga första huset mot Galtryggen 45 38 1000-45 Tomt på Kölshalsen 45 32 1000-46 Bergsknalle vid första sommarstugan Marviken 45 41 Stationer där mätning genomförs, se karta för stationernas placering (mätplats 1000-21 borttagen). Vid varje mätstation görs två mätningar av ekvivalent ljudnivå med två timmars mellanrum. Medelvärdet av de två mätningarna redovisas här. Förekomst av impulsljud eller hörbara toner noteras. Den effektiva mättiden vid varje mättillfälle är 6-10 minuter. Mätningarna utförs då vindriktningen från verksamhetsområdet ligger mot samhället. Vindstyrkan vid mättillfället får inte heller överstiga 4 m/s. Resultaten av årets mätningar visar att det är svårt att hålla riktvärdet i vissa punkter. Företaget har vidtagit åtgärder för att minska buller från verksamheten. Två fasta mätstationer finns installerade. Den ena mäter buller från Skrotgården och larmar kranföraren vid för högt buller. Den andra stationen är placerad vid kommunens brandstation. 43
Öppen 44 av 65 I samband med starten av den nya skrotverksamheten kommer den kontinuerliga bullermätaren att flyttas till den nya platsen för skrotskärning i den norra delen av verksamhetsområdet. 6 Åtgärder i verksamheten för att minska miljöpåverkan 6.1 Verksamhetens påverkan på miljön Miljöpåverkan av en produkt kan delas upp i tre delar: Miljöeffekter under produktion av materialet och produkten. Miljöeffekter vid användning av produkten. Miljöpåverkan vid återvinning av materialet i produkten. Stål är en efterfrågad produkt och används i många viktiga samhällsfunktioner. Miljöpåverkan från våra produkter är i stor utsträckning indirekt genom den vikt som olika konstruktioner får när vår plåt används. Vår satsning på höghållfasta och slitstarka stål är därför helt i linje med samhällets krav på resurssnålhet och miljömedvetenhet. 44