UTBYTESKOMPLETTERINGAR BLAND DEM SOM AVSLUTADE GYMNASIET 1997 2001 Differenser mellan avgångsbetyg från gymnasiet och betyg som har kompletterats efter den ordinarie gymnasieskolan Kent Löfgren BVM nr 6, 2004 ISSN 1652-7313
INLEDNING, SYFTE OCH METOD 1 Undersökningens uppläggning 2 Urvalskriterier och undersökningsvariabler 2 Disposition 4 RESULTAT DEN TOTALA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 5 Biografiska data 5 Gymnasiet 6 Avslutningsbetyg 7 Komvux 10 Andel som har studerat på komvux efter gymnasiet 10 Effekter av utbyteskompletteringar på betygen 13 Högskolan 18 Ansökningar till högskolan 18 RESULTAT GRUPPEN SOM SÖKT TILL HÖGSKOLA 21 Biografiska data 21 Gymnasiet 22 Avslutningsbetyg 22 Komvux 26 Andel som har studerat på komvux efter gymnasiet 26 Effekter av utbyteskompletteringar på betygen 29 Andel som uppgett till VHS att de har läst på komvux 34
SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 38 Summering Den totala undersökningsgruppen 38 Gymnasiet 38 Komvux 40 Effekter av utbyteskompletteringar på betygen 41 Högskolan 42 Summering Gruppen som har sökt till högskola 43 Gymnasiet 44 Komvux 44 Effekter av utbyteskompletteringar på betygen 46 Uppgifter i Komvux:s register och VHS:s register 47 Resultaten och Tillträdesutredningens förslag 47 Direktövergångar från gymnasiet och komvuxstudier 48 Utbyteskompletteringar 48 En breddad rekrytering till högskolan 50 Avslutning 51 REFERENSER 52 ii
Utbyteskompletteringar bland dem som avslutade gymnasiet 1997-2001. Differenser mellan avgångsbetyg från gymnasiet och betyg som har kompletterats efter den ordinarie gymnasieskolan. (Supplementary upper secondary education among school-leavers 1997-2001. The difference between grades from upper secondary education and boosted grades from supplementary upper secondary education.) Abstract This study is about school grades and college applications. It focuses on the effects of supplementary adult upper-secondary education. From a Swedish perspective, it is important to study the effects of such education due to the important role that grades have in the Swedish college-selection process. The persons in the study graduated from upper secondary school sometime 1997 2001 (N361466). Background variables used in this study are: Age, social group, country of birth, the parents country of birth and the parents highest level of study. The results indicate that about 50 percent of the persons have studied either the Natural Science Programme or the Social Science Programme in the upper-secondary school. High achievers, in terms of high grades from the last year in upper-secondary school, are those persons born in the country, belonging to social-group 1 and with parents that have a high educational level. The study also shows that the upper-secondary schools have become more generous over time. The grades for the graduating students are getting higher and higher each year. About 30 percent have studied in adult upper-secondary school. About one third of those have boosted their grades. About 40 percent have applied to college. Among the college-applicants, there are more women then men. The college-applicants are also characterised by having parents with a high educational level. About 40 percent of the college applicants have studied in adult upper-secondary school, and that group is characterised by having parents with a low educational level. Nyckelord Ansökan till högskola, betygskomplettering, betygsmedelvärde, födelseland, föräldrars födelseland, föräldrars utbildningsnivå, jämförelsetal, komvux, komvuxbetyg, kön, socialgrupp, utbyteskomplettering. Finansiering Detta arbete är en del av VALUTA-projektet och det finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, RJ (www.rj.se). iii
Inledning, syfte och metod Sedan mitten av 1990-talet är det möjligt att utbyteskomplettera gymnasiebetygen. Betygen från en eller flera gymnasiekurser kan på detta sätt höjas efter den ordinarie gymnasietiden och sedan användas vid en ansökan till högre utbildning där de meritvärderas på samma sätt som övriga betyg (Löfgren, 2003). Ett populärt sätt att utbyteskomplettera sina gymnasiebetyg är att läsa på komvux (Högskoleverket, 2004). Komvux omfattar bland annat gymnasial vuxenutbildning och tanken är delvis att vuxna skall ges möjlighet att införskaffa kunskaper på komvux som behövs för fortsatta studier. Den kommunala vuxenutbildningen regleras av skollagen (Skollagen 1985:1100) och förordningen om vuxenutbildning (SFS 2002:1012). Den kommunala vuxenutbildningen använder samma läroplan (SKOLFS 1994:2) och programmål för de nationella programmen som gymnasieskolan. Under den senare hälften av 1990-talet och början av 2000-talet sammanföll möjligheten att utbyteskomplettera betygen med en intensifierad statlig satsning på vuxenutbildningen i landet. Ett exempel på en sådan nationell satsning var Kunskapslyftet, som pågick 1998-2002, vars främsta syfte var att ge alla som saknade treårig gymnasiekompetens möjlighet att läsa in denna. I första hand var Kunskapslyftet avsett för arbetslösa, men även andra som ville höja sin kompetens kunde delta. Satsningen fick resultat och under perioden med Kunskapslyftet fördubblades antalet som studerade på komvux (Högskoleverket, 2004). Andelen sökande till landets högskolor som hade läst på komvux ökade också under perioden. Läsåret 1995/96 hade en tredjedel av nybörjarna i högskolan studerat på komvux. Sju år senare, 2002/03, hade ungefär hälften av nybörjarna läst på komvux (Högskoleverket, 2004). Via komvux och Kunskapslyftet har därför många vuxna skaffat sig gymnasiebetyg samt behörighet till högskolan och ökad konkurrenskraft i urvalssystemet till högre utbildning. 1
Inledning, syfte och metod Denna rapport handlar om utbyteskompletteringar. Rapporten studerar gymnasiebetyg och komvuxbetyg för personer som gick ut gymnasiet 1997-2001 och det övergripande syftet är att kartlägga vilka som utbyteskompletterar och att analysera deras kompletteringar. Vad kännetecknar de personer som utbyteskompletterar och vilka utbyteskompletteringar genomför de? Vilka är effekterna av utbyteskompletteringarna? Undersökningens uppläggning Undersökningsmaterialet är hämtat från den databas som upprättats inom forskningsprojektet Validering av den högre utbildningens antagningsystem, VALUTA. Databasen innehåller kompletta ålderskohorter födda 1972-1984 och mantalsskrivna i Sverige 31 december det år de fyllde 16. VALUTA-projektet, som är ett samarbetsprojekt mellan Institutionen för Beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet, och Institutionen för Pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, genomförs 2001-2004 och består av 13 delprojekt. Föreliggande undersökning genomförs inom ramen för ett av dessa delprojekt. Denna undersökning fokuserar dem som avslutade gymnasiet 1997-2001. De personer som ingår i undersökningen är födda 1978-1982. Urvalskriterier och undersökningsvariabler Undersökningsgruppen i denna rapport utgörs av alla som var mantalsskrivna i Sverige 31 december det år de fyllde 16 år och som avslutade gymnasiet 1997-2001. De variabler som analyseras i rapporten omfattar: Kön, ålder, födelseland, socialgrupp (baserat på SCBs Socioekonomiska index, SEI), föräldrarnas födelseland och föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Gymnasieprogram och avgångsår från gymnasiet samt kursbetyg och jämförelsetal. I korthet är jämförelsetal det samma som ett medelbetyg och det beräknas på samtliga kurser som eleven har deltagit i under 2
Inledning, syfte och metod gymnasiet. Jämförelsetalet är summan av kursbetygens kurspoäng multiplicerat med betygspoängen dividerat med summan av alla kurspoäng i betyget. Uppgift om personen har studerat på komvux eller inte, till och med vårterminen 2002. Denna uppgift gäller både enstaka kurser och programutbildningar. Betyg från komvux som har införskaffats (till och med vårterminen 2002) efter den ordinarie gymnasietiden. Nytt betygsmedelvärde (jämförelsetal) baserat på de nya komvuxbetygen, som har införskaffats efter den ordinarie gymnasietiden. Endast komvuxbetyg som införskaffats fram till och med våren 2002 ingår i dessa beräkningar. Uppgift om personen har sökt till högskola eller inte, till och med vårterminen 2002. Denna uppgift gäller ansökningar via Verket för Högskoleservice (VHS) till enstaka kurser och/eller programutbildningar. Uppgift om personen, vid ansökan till högskola via VHS, har anmält förekomst av komvuxbetyg till VHS. Uppgift om detta betygs värde (IG, G, VG eller MVG). Dessa uppgifter gäller ansökningar till högskolan fram till och med vårterminen 2002. I denna rapport kommer differensen mellan ordinarie gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg att presenteras. Det vill säga, differensen mellan jämförelsetalet från avgångsterminen från gymnasiet (för samtliga kursbetyg) och det nya jämförelsetalet baserat på samtliga kursbetyg från den ordinarie gymnasieskolan samt de på komvux utbyteskompletterade kursbetygen. Socialgruppindelningen i denna undersökning baseras på SCBs Socioekonomiska index (SEI) för boföräldrarna de föräldrar som individen bodde hos vid 16 års ålder (Svensson, 1999, 2002). SCBs SEIkoder bygger i sin tur på data från Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1985 och 1990. Socialgruppsindelningen har tre steg. Kod I står för högre tjänstemän, kod II står för övriga tjänstemän och företagare och kod III står för arbetare. Om ett hushåll består av föräldrar med olika SEI-koder är det 3
Inledning, syfte och metod högsta koden som är utslagsgivande för hushållets socialgruppskod. I de fall det finns en förälder i hushållet eller om endast en av föräldrarna har kod avgörs koden för hushållet av denna förälder. Kategoriseringen av familjens utbildningsnivå baseras på bofaderns och bomoderns högsta genomgånga utbildning. Även dessa uppgifter bygger på data från FoB 1985 och FoB 1990. Uppgifterna om personerna har sökt/ej sökt till högskola kommer från högskoleregistret. Uppgifterna om huruvida personerna har gått på komvux kommer från komvuxregistret. Dessa uppgifter avser samtliga personer som har studerat ett eller flera gymnasieämnen på komvux, oavsett om de har anmält/inte anmält förekomsten av dessa komvuxbetyg till högskolan. Disposition Resultatpresentationen består av två delar. I den första delen presenteras resultaten för samtliga i undersökningsgruppen. I den andra delen presenteras resultaten för dem som sökt till högskolan. Syftet med att dela upp resultatpresentationen är att ge en mer nyanserad bild av dem som utbyteskompletterar. 4
Resultat Den totala undersökningsgruppen Biografiska data Undersökningsgruppen består av samtliga personer som var mantalsskrivna i Sverige 31 december det år de fyllde 16 och som avslutade gymnasiet 1997-2001. Det totala antalet personer i undersökningen är 361 466 (varav 51 procent är kvinnor) och samtliga är födda 1978-1982. Cirka 93 procent är födda i Sverige, mindre än 1 procent är födda i något av de övriga nordiska länderna och ungefär 6 procent är födda i övriga världen. Tabell 1. Nationell bakgrund. Födelseland samt föräldrarnas födelseland/-länder % N Född i Sverige och minst en av föräldrarna är född i Sverige 89 320 418 Född i Sverige och bägge föräldrarna är födda utomlands 4 13 841 Född utomlands och minst en av föräldrarna är född utomlands 3 10 261 Född utomlands och bägge föräldrarna är födda i Sverige 1 4 871 Uppgift saknas 3 12 075 Total 100 361 466 22 procent tillhör socialgrupp I, 48 procent socialgrupp II, 26 procent socialgrupp III. Uppgift om socialgrupp saknas för 4 procent i undersökningen. 18 procent kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är allmän grundutbildning. 38 procent kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är gymnasial utbildning och 38 procent kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är eftergymnasial utbildning. Uppgift om familjens utbildningsnivå saknas för 6 procent. 5
Resultat Den totala undersökningsgruppen Gymnasiet Tabell 2. Avgångsår från gymnasiet. Avgångsår från gymnasiet 1997 Man 31 465 Kvinna 32 488 Totalt 63 953 1998 36 971 38 192 75 163 1999 36 368 38 460 74 828 2000 37 974 38 746 76 720 2001 34 665 36 137 70 802 Totalt 177 443 184 023 361 466 Tabell 3. Gymnasieprogram. Gymnasieprogram Kön (%) N % M K Tot Samhällsvetenskapliga progr. 97 771 27 35 65 100 Naturvetenskapliga progr. 78 302 22 60 40 100 Specialutformat program 30 552 8 52 48 100 Barn- och fritidsprogr. 20 739 6 21 79 100 Handels- och adm. progr. 16 886 5 45 55 100 Estetiska programmet 16 112 5 30 70 100 Hotell och restaurang 15 471 4 42 58 100 Elprogrammet 15 421 4 99 1 100 Medieprogrammet 12 720 3 43 57 100 Omvårdnadsprogrammet 11 934 3 12 88 100 Fordonsprogrammet 11 481 3 98 2 100 Naturbruksprogrammet 8 010 2 48 52 100 Byggprogrammet 7 530 2 98 2 100 Industriprogrammet 7 251 2 95 5 100 Hantverksprogrammet 4 196 1 12 88 100 Energiprogrammet 2 650 1 97 3 100 Livsmedelsprogrammet 2 223 1 38 62 100 Individuella programmet 1 933 1 64 36 100 Internat. Baccalaureate (IB) 22 0 36 64 100 Uppgift saknas 262 0 51 49 100 Totalt 361 466 100 49 51 100 6
Resultat Den totala undersökningsgruppen Sammanfattningsvis visar ovanstående tabell att ungefär hälften av samtliga i undersökningsgruppen har gått antingen det Samhällsvetenskapliga programmet eller det Naturvetenskapliga programmet. Avslutningsbetyg Undersökningsgruppens genomsnittliga avslutningsbetyg (jämförelsetal) är 13,2 (Standardavvikelse, Sd, 2,88). Kvinnornas genomsnittliga avslutningsbetyg är 13,7 (Sd 2,80) och motsvarande siffra för männen är 12,6 (Sd 2,86). 14,5 Jämförelsetalet (betyget) från gymnasiet 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 1997 1998 1999 2000 2001 Kön Man Kvinna Avgångsår från gymnasiet Figur 1. Jämförelsetal (betyg) i genomsnitt och avgångsår från gymnasiet, uppdelat på kön. Av figur 1 framgår att det genomsnittliga avgångsbetyget från gymnasiet (jämförelsetalet) har stigit under perioden 1997-2001. Figuren visar också att kvinnors avgångsbetyg i snitt är högre än mäns. 7
Resultat Den totala undersökningsgruppen Det genomsnittliga avgångsbetyget bland dem som är födda i Sverige är 13,2. Bland dem som är födda i något av de övriga nordiska länderna är medelbetyget 12,8 och bland dem som är födda i övriga världen är medelbetyget 12,2. Tabell 4. Nationell bakgrund och avgångsbetyg från gymnasiet. Födelseland samt föräldrarnas födelseland/- Avgångsbetyg N länder från gymnasiet Född i Sverige och minst en av föräldrarna 13,3 320 353 är född i Sverige Född i Sverige och bägge föräldrarna är 12,6 13 836 födda utomlands Född utomlands och minst en av 12,3 10 253 föräldrarna är född utomlands Född utomlands och bägge föräldrarna är födda i Sverige 12,3 4 865 Tabellen visar att det högsta betygsmedelvärdet finns i gruppen födda i Sverige med minst en förälder som är född i Sverige. Det genomsnittliga avgångsbetyget bland dem som tillhör socialgrupp I är 14,3. Bland dem som tillhör socialgrupp II är motsvarande siffra 13,2 och bland dem som tillhör socialgrupp III är siffran 12,3. Det genomsnittliga avgångsbetyget är 12,3 bland dem som kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är allmän grundutbildning. Bland dem som kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är gymnasial utbildning, är motsvarande siffra 12,7. Motsvarande siffra bland dem som kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är eftergymnasial utbildning är 14,1. 8
Resultat Den totala undersökningsgruppen Tabell 5. Avgångsbetyg (jämförelsetal) per program, uppdelat på kön. Gymnasieprogram Avgångsbetyg från gymnasiet N Män Kvinnor Totalt International Baccalaureate 18,6 17,9 18,1 22 Naturvetenskapliga progr. 14,2 15,2 14,6 78299 Samhällsvetenskapl. progr. 12,8 14,0 13,5 97765 Specialutformat progr. 13,0 14,0 13,5 30547 Estetiska programmet 12,7 13,7 13,4 16112 Medieprogrammet 12,8 13,5 13,2 12720 Hantverksprogrammet 11,9 13,2 13,0 4196 Omvårdnadsprogrammet 11,3 12,5 12,4 11932 Hotell och restaurang 11,7 12,5 12,1 15468 Barn- och fritidsprogr. 11,0 12,3 12,0 20724 Handels- och adm. progr. 11,4 12,5 12,0 16884 Naturbruksprogram 11,6 12,4 12,0 8006 Livsmedelsprogram 11,6 12,2 12,0 2219 Elprogrammet 11,9 12,5 11,9 15421 Energiprogrammet 11,6 12,7 11,6 2650 Byggprogrammet 11,4 11,5 11,4 7530 Industriprogrammet 11,1 11,6 11,1 7247 Fordonsprogrammet 11,0 11,1 11,0 11478 Indviduella programmet 8,4 8,7 8,5 1891 Tabellen visar att det högsta genomsnittliga avgångsbetyget från gymnasiet finns bland dem som gått IB-programmet, det Naturvetenskapliga programmet och det Samhällsvetenskapliga programmet. Lägst betyg har de som läst Industriprogrammet, Fordonsprogrammet eller det Indviduella programmet. 9
Resultat Den totala undersökningsgruppen Komvux De komvuxdata som presenteras i rapporten avser tiden fram till och med vårterminen 2002. Andel som har studerat på komvux efter gymnasiet 32 procent har läst ett eller flera gymnasieämnen på komvux, efter den ordinarie gymnasietiden. Denna grupps medelbetyg från gymnasiet (utan tillägg av eventuella komvuxbetyg) är 12,5 (Sd 2,6). Motsvarande medelbetyg för gruppen som inte har gått på komvux är 13,4 (Sd 2,9). Tabell 6. Andel från varje avgångsår som läst på komvux. Avgångsår från gymnasiet Andel i procent som har studerat på komvux efter gymnasiet Män Kvinnor Samtliga 1997 32 46 39 1998 32 43 37 1999 29 39 34 2000 25 32 29 2001 18 23 20 Totalt 27 36 32 Av tabellen framgår att andelen kvinnor som studerar på komvux efter gymnasiet är större än andelen män. Tabellen visar också att andelen som studerar på komvux är som högst i början av undersökningsperioden. Cirka 40 procent av dem som gick ut gymnasiet 1997 har läst på komvux medan 20 procent av dem som gick ut gymnasiet 2001 har gjort detsamma. Det beror på att databasens består av ålderskohorter och komvuxdata fram till och med vårterminen 2002. De som gick ut gymnasiet 1997 har haft fem år på sig att läsa på komvux medan de som gick ut gymnasiet 2001 har haft ett år på sig att göra detsamma. 10
Resultat Den totala undersökningsgruppen Andelen som har gått på komvux är cirka 30 procent bland dem som är födda i Sverige, 28 procent av dem som är födda i övriga Norden och 46 procent av dem som är födda i övriga världen. Tabell 7. Nationell bakgrund och komvuxstudier. Födelseland samt föräldrarnas födelseland/-länder Andel (%) som har studerat på komvux efter gymnasiet Född i Sverige och minst en av föräldrarna är född i Sverige 30 Född i Sverige och bägge föräldrarna är födda utomlands 35 Född utomlands och minst en av föräldrarna är född utomlands 45 Född utomlands och bägge föräldrarna är födda i Sverige 43 Tabellen visar att den största andelen personer som har gått på komvux återfinns bland dem som är födda utomlands och har minst en förälder som är född utomlands eller bägge föräldrarna födda utomlands. Tabell 8. Social bakgrund och komvuxstudier. Socialgrupp Andel (%) som har studerat på komvux efter gymnasiet I 30 II 32 III 31 Det är marginella skillnader mellan de olika socialgrupperna, avseende andelen personer som har studerat på komvux efter gymnasiet. Tabell 9. Föräldrarnas utbildningsnivå och komvuxstudier. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Andel (%) som har studerat på komvux efter gymnasiet Allmän grundutbildning 31 Gymnasial utbildning 32 Eftergymnasial utbildning 31 Tabellen visar marginella skillnader, avseende andelen som har läst på komvux, mellan grupper med olika familjeutbildningsbakgrund. 11
Resultat Den totala undersökningsgruppen Tabell 10. Gymnasiebakgrund. Avgångsprogram från gymnasieskolan Andel (%) som har studerat på komvux efter gymnasiet Handels- och adm. programmet 42 Barn- och fritidsprogrammet 40 Indviduella programmet 38 Medieprogrammet 37 Omvårdnadsprogrammet 37 Samhällsvetenskapliga programmet 37 Estetiska programmet 36 Livsmedelsprogrammet 33 Naturbruksprogrammet 33 Elprogrammet 31 Hantverksprogrammet 31 Specialutformat program 31 Hotell och restaurang 27 Naturvetenskapliga programmet 25 Energiprogrammet 20 Industriprogrammet 20 Fordonsprogrammet 16 Byggprogrammet 15 International Baccalaureate 9 Tabellen visar att den största andelen som har studerat på komvux återfinns bland dem som i gymnasiet läst Handels- och administrationsprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet eller det Indviduella programmet. Den lägsta andel komvuxstuderande återfinns bland dem som läst Fordonsprogrammet, Byggprogrammet eller International Baccalaureate. 12
Resultat Den totala undersökningsgruppen Effekter av utbyteskompletteringar på betygen Resultaten visar att av de 114 519 personer som gått på komvux har 30 835 (cirka en tredjedel) förbättrat sina genomsnittliga betyg genom utbyteskomplettering i en eller flera kurser. Med utbyteskomplettering avses här att ett lägre betyg från gymnasiet (exempelvis betyget G från kursen Matematik A) byts ut mot ett högre betyg från komvux (exempelvis betyget VG från kursen Matematik A). Följande resultatpresentationer i detta avsnitt (under rubriken Effekter av komvuxstudier på betygen ) avser enbart dessa 30 835 personer som har förbättrat sina betyg på komvux genom utbyteskomplettering. Dessa 30 835 personer har i genomsnitt höjt sina jämförelsetal från 12,5 till 13,2. Tabell 11. Betyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på kön. Kön Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux Män (n 11 635) 12,0 12,7 0,7 Kvinnor (n 19 200) 12,8 13,5 0,7 Not: Tabellen innehåller data för dem som har gått på komvux och som där förbättrat sina ordinarie betyg genom utbyteskomplettering. Differens Av tabellen framgår att cirka två tredjedelar utgörs av kvinnor. Tabellen visar också att differensen mellan de ordinarie gymnasiebetygen och de komvuxkompletterade (utbyteskompletterade) betygen är 0,7 steg för både kvinnor och män. 13
Resultat Den totala undersökningsgruppen Tabell 12. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på födelseland. Födelseland Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux Sverige (n 27 990) 12,6 13,3 0,7 Övriga Norden (n 104) 12,2 13,0 0,8 Övriga världen (n 2 740) 11,7 12,4 0,7 Not: Tabellen innehåller data för dem som har gått på komvux och som där förbättrat sina ordinarie betyg genom utbyteskomplettering. Differens Av tabellen framgår att gruppen som är född i Sverige har det högsta genomsnittliga gymnasiebetyget. Differenserna mellan ordinarie och kompletterade betyg är ungefär de samma (0,7-0,8) för grupperna födda i Sverige, födda i övriga Norden och födda i övriga världen. Tabell 13. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på födelseland samt föräldrarnas födelseland/-länder. Födelseland samt Gymnasiebetyg (jämförelsetal) föräldrarnas födelseland/- länder Född i Sverige och minst en av föräldrarna är född i Sverige (n 26 479) Född i Sverige och bägge föräldrarna är födda utomlands (n 1 219) Född utomlands och minst en av föräldrarna är född utomlands (n 1 331) Född utomlands och bägge föräldrarna är födda i Sverige (n 586) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux 12,6 13,3 0,7 12,0 12,7 0,7 11,6 12,4 0,8 12,0 12,6 0,6 Not: Tabellen innehåller data för dem som har gått på komvux och som där förbättrat sina ordinarie betyg genom utbyteskomplettering. Differens 14
Resultat Den totala undersökningsgruppen Av tabellen framgår att differensen mellan ordinarie och utbyteskompletterade betyg är som störst för gruppen som är födda utomlands och har minst en förälder född utomlands. Tabell 14. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på socialgrupp. Socialgrupp Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux I (n 7 730) 13,2 13,9 0,7 II (n 14 827) 12,5 13,2 0,7 III (n 6 612) 12,0 12,6 0,6 Not: Tabellen innehåller data för dem som har gått på komvux och som där förbättrat sina ordinarie betyg genom utbyteskomplettering. Av tabellen framgår att differensen mellan ordinarie och utbyteskompletterade betyg är 0,6-0,7 steg för de tre socialgrupperna. Differens Tabell 15. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på Föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Föräldrarnas högsta Gymnasiebetyg (jämförelsetal) utbildningsnivå Allmän grundutbildning (n 4 987) Gymnasial utbildning (n 10 757) Eftergymnasial utbildning (n 13 201) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux 12,1 12,8 0,7 12,2 12,9 0,7 13,0 13,7 0,7 Not: Tabellen innehåller data för dem som har gått på komvux och som där förbättrat sina ordinarie betyg genom utbyteskomplettering. Differens Av tabellen framgår att differensen är 0,7 steg för samtliga grupper. 15
Resultat Den totala undersökningsgruppen Tabell 16. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på avgångsår från gymnasiet. Avgångsår från gymnasiet Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux 1997 (n 10 136) 12,1 12,9 0,8 1998 (n 10 534) 12,5 13,2 0,7 1999 (n 7 376) 12,9 13,5 0,6 2000 (n 2 732) 13,0 13,5 0,5 2001 (n 57) 12,3 12,7 0,4 Not: Tabellen innehåller data för dem som har gått på komvux och som där förbättrat sina ordinarie betyg genom utbyteskomplettering. Differens Av tabellen framgår att antalet personer som har avslutat gymnasiet och utbyteskompletterat minskar över tid. Tabellen visar också att differenserna mellan avgångsbetyget från den ordinarie gymnasieskolan och de nya, utbyteskompletterade betygen också minskar under samma period. Det kan förklaras av att databasen innehåller ålderskohorter. De som gått ut gymnasiet i slutet av perioden har inte hunnit studera på komvux, och komplettera sina betyg, i lika stor utsträckning som de övriga. 16
Resultat Den totala undersökningsgruppen Tabell 17. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på gymnasieprogram. Gymnasieprogram Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux Individuella progr. (n 68) 9,1 10,2 1,1 Samhällsvet. (n 13976) 12,4 13,2 0,8 Naturvetenskap. (n 7832) 13,1 13,9 0,8 Specialutformat (n 1750) 12,6 13,2 0,6 Estetiska (n 1152) 12,2 12,7 0,5 Omvårdnadspr. (n 721) 12,0 12,5 0,5 Fordonsprogr. (n 127) 10,5 11,0 0,5 Industriprogr. (n 102) 10,6 11,1 0,5 Barn- och fritid. (n 1671) 12,0 12,4 0,4 Handels- o adm. (n 1148) 11,9 12,3 0,4 Medieprogr. (n 748) 12,6 13,0 0,4 Hotell och rest. (n 450) 11,8 12,2 0,4 Byggprogrammet (n 101) 11,0 11,4 0,4 Hantverksprogr. (n 99) 12,0 12,4 0,4 Livsmedelsprogr. (n 56) 11,7 12,1 0,4 Int. Baccalaureate (n 1) 17,9 18,3 0,4 Elprogrammet (n 524) 11,8 12,1 0,3 Naturbruksprogr. (n 224) 12,3 12,6 0,3 Energiprogrammet (n 57) 11,2 11,5 0,3 Not: Tabellen innehåller data för dem som har gått på komvux och som där förbättrat sina ordinarie betyg genom utbyteskomplettering. Differens Av tabellen framgår att de största höjningarna har skett i grupperna som läst det Individuella programmet, det Samhällsvetenskapliga programmet och det Naturvetenskapliga programmet. 17
Resultat Den totala undersökningsgruppen Tabell 18. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på Kategoriserat avslutningsbetyg (jämförelsetal). Kategoriserat Gymnasiebetyg (jämförelsetal) avslutningsbetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux Differens 15,0-20,0 (n 4 444) 16,4 16,9 0,5 10,0-14,9 (n 21 900) 12,4 13,1 0,7 5,0-9,9 (n 3 908) 8,7 9,5 0,8 0,0-4,9 (n 72) 4,2 5,2 1,0 Not: Tabellen innehåller data för dem som har gått på komvux och som där förbättrat sina ordinarie betyg genom utbyteskomplettering. Av tabellen framgår att den minsta differensen finns i gruppen som hade avgångsbetyg 15,0-20,0 från gymnasiet. Högskolan De högskoledata som presenteras i rapporten avser tiden fram till och med vårterminen 2002. Ansökningar till högskolan 44 procent av den totala undersökningsgruppen har sökt till högskolan (fram till och med vårterminen 2002). Tabell 19. Andel som har sökt till högskola. Avgångsår Andel som har sökt till högskola (%) från gymnasiet Män Kvinnor Samtliga 1997 49 64 57 1998 45 60 52 1999 42 55 49 2000 33 43 38 2001 24 29 26 Totalt 39 50 44 18
Resultat Den totala undersökningsgruppen Tabellen visar att andelen sökande till högskolan minskar under perioden. Det beror på det faktum att undersökningens databas innehåller uppgifter för födda 1978-82. De som gått ut gymnasiet i slutet av perioden är därför relativt unga och har inte sökt till högskola i lika stor utsträckning som de övriga i den totala undersökningsgruppen. 44 procent av dem som är födda i Sverige har sökt högskola. Bland dem som är födda i något av de övriga nordiska länderna är motsvarande siffra 36 procent. Cirka 50 procent av dem som är födda i övriga världen har sökt till högskolan. Tabell 20. Nationell bakgrund och ansökan till högskola. Födelseland samt föräldrarnas födelseland/-länder Andel (%) som har sökt till högskola Född i Sverige och minst en av föräldrarna är född i Sverige 44 Född i Sverige och bägge föräldrarna är födda utomlands 45 Född utomlands och minst en av föräldrarna är född utomlands 51 Född utomlands och bägge föräldrarna är födda i Sverige 42 Tabellen visar att störst andel sökande till högskolan återfinns i gruppen födda utomlands och med minst en förälder född utomlands. Tabell 21. Social bakgrund och ansökan till högskola. Socialgrupp Andel (%) som har sökt till högskola I 60 II 44 III 31 Störst andel sökande till högskolan återfinns bland dem som tillhör socialgrupp I. 19
Resultat Den totala undersökningsgruppen Tabell 22. Föräldrarnas utbildning och ansökan till högskola. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Andel (%) som har sökt till högskola Allmän grundutbildning 33 Gymnasial utbildning 37 Eftergymnasial utbildning 57 Tabellen visar att den största andelen sökande återfinns i gruppen vars föräldrar har eftergymnasial utbildning som sin högsta utbildningsnivå. Tabell 23. Gymnasiebakgrund och ansökan till högskola. Avgångsprogram från gymnasieskolan Andel (%) som har sökt till högskola International Baccalaureate 82 Naturvetenskapliga programmet 80 Samhällsvetenskapliga progr. 58 Specialutformat program 42 Omvårdnadsprogrammet 40 Barn- och fritidsprogrammet 36 Medieprogrammet 26 Estetiska programmet 25 Elprogrammet 16 Handels- och adm. programmet 16 Energiprogrammet 11 Naturbruksprogrammet 10 Hantverksprogrammet 8 Hotell och restaurang 7 Livsmedelsprogrammet 6 Industriprogrammet 4 Indviduella programmet 3 Byggprogrammet 2 Fordonsprogrammet 2 De största andelarna med sökande till högskolan återfinns i de grupper som i gymnasiet läst International Baccalaureate, Naturvetenskapliga programmet samt det Samhällsvetenskapliga programmet. 20
Resultat Gruppen som har sökt till högskola De resultat som presenteras under denna huvudrubrik berör enbart dem som sökt till högskola fram till och med vårterminen 2002. Biografiska data 160 320 personer (44 procent av den totala undersökningsgruppen) har sökt högskola. De är födda 1978-1982 och andelen kvinnor är 57 procent. Ungefär 93 procent är födda i Sverige, mindre än 1 procent är födda i något av de övriga nordiska länderna och cirka 7 procent är födda i övriga världen. Tabell 24. Nationell bakgrund. Födelseland samt föräldrarnas födelseland/-länder % N Född i Sverige och minst en av föräldrarna är född i Sverige 88 141 451 Född i Sverige och bägge föräldrarna är födda utomlands 4 6187 Född utomlands och minst en av föräldrarna är född utomlands 4 5197 Född utomlands och bägge föräldrarna är födda i Sverige 1 2030 Uppgift saknas 3 5455 Total 100 160 320 30 procent tillhör socialgrupp I, 48 procent socialgrupp II, 18 procent socialgrupp III, och uppgift om socialgrupp saknas för 4 procent i undersökningen. 14 procent kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är allmän grundutbildning, 32 procent kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är gymnasial utbildning och 49 procent kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är eftergymnasial utbildning. Uppgift om familjens utbildningsnivå saknas för 5 procent. 21
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Gymnasiet Tabell 25. Gymnasieprogram. Gymnasieprogram Kön (%) N % M K Tot Naturvetenskapliga progr. 62 731 39,1 58 42 100 Samhällsvetenskapliga progr. 56 561 35,3 31 69 100 Specialutformat program 12 791 8,0 48 52 100 Barn- och fritidsprogr. 7 476 4,7 13 87 100 Omvårdnadsprogrammet 4 854 3,0 8 92 100 Estetiska programmet 4 033 2,5 21 79 100 Medieprogrammet 3 263 2,0 30 70 100 Handels- och adm. progr. 2 641 1,6 35 65 100 Elprogrammet 2 482 1,5 99 1 100 Hotell och restaurang 1 056 0,7 26 74 100 Naturbruksprogrammet 818 0,5 24 76 100 Hantverksprogrammet 335 0,2 8 92 100 Industriprogrammet 318 0,2 82 18 100 Energiprogrammet 286 0,2 96 4 100 Fordonsprogrammet 187 0,1 97 3 100 Byggprogrammet 172 0,1 94 6 100 Livsmedelsprogrammet 128 0,1 23 77 100 Indviduella programmet 55 0,0 34 66 100 Internat. Baccalaureate (IB) 18 0,0 33 67 100 Uppgift saknas 115 0,1 44 56 100 Totalt 160 320 100,0 43 57 100 Av tabellen framgår att cirka tre fjärdedelar har läst det Naturvetenskapliga programmet eller det Samhällsvetenskapliga programmet. Avslutningsbetyg Det genomsnittliga avslutningsbetyget från gymnasiet (jämförelsetalet) är 14,4 (Standardavvikelse, Sd, 2,50). Kvinnornas genomsnittliga avslutningsbetyg är 14,6 (Sd 2,43) och motsvarande siffra för männen är 14,1 (Sd 2,58). 22
Resultat Gruppen som har sökt till högskola 15,5 Jämförelsetalet (betyget) från gymnasiet 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 1997 1998 1999 2000 2001 Kön Man Kvinna Avgångsår från gymnasiet Figur 2. Jämförelsetal (betyg) i genomsnitt och avgångsår från gymnasiet (bland dem som har sökt till högskola). Figur 2 visar att det genomsnittliga avgångsbetyget från gymnasiet ökar från år till år, samt att kvinnornas betyg i snitt är högre än männens. Det genomsnittliga avgångsbetyget bland dem som är födda i Sverige är 14,5. Bland dem som är födda i något av de övriga nordiska länderna är motsvarande siffra 14,3 och bland dem som är födda i övriga världen är det genomsnittliga avgångsbetyget 13,4. 23
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 26. Nationell bakgrund och avgångsbetyg från gymnasiet. Födelseland samt föräldrarnas födelseland Avgångsbetyg från gymn. N Född i Sverige och minst en av föräldrarna är 14,5 141 446 född i Sverige Född i Sverige och bägge föräldrarna är födda 13,9 6 187 utomlands Född utomlands och minst en av föräldrarna är 13,5 5 197 född utomlands Född utomlands och bägge föräldrarna är födda i Sverige 13,5 2 030 Tabellen visar att det högsta betygsmedelvärdet finns i gruppen födda i Sverige med minst en förälder som är född i Sverige. Det genomsnittliga avgångsbetyget från gymnasiet bland dem som tillhör socialgrupp I är 15,1, bland dem som tillhör socialgrupp II är motsvarande siffra 14,3 och bland dem som tillhör socialgrupp III är siffran 13,7. Det genomsnittliga avgångsbetyget är 13,9 bland dem som kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är allmän grundutbildning. Bland dem som kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är gymnasial utbildning, är motsvarande siffra 14,0. Motsvarande siffra bland dem som kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån i familjen är eftergymnasial utbildning är 14,9. 24
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 27. Avgångsbetyg (jämförelsetal) per program, uppdelat på kön. Gymnasieprogram Avgångsbetyg från gymnasiet N M K Totalt International Baccalaureate 18,4 17,8 18,0 18 Naturvetenskapliga progr. 14,6 15,4 14,9 62730 Specialutformat progr. 14,4 14,8 14,6 12789 Samhällsvetenskapl. progr. 13,6 14,4 14,2 56560 Estetiska programmet 13,7 14,4 14,2 4033 Medieprogrammet 13,9 14,3 14,2 3263 Naturbruksprogram 13,9 13,9 13,9 818 Hantverksprogrammet 13,8 13,8 13,8 335 Omvårdnadsprogrammet 12,9 13,9 13,8 4854 Handels- och adm. progr. 12,9 13,8 13,5 2641 Barn- och fritidsprogr. 12,4 13,5 13,4 7476 Elprogrammet 13,2 13,2 13,2 2482 Industriprogrammet 13,2 13,5 13,2 318 Hotell och restaurang 12,6 13,4 13,1 1055 Livsmedelsprogram 12,8 13,0 12,9 128 Energiprogrammet 12,8 13,5 12,8 286 Byggprogrammet 12,7 12,4 12,7 172 Fordonsprogrammet 12,5 13,0 12,5 187 Indviduella programmet 10,6 11,4 11,1 55 Tabellen visar att det högsta genomsnittliga avgångsbetyget från gymnasiet finns bland dem som läst IB-programmet, det Naturvetenskapliga programmet eller det Specialutformade programmet. 25
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Komvux De komvuxdata som presenteras avser perioden fram till och med vårterminen 2002. Andel som har studerat på komvux efter gymnasiet Cirka 36 procent (av dem som har sökt till högskola) har gått på komvux efter den ordinarie gymnasietiden. Bland dessa är medelbetyget från gymnasiet (utan tillägg av eventuella komvuxbetyg) 13,3 (Sd 2,3). I gruppen som inte har gått på komvux är motsvarande siffra 15,0 (Sd 2,4). Tabell 28. Andel från varje avgångsår som läst på komvux. Avgångsår från gymnasiet Andel i procent som har studerat på komvux efter gymnasiet Män Kvinnor Samtliga 1997 35 48 43 1998 36 45 41 1999 31 41 37 2000 26 33 30 2001 17 24 20 Totalt 30 40 36 Not: Tabellen innehåller data för dem som har sökt till högskola. Av tabellen framgår att 43 procent av dem som gick ut gymnasiet 1997 har läst på komvux. Andelarna sjunker allt eftersom tiden går och bland dem som lämnade gymnasiet 2001 har 20 procent läst på komvux. Denna sjunkande trend beror på databasens utformning. De som gick ut gymnasiet 1997 har haft fem år på sig att läsa på komvux medan de som gick ut 2001 har haft ett år på sig, eftersom databasen endast innehåller komvuxdata fram till och med vårterminen 2002. Totalt sett har 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen gått på komvux. 35 procent av dem som är födda i Sverige har gått på komvux. Bland dem som är födda i övriga Norden är motsvarande siffra 32 procent och bland dem som är födda i övriga världen är siffran 49 procent. 26
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 29. Nationell bakgrund och komvuxstudier. Födelseland samt föräldrarnas födelseland/-länder Andel (%) som har studerat på komvux efter gymnasiet Född i Sverige och minst en av föräldrarna är född i Sverige 35 Född i Sverige och bägge föräldrarna är födda utomlands 40 Född utomlands och minst en av föräldrarna är född utomlands 47 Född utomlands och bägge föräldrarna är födda i Sverige 49 Not: Tabellen innehåller data för dem som har sökt till högskola. Tabellen visar att den största andelen personer som har gått på komvux återfinns bland dem som är födda utomlands med bägge föräldrarna födda i Sverige. Tabell 30. Social bakgrund och komvuxstudier. Socialgrupp Andel (%) som har studerat på komvux efter gymnasiet I 31 II 36 III 42 Not: Tabellen innehåller data för dem som har sökt till högskola. Tabellen visar att det är skillnader mellan socialgrupperna avseende andelen personer som har studerat på komvux efter gymnasiet. Den största andelen som läst på komvux återfinns i socialgrupp III och den lägsta andelen i socialgrupp I. Tabell 31. Föräldrarnas utbildningsnivå och komvuxstudier. Föräldrarnas högsta utbildningsnivå Andel (%) som har studerat på komvux efter gymnasiet Allmän grundutbildning 42 Gymnasial utbildning 39 Eftergymnasial utbildning 32 Not: Tabellen innehåller data för dem som har sökt till högskola. Tabellen visar att den största andelen som har studerat på komvux återfinns bland dem som kommer från en familj där den högsta utbildningsnivån är allmän grundutbildning. 27
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 32. Gymnasiebakgrund. Avgångsprogram från gymnasieskolan Andel (%) som har studerat på komvux efter gymnasiet Indviduella programmet 78 Livsmedelsprogrammet 77 Hotell och restaurang 77 Fordonsprogrammet 77 Handels- och adm. programmet 73 Hantverksprogrammet 73 Byggprogrammet 71 Naturbruksprogrammet 68 Industriprogrammet 57 Elprogrammet 55 Medieprogrammet 53 Barn- och fritidsprogrammet 51 Estetiska programmet 50 Omvårdnadsprogrammet 45 Samhällsvetenskapliga programmet 41 Energiprogrammet 41 Specialutformat program 35 Naturvetenskapliga programmet 24 International Baccalaureate 11 Not: Tabellen innehåller data för dem som har sökt till högskola. Tabellen visar att den största andelen som har studerat på komvux återfinns bland dem som läst det Individuella programmet, Livsmedelsprogrammet eller Hotell- och restaurangprogrammet. 28
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Effekter av utbyteskompletteringar på betygen Nedanstående resultatpresentation bygger på en analys av data för de 57 784 personer som har dels läst på komvux, dels sökt till högskola. Av dessa har 24 212 (cirka 40 procent) lyckats utbyteskomplettera och höja sina genomsnittliga betyg. Nedanstående resultatavsnitt redovisar tabelldata för dessa 24 212 personer som har utbyteskompletterat sina gymnasiebetyg på komvux och sökt till högskola. De 24 212 individerna har i genomsnitt höjt sina jämförelsetal från 12,9 till 13,7 en differens på 0,8 steg. Tabell 33. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på kön. Kön Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux Män (n 8 626) 12,5 13,3 0,8 Kvinnor (n 15 586) 13,2 13,9 0,7 Differens Not: Tabellen innehåller data för dem som har utbyteskompletterat samt sökt till högskola. Av tabellen framgår att cirka två tredjedelar utgörs av kvinnor. Tabellen visar också att kvinnorna höjer sina betyg i genomsnitt 0,7 steg medan männen höjer sina betyg i snitt 0,8 steg. Tabell 34. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg. Födelseland Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux Sverige (n 22 008) 13,0 13,8 0,8 Övriga Norden (n 74) 12,6 13,5 0,9 Övriga världen (n 2 129) 12,1 12,9 0,8 Differens Not: Tabellen innehåller data för dem som har utbyteskompletterat samt sökt till högskola. Av tabellen framgår att gruppen som är född i Sverige har det högsta genomsnittliga gymnasiebetyget från gymnasiet. Differenserna mellan ordinarie och utbyteskompletterade betyg är 0,8-0,9 för de tre grupperna. 29
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 35. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på födelseland samt föräldrarnas födelseland/-länder. Födelseland samt Gymnasiebetyg (jämförelsetal) föräldrarnas födelseland/-länder Född i Sverige och minst en av föräldrarna är född i Sverige (n 20 897) Född i Sverige och bägge föräldrarna är födda utomlands (n 923) Född utomlands och minst en av föräldrarna är född utomlands (n 1 020) Född utomlands och bägge föräldrarna är födda i Sverige (n 443) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux 13,0 13,8 0,8 12,5 13,3 0,8 12,1 12,9 0,8 12,5 13,2 0,7 Differens Not: Tabellen innehåller data för dem som har utbyteskompletterat samt sökt till högskola. Av tabellen framgår att differensen mellan avgångsbetygen från den ordinarie gymnasieskolan och de nya, utbyteskompletterade betygen är 0,7-0,8 för samtliga grupper. Tabell 36. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på socialgrupp. Socialgrupp Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux I (n 6 509) 13,5 14,3 0,8 II (n 11 645) 12,9 13,6 0,7 III (n 4 788) 12,5 13,2 0,7 Differens Not: Tabellen innehåller data för dem som har utbyteskompletterat samt sökt till högskola. Av tabellen framgår att differenserna för de tre socialgrupperna är mellan 0,7 och 0,8. 30
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 37. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på Föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Föräldrarnas högsta Gymnasiebetyg (jämförelsetal) utbildningsnivå Allmän grundutbildning (n 3 692) Gymnasial utbildning (n 8 190) Eftergymnasial utbildning (n 10 899) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux 12,6 13,3 0,7 12,7 13,4 0,7 13,3 14,1 0,8 Differens Not: Tabellen innehåller data för dem som har utbyteskompletterat samt sökt till högskola. Differenserna mellan ordinarie gymnasiebetyg och utbyteskompletterat betyg är, i stort sett, desamma oavsett föräldrarnas utbildningsnivå: 0,7-0,8 för samtliga tre grupper. 31
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 38. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på avgångsår från gymnasiet. Avgångsår från gymnasiet Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux 1997 (n 8 176) 12,5 13,3 0,8 1998 (n 8 287) 12,9 13,7 0,8 1999 (n 5 751) 13,4 14,1 0,7 2000 (n 1 962) 13,7 14,2 0,5 2001 (n 36) 12,5 12,9 0,4 Differens Not: Tabellen innehåller data för dem som har utbyteskompletterat samt sökt till högskola. Av tabellen framgår att differenserna mellan betyg och kompletterade betyg blir mindre och mindre ju yngre individerna är. De som nyss har lämnat gymnasiet, har inte hunnit studera på komvux och komplettera sina betyg i lika stor utsträckning som de övriga. 32
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 39. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på gymnasieprogram. Gymnasieprogram Gymnasiebetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux Differens Individuella progr. (n 15) 11,3 12,7 1,4 Naturvetenskap. (n 7 100) 13,3 14,2 0,9 Samhällsvet. (n 11 556) 12,8 13,6 0,8 Specialutformat (n 1 333) 13,0 13,7 0,7 Estetiska (n 659) 12,9 13,5 0,6 Handels- o adm. (n 605) 12,6 13,1 0,5 Omvårdnadspr. (n 536) 12,6 13,0 0,4 Fordonsprogr. (n 26) 12,5 12,9 0,4 Industriprogr. (n 32) 12,4 12,8 0,4 Barn- och fritid. (n 1 162) 12,6 13,0 0,4 Medieprogr. (n 461) 13,2 13,6 0,4 Hotell och rest. (n 210) 12,4 12,8 0,4 Hantverksprogr. (n 42) 12,9 13,3 0,4 Livsmedelsprogr. (n 21) 12,8 13,2 0,4 Int. Baccalaureate (n 1) 17,9 18,3 0,4 Byggprogrammet (n 37) 12,1 12,4 0,3 Elprogrammet (n 284) 12,5 12,8 0,3 Naturbruksprogr. (n 107) 12,9 13,2 0,3 Energiprogrammet (n 11) 12,3 12,6 0,3 Not: Tabellen innehåller data för dem som har utbyteskompletterat samt sökt till högskola. Av tabellen framgår att de största höjningarna har skett i grupperna som läst det Individuella programmet, det Naturvetenskapliga programmet samt det Samhällsvetenskapliga programmet. 33
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 40. Gymnasiebetyg och utbyteskompletterade betyg uppdelat på Kategoriserat avslutningsbetyg (jämförelsetal). Kategoriserat Gymnasiebetyg (jämförelsetal) avslutningsbetyg (jämförelsetal) Från den ordinarie gymnasieskolan Efter utbyteskomplettering på komvux Differens 15,0-20,0 (n 4 136) 16,4 16,9 0,5 10,0-14,9 (n 17 903) 12,5 13,3 0,8 5,0-9,9 (n 1 783) 8,9 10,0 1,1 0,0-4,9 (n 14) 4,0 5,4 1,4 Not: Tabellen innehåller data för dem som har utbyteskompletterat samt sökt till högskola. Av tabellen framgår att de som tillhör de lägre betygskategorierna höjer sina betyg på komvux i störst utsträckning. Andel som uppgett till VHS att de har läst på komvux Den databas som används i denna undersökning möjliggör en jämförelse mellan komvuxregistret och VHS-registret. Denna jämförelse visar att 22 procent (av dem som sökt till högskolan) har valt att inte anmäla komvuxbetyg till VHS trots att de har läst på komvux. En möjlig förklaring är att dessa personer inte lyckats höja sina jämförelsetal på komvux och därför inte anmält de nya betygen till VHS. 34
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 41. Komvux och VHS. Har läst på komvux 36 Har inte läst på komvux 64 Totalt 100 % Har anmält ämne till VHS Har inte anmält ämne till VHS Har anmält ämne till VHS Har inte anmält ämne till VHS 14 22 5 59 100 % 22 612 35 172 7 958 94 578 160 320 Not: Tabellen innehåller data för dem som har sökt till högskola. n Av tabellen framgår att 5 procent (av dem som sökt till högskolan) har anmält till VHS att de har införskaffat ett gymnasiekursbetyg efter den ordinarie gymnasieskolan trots att de inte har läst i komvux. Det betyder att de har införskaffat betyget på annat sätt, exempelvis via prövning på en gymnasieskola. Sedan mitten av 1990-talet är det möjligt att genomgå prövningar, vid gymnasieskolor i landets samtliga kommuner, i syfte att höja ett existerande gymnasiebetyg. Det är sedan möjligt för individen att använda detta förbättrade betyg vid en ansökan till högskolan, där det ingår i meritvärderingen precis som de övriga betygen från den ordinarie gymnasietiden (Löfgren, 2003). 35
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabell 42. Grundläggande data samt jämförelsetal från gymnasiet. De som gick ut gymnasiet 1997. Gick ut från gymnasiet 1997 (n 63 953) Som ovan och har sökt till högskolan (n 36 276) Som ovan och anmält komplettering till VHS (n 11 302) Som ovan och har höjt jämförelsetalet (n 10 091) Som ovan och har läst på komvux (n 8 095) Som ovan men har inte läst på komvux (n 1 996) Andel kvinnor 67 % 53 % Andel födda i Sverige 94 % 95 % Andel födda i Sverige med 90 % 90 % minst 1 svensk förälder Andel från socialgrupp 1 27 % 44 % Andel från socialgrupp 3 20 % 9 % Andel från familj där föräldrarnas högsta utbildningsnivå är eftergymnasial utbildning 45 % 64 % Andel som läst det Naturvetenskapliga programmet i gymnasiet Andel som läst det Samhällsvetenskapliga programmet i gymnasiet Jämförelsetal från gymnasiet (Medelvärde) Jämförelsetal efter utbyteskomplettering (Medelvärde) 22 % 55 % 50 % 36 % 12,8 14,4 13,8 14,9 Kolumnen längst till höger utgörs av den speciella grupp som höjt jämförelsetalet utan att ha läst på komvux och anmält utbyteskomplettering till VHS (n 1 996). 36
Resultat Gruppen som har sökt till högskola Tabellen visar att det unika med denna grupp (kolumnen längst till höger), som alltså höjt sina betyg via till exempel prövning vid en gymnasieskola eller annan utbildningsanordnare (Löfgren, 2003), är att de kommer från ett hem med välutbildade föräldrar och i relativt stor utsträckning tillhör socialgrupp 1. Förutom dessa resultat visar tabellen också att de ofta har läst det Naturvetenskapliga programmet i gymnasiet. De har även ett högre jämförelsetal från gymnasiet, jämfört med motsvarande grupp som har gjort sina utbyteskompletteringar i komvux. Tabellen avser dem som gick ut gymnasiet 1997, men dessa trender (avseende föräldrarnas höga utbildningsnivå, den stora andelen som tillhör socialgrupp 1 och som har läst det Naturvetenskapliga programmet samt de höga medelbetygen) gäller även dem som gick ut gymnasiet 1998, 1999, 2000 respektive 2001. 37