Beräkning av kostnader för avslutning och efterbehandling av deponier RAPPORT D2008:03 ISSN

Beräkning av kostnader för avslutning och efterbehandling av deponier RAPPORT D2008:03 ISSN 1103-4092

FÖRORD Avfall Sverige har låtit revidera en tidigare modell för avsättningar till sluttäckning och för övriga kostnader för efterbehandling. Sådana beräkningar är obligatoriska för alla som bedriver deponeringsverksamhet. Till modellen hör också en enkel datormodell i form av en Excel-fil för att underlätta beräkningarna. Modellen är framtagen av Thomas Rihm, Statens Geotekniska Institut. Malmö september 2008 Avfall Sverige Hans-Erik Olsson Ordf. i arbetsgruppen Deponering Weine Wiqvist VD Avfall Sverige 1

SAMMANFATTNING Alla som bedriver verksamhet med deponier är skyldiga att beräkna kostnaderna för avslutning och efterbehandling. Beräkningarna utgör underlag för: Fastställande av avgifter för deponering Den ekonomiska säkerhetens storlek (undantag för staten, kommuner, landsting och kommunalförbund) Uppgifter i årsredovisningen om avsättning för framtida utgifter för avslutning och efterbehandling Beräkningarna görs i princip på samma sätt men kan skilja sig något åt i fråga om vilken tidsperiod som beaktas. När avgifter skall fastställas tas hänsyn till hela den framtida verksamheten. Säkerhetens storlek beräknas med utgångspunkt från de mest ogynnsamma förutsättningar som kan antas uppkomma under den tid för vilken beloppet på säkerheten skall bestämmas. För den ekonomiska redovisningen utförs beräkningarna med utgångspunkt från de faktiska förhållandena vid slutet av räkenskapsperioden. Beräkningarna sker i följande steg: Alla kostnader i samband med avslutning och efterbehandling identifieras. Kostnadernas storlek uppskattas i nuvarande prisnivå. Kapitalkostnader för anläggningar som behövs under efterbehandlingstiden, t.ex. för lakvattenbehandling, beräknas med real annuitetsmetod. Tidpunkterna för utbetalningar och belopp i nuvarande prisnivå uppskattas. Utbetalningarna värdejusteras (nuvärdesberäknas) och summeras. Prisstegringar och möjlighet att få avkastning på avsatta medel beaktas genom att realränta används vid värdejusteringar. Om inte annat kan visas vara riktigare används en realränta på 3 %. Utförda beräkningar och gjorda antaganden och bedömningar i samband med dessa dokumenteras. Beräkningarna uppdateras i den omfattning och med den periodicitet som krävs för att syftet med beräkningarna skall uppfyllas. Beräkningar som underlag för redovisning uppdateras årligen. För att beräkningarna skall få så hög trovärdighet som möjligt bör de så långt som möjligt utföras på samma sätt år från år. Förändring ar av ingående variabler eller i själva beräkningsförfarandet dokumenteras. Även motiven till förändringarna bör dokumenteras. En mera detaljerad uppdelning av olika kostnader och olika tidpunkter ger ett säkrare underlag för avgifter, säkerhet och redovisning, men beräkningarna bygger ändå på antaganden om avfallsflöden, priser, prisökningar, materialtillgångar, möjligheter att förränta avsatta medel m.m. och kommer att vara behäftade med relativt stora osäkerheter. Detaljeringsgraden bör därför inte överdrivas. Avfall Sverige tillhandahåller kostnadsfritt en enkel datormodell för att underlätta beräkningarna. 2

Rapporten bygger på de principer som redovisas i avfall Sveriges handbok Drift vid deponeringsanläggningar och som redovisas av SAMSA 2003. I rapporten redovisas några förändringar i lagstiftningen beträffande kravet på ekonomisk säkerhet för deponier. Någon anledning att ändra de grundläggande principer som tidigare redovisats av Avfall Sverige och av SAMSA bedöms inte föreligga. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Skyldighet att utföra kostnadsberäkningar.... 5 3 Beräkning av kostnader för avslutning och efterbehandling...6 3.1 Identifiering av kostnader... 7 3.2 Bedömning av tid för utbetalningar... 7 3.3 Kostnadsuppskattningar i nuvarande prisnivå...8 3.4 Värdejusteringar...8 3.5 Fördelning av kostnader... 9 4 Säkerhet... 10 4.1 Säkerhetens storlek... 10 4.2 Säkerhetens form... 10 5 Avsättningar och redovisning... 11 6 Omfattningen av beräkningarna... 11 6.1 Detaljeringsgrad...11 6.2 Dokumentation... 12 6.3 Revision av beräkningar... 12 7 Avfall Sveriges beräkningsmodell...12 8 Referenser...13 4

1 INLEDNING De kostnader som uppkommer i samband med deponering kan hänföras till olika tidpunkter. Dels uppkommer kostnader före det att avfallet anlänt till anläggningen. Det gäller kostnader för planering, tillståndsansökan, projektering samt anläggningar i form av vägar, byggnader, markarbeten, anläggning för lakvattenrening mm. Andra kostnader uppkommer i samband med att avfallet anländer till anläggningen. Det gäller t ex kostnader för kontroll, provtagning, sortering, kompaktering och daglig täckning. Vissa kostnader uppkommer visserligen redan vid avfallsleveransen men kommer inte att behöva betalas förrän tillförseln av avfall till avfallsupplaget, eller den del av upplaget där avfallet deponerats, upphört. Det gäller kostnader för sluttäckning, fortsatt lakvattenbehandling, kontroll enligt kontrollprogram och eventuellt kompletterande skyddsåtgärder under efterbehandlingstiden. Eftersom avfallstillförseln upphört har även intäkterna upphört vid denna tidpunkt. Därför måste en verksamhetsutövare se till att det finns medel som täcker dessa kostnader. Detta uppnås genom att sätta av pengar under den tid då verksamheten genererar intäkter. De avsatta medlen skall vara så anpassade att de räcker för sluttäckning och efterbehandling under minst trettio år. 2 SKYLDIGHET ATT UTFÖRA KOSTNADSBERÄKNING- AR. I EGs direktiv om deponering av avfall framgår av artikel 10: "Medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att se till att alla kostnader för att inrätta och driva en deponeringsanläggning, så långt som möjligt inbegripet kostnaden för den ekonomiska säkerheten eller dess motsvarighet som avses i artikel 8.a iv och den beräknade kostnaden för avslutning och efterbehandling av platsen under minst trettio år, skall omfattas av det pris som huvudmannen skall ta ut för deponering av alla slag av avfall på den platsen." Bestämmelsen är implementerad i svensk lagstiftning genom miljöbalken 15 kap 35 som trädde i kraft 2002-07-01: "Verksamhetsutövaren skall ta betalt för samtliga kostnader som rör avfallsdeponin. I kostnadsberäkningen skall ingå alla kostnader för att inrätta och driva deponin samt, så långt det är möjligt, alla kostnader som är nödvändiga för att fullgöra de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten. (Lag 2002:175). Enligt Miljöbalken15 kap. 34 får tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering av avfall endast meddelas om verksamhetsutövaren för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för deponiverksamheten ställer säkerhet enligt 16 kap. 3 eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande. Av 16 kap. 3 framgår att staten, kommuner, landsting och kommunalförbund inte behöver ställa säkerhet. Vidare framgår att en säkerhet skall godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål, 5

att säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tillfälle tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet och att säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten. Enligt årsredovisningslagen 3 gäller att: "Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skallupprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar." Enligt 4 gäller vidare att: "Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär särskilt att" "hänsyn skall tas till alla förutsebara och möjliga förluster och ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om dessa förluster eller förpliktelser blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före upprättandet av årsredovisningen" Enligt 5 kap 2 lag om kommunal redovisning gäller: "Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens eller landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen" För att uppfylla kraven i de olika lagarna måste alla som bedriver verksamhet med en deponi beräkna de kostnader som uppstår för avslutning och efterbehandling. Det måste således finnas en plan för avslutning och efterbehandling som innefattar hur dessa åtgärder skall finansieras. Kostnadsberäkningarna har tre syften: Kostnadsberäkningarna skall ingå som underlag när avgifterna för deponering bestäms Kostnadsberäkningarna utgör underlag när storleken på säkerheten bestäms Kostnader och medel för att täcka dessa måste finnas i verksamhetsutövarnas ekonomiska redovisning. 3 BERÄKNING AV KOSTNADER FÖR AVSLUTNING OCH EFTERBEHANDLING. Att beräkna kostnader för framtida åtgärder för avslutning och efterbehandling är förenat med stora osäkerheter. Åtgärderna kommer ju ofta att utföras först om flera tiotals år. Under tiden kan förhållandena förändras vad gäller t.ex. teknik, tillgång och pris på material. Man måste trots dessa svårigheter göra en så god bedömning som möjligt. Beräkningarna föreslås ske enligt följande: Identifiering av kostnader Bedömning av tid för utbetalningar Kostnadsuppskattningar i nuvarande prisnivå Värdejusteringar Fördelning av kostnader. 6

3.1 Identifiering av kostnader. Det första som behöver göras är att identifiera alla de kostnader för vilka utbetalningar skall ske i framtiden. Exempel på sådana är kostnader för: Sluttäckning Eventuell tillfällig täckning i avvaktan på sluttäckning Justering av slänter och övriga ytor Kompletteringar av lakvattenuppsamling och avskärande diken Lakvattenbehandling under efterbehandlingstiden Uppsamling och hantering av gas under efterbehandlingstiden. Eventuella kompletterande skyddsåtgärder under efterbehandlingsfasen Skötsel under efterbehandlingsfasen, t ex gräsklippning, underhåll av vägar och diken m.m. Provtagning, analys och utvärdering av ytvatten, grundvatten och lakvatten 3.2 Bedömning av tid för utbetalningar Sedan man identifierat kostnaderna måste man göra en bedömning av när de måste betalas. SAMSA (2003) indelar kostnaderna i korta, långa och blandade kostnader. Korta kostnader uppkommer direkt, eller i nära anslutning till att deponin stängs. Som exempel anges topptäckningen. Med långa kostnader menas kostnader som måste betalas från det deponeringen upphör och under en lång tid framåt. Som exempel anges kostnader för lakvattenhantering, kontrollprogram och avskrivningar. (kostnader som har med deponins tidigare drift att göra skall dock vara avskrivna när deponin avslutas.) Som exempel på blandade kostnader anges kostnader för gasutvinning. Under en period kan gasutvinningen vara lönsam, men med tiden sjunker gasproduktionen till en nivå där inkomsterna inte längre täcker utgifterna. Dessa kostnader bedöms av Samsa vara så osäkra att inget förslag till ekonomisk beräkning lämnas. Åtgärderna för sluttäckning kan påbörjas när ett område är utfyllt men kan inte färdigställas förrän sättningar i deponin har utbildats i sådan grad att sluttäckningskonstruktionen med rimlig säkerhet blir beständig i ett långt tidsperspektiv. För deponier med hushållsavfall eller annat nedbrytbart avfall rekommenderas att sluttäckningen färdigställs omkring 10 år efter det att avfall slutat deponeras inom området. Om avfallet kan förväntas ge upphov till stora ojämna sättningar bör tiden vara längre. För avfall som inte är nedbrytbart kan sluttäckningen färdigställs så snart som möjligt efter det att aktuellt område är utfyllt. I själva verket kan utbetalningar komma att äga rum vid många tidpunkter. Vissa etapper kan sluttäckas innan deponin stängs. Andra måste vänta ett antal år efter stängning. Även betalningen för kostnader som ovan benämnts som korta kostnader kan i vissa fall inte genomföras förrän ett flertal år efter att deponin stängts. Vissa utbetalningar kommer att ske årligen under lång tid efter stängning. 7

För att bedöma tidpunkten för utbetalningar som härrör sluttäckningen beräknas således först när olika etapper utnyttjats fullt ut med utgångspunkt från förväntade leveranser av avfall och tillgängliga volymer. Därtill läggs den tid som bedöms behövas innan sluttäckningen kan färdigställas. Även tidpunkterna när kostnader för långa utgifter skall betalas måste bestämmas. Kostnader för kontroll kommer som nämnts att pågå under minst 30 år efter det att deponin avslutats. Därtill kan kontrollen vara uppdelad i olika perioder så att noggrannare (och därmed mera kostsamma) kontroller görs under de första åren efter stängning. Slutligen kan vissa kostnader redan ha betalats. Det kan t.ex. vara täckmassor eller annat material som av olika skäl införskaffats och redan betalats men som inte skall användas förrän senare. Även dessa kostnader skall ingå i den avgift som tas ut av avfallslämnaren. 3.3 Kostnadsuppskattningar i nuvarande prisnivå Den konstruktion för sluttäckning som kommer att tillämpas är beroende på vilka material som finns att tillgå vid den aktuella platsen och den aktuella tidpunkten för sluttäckningen. De aktuella materialen kan bestå såväl av slagger, askor, schaktmassor och andra avfall som av sand, grus, plastgeomembraner och andra produkter. Även om det kan vara svårt att förutspå vilka material som kan komma att användas måste man göra så goda bedömningar som möjligt om material och konstruktionsutformning. Med utgångspunkt från bedömningarna gör man antaganden om vilken konstruktion som skall användas och vilka mängder av olika material som kommer att behövas. Dessa antaganden dokumenteras. Därefter kostnadsberäknas sluttäckningen i nuvarande prisnivå. Beräkningen dokumenteras. Även andra investeringar som kan behövas, t ex ytterligare anläggningar för lakvattenrening under efterbehandlingsfasen, kostnadsberäknas. Sådana kostnader beräknas lämpligen som årliga kapitalkostnader. De årliga kapitalkostnaderna beräknas med real annuitetsmetod: K år r 1 (1 + r) = H G Där r är räntan, H är avskrivningstiden och G är investeringens storlek. Slutligen måste man uppskatta de årliga kostnaderna för t.ex. drift av lakvattenbehandlingsanläggningar, övrig skötsel, drift och kontroller (långa kostnader) under efterbehandlingstiden. 3.4 Värdejusteringar Eftersom utbetalningarna kommer att ske i framtiden värdejusteras beloppen. Härvid måste man ta hänsyn till såväl inflationen som den ränta med vilken man kan få avkastning på det avsatta kapitalet. 8

Värdejusteringen sker på vanligt sätt: K nu = ( 1 + r) M K Där K nu är nuvärdet av en betalning, K, som skall göras om M år och där r är räntan För ett antal årliga utbetalningar som skall göras i framtiden beräknas nuvärdet enligt följande: K nu = ( 1 + r) N [ 1 (1 + r ] K M ) r Där M är antal år till betalningarna påbörjas och N är antal år som betalningarna skall fortgå och där K är det årliga belopp som skall betalas. Beräkningarna görs med real ränta. Detta innebär att man tar hänsyn till såväl inflation som att de medel som avsätts kan förräntas. Eftersom beräkningar kommer att göras för relativt långa tidsperioder kommer valet av räntesats att få stor betydelse. Räntesatsen bör väljas mot bakgrund av vilka kostnadsökningar och vilken förräntning på kapital som kan förväntas över en hela den beaktade tidsperioden och bör inte förändras från år till år beroende på kortsiktiga förändringar av ränteläget. Om inte annat kan visas vara riktigare bör en räntesats om 3 % väljas. 3.5 Fördelning av kostnader Sedan nuvärdet av framtida (och eventuellt redan gjorda) utbetalningar bestämts fördelas den totala kostnaden på de antal ton avfall som skall täckas. Den erhållna kostnaden per ton som erhålls skall enligt gällande lagstiftning täckas av den avgift som tas ut av avfallslämnaren. I regel finns historiska kostnader för vilka det inte har avsatts några medel eller för vilka det inte avsatts tillräckligt med medel. Avfall kan t.ex. ha deponerats under lång tid utan att några avsättningar gjorts. Lagstiftningen har under senare tid skärps så att tidigare avsättningar nu kan vara otillräckliga. Ur företagsekonomisk synvinkel borde därför den beräknade kostnaden för sluttäckning och efterbehandling fördelas på det antal ton som finns kvar att deponera. Enligt Miljöbalken 27 kap. 4 får kommunerna ta ut avgift för insamling transport, återvinning och bortskaffande av avfall enligt föreskrifter enligt balken eller som meddelats med stöd av balken. Avgiften skall enligt 5 bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga kostnader för planering, kapital och drift för renhållningen. Samtidigt gäller självkostnads- och likställighetsprincipen, d.v.s. att kommunen skall behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl till annat. Detta har tolkats så att nutida avfallslämnare inte får belastas med kostnader som härrör avfall från tidigare avfallslämnare och att historiska kostnader skall betalas med skattemedel och inte via taxan för hushållsavfall. För verksamheter som drivs i privat regi finns inga sådana begränsningar när det gäller avgifter utan dessa får bestämmas på marknadsmässiga grunder. 9

4 SÄKERHET 4.1 Säkerhetens storlek Hur mycket pengar som det skall vara möjligt att realisera ur säkerheten bör enligt förarbetena till lagstiftningen (Regeringens proposition 2006/07:95, Ett utvidgat miljöansvar) beräknas så att den motsvarar kostnaderna för den efterbehandling eller andra avhjälpandeåtgärder eller återställandeåtgärder som kan bli följden av den bedrivna verksamheten. Beräkningen av storleken på säkerheten utförs enligt samma principer som kostnadsberäkningarna ovan men med följande skillnader: Kostnaderna baseras på den yta som redan tagits i anspråk, eller planeras tas i anspråk, under den period för vilken beloppet på säkerheten skall gälla och som inte redan sluttäckts. Redan betalade kostnader för t.ex. täckmassor eller andra material avsedda att användas vid den framtida täckningen medtas inte. Tidpunkterna för framtida utbetalningar kan behöva tidigareläggas. Tidpunkterna för utbetalningarna bör utgå från de tidpunkter då ianspråktagen yta ur teknisk synvinkel är rimlig att avsluta även om eventuellt ytterligare planerade etapper inte kan utnyttjas. 4.2 Säkerhetens form Tidigare lagstiftning angav att säkerheten skulle utgöras av pant eller borgen. Den nya lagstiftningen öppnar för även andra typer av lösningar. Det kan röra sig om t.ex. försäkringslösningar eller stiftelser. Det avgörande är att säkerheten skall vara betryggande för sitt syfte. För att säkerheten skall betraktas som betryggande bör pengarna kunna realiseras inom en rimlig tid. Man bör därför kunna tänka sig att en mindre del av säkerheten skall kunna realiseras snabbt, t ex för att upprätthålla lakvattenbehandling eller vidta akuta åtgärder. Större delen av åtgärderna för återställning och efterbehandling av deponier är dock inte akuta och det bör därför kunna godtas att det kan ta avsevärd tid att realisera pengarna ur säkerheten för dessa åtgärder. Även om risken för samhället enligt regeringens proposition inte skall påverka bedömningen av vilka kostnader en säkerhet måste ha täckning för att kunna betala, kan risken mycket väl vägas in i bedömningen av vilken form säkerheten behöver ha för att den skall anses betryggande. I den mån den beräknade nödvändiga storleken på säkerheten inte bedöms svara mot någon beaktansvärd risk för samhället, bör formerna för säkerställandet kunna anpassas till detta. Det torde innebära att ett konkursmässigt företag kanske måste deponera pengar på ett låst konto. Om företaget varit välskött, haft god ekonomi, god soliditet och god likviditet hade beloppet på säkerheten blivit densamma, men det kanske hade räckt med en- 10

bart avsättningar i årliga redovisningen. Det finns ingen absolut definition av vad som räknas som en betryggande säkerhet. Tidigare lagstiftning har också angivit att säkerheten skall förvaras av länsstyrelsen. Detta är numera borttaget, och det har redan tidigare i praktiken varit så att länsstyrelserna inte förvarat själva säkerheten utan endast dokumentation om säkerheten, exempelvis rörande det åtagande som en bank har gjort i en bankgaranti. 5 AVSÄTTNINGAR OCH REDOVISNING För att klara de utbetalningar som är förknippade med avslutningsåtgärder och efterbehandling måste, som tidigare nämnts, avsättningar göras under den tid verksamheten genererar intäkter. De avsatta medlen måste redovisas i verksamheternas balansräkning. Behovet av avsatta medel beräknas på samma sätt som för säkerheten men med den skillnaden att hänsyn inte tas till ytor som planeras tas i anspråk i framtiden. Avsättningsbehovet beräknas med utgångspunkt från de faktiska förhållandena som råder vid räkenskapsperiodens slut. Avsättningarna redovisas i balansräkningen under skulder och eget kapital. Det finns inga särskilda regler om hur avsatta medel skall förvaltas. Medlen kan förvaras på bankkonto, investeras i värdepapper, fastigheter eller i den egna verksamheten. Det är dock lämpligt att verksamhetsutövaren har en policy för hur förvaltningen skall ske. Kraven när det gäller att ställa säkerhet kan dock innebära krav, t.ex. från borgenärer, på att medlen skall förvaltas på visst sätt. 6 OMFATTNINGEN AV BERÄKNINGARNA 6.1 Detaljeringsgrad Avslutningsåtgärderna kommer att medföra en stor mängd kostnadsposter och utbetalningar kommer att ske vid ett stort antal tillfällen. Ju noggrannare detta kan beskrivas dess bättre underlag för beräkningar får man. Samtidigt måste man vara medveten om att beräkningarna bygger på en stor mängd antaganden om bland annat tillförda avfallsmängder, kostnadsläge, prisutveckling och möjlig förräntning av kapital. Även vid mycket detaljerade beräkningar kommer resultaten att vara behäftade med osäkerheter. Som ett minimum bör en lista över ingående kostnadsposter för avslutningsåtgärder (korta kostnader) sammanställas och posternas storlek bedömas och summeras. Dessutom måste en lista av kostnadsposter för uppföljning och kontroller m.m. under efterbehandlingstiden (långa kostnader) upprättas och storleken på årliga utbetalningar bedömas. Vid den enklaste formen av beräkning kan betalningarna för avslutningsåtgärderna antas ske det år deponin stängs och att utbetalningarna för långa kostnader sker från det år deponin stängs och 30 år framåt. 11

I regel bör dock beräkningarna vara mera detaljerade. Det är en fördel om beräkningarna sker i något datorprogram. Det är då enkelt att göra känslighetsanalyser och bedöma konsekvenserna av t.ex. förändrade avfallsmängder, priser eller räntesatser. 6.2 Dokumentation Alla kostnadsposter, gjorda antaganden och beräkningar skall dokumenteras. Även dokumentationen underlättas om beräkningarna sker i något datorprogram. 6.3 Revision av beräkningar Varje år bör man kontrollera att de förutsättningar som antagits vid beräkningarna fortfarande gäller. Förändringar av förutsättningarna kan förändras, t.ex. på grund av lagändringar eller genom att inkommande avfallsmängder avviker från vad som antagits. Om några väsentliga förändringar inträffat bör nya beräkningar för underlag till avgiftsberäkning utföras. Beräkningar som underlag till bestämning av säkerhet bör göras inför varje period som beloppet på säkerheten skall gälla. Vilka perioder som skall tillämpas skall normalt framgå av tillståndet. Beloppet kan t.ex. revideras med viss periodicitet, eller när nya etapper tas i bruk eller gamla etapper avslutats. För att kunna redovisa avsättningarna korrekt måste avsättningarnas storlek beräknas varje år med utgångspunkt från de ytor som tagits i anspråk, de ytor som redan sluttäckts och de övriga förhållanden som råder vid slutet av räkenskapsperioden. De förändringar av olika parametrar som används vid beräkningarna skall dokumenteras och motiveras. 7 AVFALL SVERIGES BERÄKNINGSMODELL Som tidigare nämnts underlättas både beräkningar och dokumentation om någon datormodell används. En enkel sådan modell som bygger på ovanstående principer har tagits fram av Avfall Sverige och kan kostnadsfritt laddas hem från Avfall Sveriges hemsida. Modellen är utvecklad i excel. Det krävs inga lösenord för att göra förändringar av beräkningarna utan användare kan, om så behövs, anpassa och komplettera modellen efter egna behov. Bräkningsgången sker i följande steg: För upp till fem olika sluttäckningskonstruktioner specificeras ingående skikt. Konstruktionen prissätts, antingen som kvadratmeterpris för varje ingående skikt eller som ett totalt kvadratmeterpris för hela konstruktionen. För upp till 15 etapper anges vilken areal som skall täckas, vilken sluttäckningskonstruktion som skall användas och vilket, eller vilka år som arbetet skall utföras (betalas). 12

För upp till 20 olika aktiviteter (åtgärder för drift och skötsel under efterbehandlingstiden) anges aktivitetens art, kostnad per år och under vilka år aktiviteten fortgår. Upp till 15 olika framtida investeringar kan investeringsbelopp och avskrivningstid anges. Dessutom anges investeringsår och hur länge de årliga kapitalkostnaderna skall utbetalas. Nuvärdet av kapitalkostnaderna beräknas. Nuvärdena av utbetalningarna beräknas och summeras. Om tidigare avsatta medel, antal ton som avses täckas och kvarvarande kapacitet anges erhålls vilken ytterligare avsättning som behövs, nuvärde av utbetalningarna för täckning och efterbehandling i kr/ton avfall som skall täckas och ytterligare avsättningar som behövs räknat per ton som återstår att deponera. 8 REFERENSER Avfall Sverige, Drift vid deponeringsanläggningar, Handbok uppdaterad 06-07-27 Ett utvidgat miljöansvar. Regeringens proposition 2006/07:95. Miljöbalken kap 15 och 16. SAMSA 2003, Samarbete om Skånskt Avfall, Omställnings- och Fonderingsgruppens rapport 2003-03-04 13

Rapporter från Avfall sveriges deponeringssatsning 2008 D2008:01 Minskad mängd organiskt avfall på deponi. Effekt på redox-förhållanden, nedbrytning av organiskt material och utlakning av redox-känsliga ämnen D2008:02 Kalmar Eco-tech 07 D2008:03 Beräkning av kostnader för avsltning och efterbehandling av deponier

Avfall Sverige Utveckling D2008:03 ISSN 1103-4092 Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 26 info@avfallsverige.se www.avfallsverige.se