FORTUMS ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR ELENTREPRENÖRER OCH ELPLANERARE

FORTUMS ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR ELENTREPRENÖRER OCH ELPLANERARE

Allmänna anvisningar 2 (19) FORTUM SÄHKÖNSIIRTO OY:S (FSS) OCH FORTUM ESPOO DISTRIBUTION OY:S (FED) ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR ELENTREPRENÖRER OCH ELPLANERARE (Uppdaterad 11.2.2011) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 1 BESIKTNING AV ELINSTALLATIONER...4 1.1 Ibruktagningsbesiktning...4 1.2 Certifierings- och periodiska besiktningar...4 2 ANMÄLNINGAR OM ELANSLUTNINGAR...4 2.1 Elentreprenörens och anläggningsinnehavarens anmälningar till Fortum och TUKES?...4 2.2 Varför görs registreringsanmälan?...5 2.3 Till vem och hur görs anmälan?...5 2.4 När ska anmälan göras?...5 3 ELLEVERANS...6 3.1 Allmänt...6 3.2 Tillgång till el och nödvändiga handlingar...6 3.3 Anslutningsavtal...7 3.4 Avtal om nättjänst och elförsäljning...7 3.5 Slutliga ritningar som lämnas till Fortum...7 4 ELANSLUTNING...7 4.1 Leveransgräns...7 4.2 Mätplats...8 4.3 Leverans av anslutningskabel och mätcentral...8 4.4 Kundtransformator...9 4.5 Produktionsanläggningar som kopplas till distributionsnätet...10 4.6 Fördelnings- och undermätning...10 5 MÄTNING AV ELENERGI...11 5.1 Allmänt...11 5.2 Minskning av primärsäkring från över 63 A till max 63 A eller mindre..11 5.3 Mätkopplingar...11 6 LEVERANSSTYRNING...12 7 MÄTTRANSFORMATOR...12 7.1 Lågspänningsmätning...12 7.1.1 Allmänt...12 7.1.2 Märkbelastning på sekundärsidan...12 7.1.3 Omvandlingstal...13

Allmänna anvisningar 3 (19) 7.2 Högspänningsmätning...13 7.2.1 Allmänt...13 7.2.2 Märkbelastning...13 7.2.3 Omvandlingstal...13 8 PLINTAR OCH LEDNINGAR FÖR MÄTNING...14 9 CENTRALER MED MÄTUTRUSTNING...14 9.1 Mätartavla...14 9.2 Kapsling...15 10 PLOMBERING AV ELCENTRAL OCH MÄTUTRUSTNING...15 10.1 Allmänt...15 10.2 Förfarande vid brytning av plombering...15 11 ELVÄRME...15 11.1 Värmestyrning...16 12 KOMPENSERING AV REAKTIV EFFEKT OCH STÖRNINGSSKYDD FÖR FREKVENSOMRIKTARE...16 12.1 Allmänt...16 12.2 Anvisningar för kompensering...17 13 LÅSNING...17 14 PRODUKTBYTE...18 15 KONTAKTUPPGIFTER...18

Allmänna anvisningar 4 (19) 1 BESIKTNING AV ELINSTALLATIONER 1.1 Ibruktagningsbesiktning Den entreprenör som utfört installationsarbetet ska alltid själv granska installationerna innan de tas i bruk eller överlåts till andra. Besiktningsprotokoll ska upprättas för anläggningsinnehavaren såvida det inte rör sig om obetydliga arbeten. Protokollet ska innehålla identifieringsuppgifter om objektet, en redogörelse om att elanläggningen uppfyller lagar och bestämmelser, en allmän beskrivning av besiktningsmetoderna och besiktningens testresultat. Den som utför besiktningen ska underteckna besiktningsprotokollet. 1.2 Certifierings- och periodiska besiktningar Enligt handels- och industriministeriets beslut (517/96) ska man utöver ibruktagningsbesiktningen utföra en certifieringsbesiktning på nya elanläggningar i klass 1, 2 och 3 samt vid ändringsarbeten då arbetsområdets överströmsskydd överstiger 35 A (eller 250 A på objekt där driftsledare krävs). Om det gäller ett explosionsfarligt utrymme i klass 3, en operationssal eller dylik, ska en certifieringsbesiktning dock alltid utföras när det krävs ett protokoll över ibruktagningsbesiktning för ändringsarbetet. Certifieringsbesiktningar får utföras av auktoriserade besiktningsmän och auktoriserade organ med undantag av anläggningar i klass 3a, på vilka de endast får utföras av auktoriserade organ. På elanläggningar i klass 1 och 2 kan besiktningen göras inom tre månader från den egentliga ibruktagningen. Ett intyg över certifieringsbesiktningen ska ges till entreprenören och anläggningsinnehavaren. Elentreprenören ska se till att certifieringsbesiktning beställs. Med undantag av explosionsfarliga utrymmen som kräver kemikalietillstånd (klass 3a) behöver certifieringsbesiktningen inte utföras av en extern part om elentreprenören beviljats rätt att certifiera arbetet. Entreprenörer med rätt till certifiering av eget arbete ska bl.a. använda ett kvalitetssystem som har bedömts opartiskt. Anläggningsinnehavaren har ansvaret för beställning av periodiska besiktningar. Periodisk besiktning ska utföras med intervaller av femton år inom klass 1, tio år inom klass 2 och fem år inom klass 3. 2 ANMÄLNINGAR OM ELANSLUTNINGAR 2.1 Elentreprenörens och anläggningsinnehavarens anmälningar till Fortum och TUKES? Enligt elsäkerhetslagen ska registeranmälningar om elanläggningen göras till elsäkerhetsmyndigheten eller/och distributionsnätbolaget på vars ansvarsområde elanläggningen är belägen i de fall som ministeriet har bestämt.

Allmänna anvisningar 5 (19) Anmälan till nätbolaget (blanketten för allmänna uppgifter) gäller koppling till nätet, mätare, ändring av huvudsäkring och återinkoppling av en fastighet som skilts från nätet. 2.2 Varför görs registreringsanmälan? Den som bygger en elanläggning ska göra en registreringsanmälan om alla nya anslutningar. Anmälan ska innehålla uppgifter om anläggningens typ, innehavare, byggare och besiktningsman, som behövs för tillsyn av elsäkerheten och utredning av eventuella skador. Besiktningsmannen ska göra motsvarande anmälningar om utförda certifierings- och periodiska besiktningar. 2.3 Till vem och hur görs anmälan? Registreringsanmälningar görs till Fortum för anläggningar inom klass 1a 2b och till TUKES inom klass 2c 3. Det enklaste anmälningssättet är en elektronisk anmälan på adressen: http://www.fortum.fi/yleistietolomake (på svenska http://www.fortum.fi/yleistietolomake_swe). Eventuella bilagor kan skickas samtidigt med anmälan (maximal storlek 7 * 0,5 MB). Registreringsanmälningar till TUKES ska lämnas på verkets blankett: SL 2 Anmälan till elanläggningsregistret. 2.4 När ska anmälan göras? Registreringsanmälan om en ny anslutning ska göras inom en månad efter att elanläggningen slutligen tagits i bruk. Mätnings- och inkopplingsbegäran för nya och ändrade anslutningar ska göras minst 2 veckor före önskad inkopplingstid med blanketten för allmänna uppgifter, som skickas till Fortum. När blanketten är fullständigt ifylld fungerar den i sig även som registreringsanmälan om en ny anslutning. Om huvudsäkringens storlek ändras ska en blankett för allmänna uppgifter ifyllas och skickas omedelbart efter bytet av säkringsstorlek. Ändringar i systemet kräver mätaravläsning och detta kan endast ske efter att en skriftlig anmälan tagits emot. Vid certifierings- och periodiska besiktningar kan registreringsanmälan göras inom tre månader efter den egentliga ibruktagningen.

Allmänna anvisningar 6 (19) 3 ELLEVERANS 3.1 Allmänt Eldistributionsverksamheten styrs av avtalsvillkor som är baserade på elmarknadslagen och fastställda av Energimarknadsverket. När en ny elanslutning byggs och kopplas till elnätet tillämpas de allmänna villkoren för anslutning av elförbrukningsplatser (AV 05), Energimarknadsverkets beslut om metoder för prissättning av anslutningsavgifter och Fortums anslutningsavgifter inklusive villkor. Förutom anslutningsavtalet krävs gällande avtal om elförsäljning och nättjänster för elleverans till förbrukningsplatsen. Kunden kan köpa elen från önskad elleverantör. För elförsäljningens del gäller de allmänna kraven och rättigheterna i allmänna försäljningsvillkor EFV 2010 och för överföringstjänsternas del nättjänstvillkoren NTV 2010. Villkor Villkor för anslutning av elförbrukningsplatser AV 05 Nättjänstvillkor NTV 2010 Elförsäljningsvillkor EFV 2010 Elleveransvillkor ELV 2010 Centralt innehåll Anslutningsavtal, anslutningsavgift, upprätthållande av anslutning, anslutande, dröjsmål vid inkoppling av anslutning, driftsäkerhet, överföring av avtal, ändring av avtalsvillkor, avgörande av tvister Nätavtal, mätning, fakturering och avbrytande av nättjänsten, dröjsmål och fel i nättjänst, ersättning för skador och standardersättning, ändring av avtalsvillkor, överföring och upphörande av avtal Försäljningsavtal, fakturering och avbrytande av elförsäljning, ändring, överföring och upphörande av försäljningsavtal Totalleverans av el. Innehåller villkor för både elförsäljning och nättjänst. 3.2 Tillgång till el och nödvändiga handlingar Fortum börjar leveransförberedelserna när bolaget fått uppgifter om byggandet, platsen och objektets tekniska aspekter. Uppgifterna ska lämnas till nätinnehavaren för bedömning i tillräcklig god tid före önskad anslutningstidpunkt. Centrala uppgifter handlar om anslutningskabel, huvud/mätcentraler och mätning när huvudcentralens märkström överstiger 63 A.

Allmänna anvisningar 7 (19) Följande handlingar ska lämnas till Fortum: Blankett för allmänna uppgifter med eventuella bilagor lämnas när distributionsnätet är färdigt och objektet kan kopplas in Situationsplan, huvud- och mätscheman när anslutningen överstiger 63 A Planer över kundtransformator, inklusive situationsplan, huvudschema, med uppgifter om mätning, och transformatorns konstruktionsritning. Dessutom ska kraven på transformatorutrymmet redas ut med nätbolaget innan utrymmet byggs. 3.3 Anslutningsavtal Anslutningsavtalet är en överenskommelse mellan abonnenten och Fortum om anslutning av anläggningen till distributionsnätet. Avtalet följer allmänna villkor för anslutning av elförbrukningsplatser (AV 05) och gällande villkor enligt prislistan för avslutningsavgifter. Anslutningsavtalet utgör en överenskommelse om bl.a. anslutningsavgift, anslutningstid och anslutningens leveranstid. Anslutningsvillkoren kan kompletteras med särskilda villkor i de specifika fallen. Tekniska anslutningsanvisningar ges i avsnitt 4. Tidsperioden mellan dagen då anslutningsavtalet ingås och dagen då anslutningen levereras ska vara tillräcklig för slutförande av nätbolagets praktiska åtgärder. Blanketten med allmänna uppgifter ska lämnas till nätbolaget minst 2 veckor före önskad anslutningstid. 3.4 Avtal om nättjänst och elförsäljning Fortum kopplar förbrukningsplatsen till elnätet enligt anmälan på blanketten för allmänna uppgifter, som skickas av elentreprenören. Inkoppling förutsätter att abonnenten har avtalat om elleverans och nättjänst. Användning av vissa elanläggningar ska avtalas med nätbolaget på förhand enligt 4.4.3 i elleveransvillkoren ELV 2010. Sådana är bl.a. motorer och kompressorer med stor startström jämfört med huvudsäkringens storlek samt generatorer. I glesbygdsområden finns skäl att på förhand säkerställa störningsfri drift av värmepumpar. Inmatning på distributionsnätet från reservkraftaggregat ska förhindras effektivt genom tekniska metoder. 3.5 Slutliga ritningar som lämnas till Fortum Fortum varken tar emot eller arkiverar slutliga ritningar. 4 ELANSLUTNING 4.1 Leveransgräns Anslutningspunkter i lågspänningsanslutningar är fördelningsskåp vid tomt- eller byggplatsgräns, luftledningsstolpe (anslutningar på nätsidan ingår i Fortums

Allmänna anvisningar 8 (19) 4.2 Mätplats leverans), jordkabel eller transformator. I 20 kv anslutningar är anslutningspunkten (last)frånskiljarens anslutningar på nätsidan i kundtransformatorn. Den mest lämpliga mätcentralen och platsen är en s.k. tomtcentral som placeras vid tomtgränsen. Då är den som sådan lämplig för användning under byggtiden och för slutlig användning. Alternativa placeringar är en yttervägg som är väl skyddad mot sol och regn eller ett tekniskt utrymme med direkt utgång (närmare upplysningar om låsning finns i avsnitt 13). Mätcentralen får inte placeras i bolagets stolpe. Mätcentralen får inte heller installeras i ett låst utrymme, såsom hall/tambur, garage, förråd eller carport. När en mätcentral moderniseras vid ombyggnad placeras den likadant som på andra objekt. 4.3 Leverans av anslutningskabel och mätcentral Anslutningskabeln är kabeldelen mellan en i anslutningsavtalet överenskommen anslutningspunkt och huvudcentralen. Byggaren kan avtala om leverans och byggande med önskad elentreprenör. Anslutningskabeln ingår inte i anslutningsavgiften. Anslutningskabeln ägs och underhålls av Fortum, såvida inte annat undantagsvis avtalas. Om kabelns skyddsbrytare används som huvudsäkring måste man utreda om kortslutnings- och selektivitetskraven uppfylls. Anslutningskabelns dimensionering Anslutningskabeln ska dimensioneras och byggas på det sätt som nätbolaget kräver. Elplaneraren och elentreprenören ska beakta dimensionskraven i SFS 6000-8-801 när elanläggningen dimensioneras. Anslutningskabelns struktur, tvärsnittsarea och installationssätt ska motsvara nätbolagets krav. I ett helt nytt nät är enfas kortslutningsström minst 250 A och i ett gammalt nät 180 A. Vad gäller fritidsbostäder och specialanslutningar tillämpas kraven i standardserien SFS 6000 i de specifika fallen. Vår tekniska kundtjänst kan ge upplysningar om anslutningsspecifik enfas kortslutningsström. Skydd av anslutningskabel Abonnenten ska bygga anslutningskabeln på egen bekostnad från anslutningspunkten och framåt, vilket även inkluderar grävarbetet. Diket ska vara minst 0,8 m djupt. Kabeln täcks runtom med stenfri sand. Kabelns varningsband placeras på ca 30 cm djup. I grovjord ska kabeln skyddas med en ränna i minst skyddsklass C eller läggas i ett rör försett med dragtråd och med en diameter på minst 110 mm. Om kabeln finns 0,5 0,7 m under den slutliga marknivån ska kabeln skyddas med en ränna i minst skyddsklass C eller läggas i rör. Om kabeln lämnas på endast 0,3 0,5 m djup ska en ränna i skyddsklass A (kraftigt skydd) eller plaströr användas. På berg

Allmänna anvisningar 9 (19) ska kabeln skyddas med rännor av metall som fästs i berget och på vilka ett betongskikt gjuts. Vi råder alla (även om jordarten eller kabeldjupet inte kräver) att lägga anslutningskabeln i plaströr för hela tomtdelen. I anslutningar med lågspänning när kabeln är mindre än 150 mm 2 används rör med en diameter på minst 110 mm. Vid större tvärsnittsarea ska röret vara minst 140 mm och när det gäller 20 kv kabel 160 mm. Den minsta anslutningskabeln är AXMK 4 x 25 eller Cu 16 mm 2. Fasfärgerna är brun, svart, grå eller svart och fasnummer. Vid indragning ska skyddsröret vara minst JM 50. Anslutningar över 63 A byggs utan en förlängning vid tomtgränsen. Om anslutningskabeln är AXMK 4 x 50 eller större ska man vid indragning använda ett rör med en diameter på minst 110 mm. Då läggs en kanal under huvudcentralens golv för att underlätta kabelinstallationen. Särskilt uppmärksamhet ska fästas vid rörmonteringens noggrannhet. Röret får endast ha en böj och böjradien får inte vara mindre än 0,5 m. Utomhus måste röränden nå utanför tjälisolering, asfalt, plattor, trappor eller dylikt. I långa rördragningar läggs dragtråd. Det är förbjudet att använda dräneringsrör i rördragningar för el. När anslutningskabeln dras ned från stolpen ska man använda förhöjda fästen (stolpspik för hängspiralledning) och buntning för flertalet kablar. Koppling till nätet Fortum kopplar inte på spänningen till anslutningskabeln om kabelinstallationen inte uppfyller de ovan angivna kraven. Kabelförlängningen vid anslutningspunkten ingår i nätbolagets anslutningsleverans. I luftledningsanslutningar (nätbolagets stolpe vid tomtgräns) fästs anslutningskabeln till stolpen av nätbolaget eller en av bolaget auktoriserad entreprenör till den del stolpklättring krävs vid installationen. Kundens entreprenör ska då endast svara för fastsättning av kabeln på stolpen utgående från marknivån och för tillbehören (inkl. kabelns skyddsjärn) samt för att anslutningskabel (ca 10 m) tillhandahålls för koppling till nätet. Samma förfarande tillämpas i övriga fall då klättring i nätbolagets stolpe krävs. 4.4 Kundtransformator Transformatorn ska uppfylla SFS-standardernas krav och branschens rekommendationer. Fastighetsägaren svarar för användning och underhåll av transformatorn. Fortum administrerar byggandet av högspänningsdelen (20 kv) samt drift och underhåll av nätet fram till anslutningspunkten, såvida inte annat avtalas i enskilda fall. Anslutningspunkten är (säkringslast)frånskiljarens anslutningar på nätsidan i kundtransformatorn. I tätortsområden är 20 kv-näten i allmänhet ringnät.

Allmänna anvisningar 10 (19) Då ska två (i separat avtalade fall tre) celler reserveras för nätbolaget i kundtransformatorn. Nätbolaget och abonnenten avtalar separat om kostnaderna för den tredje cellen. Kundtransformatorer med en effekt under 2 megawatt kan anslutas till nätet om säkringsfrånskiljare används. I anslutningar med en transformator på minst två megawatt eller flera transformatorer ska relästyrda brytare användas. Kundens högspänningskablar ska skyddas med överströms- och jordfelsskydd så att kundens nätfel inte medför avbrott i distributionsnätet. Installationsvärden för skyddet ska avtalas med nätbolaget. Alla apparatmärkningar, anläggningsbeteckningar och lås som avser transformatorn ska följa bestämmelserna om elsäkerhet. Testprotokoll ska lämnas till nätbolaget innan spänningen kopplas på. Transformatorns huvudschema ska sättas upp på både låg- och högspänningssidan. Dessutom ska transformatorn/transformatorcellerna förses med synliga Asiakasmuuntamo (Kundtransformator)-skyltar. Debiteringsmätningen ska finnas på högspänningssidan. Mätcellens utrustning ska kunna göras spänningslös med transformatorfrånskiljare eller brytare. Transformatorn ska förses med arbetsjordningsapparat och spänningsprovare. 4.5 Produktionsanläggningar som kopplas till distributionsnätet Avtalsvillkor och tekniska krav gällande produktionsanläggningar som drivs parallellt med distributionsnätet ska utredas med nätbolaget innan anläggningarna byggs. Inte ens små kraftverk får lämnas att ensamma mata distributionsnätet. Kraftverket ska skiljas från nätet automatiskt när inmatningen avbryts från distributionsnätsidan. Närmare anvisningar och nätanslutningskrav för produktionsanläggningar finns på adressen: www.fortum.fi. 4.6 Fördelnings- och undermätning Om flera mätningar görs på anslutningssidan ska mätningarna i regel vara individuella undermätningar (mätning där förbrukningen skiljs från mätningen på anslutningens huvudförbrukningsplats). Då syns den individuella förbrukningen inte i en eventuell huvudmätning. Fördelningsmätning (mätning då förbrukningen ingår i huvudförbrukningsplatsens huvudmätning) är tillåten om det är en hs-anslutning; kunden äger transformatorn och mätning sker på hs-sidan. Fördelningsmätningar på hs-sidan är dock inte tillåtna. Vid fördelningsmätning svarar kunden för nödvändiga förändringar i centralen och ledningsdragningar. Fördelningsmätningarna är alltid timvisa mätningar. Kunder med fördelningsmätning ingår ett nätavtal enligt säkringens storlek. Uppmätt förbrukning dras av från huvudmätningen. Reaktiv effekt dras av från huvudmätningen om en avgift för reaktiv effekt ingår i faktureringen av kunder med fördelningsmätning.

Allmänna anvisningar 11 (19) 5 MÄTNING AV ELENERGI 5.1 Allmänt Fortum kopplar, äger och underhåller de debiteringsmätare och den styrutrustning som mätningen kräver. Ägaren av debiteringsutrustningen svarar för stabilisering och tillämpade bytesintervall. I energimätningar där huvudsäkringen är högst 63 A används direktkopplade statiska mätare. På objekt med flertidstariff integreras dubbeltariffmätare och mätarur i samma helhet. I centraler med flera mätare som flertidsprodukter kräver monteras lägenhetsspecifika mätare (normala AMM-mätare) för att styra belastningen i respektive bostad. I nya anslutningar på högst 63 A monteras AMM-mätare, som får avläsning per månad/timme enligt en separat tidtabell. Alla mätare får dock timavläsning före utgången av 2013. I objekt över 63 A ska abonnenten (elentreprenören, centralens tillverkare) på egen bekostnad skaffa och montera de mättransformatorer, mätarramar, uttagsplintar, säkringar och ledare som mätningen kräver. Dessa objekt får timavläsning omgående. Dataförbindelsen implementeras av nätbolaget som GSM/GPRS/PLC-förbindelser. Direktmätning används när primärsäkringen är högst 63 A. Rekommenderad mätarplats för egnahemshus och fritidsbostäder är mellan huvudsäkringen och huvudbrytaren. I övriga fall används indirekt mätning och mättransformator (Bilaga 2). 5.2 Minskning av primärsäkring från över 63 A till max 63 A eller mindre Om primärsäkringens storlek minskas kan indirekt mätning göras på en förbrukningsplats med 63 A under villkoret att strömtransformatorernas noggrannhetsklass kontrolleras och att mätnoggrannheten bevaras. Vid behov måste strömtransformatorerna bytas ut om man önskar behålla den indirekta mätningen. 5.3 Mätkopplingar Kopplingar enligt gällande standarder, såsom: SFS 2529 Energiamittarin alusta (energimätarens ram) SFS 2537 Mittauskytkennät ja liitinten numerointi (mätkopplingar och plintnumrering) SFS 3381 Mittauslaitteistot (mätutrustning) SFS 3382 Ohjaus- ja kaukomittauslaitteistot (styr- och fjärrmätningsutrustning) SENER 1998 Vapaan sähkökaupan mittaussuositus (mätrekommendation för avreglerad elhandel)

Allmänna anvisningar 12 (19) 6 LEVERANSSTYRNING Nattel: Kl. 22.00-7.00 Säsongel: övrig tid 1.4 30.10 och 1.11 31.3 kl. 22.00 7.00 Fortum Espoo s områden följer separat fastställda leveransstyrningstider enligt produkt. Spänningen till volymmätare för fjärrvärme ska tas från en egen plomberad säkring efter mätningen. 7 MÄTTRANSFORMATOR 7.1 Lågspänningsmätning 7.1.1 Allmänt Strömtransformatorer monteras i alla faser med transformatorspecifika återledare på sekundärsidan. Mätledningarna monteras utanför apparaturen (centralerna) och klart åtskilda från övriga ledningar. Strömtransformatorernas noggrannhetsklass ska vara 0,2 S och mättransformatorernas sekundäranpassning 5 A. Mättransformatorerna ska placeras så att märkskyltarna kan läsas när transformatorerna har spänning. 7.1.2 Märkbelastning på sekundärsidan För att strömtransformatorerna ska fungera i sin noggrannhetsklass krävs tillräcklig belastning på deras sekundärsida, 1 VA-100 % av märkbelastningen. Mättransformatorns märkbelastning är i allmänhet 2 5 VA beroende på strömtransformatorns märkvärde. Belastningen på sekundärsidan består av mätare, plintar och mätledare. Mättransformatorernas sekundärledningar ska anpassas efter respektive mättransformators belastning, se tabellen. Strömtransformatorns belastning VA Enkelriktad ledningslängd m/min Enkelriktad ledningslängd m/max Vanligaste storlek på strömtransformator 2 2,5 5 100 300/5 2,5 2,5 7 400 500/5 5 5 14 500 1600/5 Om den ovan angivna driftbelastningen inte uppnås ska problemet lösas med nätbolaget. En strömtransformator med större belastning får användas om man kan påvisa att den håller sig inom klassen i det uppmätta strömområdet. OBS! När en strömtransformator utan mätning har spänning ska dess sekundärsida alltid kortslutas!

Allmänna anvisningar 13 (19) 7.1.3 Omvandlingstal Strömtransformatorernas omvandlingstal baseras på mätobjektets skenbara effekt. Som strömtransformator väljs det märkvärde som ligger närmast det beräknade värdet. Den uppmätta strömmen i området ska vara (0,2 1,0) gånger omvandlingstalets primärström. Det konverterade omvandlingstalet fås genom att dividera primärströmmen som anges på transformatorns märkskylt med sekundärströmmen samt antalet ledare som går genom ledaröppningen. När elanvändarens skenbara effekt förändras ska man vidta nödvändiga åtgärder för att byta ut transformatorerna mot sådana som motsvarar belastningen. Kostnaderna som bytet av transformatorerna medför betalas av elanvändaren. 7.2 Högspänningsmätning 7.2.1 Allmänt Vid mätningen används tre ström- och tre spänningstransformatorer. Strömtransformatorerna monteras i alla faser med transformatorspecifika återledare på sekundärsidan. Frånskiljare eller högspänningssäkringar får inte användas i spänningstransformatorernas primärkretsar. Spänningstransformatorerna och anslutningarna ska vara i strömriktningen och före strömtransformatorerna. När mättransformatorerna väljs ska den termiska och dynamiska kortslutningshållfastheten säkerställas hos nätbolaget. Mätledningarna monteras utanför apparaturen (centralerna) och klart åtskilda från övriga ledningar. Strömtransformatorernas noggrannhetsklass ska vara 0,2 S och mättransformatorernas sekundäranpassning 5 A. Spänningstransformatorernas noggrannhetsklass ska vara 0,2. (Bilaga 3) 7.2.2 Märkbelastning Mätarnas och ledningarnas märkbelastning är ca 1,0 4,0 VA/fas i strömkretsen och ca 10 VA/fas i spänningskretsen. Mättransformatorerna väljs så att mätutrustningens belastning är (0,25 1,0) gånger mättransformatorns märkbelastning. Normalt används 10 VA strömtransformatorer och 25 VA spänningstransformatorer. Om den ovan angivna driftbelastningen inte nås ska problemet lösas med det berörda nätbolaget. Spänningstransformatorerna ska vara försedda med hjälplindning (öppet delta) och dämpmotstånd ska kopplas till denna krets. 7.2.3 Omvandlingstal Strömtransformatorernas omvandlingstal baseras på mätobjektets omvandlingstal.

Allmänna anvisningar 14 (19) Som strömtransformator väljs det märkvärde som ligger närmast det beräknade värdet. Två områden med primärström för strömtransformatorn rekommenderas. När elanvändarens skenbara effekt förändras ska man vidta nödvändiga åtgärder för att byta ut transformatorerna mot sådana som motsvarar belastningen. Kostnaderna som bytet av transformatorerna medför betalas av elanvändaren. 8 PLINTAR OCH LEDNINGAR FÖR MÄTNING SFS 3381 Vid indirekt mätning ska plintar åtdragna med skruv användas. Brytning av plintarna ska kunna ske och 4 mm bananuttag ska finnas på bägge sidor av brytpunkten. Plintarna ska dessutom kunna parallellkopplas på mättransformatorsidan. Vid indirekt mätning används spännings- och strömledare med en tvärsnittsarea på 2,5 mm 2 om inte den belastning som ledaren orsakar, kortslutningshållfastheten eller spänningsförlusten kräver en större tvärsnittsarea. Typen av mättransformatorer väljs enligt kraven på monteringsutrymmet. Om de utsätts för kortslutningsströmmar och magnetfält ska spännings- och strömkretsarnas ledare monteras i egna separata skyddsrör eller rännor av metall (ej aluminium eller dylikt). Plintarna monteras i ett plomberat utrymme i anslutning till debiteringsmätningen. På plintarnas in- och utgångssida ska ett arbetsutrymme på minst 50 mm reserveras. Plintarna monteras vågrätt och numreras enligt kopplingsschemat från vänster till höger med löpnummer 1 n. Spännings- och strömkretsarna åtskiljs med skivor som placeras i plintarna. Kedjekopplingen på plintens ingångssida ska se till att plintens kontakt med mätarens styrenhet bryts vid öppning. Elanvändares apparater får inte finnas i samma mätkrets som debiteringsmätare. 9 CENTRALER MED MÄTUTRUSTNING 9.1 Mätartavla Entreprenören ska förse mätartavlor med lägenhetsnummer innan mätare monteras i en flermätarcentral eller lägenhetens gruppcentral. Den löpande numreringen börjar i övre vänstra hörnet och löper radvis. Mätartavlorna ska vara M2-mätartavlor som följer standarden SFS 2529. indirekta mätningar 1 x M2 1- och 2-tidsmätningar 1 x M2 Mätartavlorna monteras så att ramkonstruktionens medelpunkt ligger mellan 80 och 180 cm från skötselplanet. Motsvarande höjd vid effektmätning är 100 170 cm.

Allmänna anvisningar 15 (19) 9.2 Kapsling Vid kapsling av mätarutrymmet används standardenlig kapsling. Mätningen kan även göras i huvudcentralen. Vid effektmätning ska mätarkapslingen kunna öppnas utan verktyg och locket ha gångjärn. Kapslingen ska dessutom ha en avläsningsruta och ge möjlighet att plombera locket. I mätarkapslingen införs en 16 mm² kevi-skyddsledare, som kopplas till fastighetens jordskena. 10 PLOMBERING AV ELCENTRAL OCH MÄTUTRUSTNING 10.1 Allmänt Sådana centraler, kapslingar, kopplingsdosor och hussäkringar etc. där konsumenter kan få el utan mätning ska kunna förses med tillförlitlig plombering. Exempel på sådan utrustning och komponenter i centraler: energimätarnas lock styrenheter mätterminal mättransformatorernas kapslingar plintarnas kapslingar spänningssäkringarnas kapslingar eller enhetliga lock styrningssäkring anslutningskabelns anslutningskapsling, huvudsäkringskapsling och huvudbrytarkapsling. I det plomberade utrymmet får det inte finnas några konsumentinstallationer, såsom sammankopplingar av PE- och N-skenor. Det rekommenderas inte att ledare dras till centralens övriga delar genom dessa utrymmen. 10.2 Förfarande vid brytning av plombering 11 ELVÄRME När plomberingen måste brytas ska Fortums tekniska kundtjänst kontaktas på förhand. Kontaktuppgifter finns i avsnitt 15. När det gäller uppvärmning med el rekommenderas att kopplingsrekommendationerna i SLY 72/92 tillämpas.

Allmänna anvisningar 16 (19) 11.1 Värmestyrning Mätutrustningens styrspetsar i AMM-mätare är i allmänhet på 2 A. Om kunden behöver ett strömtåligare styrrelä ska ett separat mellanrelä monteras i mätcentralens plomberade del (skaffas och ägs av kunden). I en flermätarcentral ska värmestyrningen dras till mätaren lägenhetsspecifikt. Värmestyrningen ska komma från kundens gruppcentral. Obs! Styrledningarna ska dras till mätcentralens plint. 12 KOMPENSERING AV REAKTIV EFFEKT OCH STÖRNINGSSKYDD FÖR FREKVENSOMRIKTARE 12.1 Allmänt De flesta förbrukningsapparater i elnätet behöver förutom aktiv effekt (P) även reaktiv effekt (Q) för att fungera. Sådana apparater är bl.a. motorer, urladdningslampor och omvandlare. Den reaktiva effekt som apparaterna behöver kan tas från elnätet eller produceras med kompenseringsutrustning i apparaternas närhet. Överföring av reaktiv effekt i elnätet ökar ledningarnas och transformatorernas spännings-, effekt- och energiförluster samt minskar kapaciteten för överföring av aktiv effekt. En del av den reaktiva effekten är gratis i prislistan. För den överskridande delen tar Fortum ut en avgift enligt prislistan. Avgiften tas ut i bägge riktningarna. För kompensering av reaktiv effekt, mätarna, strömtransformatorerna och styrenheterna rekommenderas att ett utrymme reserveras i huvudcentralen om huvudsäkringens märkström är över 63 A. Kompenseringen ska monteras specifikt för förbrukningsplatsen efter mätningen. Kompenseringen fördelas på lämpligaste sätt mellan elproduktion, överföring och belastningspunkter. Kompenseringsutrustning som är kontinuerligt kopplad till nätet eller styrs med kopplingsur är i normala fall inte tillåten. En del av den reaktiva effekten är gratis i prislistan. För den överskridande delen tar Fortum ut en avgift enligt prislistan. Avgiften tas ut i bägge riktningarna. I områden med nätkommandostyrning ska nätbolaget kontaktas innan planering avseende apparater som behöver reaktiv effekt inleds så att de stoppspolar som eventuella nätkommandostyrenheter kräver kan installeras. Filtrering ska alltid installeras. Frekvensomriktarna medför störningar i nätet, t.ex. signalen för nätkommandoenheten Melko störs så att mottagarna inte kan tyda signalen och därför fungerar inte dessa. Frekvensen i Esboområdet är 283,3 Hz och i Tusby Träskända 168 Hz. Störningen får inte omfatta dessa frekvenser. EMC-direktivet definierar störningstålighets- och utsläppskraven för elapparater som används inom EU. EMC-produktstandarden EN 61800-3 innehåller kraven gällande frekvensomriktare.

Allmänna anvisningar 17 (19) Om kundens frekvensomriktare t.ex. medför störningar i Melkos styrsignal i distributionsnätet debiterar Fortum kunden för kostnader som störningen medför. 12.2 Anvisningar för kompensering 13 LÅSNING Gatu- och vägbelysning med urladdningslampor ska oberoende av säkringarnas storlek alltid utföras med kompenserande belysning eller någon annan godkänd metod. När urladdningslampornas gruppsäkring är >10 A ska den reaktiva effekten för lampornas del kompenseras åtminstone till värdet cos 0,9. Vid enskild kompensering och gruppkompensering får kompenseringen inte överskrida apparatens eller gruppens behov av reaktiv effekt. När det gäller automatiska kompenseringsanläggningar ska man kontakta nätbolaget i planeringsfasen för att säkerställa lämpligheten av eventuella mätningar och styrenheter ska reglerstegen vara 10 50 kvar får strömtransformatorerna vid reglering av reaktiv effekt inte vara anslutna till debiteringsmätningen och de ska uppfylla rekommendationerna gällande mättransformatorer i SFS 2874. För låsning används låshuset på C-nivå i Fortum EXEC-serien med nyckeln på C- nivå i samma serie. (Mätaravläsningsserie) Exempel: - flervåningshus - affärshus - industri - egnahemshus med mätcentral i tekniskt utrymme. Det mest tillrådliga alternativet är ett lås med två låshus, varav det ena låses med en nyckel i Fortum EXEC-serien och det andra med en nyckel i fastighetens egen serie. Lås med dubbla låshus finns numera för nästa alla dörrtyper. Ett annat alternativ är att på byggnadens yttervägg montera ett nyckelförvar där fastighetens ruttnyckel finns. Enstaka lås För beröringsskydd i mätcentraler för egnahemshus, sommarbostäder och motsvarande utomhuscentraler räcker låsning med verktyg. Sådana centraler kan vid behov låsas med hänglås av Fortum Sähkönsiirtos Classicmodell.

Allmänna anvisningar 18 (19) Mätcentraler med förborrad hålbild för Abloy skåplås, låsmodell Abloy CL100C och Abloy 3020C lås för objekt med fäste för hänglås. Med bägge låstyperna levereras 2 st. kundnycklar. Mer information om låsning ges av vår tekniska kundtjänst. 14 PRODUKTBYTE I en gammal fastighet med centralen inomhus ska man t.ex. då uppvärmningssättet ändras till el beakta att centralen och anslutningskabelns tvärsnittsarea samt monteringssättet följer bestämmelserna. Likaså ska kopplingarna i punkt 11 följas. I dessa saneringsobjekt, egnahemshus och parhus används vid behov mätarur. Fortum fakturerar kostnader som produktbytet medför bolaget enligt serviceprislistan. 15 KONTAKTUPPGIFTER Privatkunder: Allmänt avgiftsfritt servicenummer må - fr 8-17 0800 1 9900 Fax 010 458 8224 www.fortum.fi Entreprenörer och samarbetspartner Teknisk kundtjänst Tfn 010 455 9525 (må - fr 8:00-16:00) Fax 010 455 7726 tekninenasiakaspalvelu@fortum.com Felanmälningsnummer för fjärrvärme och naturgas 24 h: 020 520 5400

Allmänna anvisningar 19 (19) Joensuu fjärrvärme och naturgas felanmälningsnummer 24 h: 020 520 4751 Felanmälningsnummer för eldistribution i alla områden 24 h: 0800 1 95011 www.fortum.fi/yleistietolomake Bilagor: Indirekt mätning, anslutning med strömtransformator Indirekt mätning, anslutning med spännings- och strömtransformator Mätningskrav