I din miljö En tidning att spara från Förvaltaren 2010 Förvaltaren är certifierat enligt miljöstandarden ISO 14001 Elräkningen ingen överraskning Full koll i Storskogen Fantastiskt! Karin Jansson i Storskogen tvekar inte när hon berättar om sina el- och vattenräkningar. Jag kan direkt se exakt hur mycket jag betalar för el och varmvatten. Fortsättning på sidan 3» Miljösnålt är lönsamt Klimatet är en möjlighet, inte ett hot, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante 3Axelsson. Bakom den grå dörren Markku Maatala, drifttekniker, tar tekniken till hjälp för att ha koll på 4värme och vatten. Matsopor får nytt liv Hos Inger Nygren i Storskogen återvinns matavfallet och blir till jord, 6biogas och gödsel. Mot en grönare framtid Alla måste vi bidra till en bättre miljö, säger Förvaltarens Charlotta Hedberg 8och Helena Durgé.
MILJÖ FOKUS Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen:»Miljösnåla lösningar ofta lönsamma«bostadssektorn har ett stort ansvar för att vi ska nå visionerna om ett resurssnålt och hållbart samhälle. Jag förväntar mig dessutom att Förvaltaren och andra allmännyttiga bostadsbolag tar ett extra stort ansvar. I mina kvarter träffade Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen och en av Sveriges flitigaste debattörer i klimatfrågan. Det mediala fokuset på klimatfrågorna har mer eller mindre exploderat under de senaste åren och hela miljörörelsen har fått ett rejält uppsving. I och med detta har också Naturskyddsföreningens arbete förändrats mycket. Idag arbetar föreningen aktivt för att hjälpa, stötta och påverka konsumenter, företag och politiker att hitta miljövänliga lösningar. Vi fokuserar framför allt på att vara lösningsorienterade och ta bort dumma hinder som gör det svårt att vara klimatsmart. I takt med att kunskapen om klimatfrågorna har ökat inser också allt fler svenskar att klimatet inte bara är ett hot utan även en möjlighet. Att värna om miljön ses inte längre som en uppoffring. Fler och fler har förstått att miljösnåla lösningar ofta även är lönsamma. Hälften av all el Fastighetsbolagen har ett stort ansvar i klimatfrågan, menar Svante Axelsson. Cirka 50 procent av all elförbrukning och 40 procent av all energiförbrukning sker i bostads- och servicesektorn. Det innebär att de också har stort ansvar för det gemensamma miljöarbetet. Jag förväntar mig dessutom lite extra från de allmännyttiga bostadsbolagen, som Förvaltaren. De bör ta ett större ansvar. Den mest centrala frågan i fastighetssektorn är energianvändningen. Utgångspunkten för alla bör vara att halvera energiförbrukningen. Alla fastigheter måste gå igenom en energideklaration och min önskan är att det blir en genomgång över vilka åtgärder man kan vidta för att kunna halvera energiförbrukningen. Förenkla för hushållen Det är också viktigt att göra det enklare för de boende att hushålla med resurser. Det kan handla om allt från att förbättra möjligheterna till bra avfallssortering och att ha eluttag kring fastigheterna där elhybridbilen kan tankas, till att varje hushåll får individuella mätare för sin el- och energiförbrukning. Individuell mätning är ett måste för att de boende ska få en känsla för sin förbrukning och dess betydelse. Hur ska de annars kunna göra kloka och medvetna val? Det blir även allt vanligare att hyresgäster får särskilda räkningar för värme och varmvatten. Syftet är att de ska ta större ansvar för sitt energi användande och att miljöpåverkan därmed ska minska. Många klimatsmarta lösningar kan också byggas in i husen. Det är framför allt när man bygger nya fastig heter som det går att få stora effekter. Men man kan till exempel investera i energifönster, solfångare och effektiv isolering, som i längden leder till stora besparingar, säger Svante Axelsson. Många energiåtgärder kan också byggas in i befintliga fastigheter, bland annat solfångare på taken. Solfångare i kombination med bergvärme är en riktigt lönsam historia som fastighetsbolagen skulle kunna satsa mer på. Över tid kan fastigheter bli sina egna kraftverk. Mycket kan också göras vid större renoveringar. Inom tio år kommer landets miljonprogramshus att totalrenoveras och det är ett gyllene tillfälle att bygga in nya energismarta lösningar och halvera energianvändningen i de husen. Det skulle göra det billigare att bo där när energipriset ökar. Jag hoppas att staten går in med ett stödprogram för att göra det möjligt för fastighetsägarna. Jag skulle vilja påstå att det är nödvändigt om vi ska nå de miljömål som riksdagen har tagit fram för Sverige. Fastighetsbolagen kan också ta större ansvar för närmiljön och bidra till en biologisk mångfald. Man kan plantera växter och arrangera miljöer som drar till sig nyttiga och trevliga djur som fjärilar, igelkottar och humlor. Kanske kan man också skapa odlingslotter i närmiljön med till exempel potatis, fruktträd och bär. Vi ska komma ihåg att naturens och människans hälsa är oskiljaktiga. Träd och växter renar luften samtidigt som de bidrar med skönhet och ger våra barn en möjlighet att tidigt lära känna naturen, säger Svante Axelsson. Text: pia runfors 2
INDIVIDUELL MÄTNING»Jag kan direkt se exakt hur mycket jag betalar för el och varmvatten. Fortsättning från sidan 1 Elräkningen inget problem Familjen Gustafsson-Jansson bytte till sig sin lägenhet på Bergdalen i Storskogen hösten 2008. Vi hade en otrolig tur, säger Karin Jansson. Vi bodde tidigare hos en privat stiftelse i Sundbyberg men lyckades genomföra ett sådant där triangelbyte som nästan alltid brukar gå i stöpet. Så familjen fick sin drömbostad, längst upp i ett hus i Storskogen. Och i hallen fanns det en mätare av ett slag de inte haft tidigare. Bergdalen är nämligen den gata där Förvaltaren var först med att införa individuell mätning av el och varmvatten. Det innebär att den boende bara betalar för den faktiska förbrukningen något som skapar möjligheter att spara pengar och samtidigt vara snäll mot miljön. I alla mina boenden har elräkningen varit ett stort problem, säger Erik Gustafsson. Jag har fått så många obegripliga räkningar och konstiga retroaktiva debiteringar under åren. Jag har aldrig riktigt lärt mig förstå hur elbolagen tar betalt. Nu har han däremot järnkoll. Jag kan följa kostnaden i realtid när jag vill. Den sista i varje månad kan jag se hur stor el- och vattenräkningen blir från Förvaltaren nästa månad. Och det stämmer på öret. Så har detta påverkat familjens livsstil? Nej, inte så mycket faktiskt i alla fall inte medvetet. Vi har alltid varit hyfsat miljömedvetna vi har inte lampor tända i alla rum och har ganska låga elkostnader, säger Karin Jansson. Eftersom det finns två barn tre och sex år gamla i familjen skaffade man ett badkar för ungefär ett år sedan. Och det syntes direkt på vattenräkningen. Det gör att man blir medveten om sin förbrukning på ett helt annat sätt. Och det påverkar förstås den egna livsstilen även om man inte alltid tänker på det, säger Karin Jansson. Text:krister insulander Individuell mätning sänkte förbrukningen I lägenheterna på Bergdalen betalar de boende för sin egen förbrukning av både el och varmvatten. Kunden kan löpande följa kostnaderna på sin egen mätare i lägenheten. Vattenförbrukningen i Bergdalen är i genomsnitt 90 kubikmeter per lägenhet och år. Normalt ligger för brukningen på mellan 120 och 150 kubikmeter, så Bergdalen ligger en bra bit under genomsnittet även om man tar hänsyn till faktorer som antal boende, tvättstugor i huset etc. Vid de nya lägenheter som Förvaltaren bygger nu närmast i Ursvik installeras utrustning för individuell mätning. Även vid stambyten, som till exempel på Spelmanshöjden i Ör, införs individuell mätning. Välj grön el, du med! Sedan årsskiftet 2010 kommer all Förvaltarens elförbrukning från förnyelsebara energikällor det som vi till vardags kallar för grön el. Därmed minskade koldioxidutsläppen årligen med över 6 000 ton. Även du som boende kan skaffa grön hushållsel, och därmed bidra till en bättre miljö. Du väljer själv elleverantör, och flera elbolag erbjuder enbart grön el från förnyelsebara energikällor. Läs mer på www.klimatsmart.se och www.bramiljoval.se 3
KOLL PÅ ENERGIN»Så här lång vinter har det inte varit sedan 1825«Vad döljs egentligen bakom de grå ståldörrar som finns i källare och på vindar i Förvaltarens hus? I mina kvarter var nyfiken och följde med Markku Maatala, drifttekniker i Rissne. Arbetsdagen börjar dock bakom en dator, på distriktskontoret vid Rissne Torg. Det första jag gör på morgonen är att titta i datorn om det finns några felanmälningar som behöver åtgärdas, säger Markku Maatala. Men så tycks det inte vara idag. På kontoret står också den driftdator, där Markku kan kontrollera att de 28 undercentralerna och drygt 150 fläktarna i distriktet fungerar. Den kollar jag och min kollega Owe Wåhlander flera gånger om dagen. Eftersom det inte finns några äldre fastigheter i Rissne kan vi fjärrövervaka samtliga undercentraler det är lite krångligare i Centrala Sundbyberg där många av husen är gamla. På driftdatorn finns också Energikompassen från Norrenergi, som Förvaltaren köper miljömärkt värme och kyla av. Den visar värmeförbrukningen på varje undercentral. Om det är några avvikelser får vi en rapport och kan direkt åtgärda. Tuff vinter Men så var det de grå dörrarna. Så vi promenerar till Ridvägen 33. På vägen dit berättar Markku att det har varit en tuff vinter: I år har vi haft den längsta sammanhängande köldperioden sedan 1825, och vintern har gjort att en del brister kommit fram. Trots att det är kallt finns det fukt i luften och då bildas det frost och is i våra luftintag, som i sin tur kan stoppa fläktarna. Detta har inträffat ofta denna kalla vinter. Ett annat problem kan vara till exem pel luftkanaler som går under lägenhetsgolv och gör dem kalla. Om Markku får besked på sin dator att en fläkt inte fungerar, åtgärdar han på plats här på Ridvägen 33 och kvitterar på den lilla datorenheten på fläktaggregatet. Kundens behov styr Nu har dock kylan släppt, och Markku och hans kollegor kan se över systemen, kontrollera brister och åtgärda de fel som har uppstått under vintern. Han betonar att de alltid utgår från hyresgästernas behov de ska få den komfort de betalar för. Ofta blir det också hembesök hos kunderna. Om vi har fått en felanmälan besöker vi den boende för att hitta felet. Ibland kan det helt enkelt vara någon som råkat stänga av elementet, men ofta får vi gå ner till undercentralen i källaren och justera. Undercentral kallas det rum dit fjärrvärmen kommer in i fastigheten. Därifrån fördelas värmen och varmvatten till lägenheterna. I Rissne finns 28 undercentraler. Tio av dessa har byggts om det senaste året och ytterligare sex ska byggas om i år. Bland annat har styrutrustningen uppdaterats och de 30 år gamla pumparna och värmeväxlarna har bytts ut. Undercentralen ligger i källaren medan fläktrummet finns på vinden. På Ridvägen 33 byttes fläktarna i vintras, vilket skedde genom att man sågade hål i taket och lyfte in utrustningen med en kran. De nya fläktarna har många fördelar, säger Markku Maatala. De förbrukar mindre energi, de låter mindre, de är driftsäkrare och vi kan följa vad som händer i datorn på distriktskontoret. Vi har drygt 150 fläktar i Rissne och byter ut dem successivt. Text: krister insulander Vi sparar tillsammans Kunden, Förvaltaren och miljön alla är vinnare när vi tillsammans sparar energi. Nu finns en enkel och behändig trycksak, som berättar vad vi tillsammans kan göra för att spara energi men framför allt hur du själv kan förbättra miljön och sänka dina kostnader. Foldern Vi sparar energi kan du hämta på ditt distriktskontor eller ladda ner som pdf på www.forvaltaren.se under Bostäder/Din miljö/energi. Förvaltarens energimål Förvaltarens energimål är att minska energianvändningen med 30 procent år 2020 jämfört med 1995. Under 2009 hade ungefär en tredjedel av målet uppfyllts. Under kommande år arbetar vi vidare för att nå målet 2020. Under 2010 har vi delmålet att minska förbrukningen med tre kilowattimmar per kvadratmeter jämfört med 2009 vilket vi är på god väg att uppnå. 4
Miljötips LÅGENERGILAMPOR drar bara en femtedel så mycket el jämfört med vanliga glödlampor. Samtidigt håller de tio gånger längre. OM DU LAGAR MAT med locket på sänker du energiförbrukningen med 30 procent. STANDBY är en energitjuv av rang. Stäng av dina apparater med strömbrytaren så sparar du många kronor. Om du svettas eller fryser Om du vädrar: Öppna då fönstret på vid gavel under en kort stund istället för att ständigt ha det på glänt. Blockera inte värmeelementen med soffor eller långa gardiner. Kontrollera att fönstren är ordentligt tätade genom att hålla en pappersbit framför fönsterspringan och känna om det blåser. Om fönstren inte är täta så kontakta din kundvärd hos Förvaltaren. Blockera inte tilluftsintagen (gäller dig som bor i lägenhet som ventileras genom till- och frånluft). Gör rent filtret i köksfläkten regelbundet. På distriktskontoret står en dator, där Markku och hans kollegor hela tiden kan kontrollera driften av fläktarna och undercentralerna. Spara, tipsa och vinn! Hur gör du själv för att spara energi? Har du några fiffiga tips? Dela med dig till dina grannar så kan du vinna en finfin badhandduk inför sommaren! E-posta ditt bästa energispartips till iminakvarter@forvaltaren.se eller skicka ett vykort till I mina kvarter, Fastighets AB Förvaltaren, Box 7510, 174 07 Sundbyberg. De tre bästa tipsen vinner var sin handduk. Jakten på energitjuvar Idag använder Förvaltaren bara klimatneutral grön el och värme i sina hus. Miljöpolicyn är också tuffare än tidigare och i verksamhetsplanen finns det tydliga mål för hur energianvändningen ska minska de kommande åren. De största energivinsterna finns att göra genom tilläggsisolering av fasader och vindar samt återvinning av varmluft något som sker i framför allt Rissne och Hallonbergen, och som Förvaltaren alltid inför vid renoveringar av husen. Återvinningen sker genom att den varma luften som går ut från lägenheterna passerar en värmeväxlare och värmer upp luften som kommer in, istället för att man bara skickar ut varmluften i naturen. Andra energibesparande åtgärder som Förvaltaren har gjort under 2009 och som fortsätter i år, är bland annat: Byte av undercentraler och fläktar. Byten av fönster. Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK), där luftflödet justeras. Installation av energisnåla kylskåp och frysar när det är dags för byte. Närvarostyrd belysning i garagen. Byte till energilampor i garage och allmänna utrymmen. Energisnål utrustning i tvättstugorna. Genomförande av energideklarationer, som underlag för framtida energibesparingar. Lampor utomhus, som regleras av dagsljuset. 5 5
NYTT LIV AV AVFALL Matavfall får nya krafter Nu ska matavfallet i hela Sundbyberg få nytt liv det ska bli jord, biogas och gödsel. Villaägarna har redan kommit igång med att sortera sina matrester och nu har turen kommit till Förvaltarens bostäder. Först ut är Ateljévägen i Storskogen. Jag är uppvuxen på landet så för mig det en självklarhet att ta vara på matavfallet, säger Inger Nygren i Storskogen. Sverige har som miljömål att matavfallet ska återvinnas genom biologisk behandling, så att näringen kan återgå till odlingsmarken. Redan nu återvinns matavfallet i drygt en tredjedel av landets kommuner och blir till jord, biogas och biogödsel. 6 I början av 2009 kom även Sundbybergsborna igång. Först ut var villaägarna i kommunen samt ett fåtal flerbostadshus. Och snart har alltså även Förvaltarens bostadskunder möjlighet att återvinna matavfallet. Att börja samla in matavfall är ett krav från Sundbybergs kommun. Men det är ett bra krav. Idag tillverkas jord av matavfallet och när vi är i full gång kommer det att bli biogas. Idag finns en brist på biogas så det känns bra om vi kan bidra, säger Charlotta Hedberg, miljö samordnare på Förvaltaren. Biogas är ett miljövänligt fordonsbränsle och det som blir kvar efter produktionen av biogas är en näringsrik biogödsel. Det ger näring till jordbruksmark där ny mat produceras. Det hela blir med andra ord ett naturligt kretslopp. Arbetet med att börja samla in matavfall pågår just nu för fullt i alla Stockholms norrortskommuner. Om allt går enligt planerna ska samtliga hushåll i Sundbyberg» vara igång år 2012.
Miljötips VÄDRA SNABBT OCH SMART Låt inte fönstret stå på glänt hela dagen. DISKA OCH TVÄTTA med fylld maskin och använd sparprogrammet. SKÖLJ INTE DISK och tina inte mat under rinnande vatten.» En av de bostadskunder som kommit igång med att sortera ut matavfallet från hushållssoporna är Inger Nygren, som bor på Ateljévägen 16 i Storskogen. Jag är en gammal bonnjänta som är uppvuxen med kompost och att ta reda på allt i naturen. Det gör man på landet. När jag sedan flyttade till lägenhet samlade jag grönsaksblast och annat matavfall i en plastbunke med små hål i locket och tog med det till vårt landställe. På så vis fick vi bra jord därute, berättar Inger Nygren. Svårt vänja sig Att Sundbybergs kommun nu börjat insamling av matavfall tycker hon är bra. Däremot har hon lite svårt att vänja sig vid de papperspåsar man ska samla matavfallet i. Vi fick påsar och en påshållare i plast av kommunen. Men jag tycker inte riktigt om den lösningen. Det händer att påsen går sönder för att matavfallet är för fuktigt och det är irriterande. Jag tycker även att det luktar från Vad händer framöver? I början av 2009 startade kommunen insamlingen av utsorterat matavfall i villor, enstaka flerfamiljshus samt storkök, restauranger och livsmedelsbutiker. Så här ser tidplanen ut för övriga Sundbyberg: 2010: flerbostadshus i centrala Sundbyberg och delar av Storskogen. matavfallet. Om jag fick bestämma skulle jag hellre samla matavfallet i en plasthink som har ett lock med hål i. Men initiativet är bra och jag hoppas ändå att det ska fungera, tillägger hon. Charlotta Hedberg tror att det är med matavfallssorteringen som med mycket annat som är nytt att det tar tid innan alla vänjer sig och att rutinerna sätter sig. Om man tycker att det känns ovant i början kan man ta det lite i etapper sortera i mån av tid och välja det matavfall som känns lättare att sortera. Då kommer man in i rutinerna och till slut blir det en vanesak. Vad gäller eventuell lukt så kan man ha i åtanke att det trots allt är samma sopor som tidigare. Skillnaden är att vi samlar dem i olika påsar nu, varav den ena är en renare del som kan återvinnas. Om man har matavfall som luktar mycket kan man gå ut med påsen på en gång precis som man gör med illaluktande hushållsavfall. Text: pia runfors 2011: flerbostadshus i centrala Sundbyberg (fortsättning) och Lilla Alby. 2012: flerbostadshus i Lilla Alby (fortsättning) samt i Hallonbergen, Rissne, Ör och delar av Storskogen. Här återvinner du dina sopor Det är tätt mellan återvinningsstationerna i Sveriges minsta stad. Sundbybergs stad och Förvaltaren erbjuder många möjligheter för dig som boende att sortera och lämna ditt avfall allt för att underlätta din del i miljöarbetet. Återvinningsstationer finns på elva platser. Här kan du lämna glas, plast, tidningar, pappers- och metallförpackningar samt gamla batterier. Sopor som inte är hushållssopor eller förpackningar lämnar du till kommunens återvinningscentral på Enköpingsvägen 129 det är gratis för kommunens medborgare. Trädgårdsavfall, farligt avfall, elektronik och gamla möbler är exempel på sådant som lämnas på återvinningscentralen. Du som inte har möjlighet att lämna ditt grovavfall på återvinningscentralen kan lämna dem till ReTuren eller Förvaltarens mobila insamling av grovsopor. Mer om ReTuren på www.sundbyberg.se Bra kan bli bättre Nästan tusen ton sopor sorterade Förvaltarens kunder 2009. Det låter mycket, men vi har en bit kvar Stockholms län är sämst i Sverige på att sortera sopor, och sundbybergarna har en bit kvar till de som bor i Stockholms innerstad. Papper, tidningar och glas är de största posterna: Papper och tidningar: 586 617 kg (65,3 kg per lägenhet) Glas: 189 362 kg (21,1 kg per lägenhet) Metall: 8 187 kg (0,9 kg per lägenhet) Plast: 23 242 kg (2,6 kg per lägenhet) Kartonger och wellpapp: 103 143 kg (11,5 kg per lägenhet) 7
MOT EN BÄTTRE VÄRLD Helena Durgé och Charlotta Hedberg använder förstås Förvaltarens tjänstecyklar. Vad gör du för att spara energi hemma? Jem Özén: Jag släcker förstås efter mig. Fast jag kanske tänker lite mindre på det nu när elen i Hallonbergen är inbakad i hyran. Men jag bor i en etta så det finns egentligen inte så mycket att spara på. Tillsammans mot en grönare framtid Tillsammans kan vi skapa en bättre värld. Låter det klyschigt? Det må så vara men som de flesta klyschor stämmer den rätt bra. Om vi ska skapa en bättre miljö för oss och kommande generationer måste vi alla bidra. Som fastighetsägare har vi ett viktigt ansvar, både i det stora och i det lilla. I allt vi gör finns miljöhänsynen med och vi jobbar aktivt med att bli bättre och bättre. I våras beslutade vår styrelse om en ny miljöpolicy som är både tuffare och tydligare än tidigare, och som är grunden till vår ökade miljösatsning. Men du som bor hos oss har också en möjlighet och ett ansvar att vara med och bidra till en bättre miljö. Vi hoppas att du vill samarbeta med oss! Och det handlar inte bara om att spara energi och sortera avfall till vardags när du som boende ser eventuella fel och brister i husen som påverkar energianvändningen är vi tacksamma om du anmäler det till oss så att de kan åtgärdas. Och vi vill jättegärna ha dina förslag på hur vi kan bli ännu bättre! Förvaltaren skruvar i år upp miljöarbetet, framför allt på energisidan. Sundbybergs stad har en klimat- och hållbarhetspolicy, med mål som är tuffare än de som EU-kommissionen har satt upp 2020 ska Sundbyberg ha minskat energianvändningen med 30 procent och koldioxidutsläppen med 40 procent jämfört med 1995. För att kunna nå de målen har vi i år fått mer pengar för energisparåtgärder, och Helenas tjänst som energispecialist är ny på Förvaltaren. Det arbetet handlar till stor del om åtgärder som minskar energianvändningen, som ibland inte syns för er som kunder men som gör stor nytta för miljön. Under året ser vi också över våra transporter vi har infört en bilpool med miljöbilar för tjänsteresor, vi har tjänstecyklar och vi ställer krav på våra leverantörers transporter. I den här tidningen delar vi med oss av våra tips och idéer, som hjälper dig att spara energi och värna om miljön. Charlotta Hedberg Miljösamordnare Charlotta.hedberg@forvaltaren.se Helena Durgé Energicontroller helena.durge@forvaltaren.se Lars Jidler: Jag gör egentligen inte så mycket. Jag har bytt ut glödlamporna mot lågenergilampor, men det känns lite blaha blaha när kontorshuset mittemot bränner jättemycket energi. Jag tycker att det hela har gått lite till överdrift. Sujeewa Liyanage: Jag försöker släcka lyset när jag inte är i rummet och när jag lagar mat stänger jag av plattorna lite innan maten är klar och använder eftervärmen. Och så har jag bytt alla lampor till lågenergilampor. Jag har en tioårig son som påminner mig om de här sakerna, de pratar mycket om miljön i skolan. Suvi Silva: Jag har inte lamporna tända i onödan och har valt att inte köpa en tvättmaskin. Skulle jag ha en så vet jag att elkostnaden skulle dra iväg. Solveig Ekander: Jag har lågenergilampor och tänker på att släcka efter mig. Jag tänker väldigt mycket på miljön. kontakta oss Du kan kontakta Förvaltaren på flera sätt. Dygnet runt når du oss via webben genom att logga in på Min sida och göra dina ärenden där, exempelvis felanmälan och beställa tillval. Om du saknar lösenord, kontakta oss på 08-706 90 00. Du kan även besöka eller ringa ditt distriktskontor för tider och kontaktuppgifter, se www.forvaltaren.se För akuta fel efter kontorstid, exempelvis en vattenskada, ringer du 08-706 91 17. Vid brand eller olycksfall ringer du 112. 8