Fjällgåsobservationer i Sverige rapporterade till Artportalen Sammanställda och analyserade av Per Hansson dec 2006

Relevanta dokument
13. av Jan Pettersson

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Gotland Uppdaterad efter TV-pucken 2018

Örebro län sedan 1985 Närke Uppdaterad efter TV-pucken 2018

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar

Statistikbilder. för december 2016

276 3 Storstadsområden. SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2003

Blekinge Uppdaterad efter TV-pucken 2018

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

Radioundersökningar. Rapport III TNS Sifo. Radioundersökningar

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser till brand i bostäder

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Enkätundersökningens genomförande

De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren

Medlemsutvecklingen

Radioundersökningar. Rapport II TNS Sifo. Radioundersökningar

Företagsamheten 2018 Västerbottens län

INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016

TV-pucken oktober TV-Pucken, Grupp A

Medlemsutvecklingen

Älginventering från flyg i Krokstrand - Vindelådalen Krutfjell - Västansjö och Skalmodalsområdet

Medlemsutvecklingen

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

U19- och U17-serierna U19-serierna (födda 1998) Solna Till SDF

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Blekinge län * Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Röd/vit 260S. 03 februari 2011, PW. -Ålder: 3V -Ringmärkt i Dalsland 2008 Höger: Röd Vänster: Röd/vit 260S -Kommentar: -Observerad:

U19- och U17-serierna U19-serierna (födda 1996) Solna Till SDF

U19- och U17-serierna U19-serierna (födda 1995) Solna Till SDF

TV-pucken 2005 TV-Pucken, Grupp A

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport I Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Svenska Sädgåsprojektet 2010

A=Ranking, B=Lag, C=Matcher, D=Vinster, E=Oavgjorda, F=Förlorade, G=Gjorda-Insläppta mål, H=Målskillnad, I=Poäng

U19- och U17-serierna U19-serierna (födda 1999) Solna Till SDF

ST inom Försäkringskassan Avdelning 102

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

TV-pucken 2004 TV-Pucken, Grupp A

Medfinansiering av EU-projekt Mare Boreale Piteå Kommun

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Valideringsarbetet i Palt Nord (Västerbotten och Norrbotten) har under detta skede bestått av:

Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige

Svensk författningssamling

TV-pucken 2006 TV-Pucken, Grupp A

Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Tillsyn trycksatta anordningar

JOK - Svalan en snabbguide

SMC KURSER NORRA 2015.

Åklagarmyndighetens författningssamling

Om oss. * Projektet påbörjades hösten *!7 jan Föreningen bildades formellt. * 1 febr Föreningen startklar

RSV-rapport för vecka 11, 2016

Radioundersökningar Rapport III 2018

RSV-rapport för vecka 8, 2017

SIFO Radioundersökningar Rapport III 2009

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Så spelas TV-pucken 2014

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport IV Projektnummer Ulf Haraldsson & Ante Eriksson

Vi utbildar, bildar och utvecklar idrotten.

SERIEVERKSAMHET REGION NORR 2018/2019

Äldres flyttningar. Äldres flyttningar. Bakgrund. Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret. Aktuella siffror om Umeå. Nr? Nov Karta 1.

Så spelades TV-pucken 2018

SERIEVERKSAMHET REGION NORR 2016/2017

Övervakning 2016 och 2017 av vårrastande gäss, svanar och tranor i Norrbottens och Västerbottens kustland

Utredning Distriktsindelning Svenska Bangolfförbundet Remissversion

SGF Juniortävlingar 2019 Teen Tour Elite Omg Datum Distrikt Spelform Anm.

TV-PUCKEN 2013 Grupp A Stora Mossen, Stockholm A B C D E F I J K L

TNS SIFO Radioundersökningar Rapport III Projektnummer Ulf Haraldsson. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

VART ÄR VI PÅVÄG 2? Fortsatt utredning kring avelsfrågor, gjord av Björn Damm, påuppdrag av ASVT

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter:

Övervakning av vårrastande gäss, svanar och tranor i Norrbottens och Västerbottens kustland 2013

Influensarapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar influensaläget vecka (1 14 maj).

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

Bild 1: Kartan visar åtgärdsområden i Bottenhavets vattendistrikt samt vattendistriktets läge i Sverige.

Övervakning av vårrastande gäss, svanar och tranor i Norrbottens och Västerbottens kustland 2012

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Influensarapport för vecka 17-18, 2015 Denna rapport publicerades den 7 maj 2015 och redovisar influensaläget vecka (20/4-3/5).

Influensarapport för vecka 14, 2016 Denna rapport publicerades den 14 april 2016 och redovisar influensaläget vecka 14 (4 10 april).

Sammanställning begäran om inventering

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Medborgarförslag

Region Syd Tingsryd Datum Tid Anläggning Hemmalag Bortalag Resultat

Influensarapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 8 (20-26 februari).

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Återförsäljare Sverige Ort Företag Telefon OTS Butik Partner Villa

Fladdermöss i Västerbottens län kunskapsläget 2016

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

RSV-rapport för vecka 6, 2017

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Transkript:

Fjällgåsobservationer i Sverige rapporterade till Artportalen Sammanställda och analyserade av Per Hansson dec 2006 I. 1920-1980 1. Alla fynd, uppdelat på landskap Fig 1a. Totalt 313 fynd om 3694 ind har rapporterats i Artportalen, Fig 1 b. Antal rapporterade individer 1920-1980. Fig 1c. Fyndens säsongsvariation.

2. Häckningsområden Fig 2. Områden med häckningsindikationer av fjällgås 1920-1980. Ca 50 atlasrutor i gamla högpotenta fjällgåsrevir i södra Lappand täcktes aldrig in. Tabell 1. Antal fynd och rapporterade individer av fjällgås 1920-1980 i Lappland Landskap, resp Antal Antal lappmark fynd individ Torne lpm 4 5 Spektrum i Artportalen Lule lpm 8 34 Pite lpm 5 214 Lycksele lpm 40 1308 Åsele lpm 7 55 Jämtland 4 83

3. Flyttvägar och rastplatser 3a. Aktivt sträck Fig 3. Alla rapporter om aktivt sträckande fjällgäss. Tabell 2. Samtliga kända rapporter av sträckande fjällgås 1920-1980 på våren FYND Göta/Svealand S Norrland Västerbotten Norrbotten Summa % mot NV 5 5 15 mot V 18 1 19 56 mot N 1 6 6 18 mot NO 1 2 6 ospec str 3 1 1 2 6 Alla riktningar 4 2 29 2 34 100 % 12 6 85 6 100 INDIVID Göta/Svealand S Norrland Västerbotten Norrbotten Summa % mot NV 63 63 24 mot V 112 1 113 42 mot N 1 7 8 3 mot NO 75 75 28 ospec str 3 4 7 3 Alla riktningar 4 79 182 1 266 100 % 2 30 68 0 100

Tabell 3. Samtliga kända rapporter av sträckande fjällgås 1920-1980 på hösten FYND Göta/Svealand S Norrland Västerbotten Norrbotten Summa % mot NV 5 5 15 mot V 18 1 19 56 mot N 1 6 6 18 mot NO 1 2 6 Ospec. str. 3 1 1 2 6 Alla riktningar 4 2 29 2 34 100 % 12 6 85 6 100 INDIVID Göta/Svealand S Norrland Västerbotten Norrbotten Summa % mot NV 63 63 24 mot V 112 1 113 42 mot N 1 7 8 3 mot NO 75 75 28 Ospec. str. 3 4 7 3 Alla riktningar 4 79 182 1 266 100 % 2 30 68 0 100 Det är tydligt att huvudstråket gick över Norra Kvarken, inte som Norderhaug & Norderhaug (1984) i sin kartfigur över Fennoskandien där man ger en bild av att fjällgässen skulle sträcka in över kusterna längs större delen av Bottniska viken, från Gävlebukten till Piteå. Detta måste en gång för alla dementeras! Insträckande fjällgäss har endast noterats från Norra Kvarken, mer exakt från Långroudden i norra Ångermanland och Holmögadd. Utsträckande fjällgäss har endast setts i Lövångertrakten där, intressant nog, de nordliga tranorna numera tvärar ut över Kvarken. Uppenbarligen har vi att göra med en regelrätt men alltför dåligt känd flyway. De två ringmärkningsåterfynd (av 15 märkta) 1942-64 har gjorts i Evros-deltat (vinter) och i området mellan Svarta och Kaspiska Havet (senhöst) vilket pekar åt att gäss från ett begränsat område har vitt skilda övervintringsområde. Vi vet efter ringmärkningsåterfynd att tranor från Övre Norrland sträcker över Norra Kvarken både vår och höst, men att de ändå ansluter med SV-sträckande sydligare populationer i Rügen och vidare mot Frankrike och Spanien. Sträckdelaren går så långt norrut som Ume/Vindelälven. Västerbottniska tranor som ringmärkts söder om denna gräns flyttar mot SV längs norrlandskusten, via Öland till Rügen, där kvarkenfåglarna ansluter. Vi kan även skönja ett mindre frekventerat stråk för fjällgäss mot SV. Observera att de 75 ex som sträckte mot NO i en vacker formation över Öfjärden, Ångermanland 1.5 1959 tillhörde detta SV-liga stråk. Mycket talar alltså för att de svenska fjällgässen från större delen av Lappland (möjligen Torne lappmark undantagen) använde samma flyway över Kvarken som trana, fjällvråk och lappsparv ännu gör. Men liksom dessa arter även sipprar mot SV gjorde vissa fjällgäss detsamma, i sällskap med säd- eller ibland grågäss. Den lilla kontingent ligger säkert bakom det faktum att man på de Brittiska öarna regelbundet observerat fjällgäss långt före 1981.

3b. Rastplatser längs flyttvägarna Norrbottens landskap (16 fynd om 446 ind) Haparanda kommun: 1 fynd om några ex på Haparanda sandskär 1.6 1963. Kalix kommun: 0 fynd Luleå kommun: (8 fynd om 404 ind) Piteå kommun: 0 fynd

Västerbottens landskap (113 fynd om 1101 ind) Skellefteå kommun: (79 fynd om 631 ind) Robertsfors kommun: 0 fynd

Umeå kommun: (27 fynd om 407 ind) Ångermanlands landskap:

Nordmalings kommun: (3 fynd om 32 ind, endast vår) Örnsköldsviks kommun: (27 fynd om 296 ind, endast vår) Tabell 4. Antal fynd och rapporterade individer av fjällgås 1920-1980 under flyttning 2. Kustrastning Västerbotten 113 1101 Ångermanland 33 329 Mediandatum första vårfynd: 1.5 Norrbotten 16 446 Mediandatum första vårfynd 4.5 Mediandatum första vårfynd: 15.5 Svealand 10 12 Götaland 73 107 varav i Halland 40 57 och Skåne 13 26

Fig. 4. Rastande fjällgås i Götaland under april (vänster) och oktober (höger) 1920-1980. Götaland, extremt få (72 fynd om 105 individ) Svealand (en verklig raritet; 10 fynd av 12 individ; 8 på våren och 4 på hösten) Nedre Norrand (37 fynd om 412 individ)

Jämförelsen med andra SO-flyttande fjällarter, fjällvråk och lappsparv:

II. Fjällgåsobservationer rapporterade till Artportalen 1981-1984, dvs innan Projekt Fjällgås alstrat några häckningar Genom att ta ut obsar 1981-1984 kommer detta oerhört intressanta mönster om en återstående subpopulation i Lycksele lpm med flyttväg längs Skellefteälven: 2 3 2 1 Alla dessa obsar:

3 2 1 Om vi antar att det fanns kvar en liten population som fortsatte att flytta mot Skellefteälven kan den teoretiskt fortfarande finnas kvar!

Motsvarande figur ser dystrare ut för Luleå kommun: Så ska man söka kvarvarande fjällgäss bör man genomföra en inventering även i södra Lappland!

III. Fjällgåsobservationer rapporterade till Artportalen 1984-2006, dvs efter det att Projekt Fjällgås börjat på allvar Första rapport om färgmärkta fjällgäss i Övre Norrland var 18-22.9 1984 då 17 ex rastade i Blattnicksele halvvägs mot kusten längs Vindelälven. Den 1-12.9 1987 sågs 15 ex på samma plats. Under hela två månader 3.9 3.11 1991 rastade för första gången 1 märkt 1K i Umedeltat. Eventuellt sågs samma ex 21.8 ihop med en omärkt fågel vid Långsviksskatan. Den 21.5 2000 rastade 1 ad märkt på Obbolastenarna utanför Umedeltat. Den 30.5 1985 gjordes det första vårfyndet av märkta fåglar i Storuman. Den 28-29.5 1988 rastade märkta fåglar för första gången i Ammarnäsdeltat. I Skelleftedeltat hade inga färgmärkta sett t o m 1986 (Östen Andersson). 1 ad med 8 sädgäss i Umedeltat 27.4-2.5 1997 ska kanske jämföras med 1 ad som sträckte in från ÖSTER mot Umedeltat med just 8 sädgäss och en spetsbergsgås (eller var det en Anser f. rossicus?) 7.5 2006! 3-5 ex 16-28.5 1998 vid Ström nära norska gränsen (Krutvattnet) är mkt spännande. Har denna ruta inventerats? (ekon 24F 8-9ab Ström). Inga uppgifter om de var märkta eller ej. 1. Häckningsområden

Under vårflytten hyser följande lokaler fler än 10 ex: Vanneberga NO Skåne, Ryningen, Småland, Svensksundsviken, Östergötland, Hjälstaviken, Uppland, Lillfjärden, Hudiksvall, Hälsingland Alnön, Sundsvall, Medelpad Ammarsnäsdelat, Ly lpm Fjällgässen följer ungefär samma rutt tas tillbaka mot de säkra övervintringsområdena i Holland.

I Uppland är det f f a Hjälstaviken: