NUMMER 3, 16 SEPTEMBER 2011 Innehåll Enlunds hörna 2 Valuta EUR/USD 3 EUR/SEK 3 USD/SEK 3 NOK/SEK 4 GBP/SEK 4 Ränta Attraktivt att köpa ränteskydd 5 Råvaror 6 Prognoser 7 Finansiell turbulens och osäkerhet kring världskonjunkturens utsikter riskerar att leda till svagare ekonomisk tillväxt framöver, trots att engångsfaktorer som vägt under årets första halva nu upphör att inverka negativt. Dollarn har stärkts sedan början av september och vi väntar oss mer förstärkning framöver. Lägre global tillväxt gynnar traditionellt dollarn. Euron får inte längre stöd från räntehöjningar utan risken är snarare att marknaden börjar förvänta sig sänkningar. Redaktör: Eva Dorenius Skribenter: Martin Enlund, makrokrönika, ränta Jenny Mannent, valutor Karl Persson, råvaror För full ansvarsbegränsning hänvisas till sista sidan. Den svenska kronan har tvärtemot sitt historiska beteende klarat av marknadsturbulensen. Den schweiziska centralbankens beslut att försvara ett golv i EUR/CHF ledde till ett ökat intresse från utländska aktörer att köpa kronor. Vi tror att kronan har goda chanser att stärkas mot euron pga. fortsatt fokus på den europeiska skuldkrisen. Även om vi spår fortsatt kronstyrka mot euron tror vi att kronan får det svårare att stå emot dollarn under hösten. Vi tycker att det är läge att låsa in den starka kronkursen mot dollarn. Statsskuldskrisen i Europa har eskalerat och kommer som minimum att leda till mer och tidigare finanspolitisk åtstramning som dämpar efterfrågetillväxten. Det är svårt att argumentera för att Riksbanken behöver höja räntan. Låga räntor på längre löptid gör det dock attraktivt att betala fast i ränteswappar.
Enlunds hörna Finansiell turbulens och osäkerhet kring världskonjunkturens utsikter riskerar att leda till svagare ekonomisk tillväxt även framöver, trots att engångsfaktorer som vägt under årets första halva nu upphör att inverka negativt (råvaruprisuppgången och tragedin i Japan). Statsskuldskrisen i Europa har dock eskalerat och kommer som minimum att leda till mer och tidigare finanspolitisk åtstramning som dämpar efterfrågetillväxten. Även finanspolitiken i USA riskerar att läggas om i mer restriktiv riktning. Det är svårt att argumentera för att Riksbanken behöver höja räntan. Det är mer sannolikt att Riksbanken sänker räntan. De flesta indikatorer pekar på att den ekonomiska tillväxten i viktiga länder kommer att fortsätta att bromsa in. Inköpschefer både i USA och Europa rapporterar krympande orderböcker och lageruppbyggnad, en mix som antyder minskad produktionstillväxt eller t om produktionsminskningar framöver. Finansiell turbulens och osäkerhet kring de ekonomiska utsikterna riskerar dessutom att leda till senarelagda konsumtions- och investeringsbeslut vilket dämpar efterfrågetillväxten. Statsskuldskrisen i Europa har eskalerat och kommer som minimum att leda till mer och tidigare finanspolitisk åtstramning som även det dämpar tillväxten men samtidigt håller Europeiska centralbanksräntor låga. Det finns för övrigt inte mycket att glädjas åt vad gäller den europeiska statsskuldkrisen. Alla stress-indikatorer fortsätter att skina rött. EMU:s ledare siktar på att "flexibilisera" och utöka en facilitet som även efter förbättringarna kommer att vara alldeles för liten för att möta de problem som EMU-området står inför. svagare länder får stöd av räddningsfaciliteten EFSF eller av den europeiska centralbanken ECB. Priserna på räntemarknaden antyder att en Grekisk statskonkurs är sannolik, kanske redan före årsskiftet. Väljer EMU:s ledare detta alternativ får vi hoppas att de lyckas begränsa spridningseffekterna Vart det lutar för ECB:s del är tydligt. De som varit mest kritiska till centralbankens obligationsköp har nu valt att lämna. Att ECB griper in och stöttar Italien och Spaniens obligationsmarknader må inte heta euroobligationer, men är i praktiken samma sak. Tyskland riskerar att få bära bördan genom Bundesbank. Alla räddningsiniativ än så länge för små (EUR mdr) 1400 1200 1000 800 Det kommer även signaler om att bland annat Tyskland förbereder sig för en ordnad Grekisk stats-bankrutt. Problemet är att en statsbankrutt riskerar att leda till negativa spridningseffekter. Statsbankrutter innebär nästan alltid stök. 600 400 200 0 PIIGS EU/IMF ECB (den europeiska centralbanken) varnade exempelvis i somras att nedskrivningar för privata investerare kan leda till allvarsamma finansiella och realekonomiska effekter både hos låntagar- som hos långivarländer". EMU:s politiker, ledda av Tysklands förbundskansler Merkel, slog då dövörat till och lanserade dessa nedskrivningar. Detta är en av anledningarna till att krisen har intensifierats. En av de mest uppenbara lösningarna på statsskuldkrisen (euroobligationer = gemensam finanspolitik och en gemensam riksgäld) har dessutom försvunnit från agendan efter uttalandet från Tysklands författningsdomstol att en sådan lösning kräver förändringar i EUfördraget, om ens det räcker. Det mest sannolika framöver är att vi får se bankrekapitaleringsplaner rullas fram i flera länder, där Greklandspaket ESM Budgetunderskott Källor: Bloomberg, Macrobond. Notis: PIIGS: de problemtyngda ländernas finansierngsbehov t om 2013. EU/IMF: vad som finns tillgängligt i olika räddningspaket. Riksbanken håller räntan stabil eller sänker För svensk del är det svårt att argumentera för räntehöjningar. Riksbanken bör hålla räntan oförändrad på två procent eller kanske t om sänka räntan. Skulle arbetslösheten börja stiga påtagligt är det sannolikt att reporäntan sänks. Marknadspriserna indikerar för närvarande att reporäntan sänks till nära 1% i slutet av 2012. Martin Enlund IMF Förfall och kupongbetalningar 16 september 2011 2
VALUTA EUR/USD Dollarn har stärkts sedan början av september och vi väntar oss mer förstärkning framöver. Lägre global tillväxt gynnar traditionellt dollarn. Euron får inte längre stöd från räntehöjningar utan risken är snarare att marknaden börjar förvänta sig sänkningar. Risken finns också att den europeiska skuldkrisen eskalerar. Det är således en bra idé att låsa in dollarn på nuvarande nivå. EUR/USD och amerikansk konjunkturbarometer (ISM) EUR/USD 1,35 1,33 1,30 För köpare av EUR/USD tycker vi att Flexterminer kan vara lämpliga. För säljare av EUR/USD tycker vi att en Flextermin Turbo är lämpligt för att kunna förbättra säkringskursen om dollarn stärks. EUR/SEK Den svenska kronan har tvärtemot sitt historiska beteende klarat av marknadsturbulensen. Den schweiziska centralbankens beslut att försvara ett golv i EUR/CHF ledde till ett ökat intresse från utländska aktörer att köpa kronor. Vi tror kronan har goda chanser att stärkas mot euron pga fortsatt fokus på den europeiska skuldkrisen och rekommenderar att låsa in EUR/SEK under 9,00. Källa: Reuters Ecowin Kronan har klarat sig bra trots globalt börsfall EUR/SEK 8,95 8,85 8,95 Vi rekommenderar Flexterminer för köpare av EUR/SEK. För säljare av EUR/SEK tycker vi att man kan överväga att använda Flextermin Turbo. USD/SEK Den svenska kronan har varit relativt stabil mot dollarn under sommaren. Även om vi spår fortsatt kronstyrka mot euron tror vi att kronan får det svårare att stå emot dollarn under hösten. Vi tror på en turbulent höst där både oron över situationen i Eurozonen och den globala ekonomiska avmättningen riskerar att leda till ökade dollarköp. Vi tycker det är läge att låsa in den starka kronkursen mot dollarn. Källa: Reuters Ecowin Räntedifferensen pekar mot en starkare USD USD/SEK 6,63 6,65 6,88 För köpare av USD/SEK rekommenderar vi termin eller Flextermin Turbo. För säljare av USD/SEK tycker vi att en Flextermin kan vara ett bra alternativ. Källa: Reuters Ecowin 16 september 2011 3
VALUTA NOK/SEK Den norska kronan har stärkts mot den svenska sedan i vintras i linje med utvecklingen i räntedifferensen. Framöver tror vi på en mer sidledes rörelse. Räntedifferensen väntas utvecklas sidledes och de båda valutorna har visat ett symmetriskt beteende sedan skuldkrisen accelererade i somras. Båda valutorna gynnas av utvecklingen i Eurozonen. NOK/SEK och ränteskillnad NOK/SEK 1,18 1,16 1,16 För köpare av NOK/SEK föreslår vi att man använder en Flextermin. För säljare föreslår vi en Flextermin Turbo. Källor: Reuters Ecowin GBP/SEK Då den brittiska återhämtningen är svag och det samtidigt inte går att förvänta sig några finanspolitiska stimulanser pga budgetsaneringen har sannolikheten ökat för mer penningpoltisk stimulans vilket i sig är pund-negativt. Men då bilden snabbt ändrats för andra centralbanker i och med den senast tidens konjunkturinbromsning borde den kortsiktiga valutaeffekten vara begränsad. Vi tycker därför att det är en bra idé att låsa in pundet på nuvarande historiskt låga nivåer. GBP/SEK och ränteskillnad GBP/SEK 10,40 10,35 11,18 Köpare av GBP/SEK bör titta närmare på Flextermin Turbo. Säljare av GBP/SEK kan dra nytta av en högre pundkurs genom att använda sig av en Flextermin. Källa: Reuters Ecowin 16 september 2011 4
RÄNTOR Attraktivt att köpa ränteskydd Nedgången i globala räntor den senaste månaden har även fört med sig lägre svenska räntor och att marknadens förväntningar på räntehöjningar från Riksbanken har minskat påtagligt. Räntorna på längre löptider är så låga att de nästan inte kan göra annat än stiga framöver. Vi rekommenderar därför att betala fast i ränteswappar. De finansiella marknaderna har varit mycket turbulenta de senaste månaderna. Detta har bidragit till att räntemarknaden prissätter att Riksbanken har sänkt räntan till 1% under slutet av 2012. Även längre räntor har fallit kraftigt. Räntemarknaden prisar för närvarande in en allvarlig konjunkturavmattning eller en systemkris lik den i slutet av 2008. Skulle det vara så att politikerna i EMU och USA lyckas lösa några av knutarna kommer räntorna att stiga. Även om EMU:s politiker har tenderat att göra för lite, för sent så har de när skuldkrisvindarna börjat blåsa som hårdast ändå lanserat nya räddningsinitiativ som hittills förhindrat ett sammanbrott. Ekonomer har blivit mindre negativt överraskade finanspolitiska stimulanser som stundar rör det sig långsamt åt rätt håll. Marknadens prissättning och Riksbankens prognos Riksbank Marknad vs Möte Marknad September Riks (bps) Nov-11 1.80 2.06-26 Dec-11 1.69 2.13-43 Feb-12 1.56 2.21-65 Apr-12 1.30 2.31-100 Jul-12 1.25 2.41-116 Sep-12 1.22 2.51-129 Oct-12 1.20 2.58-138 Dec-12 1.21 2.67-146 Källor: Handelsbanken, Reuters Ecowin Räntorna på längre löptider är så låga att de nästan inte kan göra annat än att stiga framöver. Vi rekommenderar därför att betala fast i ränteswappar, speciellt i längre löptider. Följande tabell indikerar kostnaden för att göra detta idag jämfört med kostnaden en, tre och 12 månader sedan. Swapnivåer (A/360, Q/Q) idag och historiskt Idag 1m 3m 1 år 2 år 2.025% 2.280% 2.965% 3.215% 3 år 2.075% 2.320% 3.085% 3.415% 5 år 2.320% 2.520% 3.270% 3.610% 10 år 2.635% 2.840% 3.490% 3.775% Källa: Handelsbanken Capital Markets Källor: Bloomberg, Handelsbanken Capital Markets Ekonomerna har dessutom på sistone blivit mindre negativt överraskade av makrostatistik. När detta sker brukar globala långräntor sluta falla och t om stiga. Martin Enlund maen12@handelsbanken.se I USA planeras dessutom nya stimulanser både från centralbanken Federal Reserve och från Obamaadministrationen. Även om det är oklart hur mycket mer 16 september 2011 5
RÅVAROR Majs i fokus Redan låga lagernivåer i kombination med extrem torka och värme i stora delar av USA:s majsbälte har gett fortsatt stöd till höga majspriser. Några större prisfall är svårt att se under den närmaste tiden, vilket väntas ge fortsatt stöd även åt priser på andra jordbruksprodukter. Uppsidan bör dock vara begränsad varför gällande nivåer bör vara attraktiva att prissäkra på. Extremt väder Majsodlande distrikt i USA har varit hårt drabbade av värme och torka under sommaren. I storproducenten Iowa sägs juli månad ha varit den torraste sedan år 1955. Effekten är nedjusterade avkastningsnivåer, vilka för landet som helhet nu beräknas hamna klart under 150 bushels per acre för första gången sedan år 2006. Globala lager är låga i förhållande till konsumtion Decembertermin majs Chicago 800 750 700 650 600 550 500 450 400 sep/10 dec/10 mar/11 jun/11 sep/11 Källa: Handelsbanken, Bloomberg Låga lagernivåer Förhållandet mellan utgående lager och årlig konsumtion säsongen 2011/12 beräknas i USA till omkring 5 procent vilket är det lägsta på 15 år. Låga lagernivåer gör marknaden oerhört känslig för sänkta förväntningar på kommande skörd, vilket pressat upp priserna. Det ska dock tilläggas att förväntningarna på den kommande totala amerikanska skörden historiskt sett är hög, vilket är en följd av en stor areal. Årets skörd beräknas bli den tredje största någonsin med den näst största arealen sedan år 1944. Ökande konsumtion Trots relativt höga produktionssiffror fortsätter alltså de amerikanska lagernivåerna att minska. Förklaringen är helt enkelt att konsumtionstakten under de senaste åren ökat än mer. Främst är det volymerna av majs till etanolframställning som ökat kraftigt, som delvis på grund av skattesubventioner ökat lavinartat de senaste åren för att nu förbruka ungefär 40 procent av all amerikansk majs. Källa: Handelsbanken, USDA, BCA Lager finns i Kina och Indien Trots att grafen över lager som procent av konsumtion indikerar bättre nivåer än under 2008 så är lagren faktiskt lägre i världen förutom i Kina och i Indien. De båda länderna konsumerar 30 % av alla grödor men håller 47 % av de globala lagren. Det förefaller dock osannolikt att dessa länder kommer börja exportera då de båda brottas med matprisdriven inflation som riskerar starta uppror. Indien har också förbud mot export sedan 2007. Det kommer ta tid att återuppbygga majslagren, vilket talar för en fortsatt hög prisnivå. Möjliga överraskningar som kan driva upp priserna ytterligare minskar dock efterhand som skörden i USA fortskrider. Samtidigt väntas väldigt höga majsskördar i andra delar av världen, däribland i EU och i Ukraina. Vi har redan sett hur uppsidan begränsats i form av minskad efterfrågan och ökad konsumtion av fodervete. Nuvarande prisnivåer bör därför ses som attraktiva för prissäkring, detsamma gäller även för vetet som utan majsens påverkan borde ligga på klart lägre prisnivåer utifrån en god global tillgång. Karl Persson kape15@handelsbanken.se 16 september 2011 6
Prognoser FX prognoser 16-Sep <3 m <6 m <12 m EUR/USD 1.37 1.33 1.30 1.15 EUR/SEK 8.93 8.85 8.95 8.90 USD/SEK 6.54 6.65 6.88 7.74 GBP/SEK 10.39 10.35 11.19 11.56 NOK/SEK 1.18 1.13 1.16 1.17 CHF/SEK 7.40 7.38 7.46 7.12 Styrräntor 16-Sep <3 m <6 m <12 m USA 0.125 0.125 0.125 0.13 EMU-området 1.50 1.50 1.00 1.00 Japan 0.10 0.10 0.10 0.10 Storbritannien 0.50 0.50 0.50 0.50 Schw eiz 0.00 0.00 0.00 0.00 Sverige 2.00 2.00 2.00 2.00 Norge 2.25 2.25 2.25 2.25 5-årsräntor 16-Sep <3 m <6 m <12 m USA 0.80 1.25 1.25 1.35 EMU-området 0.87 1.50 1.50 1.50 Japan 0.36 0.40 0.45 0.50 Storbritannien 1.15 1.20 1.30 1.50 Schw eiz 0.41 0.60 0.60 0.70 Sverige 1.39 1.95 2.05 2.10 Norge 1.54 2.00 2.00 2.00 er FX EUR/USD Säljare Flextermin Turbo Köpare Flextermin Håll ögonen på ECB:s räntebeslut Den första torsdagen varje månad offentliggörs ECB:s räntebeslut med åtföljande presskonferens. Skulle ECB signalera en räntesänkning finns det nedsida i korta europeiska räntor och även i EUR/USD. Hur snabbt bromsar tillväxten? Vi förväntar oss att indikatorer som inköpschefsindex fortsätter att peka på svagare ekonomisk tillväxt framöver. Den amerikanska konjunkturbarometern ISM släpps den första veckan varje månad. Den europeiska skuldkrisen EMU:s länder ska ratificera en utökad räddningsfacilitet under kommander månader. Marknaden anser att denna räddningsfacilitet är alldeles för liten och att mer måste till. Den politiska agendan i Europa är tung och olika toppmöten står som spön i backen. EUR/SEK Säljare Flextermin Turbo Köpare Flextermin USD/SEK Säljare Flextermin Köpare Termin/Flextermin Turbo NOK/SEK Säljare Flextermin Turbo Köpare Flextermin GBP/SEK Säljare Flextermin Köpare Flextermin Turbo er - Ränta Räntorna på längre löptider är så låga att de nästan inte kan göra annat än att stiga framöver. Vi rekommenderar därför att betala fast i ränteswappar, speciellt i längre löptider. 16 september 2011 7
Kontaktinformation Penning- och valutamäkleri Gävle, 026-17 20 80 Johan Magnusson, 026-17 20 80, joma23@handelsbanken.se Andreas Edvardson, 026-17 20 80, aned07@handelsbanken.se Göteborg, 031-743 32 00 Lena Grahn, 031-743 31 05, legr02@handelsbanken.se Valter Hallin, 031-743 31 02, vaha01@handelsbanken.se Magnus Karlsson, 031-743 31 03, maka04@handelsbanken.se Mårten Brynås, 031-743 31 06, mabr26@handelsbanken.se Karl-Johan Svensson, 031-743 31 09, kasv11@handelsbanken.se Lisa Lindén, 031-743 31 01, lili03@handelsbanken.se Linköping, 013-28 91 11 Thomas Sobka, 013-28 92 147, toso07@handelsbanken.se Fredrik Lundgren, 013-28 91 10, frlu03@handelsbanken.se Åsa Weinholt, 013-28 92 25, aswe03@handelsbanken.se Luleå/Umeå, 090-15 45 80 Ove Larsson, 090-15 47 19, ovla01@handelsbanken.se Malmö, 040-24 39 00 Johan Axenholt, 040-24 39 00, joax01@handelsbanken.se Anders Brandt, 040-24 39 00, anbr06@handelsbanken.se Carina Jönsson, 040-24 39 00, cajo06@handelsbanken.se Johnny Thiel, 040-24 39 50, joth05@handelsbanken.se Mårten Grinneland, 040-24 39 50, mape53@handelsbanken.se Stockholm, 08-701 27 70 Anders Lyckeborg, 08-701 27 70, anly02@handelsbanken.se Daniel Thorsson, 08-701 27 70, dath02@handelsbanken.se Staffan Nilsson, 08-701 27 70, stni01@handelsbanken.se Malin Nilén, 08-701 28 80, mawa01@handelsbanken.se Oscar Fritzon, 08 701 28 80, osfr01@handelsbanken.se Anna Berglund, 08 701 28 80, anbe47@handelsbanken.se Handelsbanken Capital Markets - i redaktionen Ansvarig utgivare Jan Häggström, 08-701 10 97, jaha05@handelsbanken.se Redaktör Eva Dorenius, 08-701 50 54, evdo01@handelsbanken.se Ränte- valuta- och råvaruanalys Martin Enlund, 08-463 46 33, maen12@handelsbanken.se Jenny Mannent, 08-463 45 25, jema01@handelsbanken.se Martin Jansson, 08-701 23 43, nija03@handelsbanken.se Ansvarsbegränsning Handelsbanken Capital Markets, som är en division inom Svenska Handelsbanken AB (publ) (i fortsättningen kallad Handelsbanken), är ansvarig för sammanställningen av denna analysrapport. Informationen i analysrapporten är framtagen av Handelsbanken och är uteslutande avsedd för Handelsbankens kunder i Sverige. De källor och bearbetningsmetoder som använts vid framtagande av analyser och prognoser har av Handelsbanken bedömts vara tillförlitliga. Handelsbanken kan dock inte garantera riktigheten i denna information. Åsikterna i analysrapporten avspeglar Handelsbankens analytikers uppfattning vid nuvarande tidpunkt och kan förändras. Ingen del av analytikerns ersättning är direkt eller indirekt relaterad till specifika rekommendationer eller åsikter som uttrycks i rapporten. Syftet med analysrapporten är att ge bankens kunder allmän information och utgör inte en rekommendation eller ett personligt investeringsråd och analysrapporten bör inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Varje investeringsbeslut fattas av kunden själv på dennes eget ansvar och Handelsbanken frånsäger sig allt ansvar för förlust eller skada som kan tänkas uppkomma genom beslut som grundar sig på information i denna analysrapport. Det är inte säkert att tidigare utveckling upprepas och tidigare utveckling skall inte tas som en indikation på framtida utveckling. Värdet på investeringarna och avkastningen från dem kan gå såväl ned som upp och inga vinster på investeringarna kan garanteras. Investeraren riskerar att förlora hela sitt investerade kapital. Förändringar av valutakurser kan förorsaka att värdet på investeringar gjorda i andra länder eller valutor stiger eller faller. Handelsbanken, bankens dotterbolag, anställda och kunder till Handelsbanken och/eller dess dotterbolag kan vid analysrapportens utgivningstillfälle och därefter inneha positioner i finansiella instrument som omnämns i analysrapporten. Handelsbanken och/eller dess dotterbolag erbjuder och utför tjänster inom sin värdepappersrörelse, vilket inkluderar corporate finance-uppdrag och rådgivning om finansiella instrument, samt erbjuder och utför tjänster inom den ordinarie bank- och försäkringsverksamheten åt företagen som berörs i analysrapporten. Denna analysrapport utgör inte och är inte en del av ett erbjudande om försäljning eller teckning av värdepapper, eller uppmaning till köp eller teckning av aktier. Ej heller ska den i något avseende, helt eller delvis, utgöra ett beslutsunderlag i samband med något avtal eller utfästelse. Ingen del av Handelsbankens analysrapporter får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande därtill. Spridningen av denna analysrapport kan i vissa jurisdiktioner vara förbjuden i lag och personer som på något sätt mottar analysrapporten måste själv förvissa sig om sådana eventuella restriktioner. Särskilda upplysningar/disclosures Handelsbanken står under tillsyn av Finansinspektionen. Handelsbanken har nyligen haft, har eller kommer att söka corporate finance-uppdrag hos de analyserade bolagen. Enligt Handelsbankens Etiska riktlinjer ska styrelsen och samtliga anställda inom Handelsbanken i sin verksamhet i banken och vid utförande av andra uppdrag iaktta hög etisk standard. Handelsbanken har riktlinjer som ska säkerställa analytikers och analysavdelningens integritet och oberoende samt identifiera och eliminera, undvika, hantera eller offentliggöra faktiska eller potentiella intressekonflikter som berör analytiker, analysavdelningen eller Handelsbanken. Som ett led i kontrollen av intressekonflikter har Handelsbanken infört restriktioner ( Chinese Walls ) i kommunikationen mellan analysavdelningen och andra avdelningar inom Handelsbanken. Analysavdelningen är organisatoriskt åtskild från Corporate Finance-avdelningen och andra avdelningar med liknande arbetsuppgifter. I riktlinjerna finns regler för hur ersättningar, bonus och lön får betalas ut till analytiker, vilka marknadsföringsaktiviteter en analytiker får delta i, hur analytiker ska hantera sina egna och närståendes värdepappersaffärer mm. Vidare finns också inskränkningar i kommunikationen mellan analytikern och det analyserade bolaget. För fullständig information om Handelsbankens Etiska riktlinjer och riktlinjerna angående intressekonflikter i förhållande till analytiker hänvisas till Handelsbankens hemsida www.handelsbanken.se/om banken/ansvarsfullt företagande/etiska riktlinjer eller Riktlinjer analys. För bolagsspecifika disclosures, hänvisas till Handelsbanken Capital markets hemsida: www.handelsbanken.com/research. Den som inte har tillgång till hemsidan kan kontakta Robert Gärtner på telefon +46 8-701 31 02. Svenska Handelsbanken AB (publ) Stockholm Blasieholmstorg 11 SE-106 70 Stockholm Tel. +46 8 701 10 00 Fax. +46 8 701 12 40 Copenhagen Havneholmen 29 DK-1561 Copenhagen V Tel. +45 33 41 8200 Fax. +45 33 41 85 52 Helsinki Aleksanterinkatu 11 FI-00100 Helsinki Tel. +358 10 444 11 Fax. +358 10 444 2578 Oslo Tjuvholmen Allé 11, Postboks 1249 Vika NO-0101 Oslo Tel. +47 22 94 0700 Fax. +47 2233 6915 London Trinity Tower, 3 Thomas More Square LONDON, E1W 1WY Tel. +44 207 578 8668 Fax. +44 207 578 8090 New York 875 Third Avenue, 4 th floor New York, NY 10022-7218 Tel. +1 212 446 4700 Fax. +1 212 326 2730