Nr. 3 november 2004 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK BILD: PIERRE MENS Barsebäck i september 2004. Samtidigt som beskedet om avveckling kom går Barsebäck mot sitt kanske bästa produktionsår någonsin. Trepartiuppgörelse: Barsebäck avvecklas 2005 När beskedet om att (s), (c) och (v) var överens om att Barsebäck ska avvecklas 2005 kom måndagen 4 oktober, var det mot bakgrund av en försiktig optimism i Barsebäck. Verket går mot sitt kanske bästa driftår någonsin och internationellt pågår en gryende omvärdering av kärnkraft eftersom det är det enda av dagens energislag som producerar tillräckligt mycket el utan att förvärra den pågående globala klimatförändringen. Vi har inte tid att experimentera med visionära energikällor, varnar till exempel den brittiske miljödebattören, professor James Lovelock. Han uppmanar nu miljöpartister i alla länder att ompröva sin inställning till kärnkraft. Barsebäcks platschef och vice VD Leif Öst konstaterar att han hade hoppats att verkligheten skulle hinna i kapp de svenska politikerna. Roland Palmqvist, socialdemokratiskt kommunalråd i Kävlinge, kallar avvecklingen för ett idiotiskt beslut. Sidorna 2, 3, 6 och 7 Starkt stöd för fortsatt drift i Barsebäck 60 procent av svenska folket är emot stängningen av Barsebäck. Det visar en opinionsundersökning från Temo. I Sydsverige vill cirka 80 procent av befolkningen behålla Barsebäck. Samtidigt verkar bland annat Kävlingen arbetarekommun aktivt för att få behålla Barsebäck. Sid 2 Kan ni starta Sofia igen? Det var en av de frågor som 22 engagerade och kunniga elever i Tolvåkersskolans klass 9h ställde när de besökte Barsebäck. Eleverna fick tillsammans med fysiklärare Harald Ejder tillfälle att gå runt i Barsebäck och få sina frågor besvarade. Sid 4 5 Sverige behöver befintlig kärnkraft Kärnkraften ger oss tid att utveckla nya produktionsformer, eller rent av ny kärnkraft. Det menar Birgitta Resvik, svenskt Näringslivs taleskvinna i energi- och klimatfrågor. Sid 6 Finsk kärnkraft till Sverige? Nu byggs en ny kabel för överföring av el mellan Sverige och Finland. Den ska löpa mellan kärnkraftverken Forsmark i Sverige och Rauma i Finland. Finland ska snart börja bygga sin femte kärnkraftreaktor, stor som tre Barsebäcksreaktorer. Sid 5 Enkät: Vad tycker du om beslutet att avveckla 1 Barsebäck? Sidan 8
I RESTEN AV VÄRLDE Ledare: Barsebäck avvecklas trots miljön, elpriserna och jobben Näringsminister Leif Pagrotsky meddelade den 4 oktober att även Barsebäcks andra reaktor kommer att stängas, samtidigt som vi här i Barsebäck är på väg mot ett bra produktionsår - kanske det allra bästa hittills sedan Barsebäck 2 togs i drift 1977. Barsebäcks första reaktor avvecklades 1999 genom en överenskommelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet. Den avvecklingen kostade skattebetalarna cirka 9 miljarder kronor, och naturligtvis har vi i Barsebäck sedan dess insett att sannolikheten varit hög för att även Barsebäck 2 skulle komma att stängas i förtid. Personligen har jag dock hoppats att verkligheten skulle hinna i kapp våra politiker. Det finns ju många argument som talar för en fortsatt drift och en rad opinionsmätningar visar att en majoritet av såväl skåningar som danskar har trott att Barsebäck skulle fortsätta att producera el i många år. 90 procent av skåningarna vill ha kvar Barsebäck och en mycket klar majoritet av alla svenskar vill behålla kärnkraften. Inte ens bland befolkningen i Köpenhamn finns det numera någon majoritet för att stänga svensk kärnkraft. Men statens förhandlare och regeringen har inte lyssnat på den opinion som ser kärnkraften som ett bättre alternativ än kol, olja och gas. Att Barsebäck är i drift är bra för både miljön, elpriset och tillgången på el. Svensk el som i huvudsak består av vatten- och kärnkraft är ren el. I Europa är det bara vattenkraftländerna Island och Norge som har mindre utsläpp av växthusgaser än vad Sverige har från sin elproduktion. Frankrike som också satsat på kärnkraft ligger i nivå med Sverige, medan elen från Danmark, som mest består av kol- och gaskraft, ger 40 gånger mer utsläpp av koldioxid per producerad kilowattimme än svensk och fransk elektricitet. Samtidigt kommer larmrapporter om att utsläppen av växthusgaser, varav koldioxid är en, ökar i allt snabbare takt. El från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft är renast I de så kallade livscykelanalyser som Vattenfall och Sydkraft gjort är det tydligt att det är vattenkraft, kärnkraft och vindkraft man ska satsa på för att minimera utsläppen från elproduktion. Vindkraften har dock sina begränsningar: den kräver skattesubventioner för att bli lönsam och blåst för att fungera. Det är billigare och säkrare att investera i vatten- och kärnkraft. Energiförbrukningen ökar i samhället och det är viktigt att välja de energiformer som ger minst utsläpp av växthusgaser. Det är en klar fördel om man kan undvika fossila bränslen. Rätt producerad kan el vara så gott som fri från växthusgaser. Det gör att ett eluppvärmt hus ger mindre utsläpp än ett oljeeldat och att en elgräsklippare liksom en elbil inte ger några utsläpp och dessutom går tystare än de bensindrivna alternativen. Räkna med högre elpriser De ökande elpriserna har blivit en tung utgift för hushållen. Trots en billig svensk elproduktion med vatten och kärnkraft gör energiskatter och moms att det kilowattpris kunden betalar redan nu är högt. Punktskatten på el har ökat med 300 procent, kolpriset som styr prissättningen på elbörsen Nord- Pool har ökat med 100 procent. Dessutom har vi haft den torraste perioden på 50 år det saknas helt enkelt vatten i våra vattenmagasin och vi har därför tvingats importera mer kolkraft. En högteknologisk industri med många medarbetare Förutom negativa effekter på miljö, elförsörjning och elpriser är vi 350 medarbetare i Barsebäck som i framtiden inte längre kommer att ha någon arbetsplats här. Lägg sedan till ungefär lika många konsulter. Det är många människor som haft sin försörjning vid Barsebäck, och för Kävlinge kommuns del innebär nedläggningen att en högteknologisk industri försvinner. När detta skrivs har vi inte fått besked om något stoppdatum. Beslutet är i formell mening ännu inte fattat, men det är vår uppfattning att reaktorn kommer att stoppas eftersom det finns en sådan politisk vilja i regeringen. Och den här gången kan man fatta beslutet utan att gå tillbaka till riksdagen. Frågan är nu när vi ska stoppa. Fram till dess arbetar vi här i Barsebäck för att åstadkomma vårt bästa driftår någonsin och med arbetsrutiner och kompetens som garanterar högsta tänkbara säkerhet. Leif Öst vvd/platschef Ny opinionsmätning: 60 procent av svenska folket är emot stängningen! På uppdrag av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB har opinionsmätningsinstitutet Temo under veckan 6 12 oktober frågat drygt 1000 svenskar om deras inställning till kärnkraftens användning i landet. Den här gången kompletterades undersökningen med en fråga om hur intervjupersonerna såg på den nya överenskommelsen mellan regeringen, centern och vänsterpartiet om att stänga Barsebäck 2 under 2005. 60 procent av svenskarna svarade att de tycker att det är dåligt att Barsebäck 2 stängs en procentandel som i Sydsverige stiger till hela 79 procent. Av alla svenskar ansåg 29 procent att det är bra (i Sydsverige bara 12 procent) medan 10 procent saknade uppfattning. Temo har också korrellerat synen på stängningen med partisympatier. En majoritet för beslutet hittar man enbart hos vänsterpartiets och miljöpartiets sympatisörer (där 51 respektive 56 procent anser att stängningen av Barsebäck 2 är bra). Däremot anser bara 31 procent av socialdemokraterna och 41 procent av centerpartisterna att stängningsbeslutet är bra, medan respektive 61 och 46 procent anser att det är dåligt. Ja till kärnkraften När det gäller övergripande inställning till kärnkraft visar undersökningen att en stor majoritet av svenskarna vill behålla kärnkraften i stället för att, som tills vidare gällande riksdagsbeslut, avveckla den. Av de tillfrågade ansåg bara 15 procent att kärnkraften bör avvecklas genom Budkavle från Kävlinge arbetarekommun stängningsbeslut. Mot den åsikten vänder sig 35 procent av befolkningen, som anser att kärnkraften bör användas så länge de nuvarande reaktorerna är säkra och lönsamma, 31 procent som anser att de nuvarande reaktorerna vid behov bör förnyas samt 16 procent som anser att kärnkraften bör byggas ut. Med andra ord anser totalt 82 procent av Sveriges befolkning att de nuvarande reaktorerna bör drivas vidare under sin tekniska livslängd. Inget av riksdagspartierna har bland sina sympatisörer någon majoritet för en förtida kärnkraftsavveckling; mest kärnkraftsfientliga är miljöpartiets anhängare, men också bland dem vill 37 procent att de nuvarande reaktorerna ska användas, och 22 procent anser att kärnkraftverken dessutom bör förnyas eller bli fler medan 42 procent av miljöpartisterna vill avveckla kärnkraften genom politiska beslut. På frågan om vad svenskarna ser som det viktigaste miljömålet väljer i dag 82 procent att inte öka utsläppen av växthusgaser, 12 procent att skydda de orörda älvarna och bara 5 procent att avveckla kärnkraften. Texten här nedan är skriven av Kävlinge arbetarekommun och är ett försök att hindra nedläggningen av Barsebäcksverket. Den kommer närmast att presenteras för LO:s Skånedistrikt. Kävlinge arbetarekommun protesterar kraftfullt mot en nedläggning av Barsebäcksverket! Detta är en gigantisk kapitalförstöring och motverkar en hållbar utveckling av miljön. Vi anser att regeringen måste ta ett större och mer seriöst ansvar för landets energiförsörjning. Partitaktik och kohandel får inte avgöra kärnkraftens framtid. Nu måste alla krafter i Sverige, som vill ha jobben kvar, utveckling och framtidstro, samla sig och kräva en omläggning av Sveriges energipolitik. Nu får det vara nog med utpressning mot regeringsmakten från småpartier i en för landet avgörande framtidsfråga! Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. Redaktion: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Gösta Larsen, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist (projektledare). Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri: NAtryck AB, Örebro 2004. Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, 246 25 Löddeköpinge. Telefon: 046/72 40 00. Telefax: 046/77 57 93 Nästa nummer kommer ut i februari 2005 2
EN RENÄSSANS FÖR KÄRNKRAFTEN? Försiktig dansk omprövning? De amerikanska presidentkandidaterna Bush och Kerry är för kärnkraft, men i Storbritannien anser premiärminister Tony Blair att en ny generation kärnkraftverk fordrar en stor ansträngning för att lugna människor, både beträffande kostnader och säkerhet, och i Sverige går regeringen emot en stark folkopinion och stänger Barsebäck helt. I Danmark, grannlandet som sedan länge uttalat ett kategoriskt nej till kärnkraft, verkar utvecklingen vara den motsatta morgontidningen Berlingske Tidende har nu inlett en debatt om energi och framtid. Stigande oljepriser, önskan att vara oberoende av oljeländerna i Mellanöstern samt problemen med att få fram ren och billig ersättningsenergi har fått kärnkraftindustrin att vädra morgonluft. Citatet är hämtat från en artikel den 22 augusti 2004 i den danska morgontidningen Berlingske Tidende. Artikeln fortsätter: Med nya supersäkra reaktorer ur tredje och fjärde generationen rustar sig industrin till en ny europeisk kärnkraftsepok. En ny lansering av kärnkraften som ett miljövänligt alternativ till den smutsiga energiproduktionen med olja, kol och gas ska ge kärnkraften en renässans. Dagen efter konstaterar Berlingske att ute i världen gror en ny debatt om kärnkraftens vara eller icke vara men att det i Danmark inte verkar tillåtas spela någon roll: De som säger att kärnkraft är ett sätt att slippa växthuseffekten har fullständigt Reaktor-in-box en lösning för U-länder? Bland pågående projekt i världen finns den amerikanska bag-in-box-reaktorn som enligt planerna ska bli 20 meter lång och är avsedd för utvecklingsländer. Återvinningssystemet bygger på att anläggningen är flyttbar och har en säker inneslutning, vilket enligt amerikanskaförhoppningar minimerar risken för vapenframställning inneslutningen kommer att förses med larm och vara så robust att risken för inbrott och stöld av radioaktivt material enligt utvecklarna är minimal. Reaktorn kallas för SSTAR (Small, Sealed, Transportable, Autonomous Reactor) och är tänkt som en liten evighetsmaskin som med fartyg och lastbil transporteras till utvecklingsländer där elnäten är min- En äng full av kor som vilar i höstsolen medan Sigyn hämtar kärnavfall i Barsebäck. rätt. Bortser man från avfallsproblematiken måste man konstatera att kärnkraft är en utomordentligt ren energikälla, men det ändrar inte det faktum att vi i Danmark har beslutat oss för att inte använda oss av kärnkraft. Ska den saken ändras måste det till en svängning i den allmänna opinionen, konstaterar Else Theill Sørensen, borgerlig politiker och ordförande i det danska energiutskottet. Den 23 augusti fortsätter debatten i Berlingske med rubriken: Atomkraft nej tack? där Morten W. Langer konstaterar att de höga oljepriserna tveklöst kommmer att öka intresset för nya produktionsmetoder hos både myndigheter och näringsliv. Kan inställningen till kärnkraft vara föremål för en försiktig omprövning även i Danmark? Det amerikanska energidepartementet planerar att utveckla en mobil och helt inkapslad rekatoranläggning som ska kunna lämnas på fältet i uppemot 30 år och sedan hämtas in när bränslet tagit slut. Det skriver tidningen Ny Teknik. dre utvecklade. I praktiken finns en del tekniska hinder: i vanliga reaktorer förbrukas bränslestavarna som byts kontinuerligt, men för att leverera energi under lång tid måste den flyttbara reaktorn vara av så kallad bridtyp. Hittills har nio bridreaktorer konstruerats i världen och under år 2003 var endast tre av dem i drift bland annat på grund av kylningsproblem. I en SSTAR-anläggning ska kärnbränsle, kylmedel i form av flytande bly och en ånggenerator vara inneslutna i ett enda kärl. Ut från denna anläggning går enbart rör som leder ångan till en extern turbin. De första skisserna visar en anläggning som är tänkt att kunna producera ca 100 megawatt och väga 500 ton. 3 Den svenska kärnkraften är på väg mot ett nytt rekordår 2004 kommer mängden producerad kärnkraftsel sannolikt att bli till och med större än under 1996, då det hittillsvarande rekordet sattes. Och det trots att en av Barsebäcks två reaktorer är avstängd. Vad som skett är att effekten i befintliga svenska kärnkraftreaktorer har höjts betydligt. Därmed används bränslet mer effektivt och värmeutsläppen till havet minskar. Sedan den svenska kärnkraften var utbyggd i mitten av 1980-talet har effekten i genomsnitt ökat med sju procent för de svenska reaktorerna. Under åren 2004 till 2006 byts samtliga lågtrycksturbiner ut i Forsmark. De nya turbinerna har en högre verkningsgrad, vilket gör att den elektriska effekten ökar med ungefär 130 megawatt. Prognoserna visar att behovet av el kommer att fortsätta att öka i Sverige, och mot den bakgrunden utreds möjligheterna till större effekthöjningar i svenska reaktorer. I Forsmark utreder man möjligheterna att öka effekten vid tre reaktorer till sammanlagt 3.623 megawatt. Det skulle öka produktionsförmågan i Forsmark med drygt 3 terawattimmar per år. För Ringhals finns det möjlighet att öka effekten med 500 megawatt varav 280 redan är beslutade. Den beslutade effektökningen höjer årsproduktionen med cirka 2,3 terawattimmar. Pressar pris och sparar miljö Den konstanta tillförseln av billig kärnkraftsel till det svenska nätet bidrar till att hålla nere elpriset i landet, även om det under hösten dessutom sjunkit till följd av att vattenmagasinen fyllts på så att också den el som genereras av vatten- Kärnkraften tänder varannan lampa i Sverige I september var tre lågtrycksturbiner bytta i reaktorn Forsmark 3. Därmed höjdes effekten med 30 megawatt en höjning som räcker till att värma tusen hushåll. Nu vill regeringen stänga Barsebäck helt men några möjligheter att avveckla den svenska kärnkraften finns i praktiken inte under överskådlig framtid. kraft blivit en växande del av totalen. Miljömässigt är en effekthöjning vid befintliga svenska kärnkraftreaktorer ett mycket bra alternativ för att möta det ökande behovet av el. Skulle motsvarande produktion importeras är sannolikheten för att den kraften skulle produceras vid någon form av fossileldat kraftverk stor. Om de 3 terawattimmar som Forsmark planerar att höja effekten med skulle produceras vid ett naturgaseldat kraftverk hade de förorsakat ett utsläpp på mer än 1,2 miljoner ton koldioxid. Nya investeringar väntar Vi förbättrar ständigt våra anläggningar och höjer effekten så fort vi gör förändringar, som turbinbyten, säger Sydkrafts VD Lars Frithiof. För närvarande laddar den svenska kärnkraftens tre huvudägare Sydkraft, Vattenfall och Fortum för ett program som är tänkt både att förlänga livstiden hos dagens reaktorer och att ytterligare öka deras effekt. Satsningen innebär en investering på 26 miljarder kronor i kärnkraftverken. Programmet kommer att genomföras under de närmaste tio åren, och när det är genomfört tror jag att vi kan pressa ut åtskilliga hundra megawatt till ur de reaktorer som finns i Sverige, säger Lars Frithiof. Och tanken på att avveckla kärnkraften inom överskådlig framtid anser han i dagsläget är fullständigt orealistisk. Det går inte. Vi kommer att ha kärnkraft i många år till. Det måste vi ha. Varannan glödlampa, varannan hiss, varannan elektrisk motor, vartannat element i Sverige drivs av kärnkraftsel. Tänk på det nästa gång du går på stan: varannan glödlampa lyser tack vare kärnkraften. BILD: PIERRE MENS
Med sikte mot framtiden Klass 9h anländer till Barsebäck Kraft i sällskap med sin NO-lärare Harald Ejder. Kan ni starta Barsebäck 1 igen om det blir en kall vinter? Kan vi bli utan el i Skåne om det blir en riktigt kall vinter? Varför stängdes Sofia? Är kärnkraft verkligen så farligt? Vad kostar uran? Det är några av de frågor som ställdes av de vetgiriga eleverna i klass 9h, Tolvåkersskolan i Löddeköpinge, när de den 23 september besökte Barsebäck för att få veta mer om kärnkraft och elförsörjning, nu och i framtiden. Vi har förberett besöket med att tala kort om kärnkraft och elproduktion, säger Harald Ejder, NO-lärare på Tolvåkersskolan och den lärare som följde med 22 engagerade elever på en rundvandring i Barsebäck. För, mot eller mitt emellan? För precis tio år sedan gjorde Nyheter från Barsebäck ett reportage om en niondeklass vid just Tolvåkersskolan i Löddeköpinge. Ämnet var, nu som då, elevernas inställning till och kunskaper om kärnkraft och Barsebäck. Den gången följde en ganska hetsig debatt mellan å ena sidan klassens två kärnkraftmotståndare, å den andra de elva kärnkraftsanhängarna bland eleverna. Diskussionen handlade till stor del om vilka alternativa energiformer man skulle kunna tänka sig i stället för kärnkraft och om vad som skulle hända efter år 2010, då man trodde att den svenska kärnkraften skulle avvecklas. Förespråkarna talade entusiastiskt om fusioner och fissioner medan motståndarna hävdade att vindkraft och jordvärme var realistiska framtida alternativ. Eleverna i dagens klass har mer homogena uppfattningar. Många känner till Barsebäck sedan tidigare eftersom 4 någon har en pappa som tidigare arbetat där, en har en halvmamma som arbetar där och en har en bästa kompis vars pappa är anställd vid kraftverket. Daniel Rask berättar att han kommer att återvända om bara några veckor, eftersom han den här terminen ska prya i Barsebäck. Jag valde Barsebäck för att det verkar intressant och man kanske kan få lära sig något. Att stå i affär var inget alternativ som jag fastnade för, konstaterar han. Ingen säger sig vara emot kärnkraften, även om det möjligen finns några bland eleverna som inte har intresset för elproduktion på sina tio i topplistor. Det finns ingenting att välja på i stället för kärnkraft, säger Thomas Frank sammanfattande och ingen av de andra nämner vare sig jordvärme eller vindkraft. Science fiction? Maria Taranger är ansvarig för besöksverksamheten i Barsebäck och det är hon som tar emot Harald Ejder och eleverna i klass 9h. Många tror att kärnkraft är något väldigt konstigt, som science fiction ungefär, men det vi har här i Barsebäck är Daniel Rask, t.h. om Barsebäcks besöksansvariga Maria Taranger, ser fram emot att återvända till Barsebäck för en pryoperiod. Det känns som om jag skulle kunna lära mig något vettigt i Barsebäck, säger Daniel.
helt enkelt en elfabrik där vi kokar vatten till ånga och använder värmen till att producera elektricitet, upplyser hon inledningsvis och några elever ser en aning besvikna ut: hur kul är det att besöka en elfabrik, när man spetsat in sig på ett besök på ett av Sveriges mest kända och mest omdebatterade företag? Men Maria har en vaken publik när hon berättar hur kärnklyvning går till och låter Amanda Bengtsson och Sandra Jacobsson komma fram och känna på ett bränsleelement. Vad kostar uran, vill klassen veta och Maria berättar att kostnaden för ett bränsleelement är drygt två miljoner kronor och att det finns 444 bränsleelement i härden i Barsebäck: Det låter mycket, men jämför man med andra energislag har kärnkraft en låg bränslekostnad eftersom bränslet är mycket effektivt. Ett bränsleelement sitter i härden i fem år och gör att produktionskostnaden i Ringhalsgruppen, dit Barsebäck hör, ligger på 15 20 öre per kilowattimme. Och så var en av de inledande frågorna besvarad. Varför är vattnet så blått? Rundvandringen börjar på besöksbalkongen till kontrollrummet i Barsebäck 1. Det är från kontrollrummet reaktorn styrs, säger Maria och pekar på att allt i kontrollrummet är igång, trots att reaktorn varit avställd sedan den 30 november 1999. Här i Barsebäck kallar vi det för servicedrift, förtydligar Maria. Alla system är intakta, men det finns inget bränsle i härden. Barsebäcks båda reaktorer är byggda som tvillingar och har dessutom ett antal gemensamma system. Den avstängda reaktorn måste därför drivas i avställningsläge för att Barsebäck 2 ska kunna fortsätta att producera el. Kan ni starta Barsebäck 1 igen då Från vänster: Cindy Persson och Sandra Jacobsson får hjälp av Maria Taranger med att prova ut skyddshjälmar. om det skulle bli en kall vinter? vill någon i klassen veta och blir informerad om att en återstart skulle ta flera år att genomföra och alltså inte hjälper en kall vinterdag om det blir ont om elektricitet i Skåne. Nästa stoppunkt är besöksbalkongen ovanför reaktorbassängen. Varför är vattnet så blått, undrar Sandra och får veta att det beror på att vattnet i bassängen är totalt avsaltat och renare än till och med destillerat vatten. Det gör att ljuset bryts annorlunda, vilket i sin tur gör att vattnet ser ut att vara intensivt blått. Gruppen fortsätter genom turbinhallen och Maria får berätta hur man städar inne i reaktorhallen nämligen med hjälp av särskilt strålskyddsutbildad personal som använder skurhinkar och vanligt Ajax. Jag kunde inte särskilt mycket när vi kom hit, men jag har lärt mig en hel del, konstaterar Sandra när det blivit dags att gå igenom den monitor som mäter strålning innan klassen lämnar det som kallas för kontrollerat område, och Nicole Hjerpe säger att det var spännande att komma till Barsebäck eftersom det är så omtalat. Frågor besvaras på nätet När rundvandringen sedan är slut har Maria Taranger ännu fler frågor att besvara: Kan vi bli utan el här i Skåne? undrar någon och Maria konstaterar att kärnkraftverket i Barsebäck är viktigt för den skånska elförsörjningen eftersom stamnäten från norr inte alltid klarar av att föra över så mycket el som vi behöver, till exempel kalla vinterdagar. Amanda Bengtsson vill veta vad det är för små bollar som ibland finns på stränderna i närheten av Barsebäck och hur mycket varmare havsvattnet är när det släpps ut från Barsebäck. Bollarna, säger Maria, är de kulor som används för att tvätta kylvattenrören rena från till exempel snäckor och tång, medan havsvattnet är tio grader varmare när det släpps ut. Och ingendera har vid något tillfälle varit i närheten av någon radioaktivitet. Det är nu någon vill veta varför Sofia, det vill säga Barsebäck 1, döpt efter det datum då reaktorn togs i drift, den 15 maj 1975, numera sedan några år står stilla. Det var ett politiskt beslut. Efter folkomröstningen 1980 har vi ju i Sverige bestämt att kärnkraften ska avvecklas. Stängningen av Barsebäck 1 har kostat oss skattebetalare 8.3 miljarder kronor och Sveriges energiförsörjning är numera mycket mer sårbar. Vi köper dyrare och smutsigare el utomlands och det enda som på kort sikt kan ersätta kärnkraften är fossila bränslen, säger Maria och avslutar därefter med att berätta att alla frågor som klass 9h vill ha besvarade i efterhand kan ställas till henne via kontaktadressen på Barsebäcks hemsida, www.barsebackkraft.se. Fysikläraren Harald Ejder gnuggar händerna och konstaterar att efter det här besöket ska klassen få lära sig mer om kärnklyvning. Text: Evastina Törnqvist Bild: Pierre Mens Finsk kärnkraft till Sverige? Svenska Kraftnät och Fingrid Oyj, det vill säga de båda företag som är systemansvariga i respektive Sverige och Finland, planerar att bygga en ny förbindelse för att kunna överföra mer elkraft mellan de båda länderna. En orsak till det ökande behovet av överföringskapacitet är beslutet att stänga Barsebäck samtidigt som en femte kärnkraftreaktor byggs i Finland. Barsebäcks Maria Taranger, i mitten, visar Amanda Bengtsson och Sandra Jacobsson hur ett bränsleelement ser ut. 5 Enligt planerna kommer den nya överföringen att ske i form av en likströmskabel parallellt med den befintliga likströmslänken FennoSkan mellan kraftverken Forsmark i Sverige och Rauma i Finland.Kabeln ska bestå av en ca 200 km lång sjökabel vars kapa- citet kommer att uppgå till 600 800 megawatt effekt och den totala kostnaden beräknas till drygt 2 miljarder kronor. Beslut om själva genomförandet tas i början av 2005 och förbindelsen beräknas vara färdig 2010. Källa: Svenska Kraftnät
BILD: PIERRE MENS I RESTEN AV VÄRLDEN RENÄSSANS Kärnkraftsforskning pågår världen runt Kanske kommer Barsebäck att stängas nästa år. Men den svenska regeringens uppfattning delas inte av resten av världen. Två fakta har blivit centrala i debatten: Kärnkraft är ren och bidrar inte till växthuseffekten. Kärnkraft lämnar efter sig avfall som måste kapslas in och förvaras i berggrunden i 100.000 år. De båda påståendena visar att det finns miljöargument både för och emot kärnkraft. I Sverige har vi en lag som förbjuder forskning som syftar till att uppföra nya reaktorer i Sverige men i USA arbetar man med att ta fram en ny och säkrare generation kärnkraftreaktorer som kommer att ge betydligt mindre avfall. Bara för att det finns gamla östtyska trabanter betyder inte det att bilen i sig är en föråldrad teknik, säger professor Imre Pázsit, avdelningen för reaktorfysik på Chalmers i Göteborg, men i den svenska kärntekniklagens sjätte paragraf heter det att Ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftreaktor. Samtidigt har länder som USA inlett ett intensivt forskningsarbete för att få fram ny och säkrare kärnkraft och amerikanska forskare räknar med att den fjärde generationens reaktor kommer att vara färdigutvecklad inom 40 år. Då kommer kärnkraften att bli säkrare, billigare (produktionspriset får vara högst tre öre per kilowattimme medan Ringhalsgruppen, dit Barsebäck hör, i dag producerar el till en kostnad av mellan 15 och 20 öre/kwh) och lämna betydligt mindre avfall än dagens reaktorer. Japan är ett kärnkraftsland som satsar mycket på kärnkraft och en viss utveckling av kärnkraften sker även i Europa Finland har till exempel fattat beslut om att bygga sin femte reaktor. Kärnkraft för tredje världen? U-ländernas energibehov ökar medan en mycket stor del av elproduktionen i tredje världen i dag sker med fossila bränslen, med betydande miljö- och klimatpåverkan som följd. Kärnkraftanhängare hävdar att kärnkraft är ett effektivt sätt att tillgodose världens ökande elbehov utan att öka de utsläpp som bidrar till växthuseffekten och I USA pågår arbetet med att utveckla en flyttbar bag-in-box-reaktor (se artikel på sid 3) där man dessutom minimerat risken för stöld av radioaktivt material. Några olika reaktortyper: Kokvattenreaktor: Av dagens elva svenska reaktorer i drift är åtta kokvattenreaktorer, däribland Barsebäck 2. Bränslehärden värmer upp vatten till kokning och vattenångan driver en turbin som producerar elektricitet genom att driva runt en generator. Tryckvattenreaktorer: I en tryckvattenreaktor skapas ett högt tryck som gör att vattnet i reaktortanken inte kokar, trots att temperaturen är ca 300. Tryckvattenreaktorer har en ånggenerator som värmeväxlare mellan reaktorn och turbinen.i Sverige finns tre tryckvattenreaktor, samtliga i Ringhals. Kulbäddsreaktorer (s.k. pebblebeds ) är en typ av reaktor som man arbetar med att utveckla i Sydafrika. Bränslet består av urankulor (pebbles) inbäddade i kol. Bränslet tänds i ena änden och reaktionen rör sig sedan sakta mot den andra änden under 15 års tid.när kulbäddsreaktorn är färdigutvecklad kommer den att vara en reaktortyp med hög säkerhet. Bridreaktor: Här används både plutonium och uran som bränsle. Bridreaktorn är en snabb reaktor, vilket innebär att den saknar material som bromsar de neutroner som bildas vid klyvning av tunga atomkärnor. Bridreaktorn kan inte kylas med vatten eftersom det skulle bromsa neutronerna. I stället används flytande natrium. Utvecklingen av en bridreaktor har pågått sedan 1950-talet och går numera på sparlåga. I dag koncentreras forskningen på att ta fram nya och bättre generationer av dagens traditionella reaktorer. 6 En fortsatt god tillgång på el är nödvändig för tillväxt och välstånd. Det säger Birgitta Resvik vid Svenskt Näringsliv. Sverige har inte högre energianvändning än jämförbara länder. Däremot utgör den en stor andel av den energi vi förbrukar, vilket beror på att vår industri är mycket energikrävande och uppbyggd kring ett robust och tillgängligt elsystem. När man nu läser Svenska Kraftnäts rapporter om den försvagade effektblansen är det bara att konstatera att elförsörjningen vilar på en slak lina. Vi behöver mer elproduktion i Sverige, inte mindre. Här nämner Birgitta Resvik att man inte bara bör driva befintlig kärnkraft Svenskt Näringsliv: Vi behöver tid att satsa för framtiden Byter man både ovanlädret och sulan blir det nya skor. Svenskt Näringsliv anser att vi i stället för att stänga reaktorer bör förbättra och driva befintlig kärnkraft vidare i uppemot 60 år så att vi får tid att vidareutveckla kärnkraften eller hitta nya sätt att producera el. Den 24 maj 2004 skrev professor Lovelock en artkel i den brittiska dagstidningen Independant där han efterfrågar en utbyggnad av kärnkraften i syfte att hejda de pågående klimatförändringarna: Det är sorgligt och ironiskt att brittiska klimatforskare, med sin världsledande position inom området, förkastar varningar och goda råd och hellre lyssnar till miljörörelsen. Men även jag är miljöpartist och jag uppmanar mina vänner inom rörelsen att kasta av sig sina vanföreställningar om kärnkraft. Även om de hade haft rätt vad gäller kärnkraftens påstådda farlighet och det har de inte så skulle en fullt utbyggd kärnkraft över hela världen ändå innebära en liten risk jämfört med de outhärdliga och dödliga värmeböljor och stigande havsnivåer som hotar att dränka varenda kuststad i världen. Vi har inte tid att experimentera med visionära energikällor för vår civilisation är i överhängande fara och vi måste använda oss vidare så länge den uppfyller ställda säkerhets- och miljökrav, utan att Sverige dessutom bör satsa på energikällor som naturgas, biobränsle och även havsbaserade vindkraftverk: Svenskt Näringsliv anser att vi ska fortsätta att utnyttja befintlig elproduktion och satsa på forskning och utveckling för framtiden. Vi måste hålla alla möjligheter öppna för framtida elproduktion. Finns det ekonomiska förutsättningar för utveckling och utbyggnad av ny kärnkraft, bör vi använda oss av den möjligheten. Birgitta Resvik är civilingenjör i kemiteknik och svenskt Näringsliv taleskvinna i klimat- och energifrågor. Miljöprofessor varnar för klimatförändringarna: Miljöpartister bör ompröva sin inställning till kärnkraft! Professor James Lovelock är en ledande brittisk miljödebattör som uppmanar miljöpartister i alla länder att ändra sin inställning till kärnkraft eftersom han anser att enbart kärnkraft kan hejda den pågående globala uppvärmningen. av kärnkraft som är den enda säkra och tillgängliga energikällan, och vi måste göra det nu eller ta konsekvenserna. Vi kan inte fortsätta att använda oss av fossila bränslen och det finns inga möjligheter att förnybara energikällor som vind- och vattenkraft kan förse världen med tillräckligt mycket energi på den korta tid vi har på oss. Det skulle kanske ha varit möjligt om vi haft åtminstone 50 år på oss, men det har vi inte: planeten Jorden är redan så förgiftad av växthusgaser att skadorna skulle finnas kvar i hundra år, även om vi genast upphörde helt med fossileldning. Varje år som vi fortsätter att elda med kol förvärrar situationen för våra efterföljare och för den mänskliga civilisationen. Artikeln kan laddas ner i sin helhet från nätet via www.news.independent.co.uk. Peter Lovelocks egen hemsida finns på adress www.ecolo.org/lovelock/ index.htm. BILD: PIERRE MENS
bort från nätet. En del medarbetare kommer naturligtvis att skaffa andra arbeten och sluta medan andra ser garantin som en trygghet och en försäkring om fortsatt inkomst. Samtidigt vill jag betona att Ringhals står inför en väldig upprustning och behöver i princip all den färdigutbildade personal som i dag finns i Barsebäck. BILD: PIERRE MENS Barsebäck 2 avvecklas: Ett idiotiskt beslut! Barsebäcks andra reaktor kommer att stoppas år 2005. Det meddelade näringsminister Leif Pagrotsky vid en presskonferens måndagen den 4 oktober. 350 medarbetare i Barsebäck oroar sig nu för sina jobb, liksom ungefär lika många entreprenörer, och många elkonsumenter är bekymrade över elpriserna, tillgången på el och miljöförstöringen. Kommunalrådet Roland Palmqvist (s) kallar kärnkraftnedläggningen för en ödesfråga för Sverige och förutspår att den kommer att få allvarliga konsekvenser: Det är industrin som drar den pågående högkonjunkturen. Att bortse från det är antingen okunskap eller bristande insikt eller båda delarna, säger han och Barsebäcks platschef och vice VD, Leif Öst, konstaterar att han hade hoppats och trott att verkligheten skulle hinna i kapp politikerna. Nedläggningen kommer att kosta skattebetalarna någonstans mellan 6 och 8 miljarder kronor. Sedan statens kärnkraftförhandlare Bo Bylund den 4 oktober offentliggjort att förhandlingarna med elindustrin brutit samman och näringsministern kort därpå meddelat att Barsebäck kommer att stängas har kommunalråden i kärnkraftkommunerna i Sverige samt kommunalråden i en lång rad kommuner med elintensiv industri börjat arbeta gemensamt för att försöka rädda elproduktionen i Barsebäck. Samarbetet och protesterna har redan givit upphov till både uppmärksamhet och debatt i media. Nätverket med 65 socialdemokratiska kommunalråd som är för kärnkraft leds av Benita Vikström, Oxelösund. Under tiden har bland andra folkpartiets talesman i energifrågor, Jan Björklund, besökt Barsebäck. Vi har fått mycket uppmärksamhet i media, men vilken påverkan det har på Göran Persson vet jag inte, säger Roland Palmqvist, som även talat med LO:s talesman i energifrågor, Jan-Erik Moreau: Jag hoppas att vi kan arbeta tillsammans för att rädda Barsebäck och kärnkraften. Vi kan ju inte bara se på medan Sverige avvecklas, jobben inom hela den elintensiva industrin skrotas och företagen flyttar utomlands. 350 anställda Ingen skulle bli gladare än vi om beslutet att stänga Barsebäck skulle komma att omprövas, men det är svårt att se något ljus i tunneln, säger Leif Öst. Vi är 350 medarbetare som arbetar Barsebäcks platschef Leif Öst och personalchef Eva Telg diskuterar stängningen av Barsebäck med Kävlinges kommunalråd Roland Palmqvist. vid ett lönsamt företag. Ändå lever vi sedan många år tillbaka under hotet av avveckling. Nu står vi inför faktum att alla dessa människor inte längre kommer att ha någon arbetsplats i Barsebäck, säger Leif Öst och konstaterar att när reaktorn väl stängts kommer antalet personer som behövs i verksamheten snabbt att sjunka; det första året till 200, sedan till 100 och när reaktorn efter tre år tömts på allt bränsle behövs inte mer än 30 medarbetare för att därefter sköta den servicedrift 7 som pågår fram till rivningen, som kan äga rum först 2020 då det svenska slutförvaret kommer att vara färdigställt. Eva Telg, personalchef i Barsebäck, talar om ungefär 100 berörda hushåll i Kävlinge kommun, och Roland Palmqvist säger att skulle de flytta kommer det naturligtvis att få allvarliga konsekvenser för kommunen: Kommunens intäkter består enbart av den skatt som betalas av de människor som bor där. Dessutom kommer omsättningen för butiker och andra företag att försämras och vår brandkår får varje år ett bidrag på 4 miljoner kronor av Barsebäck. Än kan jag inte säga om vi kommer att kunna behålla den. Det finns nämligen ett behov den kompetens som finns hos personalen i Barsebäck inom kärnkraftindustrin, inte minst hos moderbolaget Ringhals i Varberg. Men anställningar där kommer förmodligen att medföra flytt för både medarbetare och deras familjer. Vi blir av med en högtekonologisk industri med 350 medarbetare genom ett medvetet politiskt beslut, säger Roland Palmqvist, som förutom att lobba för en fortsatt drift i Barsebäck även träffat Barsebäcks ledning och representanter för arbetsförmedlingen. Bland annat nämner personalchef Eva Telg att alla anställda omfattas av en treårig anställningsgaranti från den dag Barsebäck kopplas Ersätts med smutsig fossilkraft Ser vi utanför det egna närområdet och konsekvenserna här, så handlar det om elförsörjningen i Sverige, vilken miljöpåverkan den ska tillåtas att ha och hur mycket elen ska få lov att kosta, säger Leif Öst. När Barsebäcks stängs försvinner 600 megawatt effekt eller 4,5 terawattimmar el. Det betyder i sin tur att elförsörjningen blir osäkrare i södra Sverige, till exempel kalla vinterdagar. Tittar vi på det elavbrott som inträffade i september 2003 så visar Svenska Kraftnäts rapport att det förmodligen inte hade inträffat om Barsebäcks reaktor varit i drift. Sedan dess har elnätet förstärkts och staten har förhandlat upp reserveffekter från bland annat Stenungssund och Karlshamnsverket. Men det är smutsig energi som kommer att ersätta Barsebäck. Politikerna brukar tala om att Barsebäck på kort sikt kommer att ersättas med fossila bränslen men vilket tidsperspektiv är det egentligen som avses? Det innebär den tid det tar att bygga upp ny elproduktion inom landet, vilket förmodligen blir gaskombiverk, som medför utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Förmodligen blir vi dessutom fortsatt beroende av dansk fossilkraft, säger Leif Öst. Under tiden ökar utsläppen av koldioxid kraftigt trots alla löften om motsatsen och inom EU talar man nu allt mer om behovet av kärnkraft. Sverige behöver mer elektricitet inte mindre Vi talar om att övriga svenska kärnkraftverk ska höja effekten och alltså producera mer el. Men det nordiska elnätet behöver i dag 380 terawattimmar per år. Den årliga ökningen är ungefär en procent, vilket innebär att elförbrukningen varje år ökar med 3,8 terawattimmar. Det är nästan en Barsebäckreaktor, säger Leif Öst och konstaterar att Sverige behöver mer elproduktion inte mindre. Det betyder att effekthöjningarna i de övriga kärnkraftverken hade genomförts även om Barsebäck 2 fått fortsätta driften. Nästa vallöfte? Trots alla argument för fortsatt drift är det ändå ett faktum att Barsebäcks första reaktor stängdes. Var det då inte väntat att även den andra reaktorn skulle drabbas av samma politiska beslut? Det stämmer att vi har haft drygt sju år på oss att förbereda det här, och trots att beslutet tar mycket energi från oss alla tror jag inte att någon drabbats av panik, säger Eva Telg medan Leif Öst säger att han hade trott och hoppats att verkligheten skulle hinna i kapp politikerna. Roland Palmqvist säger att beslutet är fullständigt aningslöst: Sannolikheten för att det skulle komma var hög men jag hade nog trott att partiets ledning skulle ta sitt sunda förnuft till fånga. Beslutet att stänga Barsebäck handlar om att visa makt och sätta kraftindustrin på plats, men det är naturligtvis även ett politiskt taktikspel som har splittrat den borgerliga alliansen. Det här beslutet kommer att leda till en ny kärnkraftdebatt i Sverige och jag tror att ett av vallöftena till nästa val kommer att vara att starta Barsebäcks reaktorer igen. Text: Evastina Törnqvist
BARSEBÄCK KRAFT BOX 524 246 25 LÖDDEKÖPINGE Vad tycker du om beslutet att avveckla Barsebäck? Jag skulle bara vilja veta hur mycket elpriserna kommer att gå upp? Det är den fråga som genast infinner sig. Marianne Johansson, Höör Jag tycker det är fel. Många människor blir av med sina arbeten, och vi har redan arbetslösa så att det räcker här i landet. Camilla Hansson, Höör Det är huvudlöst! Det finns inget renare sätt att producera den el vi måste ha. I stället ska vi nu köpa skitig el från Danmark eller något östland. Bengt Brewald, Helsingborg Besöksverksamheten i somras: Stort intresse för att se Barsebäck inifrån För första gången kunde Barsebäcks besöksverksamhet sommaren 2004 utsträckas till att visa allmänheten runt inne i kärnkraftverket, i stället som tidigare i besöksbyggnaden utanför själva området. Det är fel. Det finns inga alternativa metoder som ger tillräckligt mycket el utan att samtidigt förstöra miljön. Vi kommer att tvingas köpa smutsig el utifrån och det är inte rimligt. Lise Holm, Tågarp Många var intresserade av att se verksamheten inifrån, berättare besöksansvariga Maria Taranger. Möjligen kan man säga att publikunderlaget var lite ojämnt: ibland hade vi små grupper, ibland var det så många som anmälde sig att vi blev tvingade att tacka nej till en del. Femton personer i varje grupp är den övre gränsen för hur många man får vara i en grupp i Barsebäck. Från midsommar och in i augusti Det som erfordrades för att som privatperson bli guidad runt inne på Barsebäcks område och inne i själva kärnkraftverket var att man ringt och anmält sig i förväg. I Barsebäck togs sedan besökarna emot i yttre vakten och fick promenera in till kärnkraftverket och på vägen se reningsverk och utloppet för kylvattnet. Därefter ledsagades de vidare in i Barsebäck och fick gå samma runda som klass 9h i reportaget på sidorna 6 7. Verksamheten pågick från midsommar fram till den 11 augusti. Vi är mycket glada över att kunna stå till tjänst med den här formen av besöksverksamhet, säger Maria Taranger som hoppas kunna erbjuda något liknande nästa sommar, även om det kanske blir den sista gång besökarna kommer att få se Barsebäcksverket i drift. Kort efter årsskiftet räknar hon med att få besked om hur det kommer att bli under år 2005. Fram till dess tar Barsebäck enbart emot förbokade grupper. 8 BILDER: PIERRE MENS Jag tycker det är okej att avveckla Barsebäck eftersom det ligger så nära Köpenhamn. John Thomsen, Saxtorp