DOMARKOMPENDIUM AGILITY

DOMARKOMPENDIUM AGILITY Efter 2012 års regler

Innehåll: 1. Inledning sid. 1-6. 2. Tecken och placering sid. 6-7. 3. Bedömning sid. 7-9. 4. Specifika hinderfel sid. 10-12. 5. Start och mål sid. 13 6. Banläggning sid. 13-14. 7. Referenstid sid. 14-15. 8. På tävlingsdagen sid. 16-18. 9. Utbildningsplan för agilitydomare sid. 18-20. 2

INLEDNING 1. Reviderad 2014-09-05 Bland klubbens många funktionärssysslor är domarfunktionen sannolikt den arbetsuppgift som många eftersträvar. Att så är fallet beror kanske på att uppgiften kan skänka verklig behållning åt alla med intresse för domarkallet. Det som lockar är det spännande arbetet med att skipa rättvisa på tävlingsplatsen och möjligheter att knyta nya kontakter som yppar sig vid de officiella proven. Domarutbildningen är inte svårare, än att alla med verkligt intresse för funktionen har förutsättning att klara fastställda kunskapsprov. En domare skall givetvis vara duktig att döma, dessutom är det viktigt att uppträda på ett sympatiskt sätt och vara en förebild för Agilitysporten. 1:1 Utbildningens omfattning. 1. Utbildning: Av utbildningsplanen framgår att det tar 2 x 3 dagar med sammanlagt 39 lektionstimmar att bli auktoriserad Agilitydomare. En mentor skall utses i samförstånd med domaraspiranten. Denna skall stödja och hjälpa aspiranten genom dess aspiranttid med tips och idéer, samt om möjligt praktiskt/ekonomiskt deltaga när aspiranten gör sina kvalificeringsdömningar. 2. Arrangör : Ansvaret för utbildning ligger på SAgiK:s Funktionärskommitté, som även utser huvudlärare. 3. Examen : Teoriprov skall vara genomfört och godkänt, samt att domaraspiranten har dömt tre (3) inofficiella tävlingar där en auktoriserad domare fungerar som mentor före det praktiska slutprovet. 4. Auktorisation: Som domare krävs att vederbörande fyllt 18 år, någon nedre åldersgräns för domarutbildningens påbörjande finns inte angiven. Auktorisationen behåller domaren under hela sin livstid. som ej tjänstgjort under de två senaste åren äger ej döma med mindre än att godkänt aspirantprov (teoretiskt) avläggs på nytt. 5. Auktorisations hävande: En dylik åtgärd kan dock inte vidtagas med mindre än att vederbörande uppenbart åsidosatt sin plikt och att handlandet kunna sätta domarkårens anseende i fara. Reglerna omnämner också fall, när en domare ej äger döma utan att med godkännande först ha avlagt kompetensprov inför två domare. 1:2 Vidmakthållande av inlärda kunskaper En förutsättning för att bli en bra domare är att inlärda färdigheter bibehålls och förbättras. Enda sättet att nå detta är att döma så ofta som möjligt såväl officiella som inofficiella Agilitytävlingar. 1:3 Fortbildning För att den nyutnämnda domaren skall lära sig att behärskar alla de komplicerade bedömningsproblem som då och då uppstår på en tävlingsplats finns fortbildning. Denna avser att dels successivt öka det egna kunnandet, och att skaffa erforderlig rutin. Domarna bör överlag med jämna mellanrum deltaga i de kurser och konferenser för domare, som anordnas på skilda nivåer. Det är just vid sådana tillfällen som bedömningsfrågor av principiell art blir allsidigt diskuterade. 3

1:4 Personliga egenskaper - viktig faktor Utöver det teoretiska och praktiska kunnandet skall aspiranten äga de personliga egenskaper som domarfunktionen kräver. Med detta menas förmåga att i alla situationer iaktta lugn och besinning. Vidare krävs att vederbörande är konsekvent, rättvis, uppmärksam, auktoritativ och opåverkbar. Helt naturligt hänförs också en människas sätt att umgås med sin omgivning till de personliga egenskaper. Allmänna anvisningar för domarens uppträdande vid officiella Agilitytävlingar. Allmänna synpunkter. Enligt reglerna ankommer det på arrangör av Agiltiytävlingar att tillse, att tävlingen arrangeras enligt fastställda regler och anvisningar. De funktionärer, som skall hjälpa arrangören är i första hand tävlingsledaren. Dessa personer är klubbens ansikte utåt i tävlingssammanhang. Vilken uppfattning tävlande och åskådare skall få om en tävling blir därför i mångt och mycket beroende på dessa funktionärers kunnande och uppträdande. Utan att försöka göra någon gradering mellan domares och tävlingsledares arbetsuppgifter vågar man ändå påstå, att domaren utan tvekan är den funktionär som drar till sig den största uppmärksamheten. Det är domaren som dömer, vilket automatiskt för med sig att dennes förehavande följs i detalj inte bara av de tävlande utan också från åskådarhåll. Att helt undgå kritik torde dock inte vara möjligt. Med en ingående kännedom om bedömningsregler och anvisningar och med en strävan att döma objektivt och rättvist kan alla utvecklas till att kunna bemästra de problem och svårigheter, som hör samman med domaruppdraget. Förberedelser Som allmän regel gäller att som domare gå väl förberedd till en tävling. Kom ihåg att ta med reglerna vid tävlingstillfället. Det kan vara bra att kunna visa tävlande vad reglerna föreskriver, om någon frågar. Uppträdande på tävlingsplatsen Iakttagen från alla håll måste en domare - som redan nämnts - ge akt på sig själv redan vid ankomsten till tävlingsplatsen. Det första intryck en människa gör på sin omgivning är ofta avgörande för hur människor uppfattar personen. Man skall därför akta sig för att ta på sig någon slags domarmin i den tron att det kan injaga respekt. Var i stället som vanligt, tala vänligt med folk och undvik att göra sken av att här är det jag som bestämmer. Klädsel. n representerar Agilitysporten och skall då ha en vårdad klädsel, givetvis anpassad till de skiftande väderförhållanden som förekommer under en dag. Tidhållning 4

Reviderad 2014-09-05 Tidsförskjutning på grund av att en domare kommer för sent accepteras inte. Få saker är så störande som väntan på funktionär. Båda tävlande, arrangör och åskådare blir givetvis irriterade redan efter någon minuts väntan. Se till att tidsmarginalen är tillräckligt stor. Blir domaren förhindrad, skall detta omgående meddelas arrangören. Den domare, som utan laga förfall helt uteblir från en tävling vid vilket vederbörande åtagit sig att fungera, gör sig skyldig till en oförsvarlig handling. Det är nämligen inte enbart arrangören som försätts i en penibel situation i ett sådant fall, utan även tredje man d v s de tävlande drabbas mycket hårt med bl a ekonomiska konsekvenser som följd. Konsekvens Att döma objektivt och konsekvent är nog bland det svåraste en domare har att lära sig. Vad menas då med konsekvens i detta sammanhang? Är det exempelvis att ge fem ( 5) fel, eller vägran (V) för ett och samma fel? Ja, vid en förenkling av problemet kan det kanske uttryckas på så sätt, domaren skall således döma lika för alla. Ingående kunskaper om bedömningsregler, egen erfarenhet av tävling och ett gott omdöme är goda grunder för att kunna döma konsekvent. Reaktioner från åskådarhåll Ingen domare torde kunna undvika att bli berörd, om publiken börjar ge sitt missnöje över gjorda domslut genom visslingar eller buanden. Ta det i sådant läge lugnt och diskutera aldrig med någon bland åskådarna om bedömningen utan försök på ett smidigt sätt avvisa varje försök till dispyt. Inträffar det att reaktionerna mot ett domslut blir särskilt kraftiga, bör man ta kontakt med tävlingsledaren, ett misstag kan ha blivit begånget genom att fel bedömning visats, och i sådant fall skall uppenbara misstag självfallet rättas till. Ändring av bedömning - ömtålig fråga Bör en domare inför tävlande och övrig publik någonsin erkänna att ett visst moment bedömts felaktigt? Den frågan har säkerligen mången domare ställts inför när ett domslut utlöst visslingar och buanden och vederbörande själv - omedelbart efter bedömningen kungjorts - kommit underfund med att bedömningen inte varit riktig. Korrigering av bedömningen skall göras omedelbart efter målgång. Vilket är då rätt? Kravet på största möjliga rättvisa åt den tävlande måste varje domare ha för ögonen och då är det inte riktigt och försvarbart att en domartabbe skall drabba den tävlande. Det bör därför ligga i varje domares intresse att i första hand verka för att bedömningen blir den mest korrekta. Risk för kritik mot en domare för att denne rättat till felaktig bedömning får inte hindra. Man bör dock hålla i minnet, att alltför ofta förekommande tillrättalägganden av en och samma domare snabbt leder till att dennes kompetens sätts i fråga både av tävlande och publik. Enklast rättar en domare till en felaktig bedömning genom att låta tävlingsledaren meddela de tävlande och publiken ändringen av bedömningen och orsaken härtill. Skall en domare sträva efter att nå popularitet? Ofta talas det om att den eller den domaren inte är populär och därför inte bör anlitas. Dylika yttranden måste baseras på att vederbörande råkat i onåd hos någon eller några tävlande. När en domare får höra sådana omdömen om sig själv så gäller det att inte bli förgrymmad för det är strängt taget omöjligt för någon domare att vara alla tävlande till lags. Har man åtagit sig den ansvarsfulla uppgiften som domare, får man helt enkelt acceptera att komma i blåsväder någon gång. Att söka förebygga detta genom att visa generositet vid bedömningen är inte möjligt. En sådan jakt efter popularitet leder nämligen ofelbart till ett fullt berättigat klander förr eller senare. 5

Överhuvudtaget skall en domare i allt sitt handlande aldrig sträva efter att bli populär. Däremot bör man i denna funktion söka bli respekterad och det blir man endast genom sitt kunnande och genom att uppträda korrekt. 2. Tecken & Placering. 2:1 ns tecken * För att markera fem fel sträcker domaren upp ena armen med handen öppen * För att markera vägran sträcker domaren upp ena armen med handen knuten * För att markera diskvalificering blåser domaren i visselpipan, eller visar tecken med korslagda armar. Det är viktigt att domarens sträcker upp handen ordentligt och visar tydliga tecken, och håller handen uppe tillräckligt länge. Om hunden gör flera fel i snabb följd - tänk på att ta ner handen ordentligt mellan varje dömt fel, (visa med varannan vänster hand och varannan höger hand) alternativt summera felen i huvudet och meddela sekretariatet efter hundens målgång hur många fel de skall notera utöver de som visats. 2:2 ns placering För att kunna döma bra måste domaren vara väl placerad. Vissa hinder kan dömas från de flesta avstånd och vinklar, medan andra kräver mycket exakt placering, för att bedömningen skall fungera. En illa placerad domare blir tvungen att släppa många situationer eftersom grunden för bedömningen är vad domaren faktiskt ser. A-hindret: Här måste domaren vara nära och parallellt med hunden. Den bästa placeringen är på den sida föraren inte är på. Om domaren går på samma sida som föraren är det lättast om man är strax bakom föraren. Var noga med att bevaka hundens tassar, på så sätt undviker du också att möte hundens blick - det är allt domaren kan göra för att hjälpa en blyg hund. Helst skall domaren även hinna se beröringar, dels förare - hund, dels förare - hinder. Balansbommen: Här måste domaren vara alldeles intill hunden, lämpligen på motsatt sida mot föraren. Det här är det enda hinder där domaren ofta är tvungen att springa för att hinna med snabba hundar. Om domaren går på samma sida som föraren är det lättast om man är strax bakom föraren. Helst skall domaren även hinna se beröringar, dels förare - hund, dels förare - hinder. Gungbrädan: n måste vara nära hunden för att se kontaktfälten, men samtidigt tillräckligt långt ifrån för att kunna bedöma när hunden passerat mittpunkten med alla fyra tassarna. Slalom: 6

Ingången bedöms lättast rakt från sidan. Svängarna bedöms bäst från motsatt sida från föraren, medan beröring förare - hund syns bäst om du är bakom ekipaget. n har dock ofta möjlighet att korrigera sin placering vid behov. n måste vara nära för att se ordentligt, men bör samtidigt undvika att störa ekipaget. Kommer hunden ut åt fel håll har den gjort fel någonstans och måste göra om för att inte bli diskad. Hunden skall alltid komma ut på högra sidan om slalomen. Tunnlarna: n bör stå så att hela ingången syns (inte riktigt nittio graders vinkel). Däck: n bör stå så att hela däcköppningen syns tydligt, det finns hundar som hoppar lika högt som däcket - men bredvid! Hopphindren: Kan oftast dömas från alla håll. Om banan innehåller ett ogenomskinligt hopphinder (t.ex. mur eller häck) bör detta placeras så att det bedöms bakifrån. Långhoppet: Kan vara svårt att döma rakt från sidan. n bör kunna se alla fyra hörnpinnarna tydligt. 3. Bedömning Det finns tre olika domslut: Vägran Fem fel Diskvalificering Allmänt gäller att fel alltid bedöms när det sker. Skulle domaren vara missnöjd med något domslut kan denne korrigera omedelbart efter målgång. När nästa hund startar skall den föregående hundens resultat vara klart. 3.1. Vägran Vägran är en term, som beskriver alla de situationer som uppstår när hunden inte utför det hinder den borde utföra, eller utför det på helt fel sätt. Man tar egentligen inte någon hänsyn till hundens egentliga avsikter. När vägran dömts måste hindret tas på rätt sätt innan hunden får fortsätta. Hunden får vägra sammanlagt två gånger under sitt lopp, tredje gången leder det till diskvalificering. Följande bedöms som vägran ( hinderspecifika regler behandlas i kapitel fyra (4) ). * Att stanna framför nästa hinder inom hoppavstånd. Inom hoppavstånd är hunden när den är så nära att nästa steg innebär att hunden utför / börjar utföra hindret. Det är vägran även om stoppet bara varar en knapp sekund. * Att vända eller backa framför nästa hinder inom hoppavstånd. 7

Reviderad 2014-09-05 * Att passera linjen för nästa hinder. Linjen för ett hinder innebär att när den passerats kan hunden inte utföra hindret utan att först gå / röra sig i motsatt färdriktning. (Att passera linjen för hindret bakifrån medför ingen vägran). * Att utföra någon del av hinder från sidan (t.ex. hoppa över en tunnel, springa under A-hindret) bedöms som vägran, även om hunden inte varit inom hoppavstånd först. En kraftansamling inför ett hinder, när bakbenen flyttas in under hunden som tar extra sats, bedöms inte som vägran under förutsättning att hunden har en tydlig framåtsträvande rörelse. 3.2. Fem fel Fem fel utdelas när hunden gjort smärre misstag i sitt hinderutförande, men ändå anses ha utfört hindret. När fem fel utdöms har hunden ändå utfört hindret och får inte ta om det. Följande ger alltid fem fel; * Någon del av rivningsbart hinder faller i samband med att hunden utför hindret. * Föraren orsakar att någon del av rivningsbart hinder faller. * Föraren rör vid hunden under pågående lopp. * Hunden tar fysisk kontakt med föraren. * Trängning av hunden. * Föraren vidrör hinder 3:3 Diskvalificering Diskvalificering innebär att loppet avbryts och ekipaget skall lämna banan efter tävlingsledarens information. En diskvalificering gäller alltid endast den aktuella klassen, ekipaget är välkommet i nästa klass. Det händer att ekipaget får göra klart loppet, inom maxtiden, men det är helt upp till tävlingsledaren (i samförstånd med domaren) att avgöra om så skall ske. Följande leder till diskvalificering; Se Agilitybestämmelser sidan 17. Dessutom gäller att : n är skyldig att avbryta deltagande om hunden icke är i tävlingsmässigt skick. n skall även avbryta deltagande om hunden på grund av skada eller annat visar uppenbar oförmåga att genomföra tävlingen eller kan bedömas komma till skada vid ett fullföljande. Att avbryta deltagande är i realiteten detsamma som att diskvalificera ekipaget. Har så skett ex på grund av uppenbar hälta brukar domaren prata med föraren i förhoppning att denne själv skall avstå från att starta i nästa klass. En agilitydomare skall inte stänga av någon på grund av medicinska skäl, det är en veterinär fråga. Finns ingen veterinär på plats måste vi lita till förarens goda omdöme. Beträffande hälta gäller som vid alla andra bedömningar att dömer det vi ser. Det innebär att ingen hänsyn kan tas till medhavda veterinärintyg. Detta eftersom intyget troligen är någon dag gammalt, varför skada kan ha inträffat efter undersökningen, dels eftersom agilityns anseende skulle ta skada av att haltande hundar tilläts tävla. 3.4. Avstängning I dessa fall blir ekipage avstängd för vidare tävlan den aktuella tävlingsdagen och inrapporteras till 8

Svenska Kenneklubbens Prov och Tävlingskommitté (PTK). Reviderad 2014-09-05 * Föraren agar hunden eller ger hunden annat kraftigt obehag, eller i övrigt uppträder olämpligt. * Hunden har blivit dopad. ( Se Regler mot doping SKK s bestämmelser). Hund som under tävling uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar skall avvisas från tävlingsområdet. Tjänstgörande domare och funktionärer är skyldig att på särskild blankett, skriftligen till SKK rapportera då hund under tävling visat oacceptabelt beteende enligt ovan. Det åligger arrangören att tillse att blanketten finns tillgänglig vid arrangemanget. Exempel på funktionär är : bestyrelse, tjänstgörande veterinär eller tävlingsledare Ekipage som avstängs bör även rapporteras till : Svenska Agilityklubben c/o Svenska Kennelklubben Hundetikkommittén 163 85 Spånga 3:5 Doping Doping är behandling som påverkar hundens allmäntillstånd. Alla preparat som inte finns naturligt i hundens kropp är att betrakta som doping, så även extrema mängder av vissa i kroppen förekommande substanser. Exempel på sådana preparat är ; * Mjölkchoklad * Albyl * Kaffe * Neurol * Koffein * Åksjuktabletter De behandlingar som syftar till att återställa kroppens egen balans och / eller endast marginellt påverkar denna är tillåtna. Det kan gälla insulin ( diabetes ) eller hormonbehandling av hund som har en rubbning. Även druvsocker är godkänt. Tyvärr har vi inga möjligheter att på tävlingsplatsen kontrollera sådana har saker. Vi måste informera om vad som gäller och lita på de tävlandes goda omdöme. 4. Specifika hinderfel. A-Hinder. A-hindret har två vägrangränser, dels då den är på marken, då är linjen så långt fram att hunden inte kan kliva upp från sidan. Dels när hunden är uppe på hindret, då går gränsen vid toppen. Korrekt utförande; Hunden skall själv klättra upp på uppfarten och klättra hela vägen ner. Hunden skall vidröra kontaktfälten i respektive ände med minst en tass. Specifika hinderfel. * Hunden vidrör ej kontaktfältet med minst en tass = fem fel ( 5) * Hunden hoppar av A-hindret på uppfartssidan = Vägran (V) 9

* Hunden kommer från sidan och springer under hindret = Vägran (V) Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering. Balansbommen. Balansbommen har två vägrangränser, dels då den är på marken, då är linjen så långt fram att hunden inte kan kliva upp från sidan. Dels när hunden är uppe på hindret, då går gränsen vid sista tredjedelen (nedfarten). Korrekt utförande Hunden skall själv klättra upp på uppfarten och klättra hela vägen ner. Hunden skall vidröra kontaktfälten i respektive ände med minst en tass. Specifika hinderfel. * Hunden vidrör ej kontaktfältet med minst en tass. = fem fel ( 5 ) * Hunden hoppar av före nedfarten (sista tredjedelen av hindret). = Vägran (V) * Hunden kommer från sidan och springer under/hoppar över balansbommen. = Vägran (V) Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering. Gungbrädan. Gungbrädan har två vägransgränser, dels då den är på marken, då är linjen så långt fram att hunden inte kan kliva upp från sidan ( senast centrum ). Dels när hunden är uppe på hindret, vid gungans mittpunkt. Korrekt utförande; Hunden skall själv gå upp på gungbrädan, gunga över så den slår i marken och därefter gå av den. Hunden skall vidröra kontaktfälten i respektive ände med minst en tass. Specifika hinderfel. *Hunden hoppar av, när den passerat mittlinjen, men brädet har ännu ej slagit i marken. = Fem fel (5) * Hunden vidrör ej kontaktfältet med minst en tass. = Fem fel (5) *Hunden hoppar av innan den passerat mittlinjen. = Vägran (V) * Hunden kommer från sidan och springer under/hoppar tvärs över gungbrädan. = Vägran (V) Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering. Slalom. Korrekt utförande; Hunden skall forcera slalomen genom att ta varannan från höger, varannan från vänster. Hunden skall börja gå in i slalomen på höger sida om den första pinnen. Specifika hinderfel. *Hunden börjar fel vid ingången till slalomen (t ex går från fel håll, 10

för långt fram eller i fel ände), = Vägran (V) *Hunden går fel väg inne i slalomen, (hunden måste börja om från början)= Fem fel (5) *Föraren placerar sig så att hunden vid forcerandet av slalomen kommer att vidröra föraren. = Fem fel (5) * Föraren rör slalomen. = Fem fel (5) Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering. Rund tunnel. Vägranslinjen för tunneln går vid öppningens kant. Korrekt utförande; Hunden skall själv gå igenom tunneln. Specifika hinderfel. *Hunden kommer från sidan och springer på eller hoppar över runda tunneln. = Vägran (V) * Någon del av hunden har varit inne i runda tunneln och hunden drar sig sedan ut igen. = Vägran(V) Att stanna inne i tunneln ger inte fel, men se upp! Vissa hundar passar på att markera. Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering. Platt tunnel. Vägranslinjen för tunneln går vid öppningens kant. Korrekt utförande; Hunden skall själv gå in tunneln och själv forcera den platta delen. Specifika hinderfel. * Hunden kommer från sidan och springer på eller hoppar över platta tunneln. = Vägran (V) * Någon del av hunden har varit inne i platta tunneln och hunden drar sig ut igen. = Vägran (V) Att stanna inne i tunneln ger inte fel, men se upp. Vissa hundar passar på att markera. Skulle hunden trassla in sig i den platta delen är det tillåtet för vem som helst att hjälpa hunden igenom utan att fel ges. Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering. Däcket Korrekt utförande; Hunden skall själv hoppa igenom däcket. ( Hunden får vidröra däcket ). Specifika hinderfel. * Hunden passerar mellan däcket och ramen. = Vägran (V) * Hunden hoppar mot däcket men landar på samma sida. = Vägran (V) * Hunden hoppar över ramen. = Vägran (V) * Hunden passerar igenom däcket eller ramen från fel håll. = Diskvalificering (D) * Föraren passerar mellan däcket och ramen. = Diskvalificering (D) Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering. 11

Hopphinder Oxer Reviderad 2014-09-05 Storleksgrupp Bredd (innermått) Höjd vid enkelt hopphinder Djup i hoppriktning Höjd för den främre bommen Höjd för den bakre bommen Small klass I 120-140 cm 25-30 cm Max 30 cm 10-15 cm * 25-30 cm Small klass II 120-140 cm 25-30 cm Max 30 cm 10-15 cm * 25-30 cm Small klass III 120-140 cm 25-35 cm Max 30 cm 10-20 cm * 25-35 cm Medium klass I 120-140 cm 35-40 cm Max 40 cm 10-25 cm * 35-40 cm Medium klass II 120-140 cm 35-40 cm Max 40 cm 10-25 cm * 35-40 cm Medium klass III 120-140 cm 35-45 cm Max 40 cm 10-30 cm * 35-45 cm Large klass I 120-140 cm 45-55 cm Max 55 cm 20-40 cm * 45-55 cm Large klass II 120-140 cm 45-60 cm Max 55 cm 20-45 cm * 45-60 cm Large klass III 120-140 cm 45-65 cm Max 55 cm 20-50 cm * 45-65 cm * Vid användning av OXER skall den översta främre bommen vara 15-25 cm lägre än den bakre bommen. Korrekt utförande; Hunden skall hoppa över bommarna innanför infångarna utan att riva. Specifika hinderfel. * Föraren vidrör/river hopphindret. = fem fel (5) * Hunden river hopphindret. = fem fel (5) * Hunden passerar hopphindret utan att hoppa över översta bommen. = Vägran (V) * Hunden hoppar över infångarna. = Vägran (V) * Hunden hoppar över bommarna/infångarna från fel håll. = Diskvalificering (D) Vägrar hunden precis framför hopphindret så att alla bommar faller ner, får hunden hoppa över bommarna där de ligger. Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering. Långhopp Korrekt utförande; Hunden skall hoppa rakt över hela hindret, mellan hörnpinnarna, utan att riva hindret. Specifika hinderfel. * Hunden river långhoppet. = fem fel (5) * Hunden går ett eller flera steg på långhoppet. = fem fel (5) * Hunden mellanlandar på eller i långhoppet. = fem fel (5) * Föraren vidrör/river långhoppet. = fem fel (5) * Hunden hoppar snett över långhoppet (utanför en eller flera hörnpinnar). = Vägran (V) * Hunden hoppar mindre än halva långhoppet. = Vägran (V) * Hunden hoppar över snett/över långhoppet från fel håll. = Diskvalificering (D) Vägrar hunden precis framför långhoppet sa alla delar faller, får hunden hoppa över delarna där de ligger. Hörnpinnarna ingår ej i hindret (dessa kan därför ej orsaka några felpoäng, t.ex. för rivning). Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering. 5. Start och mål. Se Agility bestämmelser 6. Banläggning. 12

En av de roligaste och viktigaste uppgifterna för domaren är att bestämma hur banan skall gå. Rita de skalenligt på rutigt papper, så att Du verkligen ser hur banan ser ut och fungerar i förväg. Att på tävlingsdagen bygga om och fixa med banan tar tid och ger ett slarvigt intryck. 6.1 Att tänka på Vilka förutsättningar som gäller; * Vilken klass det skall vara. * Vilka / hur många hinder står till förfogande. * Få skiss från tävlingsledaren innan så man kan se var start och mål är. * Hur stor yta står till förfogande. * Antal tävlande (spara tid om det är många). När Du planerar banan: * Banan skall vara bekväm att döma. Undvik att behöva forcera en sträcka lika fort som hunden, tänk på att du skall döma många hundar. * Banområdet bör ej vara mindre än ca 25 x 35 meter. * Agilitybanan skall bestå av minst 15 och högst 20 hinderpassager, varav minst 7 hopphinderpassager. * Agilitybanan får inte inledas eller avslutas med ett kontaktfältshinder. * Avstånden mellan hindren på agilitybanan skall vara 5-7 meter, mätt som hundens väg. * Ansats till däck, platt tunnel, oxer och långhopp skall placeras så att hunden får en rak ansats mot hindret. * Banan får innehålla maximalt ett (1) slalomhinder vilket får utföras endast en gång. * Ett avstånd på minst 6 meter skall finnas från banområdets gräns före första hindret respektive efter sista hindret. * Föraren ska kunna passera varje hinder på bägge sidor utan att hindras av andra hinder, med ett avstånd av minst 60 cm mellan hindren. Undantaget är då en tunnel är placerad under balanshinder, då föraren ska kunna passera på tunnelns ena sida utan att hindras av andra hinder. * Spara de verkliga klurigheterna till klass III. Det skall synas på banan vilken klass det är. * Anpassa banan efter underlag. Tänk på att mjuka underlag (t.ex. ridhus) tar mer kraft i hoppen, medan hårda underlag (t.ex. nålfiltmatta på betonggolv, vanligt i mässhallar) ger större slitningar på hundarna vid tvära svängar osv. * Använd gärna snabba hinder för start och målgång. * Om ett hinder skall utföras mer än en gång bör det finnas tid att rätta till hindret innan hunden kommer tillbaka. * n beslutar själv hindrens placering - banorna varierar därför mellan varje klass och tävlingstillfälle. 6.2 Skala Om banan inte ritas upp skalenligt kan det hända obehagliga överraskningar. Dessutom ser en prydlig, skalenlig banskiss proffsig och förtroendeingivande ut. Rutorna på ett vanligt collegeblock brukar vara 0,5 x 0,5 cm. Rita i skala: 1 ruta = 1 x 1 meter. Hindrens ungefärliga mått: A- hinder 4 x 0,9 meter Balansbom 11 x 0,3 meter Gungbräda 3,7 x 0,3 meter Slalom 4-6,5,meter långt 13

Rund tunnel Platt tunnel Däck Hopphinder Långhopp Reviderad 2014-09-05 0,6 x 3 meter, 0,6 x 6 meter 0,5 x 4 meter 1,5 meter brett 2,4 meter breda 1 x 1 meter/ 1 x 1,5 meter Använd följande figurer när du ritar din bana; A-hinder, 4 rutor långt och en ruta brett. Balansbom, 11 rutor långt och 1/5 ruta brett. Gungbräda, 3,5 ruta långt och 1/5 ruta brett. Platt tunnel, 4,2 rutor långt och en halv ruta brett. Rund 3 m. tunnel, 3 rutor långt och en halv ruta brett. Rund 6 m. tunnel, 6 rutor långt och en halv ruta brett, ev. i en båge. Slalom, en prick på varje halv ruta. Långhopp, ca 1 ruta brett och 1,5 ruta långt. Däck, ca 0,3 ruta långt och 1,3 ruta brett. Hopphinder, ett streck som är 2 rutor brett. Skriv dit numren framför hindret så att det tydligt syns från vilket håll hindret skall tas. Använd gärna någon typ av miniatyrbana när du klurar. Det ger dig både en bättre uppfattning om banan i verkligheten och möjligheten att flytta om och prova olika alternativ. Det finns färdiga miniatyrbanor att köpa, tyvärr för ganska dyra pengar. Lågbudgetvarianten att själv klippa och klistra i papp eller t.ex. lego fungerar förstås lika bra. Enklast är att klippa ut hinderfigurer i vanligt papper. 7. Referenstid Referenstiden skall vara en för klassen rimlig utmaning - att klara referenstiden skall vara en ära. Att bestämma referenstiden är många gånger det svåraste beslutet. Det är viktigt att referenstiden är rimlig samtidigt får den inte vara för generöst tilltagen, särskilt inte i klass II och III. 7.1 Lämplig fart Klass I räknas som nybörjarklass. Därför är referenstiden också generöst tilltagen, det är inte ovanligt att mycket snabba hundar går i mål tjugo sekunder under referenstid. Det får vi leva med eftersom dessa klasser även skall ta hänsyn till nybörjarna. Klass II och Klass III är de elitinriktade klasserna. Det krävs en duktig hund för att klara referenstiden. En gammal tanke är att ca 10% av hundarna skall klara tiden och blir det så är det inget fel. Vanligare är dock att ca 40% klarar tiden. Rekommenderad hastighet: Klass I agility 2,9 meter/sekund 14

Klass II agility Klass III agility Lagklass agility Klass I hopp Klass II hopp Klass III hopp Lagklass hopp Reviderad 2014-09-05 3,2 meter/sekund 3,5 meter/sekund 3,2 meter/sekund 3,3 meter/sekund 3,7 meter/sekund 3,9 meter/sekund 3,7 meter/sekund Det är inte säkert att klass III föranleder en högre koefficient än klass II. Det kan ju vara så att banan är knixigare med fler tidskrävande vändningar. n kan även göra bruk av sin möjlighet att ändra refernstiden senast när fem (5) hundar gått i mål. Om det är mycket få startande i en klass (5-10 stycken) är det extra viktigt att fastställa en bra referenstid från början, eller när hälften av hundarna har startat oavsett resultat, eftersom det kan vara olämpligt att ändra under klassens gång. n skall ju inte avgöra prislistan i efterhand genom att ändra referenstiden. 7.2 Att bestämma referenstid. Mät banans längd i meter. Enklast är att stega banan - öva på att gå meterlånga kliv. Många klubbar har mäthjul, det blir förstås mest exakt. Allra bäst blir det förstås om man båda stegar och använder mäthjul. 1. Bestäm vilken fartkoefficient som skall användas. Förutom de rekommenderade fartkoefficienterna skall hänsyn tagas till underlaget, banans beskaffenhet (snäva svängar sänker farten osv). 2. Dividera banlängden med farten Exempel: Banans längd 150 meter = 47 sek. Klass II agility fart 3,2 m/s När domaren har bestämt en referenstid kan den kollas genom att jogga banan som om hund fördes. Då uppnås bättre grepp om hur tiden kommer att fungera. Referenstiden är på det här stadiet preliminär. Senast när fem (5) hundar gått i mål måste tiden fastställas. Då har domaren haft möjlighet att se hundar i aktion på banan, men att helt gå efter dom är vanskligt. Det kan vara svårt att se hur fort en hund verkligen rör sig, en rasande snabb hund gör kanske stora svängar, en hund som ser långsam ut kan vara mycket effektiv. n har full frihet att ändra, men tänk på att det verkar ogenomtänkt att ändra för mycket. Det vanligast är att domaren ändrar 2-3 sekunder. 7.3 Small/Medium/Large n väljer själv om samma eller olika referenstider skall gälla i alla storleksgrupperna. Minns att olika typer av banor fungerar olika i olika storleksgrupper. En öppen bana med mycket flyt ger utrymme för hög fart och de stora hundarnas ben kommer till sin rätt. Idealtiden för de minsta hundarna kan då sättas något generösare. Omvänt ger en tightare bana åt de mindre hundarnas kortare steglängd. Det kan vara motiverat att höja referenstiden för large hundarna. 8. På tävlingsdagen 8.1 Liten kom I-håglista. Banskisserna med all information som banbyggarna behöver, helst nedstoppade i en plastficka som skydd för väder och vind. Om möjlighet finnes är det bra med flera kopior. Miniräknare att räkna idealtider med 15

Måttband / tumstock att kontrollera hindren med Mätsticka för mankhöjdsmätning med vattenpass Visselpipa Penna Reviderad 2014-09-05 8.2 Funktionärsgenomgång Hur skicklig tävlingsledaren än är bör domaren själv prata igenom uppgifterna för nyckelfunktionärerna så att alla förstår varandra under tävlingens gång. Gå igenom följande; Skrivare och ögon : Kontrollera att de ser domarens placeringar som är planerade. Skrivaren ombeds hålla reda på antalet vägringar samt gör en överenskommelse hur sekretariatet skall signalera när den tredje vägran döms. Det är domaren som diskvalificerar - inte sekretariatet. Be sekretariatet att kalla när fem hundar gått i mål, eller tidigare vid få starter, för fastställande av referenstiden. Först när referenstiden är fastställd kan summering på startkorten ske. Tidtagare: Tala om hur starten skall gå till. Det är olämpligt om föraren passerar startlinjen innan ekipaget fått startsignal. En serviceinriktad tidtagare kan råda föraren att ta av / släppa koppel vid behov. Kom överens om tecken för när tidtagaren är redo för nästa start. Berätta maxtiden hur tidtagaren skall signalera om den överskrids. Hinderfixare: Placera hinderfixarna och instruera hur platta tunneln skall slätas ut. Platta tunneln skall rättas till mellan varje hund, vare sig det ser ut att behövas eller ej. Om hopphinder skall tas flera gånger måste domaren tala om när hinderfixaren skall lägga upp en riven bom. Poängtera också vikten av att hinderfixaren aldrig får gå i vägen för den tävlande. Även de runda tunnlarna behöver hållas koll på. Dels att ingången och utgången inte lägger sig, dels att tunneln behåller form och position. Visa hur markeringarna är satta. Inropare: Tala om när nästa ekipage skall sändas in på banan, så att onödig spilltid undviks. Be även inroparen hålla koll så att det inte står publik vid målgång och insläpp. 8:3 Innan start Mankhöjdsmätning: Reglerna kräver att alla hundar måste uppvisa tävlingsbok på hur hög hunden är över manken för att placeras i rätt storleksklass. Det är tävlingsledarens uppgift att kontrollera tävlingsboken, men det är domarens uppgift att mäta de hundar som inte har infört i sin tävlingsbok vilken storleksklass de tävlar i. Tävlingsledaren skall kunna bistå domaren vid mätning av hundar som är gränsfall vilken storleksklass de skall tävla i. Vid mätning används en mätsticka och ett så slätt underlag som möjligt. Omgivningen bör vara lugn. Hunden skall stå, med parallella framben rakt ner i marken. Även bakbenen bör stå någorlunda parallellt. Hunden skall stå själv med huvudet i normal vinkel. Föraren skall hjälpa och hålla hunden helst framifrån, hållandes under hakan så att hunden inte står och lutar sig eller hukar. 16

Minns att det är förarens uppgift att presentera hunden för mätning. En hund som inte kan mätas kan ej heller få inskrivet i tävlingsboken vilken storleksklass den tillhör, och kan därmed ej tillåtas starta på officiell tävling. Man mäter genom att sänka tvärslån på mätstickan till mankens högsta punkt. De flesta hundar kräver ingen extrem noggrannhet - de ligger klart inom gränserna. Mäter man ett gränsfall kräver rättvisan dock rigorös noggrannhet. Då måste underlaget vara absolut plant och mätningen utförs två (2) gånger, en gång (1) från vardera sida. Även så bör man hellre fria än fälla. Mätstickan bör kompletteras med vattenpass för att erhålla en så rättvisande mätning som överhuvudtaget är möjligt. Det är fullt tillåtet att överlåta mätningen på någon närvarande auktoriserad domarkollega. Det kan också kännas tryggt att låta denne mäta ett eventuellt gränsfall. Banbyggnad: När banbyggarna är klara är det dags för domaren att gå igenom den och se att den ser ut som planerat. När domaren är nöjd med banan är det dags att sätta fast hindren. Platta tunneln: Ingången måste sitta fast i både fram och bakkant så att den varken kan följa med eller tippa över. Runda tunneln: In- och utgång skall fästas, om tunneln ligger i en böj måste även böjen fästas/markeras. Gungan: Gungbrädan måste ovillkorligen vara stabil, får ej svikta och ytan måste vara halkfri. Nummerskyltarna: Skall placeras så att de syns från föregående hinder utan att vara i vägen. Flytta hinder får endast domaren göra. När domaren ger klartecken för bangång skall allt vara klart. De tävlande får inte justera banan. Om en tävlande föreslår en förändring måste det finnas synnerligen starka skäl för att den skall godtas - banläggning är inget grupparbete. Aldrig någonsin får det ske att hinder flyttas mitt under en klass - då blir det ju olika förutsättningar för dem som startade före respektive efter förändringen. Däremot kan man flytta hinder mellan storleksklasserna. Det kan vara motiverat om man vill bibehålla en svårighetsgrad. Avser man göra det bör förändringarna aviseras redan under bangång. Om så inte skett måste man räkna med att de tävlande vill titta över den förändrade banan. Markera var hindren skall stå med färg eller likvärdigt, för att kunna återställa hindren om de flyttar på sig. Domargenomgång: Inför klass I bör man hålla en fullständigt domargenomgång, där man passar på att presentera sig och hälsa välkommen. Detta bör ingå i domargenomgången; * Presentera Dig själv. * Påminna om att det är tillåtet att hjälpa intrasslade hundar ur platta tunneln. (Klass I) * Referenstid och maxtid. * Önska alla lycka till. 8.4 Ansvar Det är tävlingsledaren som är ansvarig för banans skick och tävlingens genomförande. n har dock rätt att utesluta hinder som är i uselt skick. Mindre defekter måste man ibland dras med, dem 17

kan man informera om på domargenomgången. n kan aldrig ändra reglerna för att anpassa dem till hindren, däremot kan domaren kompensera en defekt med sin tolkning av reglerna. Protest: Kan inte lämnas mot domslut. Hindrens placering, domarens placering på banan liksom allt annat som domaren ensam är ansvarig för faller under begreppet domslut. n blir dock ändå ibland tävlingsledaren behjälplig när en protest skall avgöras. Detta är vad som gäller; Protest kan endast inlämnas vid officiell tävling och SM-final. Den skall inlämnas skriftligt senast 30 minuter efter avslutad klass. Samtidigt erläggs protestavgift (200:-kr) I protesten skall anges vad man protesterar mot, motivering, samt krav på åtgärd. Protesten inlämnas till tävlingsledaren protestavgiften återfås om protesten godkänds. Tävlingsledare godkänner/avslår protesten skriftligen. Resultatlistor Tävlingsledaren ansvarar för att resultatlistan är korrekt och redovisas i SBK-tävling inom 8 dagar. Utbildningsplan för agilitydomare. Övergripande mål: Titel: Krav för deltagande: Antal elever Kursarrangör: Lärare: Mentor: Examinator: Efter genomgången utbildning skall deltagarna kunna döma samtliga officiella klasser på en agilitytävling. Efter godkänt teoretiskt och praktiskt prov får deltagarna titeln auktoriserad agilitydomare. Medlem i SKK länsklubb, specialklubb eller ungdomsförbund Mycket goda kunskaper inom agility Omfattande egen tävlingserfarenhet Auktoriserad tävlingsledare God erfarenhet av tävlingsarrangemang Rekommenderad av sin klubbstyrelse Lägsta ålder 18 år En personlig motivering till varför vederbörande vill bli domare och anser sig lämplig skall medfölja ansökan Antal elever avgörs av läraren i samråd med SAgiK:s Funktionärskommitté Svenska Agilityklubbens Funktionärskommitté tillsammans med distrikt eller lokalklubb inom SBK, SKK länsklubb, specialklubb eller ungdomsförbund. Utses av SAgiK:s Funktionärskommitté En mentor skall utses i samförstånd mellan eleven och läraren och fungera som stöd för eleven under utbildningstiden Examinatorn vid det praktiska provet skall vara en auktoriserad agilitydomare som ej fungerat som lärare eller mentor för domaraspiranten. 18

Omfattning: 2 x 3 dagar med sammanlagt 39 lektionstimmar (1 lektionstimme = 45 minuter) exklusive teoretiskt prov, praktiktjänstgöring och praktiskt prov Litteratur: Regler och eventuella bedömningsanvisningar för officiella agilitytävlingar. SAgiK:s domarkompendium. Förslag till innehåll med timfördelning: Ämne Antal lektionstimmar Organisationskunskap 1 Agilitytävling: uppläggning, administration 1 Regler 10 ns arbete, ansvar etik mm 6 Bankonstruktion 7 Allmänna bedömningsprinciper 4 Bedömning av enskilda moment 9 Information om prov och auktorisation 1 Summa lektionstimmar 39 Examination De två slutproven består av ett antal delprov som samtliga skall vara godkända, annars måste hela det teoretiska eller hela det praktiska provet göras om. Teoretiskt prov: Praktiskt prov: Teorifrågor Banritningsprov Domargenomgång Uppträdande Placeringsförmåga Regler Mätning av Small/Medium/Large-hundar Teoretiskt prov För det teoretiska provet gäller att proven skall tas emot och skickas in till läraren av två ojäviga personer, som också vaktar under provtiden. Svenska Agilityklubben rekommenderar att minst en av dessa personer inte skall tillhöra domaraspirantens klubb. Tillåtna hjälpmedel på detta prov är penna, radergummi, linjal och miniräknare. Läraren skall rätta provskrivningarna och därefter snarast sända dessa till SAgiK:s kanslie i medsänt svarskuvert. Aspiranttjänstgöring Aspiranttjänstgöringen får utföras tidigast när teoriprovet efter genomgången kurs är godkänt. Aspiranttjänstgöringen innebär att domaraspiranten dömer minst tre inofficiella tävlingar, med minst två officiella klasser, varav minst en klass skall vara en agilityklass. Även öppen klass kan arrangeras under förutsättning att den bedöms enligt regler för officiell Agilityklass II, eller officiell Hoppklass II. Aspiranten skall själv rita banorna, och se till att dessa blir uppsatta av tävlingsledare eller annan ansvarig person. Fullgjord aspiranttjänstgöring intygas på särskild blankett. Praktiskt prov 19

Det praktiska provet får avläggas när aspiranttjänstgöringen är fullgjord, och skall bedömas av en examinator. Provet består i att domaraspiranten dömer en inofficiell tävling med minst 75 starter där minst två klasser skall ingå, varav minst en klass ska vara agilityklass. Även öppen klass kan arrangeras under förutsättning att den bedöms enligt regler för officiell Agilityklass II, eller officiell Hoppklass II. Aspiranten skall själv rita banorna, och se till att dessa blir uppsatta av tävlingsledaren eller ansvarig person. Om en domaraspirant ej blir godkänd på det praktiska provet, krävs att han/hon dömer ytterligare två inofficiella tävlingar innan han/hon har rätt att avlägga nytt praktiskt prov. Examinatorn skall bedöma helheten i domararbetet. Aspiranten skall erhålla besked om godkännande eller underkännande senast en timme efter avslutad bedömning. Godkänt praktiskt prov intygas av examinatorn på särskild blankett som insänds till SAgiK:s kanslie. Auktorisation: Elev/aspirant som godkänts vid teoretiskt prov, genomfört aspiranttjänstgöring samt godkänts vid praktiskt prov auktoriseras som agilitydomare. SAgiK:s kanslie utfärdar bevis för auktorisationen. 20