November 2011 Öppna jämförelser av placerade barns utbildningsnivå Barn som varit placerade under hela årskurs 9, åren 1998-2009, har klart sämre förutsättningar än jämnåriga att få ett arbete och ett gott vuxenliv. Det visar öppna jämförelser av barn- och ungdomsvården där Socialstyrelsens register om placerade svenskfödda barn har samkörts med Skolverkets betygsregister för barn i årskurs 9. De barn som granskats är födda 1982-1993. Av alla barn i den aktuella åldersgruppen kunde 86 procent studera vidare på gymnasiets nationella program när de slutade grundskolan. Jämfört med uppskattningsvis: 55 procent av de som placerats första gången efter 12 års ålder 71 procent av de som placerats första gången före 10 års ålder. Att gå i grundskolan är en grundlagsskyddad rättighet. Samhället har ett särskilt ansvar för placerade barn och ska enligt 6 kap.1 och 7 socialtjänstlagen (2001:453) garantera att placerade barn får god vård och lämplig utbildning. Många placerade barn saknas helt i betygsregistren Speciellt allvarligt är att många av de svenskfödda barn som varit placerade under årskurs 9 helt saknas i betygsregistren för grundskolan. De handlar om höga siffror, även efter att ungdomar som sjuk- och aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder tagits bort: för barn placerade före 10 års ålder saknas 12 procent för barn placerade efter 12 års ålder saknas 19 procent. Vi vet i nuläget inte vilken utbildningsnivå dessa barn har. Fullföljt gymnasium är en viktig faktor för ett gott vuxenliv Mycket tyder på att fullföljt gymnasium är den viktigaste skyddsfaktorn för att barn som varit placerade i samhällsvård ska få ett arbete och ett gott vuxenliv. Resultatet av denna granskning visar att 84 procent av alla barn i Sverige födda år 1986-1990 studerade tre år på gymnasiet. Jämfört med uppskattningsvis: 38 procent av de barn (födda 1984-1990) som placerats första gången efter 12 års ålder 57 procent av de barn (födda 1984-1990) som placerats första gången före 10 års ålder. Öppna jämförelser visar att det finns en stor spridning i resultatet mellan kommunerna, att ingen kommun med minst 20 barn i den grupp vi studerat uppnår resultaten för normalbefolkningen och att det inte finns några tydliga
strukturella skillnader mellan de kommuner som klarat sitt uppdrag bättre och de som klarat det sämre. Kraftsamling behövs för att tillgodose alla barns rättigheter Både staten och landets kommuner behöver tillsammans kraftsamla för att de placerade barnen ska få grundskoleutbildning och att de därefter fullföljer gymnasiet. Allt för att de barn som blir omhändertagna av samhället får de bästa förutsättningarna för att undvika arbetslöshet, bidragsberoende och ohälsa som vuxna. Bakgrund och metod Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling I Social rapport 2010 konstaterar Socialstyrelsen att barn som växer upp i samhällets vård har mycket höga överrisker för ogynnsam utveckling över tid. De har bland annat höga risker, jämfört med andra jämnåriga att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa (inklusive självmordsbeteende), att utveckla allvarlig kriminalitet, missbruk eller att få framtida försörjningsproblem. (1, 2). En hög förekomst av skolmisslyckande är en nyckelfaktor för att förklara och förstå detta. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 var i Social rapport 2010 den starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem bland barn i dessa grupper och förklarade 40-50 procent av de överrisker för ogynnsam utveckling som placerade barn hade jämfört med andra jämnåriga (2). Detta trots att lagstiftningen i flera decennier markerat att kommunerna har ett särskilt ansvar för placerade barns utbildning. Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Ett misslyckande i gymnasieskolan är en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på arbetsmarknaden. Högst är risken bland dem som aldrig påbörjade gymnasiet. Framgångsrika gymnasiestudier är viktiga för de framtida försörjningsmöjligheterna. (2) Skolprestationer är något som går att påverka En ny kunskapsöversikt över utvärderade insatser för att förbättra placerade barns skolprestationer visade att det har gjorts förvånansvärt lite interventionsforskning på området, såväl i Sverige som i andra länder. För ett barn som inte ligger långt efter i skolprestationer, verkar systematiskt stöd göra skillnad. Nio av elva interventioner som prövats i något land gav positiva resultat. Kunskapsöversikten tyder på att det med relativt enkla medel går att förbättra placerade barns skolprestationer. (3, 4) Fyra indikatorer beskriver placerade barns utbildningsnivå I samarbete med Skolverket har Socialstyrelsen tagit fram fyra indikatorer utifrån de data om betyg som samlas in i Sveriges officiella statistik. För grundskolan mättes godkänt betyg i svenska, matematik och engelska, vilket ger behörighet till gymnasiets nationella program. För gymnasiet mättes att 2
barnen hade gått ut gymnasiet med betyg för 2 250 poäng eller hade ett samlat betygsdokument. Det indikerar att de klarat av att genomföra treårigt gymnasium. Urvalet i undersökningen bygger på en grupp av 50 100 barn födda åren 1982-1993. En delgrupp av gruppen blev placerade i samhällsvård första gången före 10 års ålder och en annan blev placerade första gången efter 12 års ålder. Uppdelningen i de två grupperna har gjorts då mindre barn oftast blir placerade då deras föräldrar brustit i sin omvårdnad medan barn över 12 år oftast blir placerade på grund av sitt eget beteende. För att göra sambandet mellan placeringen och skolresultaten så tydliga som möjligt och för att språksvårigheter inte skulle påverka resultaten valde vi barn födda i Sverige som varit placerade i samhällsvård hela årskurs 9 i grundskolan. Det ger en grupp på 8 000 barn. Hur lång tid barnen varit placerade, förutom under hela årskurs 9, skiljer sig åt. Från att detta är den enda placeringen under barndomen, till att de varit placerade hela barndomen. Barnen kan också ha fått andra insatser, både före och efter placeringstiden i årskurs 9. Skolresultaten hos de placerade barnen har sedan jämförts med vilka resultat jämnåriga barn uppnått. Jämförelser per kommun redovisas för de kommuner som har minst 20 barn i gruppen. Allt för att jämförelsen på kommunnivå ska bli så säker som möjligt. En del av de placerade barnen fanns inte registrerade i betygsregistren. Vi vet därför inte om de gått i grundskolan överhuvudtaget. Här ingår de i gruppen som inte uppnått gymnasiebehörighet. Antalet som saknas i betygsregistret har justerats schablonmässigt för andelen barn som erhöll sjuk- och aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder, vilket indikerar förekomst av allvarligt fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Detta har i sin tur troligen påverkat deras skolresultat och utbildningsmöjligheter. Schablonen har hämtats från analyser av barn födda 1972-1981 (5), avrundats uppåt och extrapolerats till personer födda 1982-1993. (Antalet barn som saknar uppgifter i registret över betyg i grundskolan har reducerats med 40 procent för barn som placerades första gången före 10 års ålder och med 15 procent för unga som placerades efter 12 års ålder). De handlar om höga siffror, även efter att ungdomar som sjuk- och aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder tagits bort. För barn placerade före 10 års ålder saknas 12 procent, för barn placerade efter 12 års ålder saknas 19 procent. Antalet barn som saknar uppgifter i betygsregistret för gymnasiet har också reducerats med hjälp av schablonen. Det skiljer sig mellan kommunerna hur många av barnen i gruppen som saknas i betygsregistret för grundskolan. Omkring 70 procent av barnen som blev placerade första gången efter 12 års ålder och som saknas i betygsregister för grundskolan var placerade på institution (Statens institutionsstyrelse eller hem för vård eller boende) del av året eller hela året. Resterande var placerade i familjehem. För barnen som blev placerade första gången före 10 års ålder var en tredjedel placerade på institution. Resterande var placerade i familjehem. Jämförelsen har fått metodologiskt stöd av professor Bo Vinnerljung. 3
Resultat Grundskolan möjlighet att studera vid gymnasiets nationella program Barn som omfattas av den allmänna skolplikten har enligt grundlagen rätt till grundläggande utbildning. (6) Vi mäter om barnen enligt betygsregistret fått godkänt i svenska, matematik och engelska när de slutade årskurs 9. Det var fram till hösten 2011 en förutsättning för att få börja gymnasiets nationella program. Inför hösten 2011 har kraven skärpts ytterligare. Tabell 1. Antal svenskfödda barn, födda åren 1982-1993, och andel med behörighet att studera vid gymnasiets nationella program Placerade under hela årskurs 9 1) Första placering före 10 års ålder Första placering efter 12 års ålder Befolkni ngen 3) Totalt antal i populationen 5 183 2 768 1 300 144 Andel som uppnått gymnasiebehörighet 71 % 55 % 86 % 2) 1) Antalet har reducerats med en schablon för andel barn som saknar uppgifter i Registret över grundskolans slutbetyg och som erhöll sjuk- och aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder (se Metodbilaga). 2) Andelen som uppnått gymnasiebehörighet beräknas utifrån både de barn som har och de som saknar uppgifter i Registret över grundskolans slutbetyg. Med behörighet att studera vidare vid gymnasiets nationella program menas godkända betyg i svenska, matematik och engelska. 3) Baseras på samtliga födda i Sverige åren 1982-1993. Kommentar: Barnen i samhällsvård har klart sämre resultat än barn i allmänhet. Speciellt gäller det för barn som blivit placerade första gången efter 12 års ålder. Där har uppskattningsvis hälften av barnen inte möjlighet att börja gymnasiets nationella program. En fråga att utreda i framtiden är hur det gått för de barn som inte uppnått gymnasiebehörighet. 4
Diagram 1. Behörighet att studera vid gymnasiets nationella program 1). Andel av svenskfödda barn, födda åren 1982-1993, placerade under hela årskurs 9 med första placering före 10 års ålder 2). Kommunspridning 3) per län. Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel med gymnasiebehörighet i kommunen, procent 1) Med behörighet att studera vid gymnasiets nationella program menas godkända betyg i svenska, matematik och engelska. 2) Andelen som uppnått gymnasiebehörighet beräknas utifrån både de barn som har och de som saknar uppgifter i Registret över grundskolans slutbetyg. Antalet har reducerats med en schablon för andel barn som saknar uppgifter i registret och som erhöll sjukoch aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder (se Metodbilaga). 3) Lådans nedre gräns avgränsar den fjärdedel av kommunerna i länet med lägst värde, linjen i lådan avgränsar medianen och lådans övre gräns avgränsar den fjärdedel av kommunerna med högst värden. Strecken som utgår från lådan avgränsar det lägsta respektive högsta kommunvärdet. Kommunvärden som är 0 eller 100 representerar ofta kommuner med få placerade barn. 5
Diagram 2. Behörighet att studera vid gymnasiets nationella program 1). Andel av svenskfödda barn, födda åren 1982-1993, placerade under hela årskurs 9 med första placering efter 12 års ålder 2). Kommunspridning 3) per län. Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel med gymnasiebehörighet i kommunen, procent 1) Med behörighet att studera vid gymnasiets nationella program menas godkända betyg i svenska, matematik och engelska. 2) Andelen som uppnått gymnasiebehörighet beräknas utifrån både de barn som har och de som saknar uppgifter i Registret över grundskolans slutbetyg. Antalet har reducerats med en schablon för andel barn som saknar uppgifter i registret och som erhöll sjukoch aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder (se Metodbilaga). 3) Lådans nedre gräns avgränsar den fjärdedel av kommunerna i länet med lägst värde, linjen i lådan avgränsar medianen och lådans övre gräns avgränsar den fjärdedel av kommunerna med högst värden. Strecken som utgår från lådan avgränsar det lägsta respektive högsta kommunvärdet. Kommunvärden som är 0 eller 100 representerar ofta kommuner med få placerade barn. 6
Gymnasiet avslutat gymnasiet Att klara av att fullfölja gymnasiet i tre år är en förutsättning för att få möjlighet till ett arbete och egen försörjning idag.(2,7 ) Tabell 2. Antal svenskfödda barn, födda åren 1984-1990, och andel som avslutat treårigt gymnasium Placerade under hela årskurs 9 1) Första placering före 10 års ålder Första placering efter 12 års ålder Befolknin gen 3) Totalt antal i populationen 3 100 1 622 558 685 Andel som avslutat treårigt 57 % 38 % 84 % gymnasium 2) 1) Födda åren 1984-1990. Antalet har reducerats med en schablon för andel barn som saknar uppgifter i Registret över grundskolans slutbetyg och som erhöll sjuk- och aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder (se Metodbilagan). 2) Andelen som avslutat treårigt gymnasium beräknas utifrån både de barn som har och de som saknar uppgifter i Registret över avgångna från gymnasieskolan. Med avslutat treårigt gymnasium menas gått ut med 2250 poäng eller med samlat betygsdokument. 3) Baseras på samtliga födda i Sverige åren 1986-1990. Kommentar: Att fullfölja gymnasiet klarar uppskattningsvis drygt hälften av de barn som blev placerade första gången före 10 års ålder. Ännu sämre förutsättningar för att bli självförsörjande ges de ungdomar som blivit placerade efter 12 års ålder. 7
Diagram 3. Avslutat treårigt gymnasium 1). Andel av svenskfödda barn, födda åren 1984-1990, placerade under hela årskurs 9 med första placering före 10 års ålder 2). Kommunspridning 3) per län. Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel som avslutat treårigt gymnasium i kommunen, procent 1) Med avslutat treårigt gymnasium menas gått ut med 2250 poäng eller med samlat betygsdokument. 2) Andelen som uppnått gymnasiebehörighet beräknas utifrån både de barn som har och de som saknar uppgifter i Registret över grundskolans slutbetyg. Antalet har reducerats med en schablon för andel barn som saknar uppgifter i registret och som erhöll sjukoch aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder (se Metodbilaga). 3) Lådans nedre gräns avgränsar den fjärdedel av kommunerna i länet med lägst värde, linjen i lådan avgränsar medianen och lådans övre gräns avgränsar den fjärdedel av kommunerna med högst värden. Strecken som utgår från lådan avgränsar det lägsta respektive högsta kommunvärdet. Kommunvärde som är 0 eller 100 representerar ofta kommuner med få placerade barn. 8
Diagram 4. Avslutat treårigt gymnasium 1). Andel av svenskfödda barn, födda åren 1984-1990, placerade under hela årskurs 9 med första placering efter 12 års ålder 2). Kommunspridning 3) per län. Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel som avslutat treårigt gymnasium i kommunen, procent 1) Med avslutat treårigt gymnasium menas gått ut med 2250 poäng eller med samlat betygsdokument. 2) Andelen som uppnått gymnasiebehörighet beräknas utifrån både de barn som har och de som saknar uppgifter i Registret över grundskolans slutbetyg. Antalet har reducerats med en schablon för andel barn som saknar uppgifter i registret och som erhöll sjukoch aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder (se Metodbilaga). 3) Lådans nedre gräns avgränsar den fjärdedel av kommunerna i länet med lägst värde, linjen i lådan avgränsar medianen och lådans övre gräns avgränsar den fjärdedel av kommunerna med högst värden. Strecken som utgår från lådan avgränsar det lägsta respektive högsta kommunvärdet. Kommunvärden som är 0 eller 100 representerar ofta kommuner med få placerade barn. 9
Jämförelse mellan de kommuner som har många placerade En redovisning på kommunnivå för resultat från grundskolan görs för de 65 kommuner som har fler än 20 barn i gruppen svenskfödda som blev placerade första gången före 10 års ålder och varit placerade under hela årskurs 9. 29 kommuner redovisas för motsvarande grupp som var placerade första gången efter 12 års ålder. För gymnasieskolan redovisas 36 kommuner för motsvarande grupp som varit placerade första gången före 10 års ålder. Och 15 kommuner för barn som varit placerade första gången efter 12 års ålder. Andelen som uppnått tillräckliga utbildningsresultat för grundskola respektive gymnasiet skiljer sig stort mellan kommuner. Andelen som i grundskolan uppnått behörighet till gymnasiets nationella program för barn placerade första gången före 10 års ålder varierar stort, från 83 procent av Bodens placerade barn till 52 procent av Salas. För de barn som blev placerade första gången efter 12 års ålder är variationen ännu större, från Umeås 74 procent till Motalas 29 procent. Andelen som fullföljer gymnasiet i tre år varierar mellan de barn som blev placerade första gången före 10 års ålder från Växjös 79 procent till Sundsvalls 42 procent. För barnen som blev placerade första gången efter 12 års ålder skiljer det ännu mer: från Umeås 63 procent till Gävles 28 procent. Det är svårt att tänka sig att strukturella förklaringar eller selektionsfaktorer rimligen kan förklara dessa stora mellankommunala variationer. Referenser 1. Socialstyrelsen. Social rapport 2006. Stockholm: Socialstyrelsen; 2006. 2. Socialstyrelsen. Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010. 3. Forsman H. Interventioner som avser att förbättra placerade barns skolprestationer En kunskapsöversikt, Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet (2011) 4. Forsman H. & Vinnerljung B. Interventions aiming at improving school achievements of children placed in out-of-home care: A scoping review. (insänt för publicering) 5. Berlin M. Vinnerljung B. Hjern A. School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care, Children and Youth Services Review (2011) 6. 2 kap. 21 RF. 7. SOU 2003:92 Unga utanför. 10
Bilaga 1 Metodbeskrivning Population Personer födda i Sverige åren 1982-1993 (indikatorn Gymnasiebehörighet) respektive åren 1984-1990 (indikatorn Avslutat treårigt gymnasium) som varit placerade utanför det egna hemmet enligt SoL eller LVU under hela årskurs 9. Med det menas sammanhängande placering mellan 1 juni det år de fyllde 15 år och 1 juni det år de fyllde 16 år. Den första placeringen ska ha påbörjats före 10 års ålder eller efter 12 års ålder. Totalt innefattar populationen 8 470 personer födda åren 1982-1993 varav 5 031 födda åren 1984-1990. Detta efter att 67 personer med annat betygsystem tagits bort. Grupp 1: Personer som var yngre än 10 år första gången de blev placerade. - 5 608 födda åren 1982-1993 - 3 354 födda åren 1984-1990 Grupp 2: Personer som var 13 år eller äldre första gången de blev placerade. - 2 862 födda åren 1982-1993 - 1 677 födda åren 1984-1990 Att populationen för indikatorn Avslutat treårigt gymnasium skiljer sig från populationen för indikatorn Gymnasiebehörighet beror dels på att en av de variabler om utbildning som används (Gått ut gymnasiet med minst 2250 poäng) i princip inte är jämförbar för personer födda före 1984, dels på att personer födda efter 1990 inte hunnit gå gymnasiet år 2010. De som var 10 år, 11 år eller 12 år första gången de blev placerade ingår inte i populationen. Tiden från första placeringen och till den 1 juni det år personen fyller 15 år har inte studerats. Det kan förekomma att personen varit placerad under hela tiden eller att tiden består av korta eller långa avbrott i placering. Populationen har tagits fram från Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga (2009), Socialstyrelsen. Samkörning med utbildningsregister Från nedanstående register har följande uppgifter matchats på personerna i populationen: Registret över grundskolans slutbetyg (2010) - Betyg i ämnet svenska (Sv) - Betyg i ämnet engelska (En) - Betyg i ämnet matematik (Ma) Registret över avgångna från gymnasieskolan (2010) - Gått ut gymnasiet med minst 2250 poäng (MerAn2250) 11
- Avgått från gymnasiet med samlat betygsdokument (Samlbetygsdok) Indikatorer Gymnasiebehörighet Andel (i procent) med godkänt betyg i ämnena svenska, engelska och matematik. - Uppfyllt om variablerna Sv, En och Ma har koderna G, M eller V - Inte uppfyllt om variablerna Sv, En eller Ma har annan kod eller ingen uppgift Avslutat treårigt gymnasium Andel (i procent) som gått ut gymnasiet med minst 2250 poäng eller avgått från gymnasiet med samlat betygsdokument - Uppfyllt om variablerna MerAn2250 eller Samlbetygsdok har kod J - Inte uppfyllt om N eller ingen uppgift. De personer som det i Registret över avgångna från gymnasieskolan finns indikationer att de gått på gymnasiet räknas med bland de som uppnått indikatorn Gymnasiebehörighet trots att de inte har godkänt betyg i ämnena svenska, engelska och matematik enligt Registret över grundskolans slutbetyg. Det gäller 322 personer i grupp 1 och 177 personer i grupp 2. Indikatorerna har beräknats för samtliga personer i populationen, det vill säga inte bara de som det finns uppgifter om i Registret över grundskolans slutbetyg respektive Registret över avgångna från gymnasieskolan. De som saknar uppgift om studieresultat räknas med i gruppen som inte uppnått indikatorn. Schablonjustering av antal personer som saknar uppgift om utbildning Antalet personer som saknar uppgifter i Registret över grundskolans slutbetyg justerats med en schablon. Schablonen har beräknats med hjälp av en population födda åren1972-1981 för vilka uppgifter om sjuk- och aktivitetsersättning i vuxen ålder matchats på. För motsvarande grupp 1 i den populationen som saknade betyg i åk 9 hade 33 procent sjuk- och aktivitetsersättning eller motsvarande före 23 års ålder. För motsvarande grupp 2 i populationen var andelen 11 procent. Antalet personer födda åren 1982-1993 i denna studies population som saknar uppgifter i Registret över grundskolans slutbetyg har reducerats med 40 procent i grupp 1 respektive 15 procent i grupp 2. Det motsvarar 425 personer i grupp 1 och 94 personer i grupp 2. Antalet personer födda åren 1984-1990 som saknar uppgifter i Registret över avgångna från gymnasieskolan har reducerats med 254 personer i grupp 1 och 55 personer i grupp 2. Skillnaden motsvarar förhållandet mellan antalet personer födda åren 1982-1993 och antalet födda åren1984-1990 i grupperna. 12
Det totala antalet personer i grupp 1 och grupp 2 reduceras med samma antal som räknas bort från de som saknar uppgifter i utbildningsregistren. Det betyder att schablonjusteringen höjer värdena på indikatorerna. Schablonjusteringen görs även på kommunnivå, med samma andelar som för riksnivån. Presentation Enbart för de kommuner som har minst 20 personer i den schablonreducerade populationen redovisas indikatorvärdet på kommunnivå. Det kan förekomma att personer som flyttat mellan kommuner under sin uppväxt placeras av olika kommuner. I denna studie har den senast placerande kommunen varit styrande för vilken kommun personen räknas till. Samtliga kommuners värden ingår i redovisningen av spridningen på länsnivå. 13