RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET KONVERGENSRAPPORT 2016

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.216 COM(216) 374 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET KONVERGENSRAPPORT 216 (utarbetad i enlighet med artikel 14.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) {SWD(216) 191 final} SV SV

1. RAPPORTENS SYFTE Enligt artikel 14.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) minst en gång vartannat år, eller på begäran av en medlemsstat med undantag 1, rapportera till rådet om hur medlemsstaterna med undantag fullgör sina förpliktelser när det gäller att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen. De senaste konvergensrapporterna från kommissionen och ECB antogs i juni 214. Konvergensrapporten 216 omfattar följande sju medlemsstater med undantag: Bulgarien, Tjeckien, Kroatien, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige 2. En mer ingående bedömning av konvergenssituationen i dessa medlemsstater finns i en teknisk bilaga till denna rapport. Rapporterna utarbetas av kommissionen och ECB på grundval av artikel 14.1 i EUF-fördraget. Enligt den artikeln ska rapporterna omfatta en granskning av i vilken utsträckning ett lands nationella lagstiftning, inklusive stadgan för dess centralbank, är förenlig med artiklarna 13 och 131 i EUF-fördraget och stadgan för Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS/ECB-stadgan). I rapporterna ska också granskas om en hög grad av varaktig konvergens har uppnåtts i den berörda medlemsstaten sett till konvergenskriterierna (prisstabilitet, offentliga finanser, växelkursstabilitet, långfristiga räntesatser), och med beaktande av ett flertal andra faktorer som anges i artikel 14.1 sista stycket i EUF-fördraget. De fyra konvergenskriterierna anges närmare i ett protokoll som är fogat till fördragen (protokoll nr 13 om konvergenskriterier). Den finansiella och ekonomiska krisen tillsammans med statsskuldkrisen i euroområdet har visat att det finns brister i systemet för ekonomisk styrning i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och att dess befintliga instrument behöver användas på ett mer heltäckande sätt. En allmän skärpning av den ekonomiska styrningen i unionen ägt rum, med målet att säkerställa en varaktigt fungerande ekonomisk och monetär union. Konvergensbedömningen är således kopplad till den bredare europeiska planeringsterminen, som är en integrerad metod för att analysera de ekonomiskpolitiska problem som EMU måste hantera för att säkerställa finanspolitisk hållbarhet, konkurrenskraft, stabilitet på finansmarknaderna och ekonomisk tillväxt. De viktigaste innovationerna när det gäller reformeringen av styrningen, som innebär en förstärkt bedömning av varje medlemsstats konvergensframsteg och deras hållbarhet, innefattar bland annat den skärpning av förfarandet vid alltför stora underskott som skedde genom 211 års reform av stabilitets- och tillväxtpakten och de nya instrumenten inom området för övervakning av makroekonomiska obalanser. Framför allt tar denna rapport hänsyn till bedömningen av konvergensprogrammen från 216 och resultaten av förfarandet vid makroekonomiska obalanser 3. 1 2 3 De medlemsstater som ännu inte har uppfyllt de nödvändiga villkoren för införandet av euron betecknas som medlemsstater med undantag. Danmark och Förenade kungariket förhandlade fram undantagsklausuler innan Maastrichtfördraget antogs och ingår inte i tredje etappen av EMU. Danmark och Förenade kungariket har inte uttryckt någon avsikt att införa euron och omfattas därför inte av bedömningen. Kommissionen offentliggjorde sin femte rapport om förvarningsmekanismen i november 215 och slutsatserna av motsvarande fördjupade granskningar i mars 216. 2

Konvergenskriterierna Granskningen av huruvida den nationella lagstiftningen, inklusive stadgan för den nationella centralbanken, är förenlig med artikel 13 och med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget omfattar en bedömning av efterlevnaden av förbudet mot monetär finansiering (artikel 123) och förbudet mot positiv särbehandling (artikel 124), förenligheten med Europeiska centralbankssystemets mål (artikel 127.1) och uppgifter (artikel 127.2) och andra aspekter som avser integreringen av den nationella centralbanken i Europeiska centralbankssystemet. Prisstabilitetskriteriet definieras enligt följande i artikel 14.1 första strecksatsen i EUF-fördraget: En hög grad av prisstabilitet [ ] ska framgå av att inflationstakten ligger nära den i de högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. I artikel 1 i protokollet om konvergenskriterier anges vidare att "[k]riteriet om prisstabilitet [ ] innebär att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen ska uppvisa en hållbar prisutveckling och en genomsnittlig inflationstakt som inte med mer än 1,5 procentenheter överstiger inflationstakten i de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. Inflationen ska mätas med hjälp av konsumentprisindex på en jämförbar grund, med beaktande av skillnader i nationella definitioner. 4 Hållbarhetskravet innebär att en tillfredsställande inflationstakt framför allt måste kunna kopplas till insatskostnader och andra faktorer som påverkar prisutvecklingen i strukturellt hänseende utvecklas, snarare än till tillfälliga faktorers inverkan. I konvergensgranskningen ingår därför en bedömning av de faktorer som inverkar på inflationsutsikterna och den kompletteras av en hänvisning till kommissionens senaste inflationsprognos 5. En bedömning görs också av huruvida landet de närmaste månaderna verkar kunna uppnå referensvärdet. Referensvärdet för inflationen beräknades i april 216 till,7 % 6, med Bulgarien, Slovenien och Spanien som de tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten 7. Det är befogat att till medlemsstaterna med bäst resultat inte räkna de länder vars inflationstakter inte kan ses som ett meningsfullt referensvärde för andra medlemsstater 8. Sådana avvikare identifierades tidigare i konvergensrapporterna för 24, 21, 213 och 214 9. I dagens läge är det befogat att betrakta Cypern och Rumänien som avvikare, eftersom deras inflationstakter i stor utsträckning avviker från genomsnittet i euroområdet och inbegripandet av dessa länder oskäligt skulle 4 5 6 7 8 9 När det gäller kriteriet om prisstabilitet mäts inflationen med hjälp av det harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP) som definieras i rådets förordning (EG) nr 2494/95. Alla prognoser över inflation och andra variabler i denna rapport är hämtade från 216 års vårprognos från kommissionen. Kommissionens prognoser baseras på ett antal gemensamma antaganden om externa variabler samt på ett antagande om oförändrad ekonomisk politik, och samtidigt beaktas åtgärder om vilka det finns tillräckligt detaljerade uppgifter. Sista datum för uppgifter som använts i denna rapport var den 18 maj 216. Den genomsnittliga inflationstakten på tolvmånadersbasis var -1, %, -,8 % respektive -,6 %. Användningen av uttrycket "medlemsstaterna med bäst resultat" i fråga om prisstabilitet baseras på artikel 14.1 i EUF-fördraget och utgör inte en allmän kvalitativ bedömning av den medlemsstatens ekonomiska prestation. Litauen, Irland, respektive Grekland, och för 214 Grekland, Bulgarien och Cypern. 3

inverka på referensvärdet och därigenom på kriteriets rimlighet 1. När det gäller Cypern berodde den starkt negativa inflationen i huvudsak på ekonomins exceptionella situation och dess anpassningsbehov. När det gäller Rumänien berodde den främst på stora momssänkningar. För beräkningen av referensvärdet används därför Bulgarien, Slovenien och Spanien, dvs. de medlemsstater som därefter har de lägsta genomsnittliga inflationstakterna. Konvergenskriteriet om den offentliga sektorns finanser definieras i artikel 14.1 andra strecksatsen i EUF-fördraget på följande sätt: En hållbar finansiell ställning för den offentliga sektorn; detta ska framgå av att den offentliga sektorns finanser inte uppvisar ett alltför stort underskott enligt bestämmelserna i artikel 126.6. Dessutom anges i artikel 2 i protokollet om konvergenskriterier att kriteriet innebär att medlemsstaten vid tidpunkten för granskningen inte får vara föremål för något beslut av rådet enligt artikel 126.6 i nämnda fördrag om att ett alltför stort underskott föreligger. Som en del av den allmänna förstärkningen av den ekonomiska styrningen i EMU skärptes under 211 sekundärrätten om offentliga finanser, bland annat genom nya förordningar om ändring av stabilitets- och tillväxtpakten 11. I artikel 14.1 tredje strecksatsen i EUF-fördraget anges växelkurskriteriet som iakttagande av det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism under minst två år utan devalvering i förhållande till euron. I artikel 3 i protokollet om konvergenskriterier föreskrivs följande: Kriteriet om deltagande i Europeiska monetära systemets växelkursmekanism [ ] innebär att kursrörelserna för en medlemsstats valuta ska ha legat inom det normala fluktuationsutrymmet enligt Europeiska monetära systemets växelkursmekanism, utan att allvarliga spänningar har uppstått, under minst de senaste två åren före granskningen. Särskilt ska medlemsstaten inte på eget initiativ ha devalverat sin valutas bilaterala centralkurs i förhållande till euron under denna period. 12 Den aktuella tvåårsperioden för bedömning av växelkursens stabilitet i den här rapporten är den 19 maj 214 18 maj 216. I sin bedömning av växelkursens stabilitet tar kommissionen hänsyn till utvecklingen för hjälpindikatorer som valutareserven och kortfristiga räntesatser samt den roll som politiska åtgärder, däribland valutamarknadsinterventioner och i relevanta fall internationellt ekonomiskt stöd, har spelat för att upprätthålla växelkursstabiliteten. För närvarande deltar ingen av de medlemsstater som bedöms i denna konvergensrapport i ERM2. 1 11 12 I april 216 uppgick den genomsnittliga inflationstakten på tolvmånadersbasis i Cypern och Rumänien till - 1,8 % respektive -1,3 %, medan den i euroområdet var,1 %. Ett direktiv om minimikrav för nationella budgetramar, två nya förordningar om makroekonomisk övervakning och tre förordningar om ändring av stabilitets- och tillväxtpakten trädde i kraft den 13 december 211 (i en av de två nya förordningarna om makroekonomisk övervakning och i en av de tre förordningarna om ändring av stabilitets- och tillväxtpakten ingår nya kontrollmekanismer för medlemsstaterna i euroområdet). Förutom regler för att konkret kunna tillämpa skuldkriteriet i förfarandet vid alltför stora underskott innebar ändringarna ett antal viktiga nyheter i stabilitets- och tillväxtpakten, särskilt ett riktmärke för utgifter som ska komplettera bedömningen av framstegen mot det landsspecifika medelfristiga budgetmålet. Vid bedömningen av uppfyllandet av växelkurskriteriet undersöker kommissionen huruvida växelkursen har legat nära centralkursen i ERM2, samtidigt som skäl för en appreciering kan beaktas, i enlighet med det gemensamma uttalandet om anslutande länder och ERM2 från Ekofinrådets informella möte i Aten den 5 april 23. 4

Anslutning till ERM2 beslutas efter inkommen begäran från en medlemsstat genom konsensus av alla ERM2-medlemmar. Enligt artikel 14.1 fjärde strecksatsen i EUF-fördraget krävs varaktighet i den konvergens som en medlemsstat med undantag har uppnått och i dess deltagande i växelkursmekanismen, såsom det kommer till uttryck i den långfristiga räntenivån. I artikel 4 i protokollet om konvergenskriterier anges också att [k]riteriet om konvergens i räntesatserna [ ] innebär att en medlemsstat under en tid av ett år före granskningen ska ha haft en genomsnittlig långfristig nominell räntesats som inte med mer än två procentenheter överstiger motsvarande räntesats i de, högst tre medlemsstater som har uppnått de bästa resultaten i fråga om prisstabilitet. Räntesatserna ska beräknas på grundval av långfristiga statsobligationer eller jämförbara värdepapper, med beaktande av skillnader i nationella definitioner. Referensvärdet för räntesatsen beräknades till 4, % i april 216 13. I enlighet med artikel 14.1 i EUF-fördraget ska också ytterligare faktorer som är relevanta för ekonomisk integration och konvergens granskas. Bland dessa ytterligare faktorer ingår integreringen av marknader, utvecklingen av bytesbalansen samt utvecklingen av enhetsarbetskostnader och andra prisindex. De senare omfattas av bedömningen av prisstabilitet. Dessa ytterligare faktorer är viktiga indikatorer på att integreringen av en medlemsstat i euroområdet skulle kunna fungera utan svårigheter och vidgar bilden av konvergensens varaktighet. 2. BULGARIEN Mot bakgrund av bedömningen av lagstiftningens förenlighet och av om konvergenskriterierna uppnåtts, samt med beaktande av de ytterligare relevanta faktorerna, anser kommissionen att Bulgarien inte uppfyller villkoren för införande av euron. Bulgariens lagstiftning särskilt lagen om den Bulgariska nationalbanken är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Det finns oförenligheter och brister när det gäller centralbankens oberoende, förbudet mot monetär finansiering och centralbankens integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron med avseende på de uppgifter som anges i artikel 127.2 i EUFfördraget och artikel 3 i ECBS/ECB-stadgan. Bulgarien uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationstakten på tolvmånadersbasis till och med april 216 var -1, %, vilket är klart under referensvärdet,7 %. Den beräknas fortsätta att ligga klart under referensvärdet under kommande månader. Den årliga HKPI-inflationstakten i Bulgarien har varit negativ sedan sommaren 213. Nedgången utlöstes av en ovanligt stark kombination av inflationsdämpande faktorer. Inflationen nådde sin lägsta nivå på -2,4 % i januari 215 och ökade därefter till -,3 % i maj 215 innan den föll igen. Den underliggande inflationen har varit negativ under större delen av de senaste två åren, även i början av 216. Denna negativa inflation har upprätthållits bland annat genom en svag inhemsk efterfrågan och sjunkande importpriser. I april 216 uppgick den årliga HIKP-inflationen till - 2,5 %. 13 Referensvärdet för april 216 beräknas som det aritmetiska medelvärdet av de genomsnittliga långfristiga räntesatserna i Bulgarien (2,5 %), Slovenien (1,8 %) och Spanien (1,8 %), med tillägg av två procentenheter. 5

Inflationen förväntas stiga gradvis till följd av att nedgången i råvarupriserna successivt avtar. Den förväntas dock förbli negativ under större delen av 216. Enligt kommissionens vårprognos 216 beräknas således den årliga genomsnittliga inflationen uppgå till -,7 % under 216 och,9 % under 217. Den låga prisnivån i Bulgarien (47 % av genomsnittet i euroområdet 214) tyder på att det finns ett betydande utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. Diagram 2a: Bulgarien inflationskriteriet sedan 21 (procent, 12 månaders glidande medelvärde) 5 4 3 2 1-1 -2 Jan/1 Jan/11 Jan/12 Jan/13 Jan/14 Jan/15 Jan/16 Bulgarien Referensvärde Anm.: Punkterna för december 216 visar det beräknade referensvärdet och den genomsnittliga inflationen på 12-månadersbasis i landet. Bulgarien uppfyller kriteriet om den offentliga sektorns finanser. Bulgarien omfattas inte av något rådsbeslut om alltför stora underskott. Underskottet i den offentliga sektorns finanser ökade från,8 % av BNP under 213 till 5,4 % av BNP under 214, främst på grund av stödåtgärder inom finanssektorn. Underskottet motsvarade 2,1 % av BNP 215 och enligt kommissionens vårprognos 216 beräknas det, vid oförändrad politik, minska till 2, % av BNP under 216 och till 1,6 % av BNP under 217, med stöd av den ekonomiska återhämtningen. Den offentliga bruttoskuldkvoten minskade till 26,7 % av BNP under 215 och beräknas öka till 28,1 % av BNP under 216 och till 28,7 % av BNP under 217. På grundval av kommissionens bedömning av 216 års konvergensprogram förväntas Bulgarien i stort sett följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Det kommer dock att krävas ytterligare åtgärder för att säkerställa efterlevnad både 216 och 217. Bulgariens finanspolitiska ramverk har nyligen stärkts genom successiva lagstiftningsåtgärder, och fokus har nu flyttats till lagstiftningens genomförande. Diagram 2b: Bulgarien saldot i de offentliga finanserna Inverterad skala (% av BNP) -6-5 -4-3 -2-1 5 21 211 212 213 214 215 216(*) 217(*) Saldot i de offentliga finanserna (vänster) (*) Kommissionens vårprognos 216 Källa: Eurostat och EU-kommissionen. Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) 3 25 2 15 1 6

Bulgarien uppfyller inte växelkurskriteriet. Den bulgariska leven deltar inte i ERM2. Bulgariska nationalbanken arbetar mot sitt primära mål prisstabilitet genom ett växelkursankare inom ramen för ett sedelfondssystem. Bulgarien införde sitt sedelfondssystem 1997, där bulgariska leven knöts till den tyska marken och senare till euron. Ytterligare indikatorer, t.ex. valutareservens och de kortfristiga räntesatsernas utveckling, tyder på att investerarnas riskbedömning i fråga om Bulgarien är fortsatt gynnsam. Betydande officiella valutareserver fortsätter att backa upp sedelfondssystemet. Under den tvååriga bedömningsperioden var den bulgariska leven helt stabil i förhållande till euron, i linje med sedelfondssystemets funktion. Bulgarien uppfyller kriteriet för konvergens i de långfristiga räntesatserna. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 216 var den genomsnittliga långfristiga räntesatsen i Bulgarien 2,5 %, vilket är under referensvärdet 4, %. De långfristiga räntesatserna i Bulgarien minskade från omkring 3,5 % i början av 214 till omkring 2,5 % i början av 215. Avkastningsdifferensen i förhållande till euroområdets långfristiga referensobligationer 14 ökade kraftigt under andra halvåret 214, delvis på grund av problem i Bulgariens banksektor, men minskade sedan under 215. Differensen i förhållande till den tyska referensobligationen ökade något till omkring 23 punkter i början av 216. Ytterligare faktorer har också granskats, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och marknadsintegreringen. Bulgarien uppvisade ett betydande nettosparande mot utlandet under 215. Förbättringarna av handels- och kapitalbalansen mellan 213 och 215 uppvägde med råge försämringen på kontot för sekundära inkomster. Bulgariens ekonomi är väl integrerad med euroområdet genom handel och investeringar. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet presterar Bulgarien sämre än de flesta medlemsstaterna inom euroområdet. Bulgariens finanssektor är väl integrerad med EU:s finanssektor, särskilt genom ett stort utländskt ägande i landets banksystem. Inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser omfattades Bulgarien av en fördjupad granskning under 216, där det konstaterades att landet fortfarande hade makroekonomiska obalanser. Ekonomin kännetecknas av fortsatta svagheter i den finansiella sektorn och hög skuldsättning i företagssektorn samtidigt som anpassningen av arbetsmarknaden går långsamt. 3. TJECKIEN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Tjeckien inte uppfyller villkoren för införande av euron. Tjeckiens lagstiftning särskilt det tjeckiska nationalrådets lag nr 6/1993 Coll. om Tjeckiens centralbank Česká národní banka (ČNB-lagen) är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Oförenligheterna rör centralbankens oberoende och integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron med avseende på centralbankens mål och ECBS:s uppgifter enligt artikel 127.2 14 Ländernas långfristiga räntedifferenser i förhållande till euroområdets långfristiga referensobligationer (den tyska referensobligationen används som proxyvariabel för euroområdet) beräknas med hjälp av Eurostats månadspublikation EMU convergence criterion bond yields. Denna offentliggörs även av ECB under titeln Harmonised long-term interest rate for convergence assessment purposes. 7

i EUF-fördraget och artikel 3 i ECBS/ECB-stadgan. ČNB-lagen uppvisar också brister i fråga om förbudet mot monetär finansiering och ECBS:s uppgifter. Tjeckien uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationstakten på tolvmånadersbasis i Tjeckien till och med april 216 var,4 %, vilket ligger under referensvärdet,7 %. Den beräknas ligga under referensvärdet under kommande månader. Pristillväxten avtog avsevärt under 214 och den årliga HIKP-inflationstakten sjönk till,4 % i genomsnitt. Detta berodde till stor del på låga energipriser, där den kraftiga nedgången i oljepriset fått genomslag på de inhemska bränslepriserna, parallellt med sjunkande priser på livsmedel och tjänster. Inflationen ökade något under första halvåret 215, men minskade därefter igen under andra halvåret till följd av förnyade nedgångar i livsmedels- och energipriserna. Den årliga HIKPinflationstakten uppgick 215 i genomsnitt till,3 %. Den ökade något i början av 216 och uppgick till,5 % i april 216. Inflationen förväntas förbli dämpad under 216 eftersom nedgången i olje- och livsmedelspriserna under andra halvåret 215 kommer att fortsätta att ha en dämpande effekt på inflationen på årsbasis. Samtidigt förväntas det inhemska inflationstrycket bli starkare under prognosperioden, särskilt när det gäller priserna på tjänster. I kommissionens vårprognos 216 beräknas således den årliga HIKPinflationen uppgå till i genomsnitt,5 % år 216 och 1,4 % år 217. Prisnivån i Tjeckien (ca 63 % av genomsnittet i euroområdet 214) tyder på att det finns utrymme för priskonvergens på lång sikt. Diagram 3a: Tjeckien inflationskriteriet sedan 21 (procent, 12 månaders glidande medelvärde) 5 4 3 2 1 Jan/1 Jan/11 Jan/12 Jan/13 Jan/14 Jan/15 Jan/16 Tjeckien 8 Referensvärde Anm.: Punkterna för december 216 visar det beräknade referensvärdet och den genomsnittliga inflationen på 12-månadersbasis i landet. Källa: Eurostat och Kommissionens vårprognos 216. Tjeckien uppfyller kriteriet om den offentliga sektorns finanser. Tjeckien omfattas inte av något rådsbeslut om alltför stora underskott. Underskottet i de offentliga finanserna minskade från 1,9 % av BNP 214 till,4 % av BNP 215. Enligt kommissionens vårprognos 216 beräknas underskottet i de offentliga finanserna, vid oförändrad politik, att uppgå till,7 % av BNP 216 och minska till,6 % av BNP 217. Den offentliga bruttoskuldkvoten minskade från sin topp på 45,1 % av BNP 213 till 41,1 % av BNP 215. Den förväntas sjunka till 4,9 % av BNP 217. På grundval av kommissionens bedömning av 216 års konvergensprogram förväntas Tjeckien följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Tjeckiens finanspolitiska ramverk är bland de svagaste i EU. Antagandet av det reformpaket som är tänkt att stärka ramverket har försenats upprepade gånger, något

som hindrar införlivandet av direktivet om nationella budgetramverk i tjeckisk lagstiftning. Införlivandet skulle ha varit klart i slutet av 213. Diagram 3b: Tjeckien saldot i de offentliga finanserna Inverterad skala (% av BNP) -5-4 -3-2 -1 25 21 211 212 213 214 215 216(*) 217(*) Saldot i de offentliga finanserna (vänster) (*) Kommissionens vårprognos 216 Källa: Eurostat och EU-kommissionen. Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) Tjeckien uppfyller inte växelkurskriteriet. Den tjeckiska kronan deltar inte i ERM2. Tjeckien tillämpar ett system med flytande växelkurs där centralbanken har möjlighet att göra interventioner på valutamarknaden. Den 7 november 213 tillkännagav centralbanken att den skulle intervenera på valutamarknaden för att försvaga kronan till en nivå motsvarande över 27 CZK/EUR. Till följd av detta försvagades kronan hastigt från under 26 CZK/EUR till över 27 CZK/EUR. Kronan handlades i genomsnitt för omkring 27,5 CZK/EUR under 214 och första halvåret 215 under låg volatilitet. Den stärktes till 27 CZK/EUR under mitten av 215 och höll sig under andra halvåret 215 och början av 216 runt den nedre gräns som centralbanken fastställt. Under de två åren före denna bedömning apprecierade kronan i förhållande till euron med ca 1,6 %. Tjeckien uppfyller kriteriet för konvergens i de långfristiga räntesatserna. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 216 var den genomsnittliga långfristiga räntesatsen,6 %, vilket är långt under referensvärdet 4 %. De långfristiga räntesatserna i Tjeckien följde en nedåtgående trend från och med början av 214 fram till april 215 och sjönk från över 2,4 % till under,3 %. De långfristiga räntesatserna steg till över 1 % i juni 215, men minskade sedan gradvis igen under andra halvåret 215. Differensen i förhållande till den tyska referensobligationen rörde sig kring cirka 25 punkter i början av 216. Ytterligare faktorer har också granskats, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och marknadsintegreringen. Tjeckiens har under de senaste två åren fortsatt att ha ett positivt nettosparande mot utlandet, med en ökning från under 1 % av BNP 214 till över 3 % av BNP 215. Tjeckiens ekonomi är i hög grad integrerad med euroområdet genom handel och investeringar. På grundval av utvalda indikatorer avseende företagsklimatet har Tjeckiens betyg i internationella jämförelser förbättrats under de senaste åren och ligger nu nära euroområdets genomsnitt. Tjeckiens finanssektor är väl integrerad i EU:s finanssektor, särskilt genom ett stort utländskt ägande i landets finansiella intermediärer. 5 45 4 35 3 9

4. KROATIEN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Kroatien inte uppfyller villkoren för införande av euron. Kroatiens lagstiftning är helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Kroatien uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationstakten på tolvmånadersbasis i Kroatien till och med april 216 var -,4 %, vilket är under referensvärdet,7 %. Den beräknas sjunka till en nivå långt under referensvärdet under kommande månader. Den årliga HIKP-inflationen i Kroatien uppgick i genomsnitt till,2 % år 214. Sjunkande priser på industrivaror exklusive energi och obearbetade livsmedel dämpade den övergripande pristillväxten. Inflationstakten minskade till negativ i december 214 och förblev därefter negativ under större delen av 215 till följd av snabbt sjunkande energipriser. HIKP-inflationen uppgick i genomsnitt till -,3 % år 215. Den sjönk ytterligare i början av 216 och uppgick till -,9 % i april 216. Enligt kommissionens vårprognos 216 beräknas den årliga HIKP-inflationen förbli negativ under 216, huvudsakligen till följd av sjunkande energipriser. Den förväntas bli positiv under 217, då den negativa effekten av lägre energipriser planar ut samtidigt som ekonomisk expansion kommer att öka konsumentpristillväxten. Den årliga HIKP-inflationen är således beräknad till i genomsnitt -,6 % under 216 och,7 % under 217. Prisnivån i Kroatien (ca 65 % av genomsnittet i euroområdet 214) tyder på att det finns utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. Diagram 4a: Kroatien inflationskriteriet sedan 21 (procent, 12 månaders glidande medelvärde) 5 4 3 2 1-1 Jan/1 Jan/11 Jan/12 Jan/13 Jan/14 Jan/15 Jan/16 Kroatien 1 Referensvärde Anm.t: Punkterna för december 216 visar det beräknade referensvärdet och den genomsnittliga inflationen på 12-månadersbasis i landet Källa: Eurostat och Kommissionens vårprognos 216. Kroatien uppfyller inte kriteriet om den offentliga sektorns finanser. Kroatien omfattas för närvarande av ett rådsbeslut om ett alltför stort underskott (rådets beslut av den 28 januari 214), vilket enligt rådets rekommendation bör korrigeras senast 216. Efter att ha ökat till 5,5 % av BNP år 214 minskade det offentliga underskottet till 3,2 % av BNP 215. Enligt kommissionens vårprognos 216 beräknas underskottet minska till 2,7 % av BNP under 216 och till 2,3 % av BNP under 217. Den offentliga skuldkvoten förväntas nå en topp på 87,6 % av BNP

216 och sedan minska något 217. På grundval av kommissionens bedömning av 216 års konvergensprogram föreligger en risk att Kroatien inte kommer att efterleva stabilitets- och tillväxtpaktens regler. Ytterligare åtgärder kommer därför att krävas för att säkerställa efterlevnad 217. Trots vissa förbättringar på senare tid är Kroatiens finanspolitiska ramverk relativt svagt när det gäller utformning och genomförande, främst på grund av många och stora revideringar av budgetplanen, omfattande transaktioner utanför budgeten och otillräckliga garantier för det nationella övervakningsorganets oberoende. Diagram 4b: Kroatien saldot i de offentliga finanserna Inverterad skala -8 (% av BNP) 9-7 -6-5 -4-3 -2-1 85 8 75 7 65 6 55 5 21 211 212 213 214 215 216(*) 217(*) Saldot i de offentliga finanserna (vänster) (*) Kommissionens vårprognos 216 Källa: Eurostat och EU-kommissionen. Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) Kroatien uppfyller inte växelkurskriteriet. Den kroatiska kunan deltar inte i ERM2. Kroatiens centralbank tillämpar ett system med strikt kontrollerad flytande växelkurs och använder växelkursen som ett nominellt ankare för att uppnå det primära målet prisstabilitet. Centralbankens valutareserv låg under 214 på strax över 12 miljarder euro. Den ökade till över 14 miljarder euro under det första kvartalet 215, men minskade sedan igen och uppgick till omkring 13,7 miljarder euro (31 % av BNP) i slutet av 215. Kunans växelkurs gentemot euron har på det hela taget varit stabil under de senaste två åren och rört sig kring 7,6 HRK/EUR. Den fortsatte att följa ett säsongsmönster med en appreciering på våren till följd av det valutainflöde som turismsektorn ger upphov till. Kroatien uppfyller kriteriet för konvergens i de långfristiga räntesatserna. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 216 var den genomsnittliga långfristiga räntesatsen i Kroatien 3,7 %, vilket är under referensvärdet 4 %. De långfristiga räntesatserna i Kroatien minskade från över 5 % i början av 214 till ca3 % under det andra kvartalet 215, men ökade sedan igen till cirka 3,9 % under andra halvåret 215. Differensen i förhålland till den tyska referensobligationen var omkring 35 punkter i början av 216. Ytterligare faktorer har också granskats, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och marknadsintegreringen. Kroatiens nettosparande mot utlandet (dvs. bytesbalansen plus kapitalbalansen) ökade markant, från 1 % av BNP 214 till ca 5,6 % av BNP under 215, delvis som ett resultat av de förluster som utländskägda banker fått vidkännas genom lagstiftningen om konvertering av lån i schweiziska franc. Kroatiens ekonomi är väl integrerad med euroområdet genom handel och investeringar. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet presterar Kroatien sämre än flertalet medlemsstater inom euroområdet. Finanssektorn är i hög grad integrerad med finanssektorn i euroområdet genom utländskt ägande i landets banker. Inom ramen för förfarandet vid 11

makroekonomiska obalanser omfattades Kroatien av en fördjupad granskning under 216, där det konstaterades att Kroatien fortfarande hade makroekonomiska obalanser. Sårbarheterna hänger samman med hög skuldsättning i den offentliga sektorn och företagssektorn samt stora utlandsskulder i kombination med hög arbetslöshet. 5. UNGERN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Ungern inte uppfyller villkoren för införande av euron. Ungerns lagstiftning särskilt lagen om centralbanken Magyar Nemzeti Bank är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Det finns oförenligheter särskilt när det gäller centralbankens oberoende, förbudet mot monetär finansiering och centralbankens integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron med avseende på ECBS:s uppgifter enligt artikel 127.2 i EUFfördraget och artikel 3 i ECBS/ECB-stadgan. Lagen om centralbanken innehåller dessutom ytterligare brister i fråga om centralbankens integrering i ECBS. Ungern uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationstakten på tolvmånadersbasis till och med april 216 var,4 %, vilket ligger under referensvärdet,7 %. Den beräknas ligga under referensvärdet under kommande månader. Den årliga HIKP-inflationen i Ungern under de senaste två åren är framför allt ett resultat av globala trender och underblåstes främst av nedgången i oljepriserna. Den låg runt noll under 214 och nådde sin lägsta nivå på -1,4 % i början av 215 eftersom den inhemska efterfrågan inte genererat något inflationstryck i ett läge med historiskt låga inflationsförväntningar. HIKP-inflationen steg till 1 % i slutet av 215, delvis på grund av priserna på obearbetade livsmedel. I början av 216 minskade inflationen igen, huvudsakligen till följd av en sänkning av momsen på vissa köttprodukter och ännu ett oljeprisfall. I april 216 låg den årliga HIKPinflationen på,3 %. Enligt kommissionens vårprognos 216 beräknas inflationen stiga till,4 % under 216 och 2,3 % under 217, i huvudsak till följd av försämrad råvaruprisutveckling och stärkt inhemsk efterfrågan. Den relativt låga prisnivån i Ungern (ca 57 % av genomsnittet i euroområdet 214) tyder på att det finns utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. 12

Diagram 5a: Ungern inflationskriteriet sedan 21 (procent, 12 månaders glidande medelvärde) 6 5 4 3 2 1-1 Jan/1 Jan/11 Jan/12 Jan/13 Jan/14 Jan/15 Jan/16 Ungern Referensvärde Anm.: Punkterna för december 216 visar det beräknade referensvärdet och den genomsnittliga inflationen på 12-månadersbasis i landet Källa: Eurostat och Kommissionens vårprognos 216. Ungern uppfyller kriteriet om den offentliga sektorns finanser. Ungern omfattas inte av något rådsbeslut om alltför stora underskott. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskade från 2,6 % av BNP 213 till 2,3 % av BNP 214, främst på grund av ökade intäkter. Underskottet minskade ytterligare och motsvarade 2, % av BNP 215, och enligt kommissionens vårprognos 216 beräknas det vid oförändrad politik ligga kvar på den nivån under 216 och 217. Den offentliga bruttoskuldkvoten minskade till 75,3 % av BNP under 215 och beräknas minska ytterligare till 74,3 % av BNP under 216 och till 73 % av BNP under 217 15. På grundval av kommissionens bedömning av 216 års konvergensprogram föreligger en hög risk för att Ungern inte kommer att efterleva stabilitets- och tillväxtpaktens regler, eftersom det finns en hög risk för en betydande avvikelse från den nödvändiga anpassningen under 216 och, med oförändrad politik, under 216 och 217 tillsammans. Det kommer därför att krävas ytterligare åtgärder under båda åren för att säkerställa efterlevnad. Den omfattande omarbetning av det ungerska finanspolitiska ramverket som inleddes 211 är nästan färdig, men det går ännu inte att avgöra om ramverket är effektivt. Diagram 5b: Ungern saldot i de offentliga finanserna Inverterad skala (% av BNP) -6-5 -4-3 -2-1 21 211 212 213 214 215 216(*) 217(*) Kommissionens vårprognos 216, se även fotnot 15. Källa: Eurostat och EU-kommissionen. 85 8 75 7 65 Saldot i de offentliga finanserna (vänster) Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) 15 Eurostat har reserverat sig mot kvaliteten på de uppgifter om de offentliga finanserna som Ungern rapporterade i meddelandet från april 216. Det gäller sektorklassificeringen av Eximbank och skulle leda till en ökning av de offentliga underskotten för alla år i fråga. 13

Ungern uppfyller inte växelkurskriteriet. Den ungerska forinten deltar inte i ERM2. Ungern tillämpar ett system med flytande växelkurs, där centralbanken har möjlighet att göra interventioner på valutamarknaden. Forinten deprecierade sommaren 214 till omkring 314 HUF/EUR men tog igen fallet under hösten då räntesänkningscykeln avslutades i Ungern och centralbanken tillförde likviditet i form av utländsk valuta för hypoteksrelaterade valutakonverteringar. Forinten försvagades återigen under januari 215 (till 316,5 HUF/EUR) till följd av den schweiziska centralbankens beslut att låta den schweiziska francen appreciera. Därefter stärktes den till omkring 299 i april till följd av de fortsatta penningpolitiska lättnaderna inom euroområdet och försvagades därefter igen då Ungerns centralbank svarade med räntesänkningar i juni 215. Sedan dess har forinten i stort sett varit stabil i förhållande till euron och mestadels handlats inom spannet 31 315. Under de två år som föregick denna bedömning deprecierade forinten med ungefär 1 % i förhållande till euron. Ungern uppfyller kriteriet för konvergens i de långfristiga räntesatserna. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 216 var den genomsnittliga långfristiga räntesatsen 3,4 %, vilket är under referensvärdet 4, %. Den månatliga genomsnittliga långfristiga räntesatsen sjönk från omkring 6 % under början av 214 till nära 3 % i början av 215 till följd av förbättrat förtroende från marknaden mot bakgrund av global avkastningsjakt. De långfristiga räntesatserna steg tillfälligt till nästan 3,9 % i mitten av 215, tillsammans med stigande avkastning från USA och euroområdet, och låg därefter kring 3,3 % från och med hösten 215. Den långfristiga differensen i förhållande till den tyska referensobligationen var omkring 29 punkter i april 216. Ytterligare faktorer har också granskats, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och marknadsintegreringen. Nettosparandet mot utlandet har varit starkt positivt under de senaste två åren, med en ökning från omkring 6 % av BNP 214 till nästan 9 % av BNP under 215, i huvudsak på grund av en hög absorption av medel från EU:s fonder. Det betalningsbalansstöd som EU och IMF beviljade Ungern hösten 28 var helt återbetalat i april 216. Ungerns ekonomi är i hög grad integrerad med euroområdet genom handel och investeringar. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet presterar Ungern sämre än flertalet medlemsstater inom euroområdet. Landets finanssektor är väl integrerad i EU:s finanssystem. 6. POLEN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Polen inte uppfyller villkoren för införande av euron. Polens lagstiftning särskilt lagen om Polens centralbank Narodowy Bank Polski och Republiken Polens grundlag är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Oförenligheterna rör centralbankens oberoende, förbudet mot monetär finansiering och centralbankens integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron. Lagen om centralbanken innehåller dessutom vissa brister avseende centralbankens oberoende och integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron. 14

Polen uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationstakten på tolvmånadersbasis i Polen till och med april 216 var -,5 %, vilket är under referensvärdet,7 %. Den väntas ligga kvar under referensvärdet under kommande månader. Den årliga HIKP-inflationen blev negativ i augusti 214 och sjönk till en lägsta punkt på -1,3 % i februari 215, för att sedan gradvis stiga i början av 216. Denna utveckling drevs främst av sjunkande globala olje- och livsmedelspriser. I april 216 låg den årliga HIKP-inflationen på -,5 %. Enligt kommissionens vårprognos 216 väntas inflationen bara öka gradvis, till, % under 216 och 1,6 % under 217. Den låga globala inflationen och pressade råvarupriser kommer sannolikt att dämpa de positiva effekterna av förväntade löneökningar. Den relativt låga prisnivån i Polen (ca 55 % av genomsnittet i euroområdet 214) tyder på att det finns utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. Diagram 6a: Polen inflationskriteriet sedan 21 (procent, 12 månaders glidande medelvärde) 5 4 3 2 1-1 Jan/1 Jan/11 Jan/12 Jan/13 Jan/14 Jan/15 Jan/16 Polen Referensvärde Anm.t: Punkterna för december 216 visar det beräknade referensvärdet och den genomsnittliga inflationen på 12-månadersbasis i landet Källa: Eurostat och Kommissionens vårprognos 216. Polen uppfyller kriteriet om den offentliga sektorns finanser. Polen omfattas inte av något rådsbeslut om alltför stora underskott. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskade från 4, % av BNP 213 till 3,3 % av BNP 214, främst på grund av finanspolitiska konsolideringsåtgärder. Underskottet förbättrades till 2,6 % av BNP 215 och enligt kommissionens vårprognos 216 beräknas det, vid oförändrad politik, ligga kvar på 2,6 % av BNP under 216 och sjunka till 3,1 % av BNP under 217. Den offentliga skuldkvoten beräknas öka från 51,3 % av BNP under 215 till 52,7 % av BNP under 217. På grundval av kommissionens bedömning av 216 års konvergensprogram föreligger en risk för att Polen inte kommer att efterleva stabilitets- och tillväxtpaktens regler, eftersom det finns en risk för en betydande avvikelse från den nödvändiga anpassningen under 216 och, med oförändrad politik, under 217. Det kommer därför att krävas ytterligare åtgärder för att säkerställa efterlevnad 216 och 217. Polen fortsätter att vara det enda EU-landet som inte har och inte planerar att inrätta ett oberoende finanspolitiskt råd. 15

Diagram 6b: Polen saldot i de offentliga finanserna Inverterad skala (% av BNP) -1-8 -6-4 -2 21 211 212 213 214 215 216(*) 217(*) (*) Kommissionens vårprognos 216 Källa: Eurostat och EU-kommissionen. Saldot i de offentliga finanserna (vänster) Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) Polen uppfyller inte växelkurskriteriet. Den polska zlotyn deltar inte i ERM2. Polen tillämpar ett system med flytande växelkurs där centralbanken har möjlighet att göra interventioner på valutamarknaden. Efter en allmän stabilisering fram till slutet av 214 i spannet 4,1 4,3 PLN/EUR apprecierade zlotyn kraftigt fram till april 215 till 4. PLN/EUR, till följd av en allt snabbare ekonomisk tillväxt, ECBlättnader och avslutade penningpolitiska lättnader i Polen. Därefter vändes trenden på grund av inhemsk politisk osäkerhet. Växelkursfluktuationer i början av 216 berodde på faktorer som försämrat kreditbetyg, globala risker och komprimerade riskpremier. Polen har sedan 29 haft en överenskommelse med IMF om en flexibel kreditfacilitet. I april 216 var zlotyns växelkurs gentemot euron omkring 2,9 % svagare än i april 214. Polen uppfyller kriteriet för konvergens i de långfristiga räntesatserna. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 216 var den genomsnittliga långfristiga räntesatsen 2,9 %, vilket är under referensvärdet 4, %. Den sjönk från en nivå på över 4 % i början av 214 till omkring 3 % i början av 215. Därefter minskade den till 2,7 % under 215, i samband med att marknadens förtroende förbättrades något i början av 216. Detta medförde att den långfristiga räntedifferensen gentemot den tyska referensobligationen låg på runt 28 punkter i början av 216. Ytterligare faktorer har också granskats, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och marknadsintegreringen. Polens nettosparande mot utlandet har förbättrats avsevärt under de senaste åren och har sedan 213 varit positivt och pådrivet av en stärkt handelsbalans. Polens ekonomi är väl integrerad med euroområdet genom handel och investeringar. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet presterar Polen sämre än de flesta medlemsstaterna inom euroområdet. Polens finanssektor är väl integrerad i EU:s finanssektor, vilket bekräftas av den betydande andelen utlandsägda banker. 7. RUMÄNIEN Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Rumänien inte uppfyller villkoren för införande av euron. Rumäniens lagstiftning särskilt lag nr 312 om stadgan för Rumäniens centralbank (BNR-lagen) är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i 6 57 54 51 48 45 16

EUF-fördraget. Oförenligheterna rör centralbankens oberoende, förbudet mot monetär finansiering och centralbankens integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron. Dessutom innehåller BNR-lagen brister när det gäller centralbankens oberoende och integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron med avseende på centralbankens mål och ECBS:s uppgifter enligt artikel 127.2 i EUF-fördraget och artikel 3 i ECBS/ECB-stadgan. Rumänien uppfyller prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationstakten på tolvmånadersbasis i Rumänien till och med april 216 var -1,3 %, vilket är klart under referensvärdet,7 %. Den beräknas fortsätta att ligga klart under referensvärdet under kommande månader. Den årliga HIKP-inflationen har sjunkit under de senaste två åren, främst till följd av successiva momssänkningar och låga globala oljepriser, även om det underliggande inflationstrycket har ökat till följd av stark inhemsk efterfrågan understödd av finanspolitiska stimulansåtgärder och stora löneökningar. Inflationen fluktuerade mellan 1 % och 2 % under större delen av 214, och blev negativ i juni 215 (-,9 %) till följd av en sänkning av momsen på vissa livsmedelsprodukter från 24 % till 9 %. Den årliga HIKP-inflationen har varit negativ sedan dess. HIKP-inflationen minskade ännu mer efter en sänkning av standardmomsen med 4 procentenheter från och med januari 216 och uppgick i april 216 till -2,6 %. I kommissionens vårprognos 216 beräknas den årliga genomsnittliga HIKPinflationen uppgå till -,6 % 216 för att sedan öka till 2,5 % 217, så snart den tillfälliga effekten av momssänkningen för livsmedel avtar varvid produktionsgapet förvinner och den inhemska efterfrågan börjar stiga. Uppåtriskerna hänför sig främst till högre inhemskt inflationstryck än väntat och snabba löneökningar. Den relativt låga prisnivån i Rumänien (ca 52 % av genomsnittet i euroområdet 214) tyder på att det finns ett betydande utrymme för ytterligare priskonvergens på lång sikt. Diagram 7a: Rumänien inflationskriteriet sedan 21 8 (procent, 12 månaders glidande medelvärde) 6 4 2-2 Jan/1 Jan/11 Jan/12 Jan/13 Jan/14 Jan/15 Jan/16 Rumänien Referensvärde Anm.: Punkterna för december 216 visar det beräknade referensvärdet och den genomsnittliga inflationen på 12-månadersbasis i landet Källa: Eurostat och Kommissionens vårprognos 216. Rumänien uppfyller kriteriet om den offentliga sektorns finanser. Rumänien omfattas inte av något rådsbeslut om alltför stora underskott. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskade från 2,1 % av BNP 213 till,9 % av BNP 214, främst på grund av återhållsamhet på utgiftssidan och förbättrad skatteuppbörd. Underskottet motsvarade,7 % av BNP 215 och enligt 17

kommissionens vårprognos 216 beräknas det, vid oförändrad politik, sjunka ytterligare, till 2,8 % av BNP 216 och till 3,4 % av BNP 217. Den offentliga skuldkvoten väntas öka från 38,4 % av BNP för 215 till 4,1 % av BNP under 217. På grundval av kommissionens bedömning av 216 års konvergensprogram föreligger en risk att Rumänien inte kommer att efterleva stabilitets- och tillväxtpaktens regler, eftersom det finns en risk för en betydande avvikelse från den nödvändiga anpassningen under 216 och, med oförändrad politik, under 217. Det kommer därför att krävas ytterligare åtgärder för att säkerställa efterlevnad 216 och 217. Rumänien har antagit en omfattande uppsättning bestämmelser kopplade till det finanspolitiska ramverket, men den disciplinerande effekten av dessa minskas av ineffektivt genomförande. Diagram 7b: Rumänien saldot i de offentliga finanserna Inverterad skala (% av BNP) -8-6 -4-2 45 4 35 3 25 21 211 212 213 214 215 216(*) 217(*) Saldot i de offentliga finanserna (vänster) (*) Kommissionens vårprognos 216 Källa: Eurostat och EU-kommissionen. Konjunkturrensat saldo (vänster) Bruttoskuld (höger) Rumänien uppfyller inte växelkurskriteriet. Den rumänska leun deltar inte i ERM2. Rumänien tillämpar ett system med flytande växelkurs där centralbanken har möjlighet att göra interventioner på valutamarknaden. Leuns växelkurs i förhållande till euron fluktuerade relativt lite från våren 214 till början av 216, bland annat på grund av EU:s/IMF:s program för ekonomiskt stöd som pågick till slutet av 215. Leun handlades mestadels i spannet 4,4 4,5 RON/EUR under bedömningsperioden. Den försvagades något under senare delen av 214, i huvudsak på grund av en ökad global riskaversion, och stabiliserades i viss utsträckning i början av 215 till följd av ytterligare penningpolitiska lättnader inom euroområdet. Den försvagades återigen i slutet av 215 på grund av inrikespolitisk osäkerhet, men återhämtade sig under början av 216. I april 216 var leuns växelkurs gentemot euron i princip oförändrad jämfört med april 214. Rumänien uppfyller kriteriet för konvergens i de långfristiga räntesatserna. Under tolvmånadersperioden fram till och med april 216 var den genomsnittliga långfristiga räntesatsen i Rumänien 3,6 %, vilket är under referensvärdet 4, %. De långfristiga räntesatserna minskade successivt från 5 % på våren 214 till under 4 % i slutet av 214 och låg tillfälligt under 3 % i februari 215. De ökade igen under mitten av 215 till 4 % och fluktuerade sedan runt 3,5 %. Den långfristiga räntedifferensen gentemot den tyska referensobligationen minskade följaktligen från en nivå över 5 punkter i slutet av 212 till ca 33 punkter i april 216. Ytterligare faktorer har också granskats, däribland utvecklingen av betalningsbalansen och integreringen av marknader. Rumäniens nettosparande mot utlandet har varit positivt sedan 213, vilket särskilt beror på ett lägre varuhandelsunderskott. Rumänien omfattades mellan 29 och 215 av 18

internationella program för ekonomiskt stöd. Det första tvååriga EU/IMFprogrammet för ekonomiskt stöd 29 följdes av två ytterligare program 211 respektive 213. Till skillnad från det första programmet var de senare av förebyggande karaktär och ingen finansiering begärdes. Rumäniens ekonomi är väl integrerad med euroområdet genom handel och investeringar. Om man ser till vissa utvalda indikatorer för företagsklimatet presterar Rumänien sämre än de flesta medlemsstaterna inom euroområdet. Rumäniens finanssektor är väl integrerad i EU:s finansiella system, vilket bekräftas av den betydande andelen utlandsägda banker. 8. SVERIGE Mot bakgrund av sin bedömning av lagstiftningens förenlighet och uppnåendet av konvergenskriterierna, samt med beaktande av relevanta ytterligare faktorer, anser kommissionen att Sverige inte uppfyller villkoren för införande av euron. Sveriges lagstiftning särskilt lagen om Sveriges riksbank, regeringsformen och lagen om valuta- och kreditreglering är inte helt förenlig med kravet på överensstämmelse i artikel 131 i EUF-fördraget. Det finns oförenligheter och brister när det gäller Riksbankens oberoende, förbudet mot monetär finansiering och Riksbankens integrering i ECBS vid tidpunkten för införande av euron. Sverige uppfyller inte prisstabilitetskriteriet. Den genomsnittliga inflationen på tolvmånadersbasis till och med april 216 i Sverige var,9 %, vilket är över referensvärdet,7 %. Den beräknas återvända till nivåer under referensvärdet under kommande månader. Den genomsnittliga inflationstakten i Sverige uppgick till,7 % under 215, upp från,2 % under 214, främst på grund av en depreciering av kronan, skattehöjningar och en ökad inhemsk efterfrågan understödd av en ackommoderande penningpolitik. I april 216 låg den årliga HIKP-inflationen på 1, %. HIKP-inflationen förväntas öka måttligt under 216 till följd av den rådande starka tillväxten medan de låga olje- och råvarupriserna har en dämpande effekt. Ingen HIKP-komponent väntas utöva ett särskilt inflationstryck och löneutvecklingen beräknas vara fortsatt återhållen. Enligt kommissionens vårprognos 216 beräknas den årliga genomsnittliga inflationen uppgå till,9 % under 216 och 1,2 % under 217. Konsumentprisnivån i Sverige jämfört med euroområdets har successivt ökat sedan Sverige blev medlem i EU 1995 och motsvarade 124 % 214. 19