Jonatan Stjärnborg ID3A Jämförelse av riter, traditioner och levnadssätt. Hinduism, Buddhism och Judendom Hinduism Riter: Det finns fyra olika stadier i en hindus liv. Det första ägnas åt studier. Man läser ur skrifterna och utbildar sig. Barn lär sig att respektera äldre. I det andra stadiet väntas mannen och kvinnan gifta sig och bilda familj. Mannen har till uppgift att ta hand om familjen och de äldre i släkten. Man kan sammanfatta stadiet genom att säga att man ska skaffa familj och utveckla sig själv inom sitt yrke. I det tredje stadiet har man förmodligen uppnått sina mål och drömmar och ägnar sig åt nu istället åt andliga frågor. Det sista stadiet innebär att man drar sig tillbaka från den materiella världen och blir en kringvandrande munk. Som har som mål att nå befrielse (moksha). Traditioner: Födseln ses som oren inom hinduismen. På den sjätte dagen renas huset och familjen och barnet får sitt namn. När pojken fyller tio år får han ett snöre över axeln som symboliserar att hans religiösa utbildning har påbörjats. Höjdpunkten i hinduns liv är giftermålet. Man gifter sig inom sin kast med någon från en annan by. Flickan flyttar då till pojkens familj. När man gifter sig behandlas paret som gudar. När hindun dör bränns kroppen på samma dag. Och på tredje dagen sprids askan i en flod, gärna Ganges. Dödsfall orenar hemmet starkt och familjen undviks av andra. På tionde dagen har man en reningsceremoni likt den som sker vid födseln. Det finns fem sedliga regler inom hinduismen. - Att alltid tala sanning - Iaktta rituell renhet - Visa tålamod i alla livets skiften
- Inte stjäla - Inte döda någon levande varelse Kon är helig i hinduismen. Allt som är dött ifrån kon ses som orent t.ex. skinn, läder och kött. Man får använda mjölken och gödslet. Gödslet används inom religiösa reningar. Buddhism Riter/Traditioner: De flesta buddhister brukar ta sitt nyfödda barn till ett kloster. Där bli barnet välsignat av munkarna, de sjunger sånger och barnet får sitt namn. Inom buddhismen finns de något man kan likna den kristna konfirmationen vid. Barnen/ungdomarna får undervisning om religionen och får testa på att leva i ett kloster. Giftermålet, vissa brudpar går till ett kloster där de blir signade och får den buddhistiska trosbekännelsen i present. Munkarna anvisar dem även att följa de fem buden. När en buddist ligger för döden så brukar han/hon spendera sin sista period av livet i ett kloster. Munkar besöker den döendes hus och ger honom/henne välsignelser. När den döende sen har gått bort så bränns han/hon på bål utanför klostret och en ceremoni hålls. Om man ska leva som en god buddhist ska man ansluta sig till de fyra sanningarna. - Rätt beslut, man ägnar sig inte åt vilka nöjen som helst och man brukar inte våld. - Rätt val, dvs inte ljuga, baktala andra eller prata strunt. - Rätt handlingar, Inte döda, stjäla eller vara otrogen - Rätt yrke, avstå från yrken som skadar annat liv t.ex. slaktare och jägare. - Rätt strävan, man ska sträva efter goda upplevelser i livet. - Rätt medvetenhet, inte utnyttja sig för lockelser. - Rätt meditation, man försjunker i läran och blir en fri själ. För en munk inom buddhismen gäller ytterligare regler: - Han får inte äta efter klockan tolv på dagen. - Han får inte vara med på nöjen - Han får inte äga saker eller pengar - Han får inte ligga bekvämt när han sover.
Judendomen Riter: Omskärelsen - Ett tecken på att judarna är guds utvalda folk. Omskärelsen sker på pojkens åttonde levnadsdag. Bar/Bat mitzva Bar mitzva, budets son kallas den tidpunkt då en judisk pojke kommer fram till sin religiösa myndighetsålder. Som inträffar då han fyller 13 år. Man hedrar honom genom en gudstjänst och han kallas fram för att välsigna torah, judarnas heliga skrift, samt att ibland läsa ett avsnitt ur den. Bat mitzva, budets dotter kallas det när en flicka når sin religiösa myndighetsålder, vilket inträffar då hon fyller 12 år. Vigsel Enligt judarna är vigseln livets höjdpunkt. Ett judiskt bröllop sker under chupah, bröllopsbaldakin. Chupahn liknar forntida bröllopstält och utgör symbol för det första egna hemmet. Församlingens rabbiner samt kantorer har även civil vigselrätt. Varje giftermål fullbordas enligt judisk tradition med att bruden får en Ketubah, ett äktenskapsförord. Begravning - Vi är alla lika inför döden. Därför begravs alla judar i en enkel kista. Den bortgogne tvättas och bäddas in i en vit svepning av medlemmarna i Chevra Kadisha, begravningssällskapet. Traditioner: Pesach Den judiska påsken. det osyrade brödets högtid Firas till minne av judarnas uttåg ur Egypten och är en av de väsentligaste judiska högtiderna. På hebreiska betyder ordet pesach passera förbi. Det var ju gud som meddelade moses att han skulle döda varje först födde i de egyptiska hemmen men passera de husen som hade dörren insmetat med blod från ett lamm. Judarna var tvungna att snabbt fly från Egypten därför hann man inte jäsa brödet och därav äter man ojäst bröd. Rosh-Hashana - Judarnas nyår, firas på första och andra dagen av den judiska månaden tishiri. inträffar i september eller oktober, kallas också för minnets dag eller shofar. Enligt judarna skapades jorden på den här dagen. Och det är denna dag som gud dömer människorna för sina handlingar och avgör vad som ska hända dem under nästa år. Det finns tid för gottgörelse och försoning emellan de tio dagar som skiljer Rosh-Hashana och Jom Kippur. Man ska följa guds tio budord enligt Gamla Testamentet, de som Moses fick på berget Sinai. - Inte stjäla - Inte döda - Inte ljuga
- Inte ha någon annan gud jämte mig kosher betyder beviljat, godkänt och används i avsikt om mat och ritualer. Om ett rituellt objekt är kosher får det användas och om födan är kosher får den ätas av ortodoxa judar. Vad man får äta: du måste kashra maten innan du äter den. Det vilja säga att man tar bort blodet ur köttet. Maten får inte tillverkas i samma kärl eller maskiner. Du får äta, nötkött, fågel, fiskar med fjäll. Du får inte äta: hästar, åsnor, gris, alla kräldjur, Blod I livet är blodet. Man får inte blanda kött och mjölk, Olika tallrikar, bestick, kastruller, stekpannor för kött och mjölk. De ska diskas separat. Djuren slaktas av en utbildad slaktare som först ber en bön sen använder en rakbladsvass kniv och skär med ett enda drag av halspuls ådern på djuret. Problemsituationer i vardagen eller yrkeslivet: Hinduism: En människas vardag och livsmiljö är fyllt av saker som inom hinduismen anses som orent. T.ex. alla yrken som har med döda djur och människor är mycket orena. Ett annat stort problem för hinduer är att vi i Sverige äter mycket nötkött exempelvis skolmaten. Kläder och möbler kan också vara tillverkade av koläder och ses som orent. En högkastig hindu ser inte en lågkastig hindu som sin jämlike. Även om detta kanske gäller mer i Indien än i Sverige. I Indien ser man alltså inte alla som lika mycket värda och det kan skapa problem här i Sverige, beroende på kastväsendet. Detta är diskriminering och bryter således mot det svenska samhällets värdegrund. De etiska reglerna inom hinduismen överensstämmer väl med våran samhällssyn. T.ex. inte stjäla, inte döda någon levande varelse. Buddhismen: Att leva som god buddhist i Sverige kan innebära vissa problem. Deras syn på samhället är mycket enklare. Man känner inget behov av världsliga nöjen och saker. Det kan därför bli svårt för en buddhist att motstå frestelserna och materiella nöjen eftersom det finns ett sådant överflöd av det här i västvärlden. Den heliga åttafaldiga vägen medför inga motsättningar mot vårt samhälle idag. Levnadsreglerna handlar bland annat om ickevåld att inte vara ond och att ha självkontroll.
Judendom: Skolmaten och restaurangmaten och även maten i mataffär innebär problem för judarna. Kosher är svårt att få tag i. Vi äter mycket griskött i Sverige, vi tappar heller inte djuret på allt blod vid slakt som ingår i kosherfödan. Judarna har lätt för att anpassa sig i andra samhällen och kulturliv, man kan vara en god jude även utan synagogan. Man kan istället vara aktiv i judiska föreningar och därigenom sköta sitt judiska arv. Judarna kan inte arbeta på lördagar då sabbaten infaller (judarnas vilodag). Guds tio budord är desamma i judendomen som i kristendomen och de ska förenkla vårt leverne i samhället. I t.ex. USA har 6 miljoner judar integrerats i det amerikanska samhället. Judarna borde kunna leva bra och integrerat i Sverige också.