PRESSMEDDELANDE Göteborg 25 februari 2005 Fingerprint Cards AB (publ), org.nr. 556154-2381 Bokslutsrapport för perioden januari december 2004 För räkenskapsåret noteras: Rörelseintäkterna uppgick till 2,9 Mkr (5,2) för koncernen Finansnettot blev 1,9 Mkr (3,1) Resultatet efter skatt uppgick till -21,6 Mkr (-21,2) Likvida medel vid räkenskapsårets slut var 31,0 Mkr (60,5) Resultat per aktie uppgick till -3,40 (-3,34) Lägre operationella kostnader från fjärde kvartalet Händelser efter räkenskapsårets slut: Nyutvecklade biometriska moduler introduceras För ytterligare information kontaktas: Lennart Carlson, VD Fingerprint Cards AB 031-607820, investrel@fingerprint.se Fingerprint Cards AB, Box 2412, 403 16 Göteborg www.fingerprint.se Fingerprint Cards, noterat på börsens O-lista (FING B) och med huvudkontor i Göteborg, har utvecklat elektroniska system, som genom analys och matchning av individers unika fingermönster, fastställer den personliga identiteten. Systemen utgörs av mikrochips med algoritmer, som utan hjälp av extern processorkraft, läser av, lagrar och jämför fingermönster. Bolaget har utvecklat två typer av kapacitiva sensorer för avläsning av fingermönster, dels en extremt liten linjesensor och dels en s.k. areasensor. Till varje sensor har också såväl processorer som algoritmer utvecklats. Genom sin litenhet, låga strömförbrukning och möjlighet till mycket låga tillverkningskostnad, kan tekniken implementeras i mycket små volymprodukter såsom smarta kort och mobiltelefoner, där kraven på sådana egenskaper är extremt höga.
Marknadens utveckling Drivkrafter Drivkraften för utvecklandet av biometriska tekniker har varit, och är fortfarande, de inneboende svagheter och den obekvämlighet som följer med etablerade identifieringsmetoder som foton, PIN-koder och passerord. Argumenten för biometri är säker identifiering och bekvämlighet för användaren, som inte skall behöva komma ihåg en uppsättning koder. I huvudsak är det hittills endast inom den offentliga sektorn som man tagit fasta på säkerhetsaspekten medan man i den privata sektorn mer sett till teknikens användarvänlighet och de möjligheter till kostnadsbesparingar den ger. Viktiga steg Väsentliga steg för biometrins framtid togs under året i den offentliga sektorn. Utvecklingen drivs på av USA, som i kölvattnet av händelserna den 11:e september 2001 ställer krav på hela det internationella samfundet att introducera biometriska pass för att komma tillrätta med identitetsstöld och för möjligheten att kunna kontrollera vilka människor som kommer in i landet. Inom EU, Council of the European Union, togs beslut om att medlemsländerna har tre år på sig att ta fram nya pass förberedda för biometri, där ansikts- och fingerigenkänning är obligatoriskt (England, Danmark och Irland har ännu ej anslutit sig). Beslutet innebär att nya pass som ställs ut om tre år skall vara biometriförberedda. Dessa internationella beslut och de projekt som därmed initieras kommer att påskynda processen att få acceptans för biometrin hos den breda allmänheten, vilket i sin tur kommer att stimulera produktutvecklare i den privata sektorn. Större projekt Utvecklingen på internationell nivå kompletteras av aktiviteter i enskilda länder, som också bekräftar en ökad acceptans för biometri. Storbritanniens regering tog väsentliga steg mot ett införande av ett multi-biometriskt nationellt ID-kort, som kommer att vara försett med såväl smartkorts-teknik som fingeravtrycks-, ansikts- och irisigenkänning. I USA och Canada har regeringarna tagit fram ett program för utvecklandet av en säker behörighetshandling för transportarbetare både till lands, till sjöss och på vägarna. Ett centralt personregister upprättas där alla transportarbetare är identifierade och utifrån detta förses individerna med en säker IDhandling, som är förberedd för ett brett urval av biometri. Fingertekniken blir sannolikt den biometri man väljer för funktionerna fysisk access och närvarokontroll. I USA kommer introduktionen av detta ID-kort att omfatta fler än tre miljoner arbetare och programmet förväntas ha en starkt positiv inverkan på marknaden för biometrisk passagekontroll. IT och mobiltelefoner Inom den privata sektorn lanserade under året ytterligare några laptoputvecklare produkter med fingerteknik varmed det torde finnas ett tiotal produktversioner på marknaden. Användarvänlighet har hittills varit det dominerande argumentet där man enbart sett fingertekniken som ett substitut för passerord, innebärande att man endast integrerat ett sensorchip och låter algoritmen/mjukvaran arbeta i datorns egen processor. Sannolikt råder fortfarande tveksamhet bland produktutvecklarna huruvida marknaden är beredd att betala ett högre produktpris för det mervärde biometri ger i form av högre bekvämlighet för användaren. Detta torde vara en väsentlig anledning till att hittills så få laptops med fingerteknik kommit ut på marknaden. Emellertid har IBM annonserat att man i sin laptopserie Thinkpad kommer att introducera en säkerhetslösning där istället matchningen av fingermönstret sker i ett separat chip nära knutet till fingersensorn, en s.k. inbyggd lösning. Detta kan möjligen ses som ett första steg mot en värdering av fingertekniken som en även säkerhetshöjande teknik. Ännu är penetrationen i marknaden för laptops mycket låg för fingertekniken. Grovt uppskattat levererades 250 000 sensorer under 2004 vilket inte utgör mer än några tiondels procent av det totala antalet sålda laptops. Mobiltelefonen har länge setts som den perfekta produkten för fingertekniken och stora förhoppningar har funnits och finns fortfarande på att denna produkt skall ge tekniken dess kommersiella genombrott. Telefonen är en high-tech -produkt, har stort uppmärksamhetsvärde och den säljs över hela världen i mycket stora volymer. Det som banat väg för tekniken i denna produkt är de linjesensorer som några få utvecklare, däribland Fingerprint Cards, utvecklat och lanserat som en lågkostnadsteknik för volymprodukter. Under året lanserades en handfull telefoner på marknaden med sådana sensorer med ett uppskattat antal av 1,5 till 2 miljoner enheter. Funktionaliteten är ännu av enklaste slag vilket innebär att fingertekniken enbart öppnar upp telefonen. Det är svårt att se att en så enkel tillämpning skulle räcka för ett verkligt kommersiellt genombrott, utan sannolikt måste behovet av säkerhet även finnas med i bilden. När applikationer för mobil handel och andra kvalificerade ITtjänster introduceras på bredare front i telefonerna uppkommer behovet av en säker identifiering av användaren. I det sammanhanget skulle fingertekniken fylla ett verkligt kommersiellt behov och kunna få sitt efterlängtade genombrott i detta produktsegment.
En annan, för teknikens framtid, viktig händelse under året var Microsofts lansering av fingerverifiering för inloggning på datorer. Man har tagit fram tre produkter, ett tangentbord, en mus och en fristående enhet med en fingersensor. Syftet är inte i första hand att höja säkerheten utan snarare att ersätta användarnamn och passerord vid inloggning, vilket gör det bekvämare för användaren och sänker kostnaden för administration av glömda och borttappade lösenord. Det är således ingen säkerhetslösning man presenterat varför lanseringen mer får ses som ett sätt att testa marknaden och förbereda den för nästa generation av ett redan biometrianpassat operativsystem. Bolagets försäljning Försäljningsutfallet för året som gått var en besvikelse. Flera av de kunder, som vid ingången av året hade färdiga produkter och som var ute på marknaden, nådde inte de volymer de planerat för. Orsakerna till det dåliga utfallet är flera men några gemensamma drag finns. I flera fall har produkter för IT-säkerhet byggts där man satsat på hög säkerhet och därför använt sig av en inbyggd lösning som kräver mer hårdvara än en lösning som använder PC-processorn för matchning av fingermönstret. Marknaden har inte velat betala det högre pris dessa inbyggda lösningar betingar och försäljningsframgångarna har därmed uteblivit. I andra fall har biometriprodukter tagits fram, med Bolagets teknik, där produkten avser en bransch som produktutvecklaren inte har tidigare erfarenhet av och svårigheterna att få ut produkten på marknaden har visat sig vara större än man trott. Lyckade introduktioner Det finns även exempel på lyckade produktintroduktioner under året. Bewator, som har en stark position för lås till byggnader och lokaler, lanserade ett dörrlås med Bolagets areasensorsystem i höstas och nådde omgående försäljningsframgångar, som lett till serieproduktion. Man förbereder nu för introduktion på marknader även utanför Sverige. Ett annat exempel, där den bättre säkerhet biometri kan leverera var avgörande och där kunden är villig att betala för detta, var det system Combitech Systems tog fram för Securitas värdetransportbilar. Utfallet av ett försök med en första omgång bilar var så positivt att man nu beslutat installera Bolagets fingerteknik i ett större antal fordon. Utvecklingspartners För flera andra produkter med Bolagets teknik, som är i marknaden, blev omfattningen av beställningarna betydligt lägre än förväntat samtidigt som en del mycket intressanta projekt försenades av olika anledningar. En sådan produkt är den bilapplikation Easy Access i North Carolina utvecklat. Den lilla modulen, med inbyggd fingerteknik, appliceras utvändigt på bilens framruta innebärande att den måste göras mycket robust för att stå emot väder och vind. Arbetet med denna modul har dragit ut på tiden med påföljd att fälttester ej kom igång förrän mot slutet av året. Responsen från testerna har emellertid varit mycket god. Nya partners Av de nya kunder Bolaget fick under året är Control Module Inc.(CMI) i Connecticut av särskilt intresse. Detta företag är väl etablerat på den nordamerikanska marknaden med sina produkter för närvarokontroll där de är en av de större leverantörerna. Control Module har under lång tid arbetat med biometri och förutser en stark tillväxt för sina biometriska produkter. CMI:s avsikt är att använda Fingerprint Cards teknik i sina nya produktserier. Ett annat noterbart partnerskap är det utökade samarbetet med processorutvecklaren Texas Instruments vilket också tillkännagavs i juli. TI har byggt ett utvecklingskit baserat på Bolagets linjesensorsystem och en TI-processor ämnad för den mobila marknaden vilket nu distribueras till deras processorkunder. Därigenom når Bolaget ut med sin teknik till en stor kundbas som även innefattar utvecklare av elektronikprodukter i högvolymsegment. Strategisk partner Det finns en begynnande marknad för tekniken med fingerverifiering i elektronikprodukter som laptops och mobiltelefoner, vilka tillverkas i mycket stora serier och därför blir intressanta marknadssegment. Penetrationen är ännu mycket låg och tillämpningarna generellt enkla i den meningen att fingertekniken inte byggts in i produkterna på ett sådant sätt att säkerheten vid användaridentifiering skall höjas. I stället bygger lösningarna ännu på att erbjuda bekvämlighet för användaren, m.a.o. att användaren slipper komma ihåg sin PIN-kod eller sitt passerord.
Under 2004 levererades ca 2,5 miljoner linjesensorer till denna marknad som kännetecknas av stark priskonkurrens. Med nuvarande produktionsarrangemang, avseende både kisel- och paketeringsproduktion, kan Bolaget inte leverera till de låga priser som marknaden kräver. Därför söker Bolaget en licenstagare till denna del av sin teknik, en partner med semiconductor-relaterad verksamhet som har tillgång till konkurrenskraftig produktion. Det finns ett klart intresse för en sådan licens, som grundar sig i att Bolaget har en bra teknik, med en robust sensor som också ger hög bildkvalitet, samt att Bolaget har ett bra patentskydd för sina lösningar. En ytterligare konkurrensfördel är det särskilda processorchip Bolaget utvecklat för sitt inbyggda system, vilket utgör plattformen i ett biometriskt säkerhetssystem. Flertalet av de företag Bolaget diskuterat med är av uppfattningen, att fingertekniken får sitt kommersiella genombrott först när tekniken efterfrågas i säkerhetshöjande syfte, d.v.s. inbyggda system för stark autenticering. Mycket tyder på att utvecklingen kommer att gå i den riktningen, men stor osäkerhet finns om hur lång tid det kan ta. Bolaget har inte lyckats föra förhandlingarna om partnerskap i hamn och de bud Bolaget fått har inte varit tillräckligt intressanta för att motivera en affär. Kontakterna med de två företag som förhandlingarna om en affär kommit längst med är inte avbrutna, men sannolikheten för att ett avtal skulle ingås med någon av dessa två i närtid måste nu bedömas som låg. Lägre operationella kostnader med en mindre organisation Under året har organisationen bantats från 20 till 12 personer. Neddragningarna har påverkat såväl teknik som marknad och administration. Inom teknikavdelningen har kompetens för algoritm- processor- och sensorutveckling bibehållits liksom för hantering av produktion och leveranser. Minskat generellt marknadsarbete som mässdeltagande och mer av direktkontakter har möjliggjort reducering av antalet anställda på marknadsavdelningen. Kostnadsneddragningarna fick full effekt mot slutet av året och de operationella kostnaderna på årsbasis är nu nere på 15 Mkr. Teknisk utveckling En stor del av arbetet inom teknisk utveckling under året var relaterat till industrialisering och förberedelse för volymproduktion av Bolagets sensorer. Under 2003 utvecklades nya både area- och linjesensorer baserade på Bolagets Certus-sensorplattform. Dessa har under 2004 genomgått omfattande tester och produktgodkänts för volymproduktion. Tre paketeringslösningar har utvecklats, en för linjesensorn och två för areasensorn varav en är en specialutvecklad kundanpassad lösning. Bolaget har noterat ett ökat intresse på marknaden för produkter med krav på ett större antal användare i kortlösa system. Exempel på sådana produkter är system för närvaro- och passagekontroll. För att möta dessa krav har arbetet inom algoritmutveckling under perioden varit fokuserat på att förbättra prestanda i Bolagets identifieringsalgoritm. Vidare utfördes ett arbete där verifieringsalgoritmen för linjesensorn anpassades till och implementerades i Texas Instruments DSP-familj. Under hösten utvecklade Bolaget nya produkter baserade på befintlig teknik. Produkterna utgörs av fristående moduler där sensor, processor och algoritm integrerats till en enhet med ett enkelt och väl definierat gränssnitt till kundens applikation. Dessa moduler möjliggör en snabb och enkel integration av biometrin i olika kundspecifika produkter och kortar således ner ledtiden i kundens produktutveckling. Produktion av modulerna har påbörjats med en första leverans i januari 2005. Omsättning och resultat Koncernens omsättning för perioden januari till december uppgick till 2,9 Mkr (5,2). Koncernens resultat för perioden januari till december var -21,6 Mkr (-21,2). Moderbolagets nettoomsättning uppgick 2,9 Mkr (5,2) och resultat -21,6 Mkr (-21,7).
Finansiell ställning Verksamheten är väsentligen finansierad genom nyemissioner åren 1998 och 2000 om sammanlagt 205 Mkr. Soliditeten i koncernen uppgick den 31 december 2004 till 95,4 % (92,1). Koncernens disponibla likvida medel, inklusive kortfristiga placeringar per den 31 december 2004, uppgick till 31,0 Mkr (60,5). Andra kortfristiga fordringar uppgick till 2,3 Mkr (2,7). Rörelsekapitalet i koncernen uppgick den 31 december till 36,5 Mkr (61,3). Moderbolagets disponibla likvida medel per den sista december 2004, inklusive kortfristiga placeringar, uppgick till 30,9 Mkr (60,3 Mkr). Bolagets optionsprogram om 300 000 optionsbevis ger innehavarna rätt att köpa motsvarande antal aktier till följande villkor: 150 000 optioner till 31 kronor i juni 2005 och 150 000 optioner till 31 kronor i juni 2006. Den teoretiskt maximala utspädningen är 5 % av kapitalet och 3 % av rösterna. Anläggningstillgångar, investeringar och avskrivningar Under året har investeringar i inventarier gjorts med 0,2 Mkr (0,5). De under året aktiverade utvecklingskostnader, 4,2 Mkr (4,9), och tidigare aktiverade utvecklingskostnader skrivs av med 15 %. Inventarier skrivs av med 20 % per år. Personal Antalet anställda per den sista december 2004 var 12 (20), varav inga (3) var kvinnor Redovisningsprinciper Bokslutskommunikén är upprättad enligt Redovisningsrådets rekommendation RR20 om delårsrapportering. Från och med 1 januari 2005 skall Fingerprint Cards, i koncernredovisningen tillämpa de redovisningsregler som gäller enligt IFRS (International Financial Reporting Standards). Effekterna av övergången till IFRS redovisas nedan. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Leverans till kunder av Bolagets nyutvecklade biometriska moduler har påbörjats. Modulerna utgör kompletta biometriska system innehållande både sensor, processor och algoritm samt ett gränssnitt till kundens applikation. Syftet är att korta ner ledtiden i kundernas produktutveckling. Utdelning Styrelsen föreslår ingen utdelning för räkenskapsåret. Årsredovisning och bolagsstämma Årsredovisning för 2004 publiceras i april och kommer att finnas tillgänglig på bolagets hemsida och kontor från den 29 april 2005. Ordinarie bolagsstämma är planerad till tisdagen den 24 maj 2005, klockan 17.00, i Göteborg.
Kommande rapporteringstillfällen Årsredovisning för 2004 april 2005 Kvartalsrapport januari mars, 24 maj 2005 Kvartalsrapport april juni, 17 augusti 2005 Kvartalsrapport juli september, 28 oktober 2005 Göteborg den 25 februari 2005 Fingerprint Cards AB (publ) Styrelsen Bokslutskommunikén har översiktligt granskats av bolagets revisor GRANSKNINGSRAPPORT Jag har översiktligt granskat denna Bokslutskommuniké enligt den rekommendation som FAR har utfärdat. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad jämfört med en revision. Det har inte kommit framkommit något som tyder på att bokslutskommunikén inte uppfyller kraven enligt börs- och årsredovisningslagarna. Göteborg den 25 februari 2005 KPMG Bohlins AB Jan Malm Auktoriserad revisor
RESULTATRÄKNINGAR, KONCERNEN okt-dec okt-dec jan-dec jan-dec (Mkr) 2004 2003 2004 2003 Rörelsens intäkter Nettomsättning 1,9 1,2 2,9 5,2 Kostnad sålda varor -1,7-0,7-2,3-2,1 Bruttoresultat 0,2 0,5 0,6 3,1 Rörelsens kostnader Administration -1,7-2,2-6,6-8,3 Utvecklingskostnader -2,4-3,1-8,1-9,7 Marknadskostnader -1,4-2,9-9,3-9,4 Rörelseresultat -5,3-7,7-23,5-24,3 Finansnetto 0,2 0,8 1,9 3,1 Periodens resultat -5,1-6,9-21,6-21,2 BALANSRÄKNINGAR, KONCERNEN 31 dec 31 dec (Mkr) 2004 2003 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 16,6 13,1 Materiella anläggningstillgångar 0,7 1,0 Summa anläggningstillgångar 17,3 14,1 Lager 5,8 4,6 Kortfristiga fordringar 2,3 2,7 Kortfristiga placeringar 28,8 58,1 Kassa och bank 2,2 2,4 Summa omsättningstillgångar 39,1 67,8 Summa tillgångar 56,4 81,9 Eget kapital och skulder Eget kapital 53,8 75,4 Kortfristiga skulder, ej räntebärande 2,6 6,5 Summa eget kapital och skulder 56,4 81,9 FÖRÄNDRING EGET KAPITAL, KONCERNEN jan-dec jan-dec (Mkr) 2004 2003 Ingående eget kapital 75,4 96,5 Erhållna optionspremier 0,0 0,1 Periodens resultat -21,6-21,2 Utgående eget kapital 53,8 75,4 KASSAFLÖDESANALYSER, KONCERNEN jan-dec jan-dec (Mkr) 2004 2003 Rörelseresultat -23,5-24,3 Avskrivningar 1,2 2,1 Nedskrivningar 0,0-0,6 Erhållna räntor 2,2 5,4 Övriga poster -0,4-0,6 Förändringar i rörelsekapital -4,5-4,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten -25,0-22,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -4,4-8,5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,1 Förändring av likvida medel inkl kortfristiga placeringar -29,4-31,1 NYCKELTAL, KONCERNEN okt-dec okt-dec jan-dec jan-dec 2004 2003 2004 2003 Nettoresultat per aktie (kronor) -0,80-1,09-3,40-3,34 Nettoresultat per aktie efter full konvertering (kronor) -0,80-1,09-3,40-3,34 Eget kapital per aktie (kronor) 8,48 11,88 Eget kapital per aktie efter full konvertering (kronor) 9,49 11,09 Soliditet (%) 95,4 92,1 Antal aktier genomsnittligt (tusental) 6 348 6 348 Antal aktier efter full konvertering genomsnittligt (tusental) 6 698 6 786 Antal aktier (tusental) 6 348 6 348 Antal aktier efter full konvertering (tusental) 6 648 6 798
Redovisningsprinciper 2005 (IFRS/IAS) Från och med 1 januari 2005 skall Fingerprint Cards, i koncernredovisningen, tillämpa de redovisningsregler som gäller i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards). Enligt förordning från EU gäller dessa regler för alla noterade företag inom EU. Övergångsreglerna kräver ett jämförelseår, vilket innebär att 2004 års rapportering skall redovisas enligt IFRS i rapporteringen för 2005. Vid beräkning av övergångseffekterna har tillämpats de av EU-kommissionen godkända IFRS-reglerna per 31 december 2004. Effekten av övergången till IFRS har visat sig vara begränsade för koncernen och tidigare tillämpade redovisningsrekommendationer från Redovisningsrådet stämmer väl överens med IFRS.